Inriktningsdokument 2015 antagen av MIT-samverkansråd

Transkript

1 Inriktningsdokument 2015 antagen av MIT-samverkansråd Enligt MIT:s arbetsordning ska ett årligt inriktningsdokument tas fram. Det ska innehålla prioriterade samverkansinitiativ mellan myndigheterna inför kommande år. MIT kan vid behov föreslå och initiera idéberedningar, utrednings- och förstudieprojekt där vi har gemensamma intressen av att utveckla nya eller vidareutveckla befintliga verksamhetsstöd. MIT:s arbetsordning antogs i juni 2014 och detta är alltså det allra första inriktningsdokumentet som MIT arbetat fram. Malmö Antaget av Annelie Johansson, ordförande i MIT-samverkansråd 1

2 1. Hantering av MIT-inriktningsdokument Syftet med dokumentet är att bidra till förbättrad samverkan mellan myndigheterna i MIT samt effektivisera förvaltnings- och utvecklingsarbetet. Punkterna i inriktningsdokumentet ska hanteras i verksamhetsplanering, förvaltningsplaner och projektplaner 2015 för förvaltningsobjekten inom miljö och naturområdet samt motsvarande förvaltningar på HaV och NV Dokumentet är inte styrande men ska vara vägledande och visa på vilka samverkansbehov som finns mellan myndigheterna i MIT Respektive myndighet sprider dokumentet i sin organisation Målgrupp är ansvariga chefer, förvaltnings- och projektorgansationer 2. Samverkan mellan myndigheterna i MIT MIT föreslår att myndigheterna som är medlemmar i MIT-samverkansråd ska prioritera samverkan inom följande områden. Framtagande av miljödatastrategi Syftet är att ta fram en myndighetsgemensam miljödatastrategi för Sveriges miljödatahantering som resulterar i att miljödata blir öppna, lättillgängliga, väl användbara och effektivt hanterade. Detta bidrar till en bättre miljö genom att ge underlag för bättre analyser, beslut och agerande. Läs mer i projektdirektiv bilaga 1. Framtagande av ramöverenskommelse Syftet är att föreslå en fast form ramöverenskommelse - där parterna långsiktigt kommit överens om hur samarbete kring utveckling och förvaltning av gemensamma verksamhetsstöd, inklusive IT, ska fungera. Läs mer i projektdirektiv bilaga 2. Säkerställa finansiering av våra gemensamma miljödatasystem Med ramöverenskommelsen som grund ska myndigheterna komma överens om varje systems långsiktiga förvaltning. Det innebär vi gemensamt tar ansvar för systemens användbarhet och framtida förvaltning. Det handlar om kostnader så som personal- och drift (löpande), nödvändig vidareutveckling för att möta ändrade lagkrav samt kostnader för att kontinuerligt förbättra systemet ur ett användarperspektiv (internt/externt). 2

3 Arbeta för att bemanna styrgrupper för förvaltningsobjekten Myndigheterna behöver gemensamt bemanna styrgrupper och arbetsforum med rätt kompetens och beslutsmandat. Detta är nödvändigt för att kunna bedriva en effektiv förvaltning av våra gemensamma miljödatasystem. Arbeta tillsammans i de miljödataprojekt där flera myndigheters verksamheter berörs En lista över kända pågående projekt finns i avsnitt 5. Detta kan även innebära att stödja varandra i olika former av regeringsuppdrag. Arbeta tillsammans i de förvaltningar där flera myndigheter berörs Här nämns några exempel på system där det är viktigt att samarbetet fungerar väl. VISS, Åtgärder i Vatten, Biotopkarteringsdatabasen, Uppdragsportalen, Älgdata.se, EBH-stödet, SMP, Miljömål.se, VicNatur, RMO.nu. Arbeta för att bättre samutnyttja kompetens inom både ämnesområde och arbetsmetodik T ex kravanalys/kravställning, processkartläggning, testplanering, nyttorealisering, informationssäkerhet, juridiska frågor såsom informationsutbyte mellan myndigheter, offentlighet och sekretess (PUL). Utvidga MIT-samverkansråd Årligen överväga behovet att utöka samarbetet i MIT med fler medlemmar från andra myndigheter. T ex SMHI, SLU, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, KEMI m fl. Geodatasamverkan kopplat till bl. a Inspire 1 och samverkan kopplat till PSI-direktivet 2 Myndigheterna ska samverka i arbetet med att öppna upp miljödata för underlätta utbyte av data mellan myndigheter och system. När det gäller INSPIRE bör vi samverka för att dra nytta av varandras erfarenheter. Myndigheterna ska om möjligt prioritera utveckling som innebär att miljödatasystem kopplas samman på ett effektivt sätt. Det kan t ex innebära utveckling av s.k. webbtjänster 3 och öppna API:n 4. Enligt behovsinventeringar som gjorts inom förvaltningsobjekten nämns följande system intressanta att arbeta vidare med; LST-system Miljöreda, EBH-stödet, Svenska Fiskeregler, SMHI:s system t ex SHARK, Dammregister, Våtmarksdatabas, SLU:s system t ex Artportalen, Miljödata-MVM., SGU:s system t ex Vattentäktsarkiv, Domstolsverkets system Miljöboken, Naturvårdsverkets system UTIS, VicNatur, ECO2, MSB:s system Seveso-databas, HaV:s system t ex Badplatsen. Specialkompetens inom juridiken som berör områdena informationsutbyte mellan eller

4 myndigheter, offentlighet och sekretess behöver samutnyttjas. Detta är viktigt för att kunna skapa säkra och bra IT-lösningar. Sveriges införande av EU-direktivet IED (Industriemissionsdirektivet 5 ) Naturvårdsverket har startat ett samverkansprogram för att leda och samordna de myndigheter som berörs (Länsstyrelserna, Domstolsverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -MSB). Varje myndighet med tillgänglig-görandeansvar ska starta eget genomförandeprojekt. För att klara EU:s rapporteringskrav behöver dessa vara igång i oktober Arbetet fortsätter Dialog med berörda myndigheter visar att det finns ett stort intresse av att hitta en digital samverkanslösning för att tillgängliggöra information om myndighetsbeslut och processer

5 3. Problem och behov identifierade inom förvaltningarna gällande verksamhetsområdena Miljöskydd, Vatten, Natur och Miljömål I arbetet med att ta fram en årlig förvaltningsplan för respektive förvaltningsobjekt identifieras olika problem och behov. Här redovisas några behov som berör flera av myndigheterna i MIT. Inom objekt Vatten Hur åtgärder ska lagras i VISS respektive andra system behöver utredas. Både möjliga, planerade och genomförda åtgärder måste kunna hanteras. Rutiner och ansvarsförhållanden behöver klargöras. VISS behöver kunna utbyta data om åtgärder med ett antal andra system. Problem finns t ex för ÅiV/SMHI:s våtmarksdatabas, ÅiV/ Skötsel-DOS. Berör: SMHI, NV, LST, Vattenmyndigheterna, HaV, SMHI. Mätdata stort bekymmer med att finna data inför statusklassning av vatten. Flera olika myndigheter har ansvar. Alla mätdata finns inte hos nationella datavärdar. Det handlar t ex om effektuppföljningsdata, mätdata från egenkontrollprogram, badplatsdata mm. Vattenmyndigheterna är skyldiga att föra ett register över utsläpp och spill. Uppgifterna finns spridda i andra system och hos olika myndigheter. Berör: LST, VM, NV, HaV, SLU m fl. Behov av länsgemensamma handläggarstöd för kalkningsverksamhet, fiskutsättning och vattenverksamhet (se avsnitt 5 pågående projekt). Nu finns ett antal länsegna system. Berör: LST, HaV. Behov att definiera i vilket system källdata (masterdata) ska finns och därmed ajourhållas på ett ställe. Exempelvis dammar, kraftverk, vandringshinder, fiskväg. Berör: HaV, VM, LST, SMHI. Behov att koppla samman fler system via webtjänster med VISS, exempelvis EBH (förorenade områden och Miljöreda (miljöfarlig verksamhet), SHARK (marina mätdata), Badplatsen, SLU:s system Artportalen och Miljödata-MVM. Berör: SLU, SMHI, LST, VM, NV, HaV. Utveckla rapporteringssystemet i VISS för att klara EU:s rapportering av vattenförvaltningen Berör: HaV, VM, LST. Fiskevårdsområden och övriga upplåtna vatten visas upp i Svenska Fiskeregler med länkar till vidare information. Berör: HaV, Jordbruksverket, LST. 5

6 Inom objekt Natur Mot bakgrund av regeringens uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram riktlinjer för länsstyrelsernas framtagande av handlingsplaner för grön infrastruktur undersöka hur data kan tillgängligöras genom befintliga IT-komponenter. Uppdraget berör primärt Naturvårdsverket, HaV, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket och Trafikverket, men även Lantmäteriet och Försvarsmakten är inblandade. Utveckling av Artportalens visningsfunktioner i länsstyrelsernas system. Berör: LST, NV, SLU. Regeringsuppdrag angående vidareutveckling av älgdata.se som har kopplingar till flera olika system (Jägareförbundet, SKS, Polisen och Skogsbolagen). Berör: LST, NV, SKS m fl. Vidareutveckling av Uppdragsportalens funktioner för förbättrad användarvänlighet och ökad kvalitetssäkring. Berör: LST, NV, HaV. Det finns ett behov att synliggöra och använda Lantmäteriets fastighetsdata i olika geografiska e-tjänster. Viktigt för att få in rätt underlag i ansökan/anmälan till myndigheten. Generellt minskar behoven av kompletteringar och handläggningen blir effektivare och med bättre kvalitet. För vissa ärendegrupper är fastigheterna en del i ansökan och behöver registreras utifrån kartan om det ska gå att skapa en e-tjänst som kan ersätta en inskickad papperskarta. I nuläget riskerar Lantmäteriets regler att hindra en modernisering av ansökningsprocessen. Vilket både skulle leda till ökade kostnader, utebliven effektivisering och minskad möjlighet att ge allmänheten bättre service. Liknande problem finns t ex för Svenska fiskeregler gällande Sjöfartsverkets kustlinjer. Berör: LST, LMV, HaV, NV. Utreda övergång från Rovobs (7 län) till Skandobs. Berör: LST, NV. Inom objekt Miljömål Utredning angående nationellt stationsregister. Arbetet drivs av Naturvårdsverket. Berör: LST, NV, HaV. Objektet Miljömål formades Tänkt att ingå är applikationer som stödjer miljömålsuppdraget samt applikationer för övergripande och särskilda områden (t ex kulturmiljö, samhällsplanering) som inte omfattas av de redan etablerade objekten. En förvaltningsplan färdigställs hösten Där identifieras organisation, ekonomiska behov samt vad som ska ingå. Arbete med att ta fram planen, liksom pågående förvaltning och utveckling av några applikationer, finansieras nu i huvudsak av RUS (som i sin tur finansieras av Naturvårdsverket). 6

7 RUS stödjer förvaltning av gemensamma miljödatasystem (via MIT) ekonomiskt sedan många år. I RUS verksamhetsplan framgår inriktningen att fortsätta se över denna finansiering inför kommande år samt att dessa medel bör gå till sådant som bidrar till miljömålssystemet. RUS gör en kartläggning av befintliga lokala miljödata/indikatorer samt kommunernas behov av sådana för sitt miljöarbete. Behov att initiera och driva fråga om kulturmiljörelaterade miljödata i vatten och den terrestra miljön. Berör: LST, RAÄ, NV. Kartläggning av åtgärder som rapporteras in i olika IT-system och hur de skulle kunna användas mer i miljömålsuppföljningen samt utvecklingsbehov. Berör: LST, HaV, NV. Inom objekt Miljöskydd VicNatur/LMV:s fastighetsregister avisering av täkttillstånd via Miljöreda istället för via VicNatur ÖVR. Ger ökad datakvalitet samt undviker dagens dubbelregistrering. Alla var positiva på det möte som ägde rum i våras (FILL-gruppen, Vicnatur-förvaltning och Miljöredaförvaltning). Arbete med ny lösning nästa år. Berör: LST, NV, LMV. EBH utredning angående kommunernas tillgång till EBH-stödet. Diskussioner pågår med NV och utredning av förutsättningarna för att även kommunerna ska använda systemet startas hösten Berör: LST, NV, Kommuner. Fortsatt arbete för att flagga för information om förorende områden i Lantmäteriets fastighetsregister. Berör: LST, LMV. Utveckling av UTIS (NV:s system) genom att visa flera anläggningar i UTIS än i dag skulle uppfylla vissa krav på tillgängliggörande enligt IED-direktivet. Berör: LST, NV. Utbyta grunddata för anläggningar mellan system som har behov av denna information. Frågan har kommit upp under åren angående ENOX/ECO2/SMP/Miljöreda. NV har nu börjat fundera över behovet av ett nationellt anläggningsregister (oavsett prövningsnivå) över anläggningar som bedriver miljöfarlig verksamhet. Man kan vända och vrida på detta i samband med informationsförsörjningsprojektet/ied. Nu finns A- och B-anläggningar i LST system. C och U-objekt finns i kommunala system. Man har även talat om ett datavärdskap för administrativa uppgifter för alla anläggningar. Viktigt att anläggningsnumret blir ett gemensamt begrepp/id. Berör: LST, NV, Kommuner m fl. Omtag runt SMP systemet har ett antal år på nacken och har byggts om/på i olika omgångar. Förvaltningen har nyligen tagits över av Länsstyrelsen som ser problem med t e x administration och behörighetshantering. Det finns också problem med synkningen mellan Miljöreda och SMP samt äldre teknik i integrationen mellan systemen. Förvaltningen har 7

8 också fått flera förfrågningar om att utöka inrapporteringen 6 via SMP. Problemen tillsammans med tankarna om utökning gör att det finns ett stort behov av att se över möjligheterna att skapa en ny inrapporteringsportal där syftet kan vidgas jämfört med SMP idag. Se förslag i avsnitt 4. Berör: LST (Miljöskydd, Vatten, Miljömål), NV, Kommuner m fl. Uppföljning av tillsynsdata för att säkerställa kvaliteten i Naturvårdsverkets årliga tillsynsrapportering till regeringen. Berör flera objekt En plattformsoberoende karta som bygger på en länsstyrelsegemensam mall med enkelt användargränssnitt. Berör: Miljöskydd (Vindbrukskollen, e-tjänster), Vatten (VISS), Natur (Uppdragsportalen), Generellt Kartstöd (Länsstyrelsens förvaltningsobjekt för GIS). Problem i flera system p.g.a. av krav på informationssäkerhet. För äldre system som varit med ett tag har man inte gjort informationsklassning och tillhörande systemsäkerhetsanalys. Det innebär att man ser behov av ombyggnation för att uppfylla nya krav som kommer fram när man genomför dessa analyser senare. Det kan innebära stora kostnader för att införa ny funktionalitet som uppfyller krav på konfidentialitet, riktighet, spårbarhet och tillgänglighet. Om åtgärder måste vidtas snarast så är det viktigt att vi finner gemensam finansiering för det. Berör: troligtvis alla myndigheter i MIT Naturvårdsverket har driftsatt en ny metadatakatalog och metadataeditor för hantering av metadata för Naturvårdsverkets data. I katalogen lagras metadata för de data som Naturvårdsverket finansierar till 50 % eller mer. Registrering av metadata ska ske av de som har uppdraget att ta fram data, Naturvårdsverket ser därför framför sig att länsstyrelserna, i form av utförare, kommer att registrera metadata för t ex regional miljöövervakning i Naturvårdsverkets katalog. Via katalogen (s.k. CSW-katalog) finns det ett ställe för externa aktörer att hämta Naturvårdsverkets metadata. Den nationella katalogen på geodata.se skördar från Naturvårdsverkets katalog, en annan tänkbar användare är Länsstyrelsernas Planeringskatalog (WKP). Berör: NV,LST, Boverket m fl. I takt med att fler och fler databaser knyts samman med webbtjänster krävs garantier för att tjänsterna fungerar och att man kommunicerar förändringar i god tid. Detta kan ske genom informationsutbytesöverenskommelser eller på annat sätt. 6 SGU behov att rapportera in produktionsuppgifter för krossberg/entreprenadberg Hav behov att samla uppgifter ang. avlopp (c-anläggningar som inte finns i SMP idag). LST/Vattenmyndigheterna behov att lagra mätdata för utsläpp (Vatten och spill). LST:s behov av att hantera mätdata i tillsyn och miljöövervakning. NV behov att rapportera bygg- och rivningsavfall (ej via miljörapportföreskriften som idag styr SMP) samt kommande krav på EU-rapporteringar och statistikuttag. NV funderingar på nationellt anläggningsregister. 8

9 4. Initiativ till utredningar/förstudier/projekt MIT föreslår att: 1) en gemensam utredning/förstudie angående ny inrapporteringsportal för verksamhetsutövare gällande miljöfarlig verksamhet startas. I utredningen bör frågan om nationellt anläggningsregister belysas och fokus ska vara att skapa ett enkelt och bra inrapporteringsverktyg för företagen. Systemet ska även vara ett verktyg för myndigheterna att analysera och sammanställa data bl. a inför EU-rapportering. Analysen ska omfatta nuvarande system (SMP, UTIS, Miljöreda, KemKOLL) och belysa behov hos samtliga intressenter. Berör: Miljöskydd 2) en gemensam utredning/förstudie angående gemensamt system som kan hantera enklare mätdata (alla mätdata kan inte lagras hos datavärd) startas. Dessa mätdata samlas in inom olika verksamhetsområden på både Länsstyrelsen, vattenmyndigheterna och centrala myndigheter. Utredningen ska bl.a. visar på alternativ för hur Sveriges register för utsläpp och spill kan lösas. Analysen ska omfatta nuvarande system (SMP, UTIS, Miljöreda, KemKOLL) och belysa behov hos samtliga intressenter. Berör: Vatten, Miljöskydd 3) en gemensam utredning tillsätts för att undersöka möjligheterna att samla in uppgifter om företagens användning av kemikalier på ämnesnivå. Ett sådant system skulle möjliggöra en effektivare tillsyn av företagens kemikalieanvändning (t ex krav enligt REACH 7 ) samt vara ett underlag för information till forskning. Idag finns en system (KemKOLL) som utvecklats inom ett projekt som bedrevs att Vattenmyndigheten för Södra Östersjön tillsammans med länsstyrelserna i södra Sverige. KemKOLL användes då i samband med framtagandet av nuvarande åtgärdsprogram för vattenförvaltningen. Berör: Vatten, Miljöskydd 4) ett aktivt samarbete inom informationssäkerhet och öppna data inleds mellan myndigheterna i MIT. Berör: alla förvaltningsobjekt 5) utreda förutsättningarna för att lyfta in mer verksamhetsnära frågor i förvaltningsobjekten. Just nu är fokus störst på IT-komponenterna men i framtiden bör även verksamhetskomponenter i form av t ex checklistor, mallar mm förvaltas gemensamt. Utredning tillsammans med Miljösamverkan Sverige som fått uppdrag att se över handläggarnätverk inom Miljö- och naturområdet. Berör: alla förvaltningsobjekt 7 9

10 5. Pågående projekt Inom objekt Vatten Ett handläggarstöd för fiskutsättningar för länsstyrelserna håller på att kravställas. Systemet ska ge ett stöd i ärendehandläggningen samt verka för en ensad hantering mellan länen. Systemet kommer även ge en heltäckande bild av genomförda fiskutsättningar i landet. Detta är ett s.k. G7-projekt. Det är oklart hur den framtida förvaltningen ska finansieras. Berör: LST, HaV. Ett handläggarstöd för vattenverksamhet är i fasen utforma lösningsspecifikation. Systemet ska ge vattenhandläggarna tillgång till relevant information om sina tillsynsobjekt inom vattenverksamhet, såväl varaktiga som tillfälliga verksamheter och anläggningar. Detta är ett s.k. G7-projekt. Det är oklart hur den framtida förvaltningen ska finansieras. Berör: LST, HaV. Jordbruksverket har genomfört en förstudie för ett system för lagring och presentation av landets fiskemöjligheter. Under 2015 väntas ett utvecklingsprojekt. Berör: LST, HaV, SJV. Förstudie angående handläggarstöd för kalkningsverksamhet pågår. Berör: LST, HaV. Framtagande av kravspecifikation för IT-system inom datavärdskap badvatten (Badplatsen2). Slutrapporten har arbetsnamnet Badplatsen Förstudierapport. Oberoende utvärdering av VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Utredningen har syftet att ta fram följande: Tydligt syfte med VISS och tydligt vad som ska omfattas av VISS Bra bas för förvaltningsplan och arbetsplan för VISS Tydligt vilka behov som inte kommer att mötas av VISS möjliggör att hitta andra alternativ för att lösa dessa Ökad användarvänlighet på sikt Inom objekt Natur Förstudie/projekt Samlad fastighetsspecifik information. Fastighetsägare ska få relevant information om natur och kultur information om sin fastighet. Medel har tilldelats från Vinnova för fortsatt förstudie. Projektet har beröringspunkter med Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelen och Riksantikvarieämbetet. Regeringsuppdraget En dörr in. Skogsstyrelsen och länsstyrelserna har ett gemensamt uppdrag att skapa en gemensam inlämningsfunktion för ärenden som rör skog. Huvudsyftet är att förenkla för skogsägaren den ska inte behöva hålla reda på vilken myndighet som ska kontaktas i skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen är värd för funktionen, fastställt genom 10

11 förordning. Inlämningsfunktionen är en del i det större projektet En dörr in, som pågått sedan Projektet berör även objekt Vatten. Handläggarstöd för jakthandläggare (byta ut systemet JAS) är i fasen utforma lösningsspecifikation. Detta är ett s.k. G7-projekt. Det är oklart hur den framtida förvaltningen ska finansieras. E-tjänst för samråd 12:6 - utveckla kartfunktionalitet i e-tjänsten. Detta är ett s.k. G7-projekt. Det är oklart hur den framtida förvaltningen ska finansieras. Rovdjursforum som ägs och förvaltas av Naturvårdsverket) ska avvecklas. Berör: LST-Natur, NV. Inom objekt Miljömål Miljömålssystemet håller på att utvecklas och ses över. Till Miljömål.se (miljömålsportalen) skapas en digital samverkansyta för myndigheter med ansvar i miljömålssystemet som driftsätts i en första version i höst. Systemet ska användas för fördjupad utvärdering och uppföljning av miljömålen samt innehålla målmanualer. Miljömålsindikatorerna ska också senare hanteras i systemet. Arbetet drivs av Naturvårdsverket men med Länsstyrelsernas medverkan. Ett system för åtgärder, framför allt kopplade till länsstyrelsernas åtgärdsprogram, håller på att utvecklas. Det ska bli ett verktyg för att hantera åtgärder i framför allt miljömålsuppföljningen. HaV, NV och förvaltningsobjekt Vatten behöver ha tät dialog med förvaltningsobjekt Miljömål angående detta. Projektet drivs av RUS inom Länsstyrelserna. LEKS, länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan, deltar också. Det är oklart hur etableringen och den senare förvaltningen av systemet ska finansieras. För luftområdet håller NV tillsammans med datavärdar på att ta fram tjänster för olika typer av utsläpp och luftkvalitet. Direktlänk till EEA 8 ska också skapas. Alla datavärdskap ska på sikt utvecklas med nya tjänster och data ska bli kopplingsbara. Länsstyrelsernas genom RUS har tätt samarbete med NV kring den nationella emissionsdatabasen där regionala och lokala data för luft- och klimatutsläpp redovisas. Projektet Energiwebb avser att skapa en applikation för energidata från kommuner m.fl. som rapporteras inom energieffektiviseringsdirektivet. Länsstyrelserna, Energimyndigheten och SKL samarbetar kring detta. Förstudie finansierad av NV avslutad

12 Inom objekt Miljöskydd Förstudie Vision Miljö för att utreda en ev. övergång till en ny, modern teknisk plattform för Miljöreda pågår. Förstudien ska avslutas Sedan väntar resonemang med IT-enheten om fortsatt tidsplan, strategiska vägval mm. Förstudie bedrivs med G7-medel. Förstudie inför avveckling av CEMIR/TDS (äldre systemen som ersatts av Miljöreda). Systemen togs inte ur drift utan lever kvar som ett slags arkiv (enbart läsbehörigheter). Förstudie ska mynna ut i en plan för avveckling. Förstudie bedrivs med G7-medel. Transport och hantering av avfall utveckla e-tjänsten så att uppgifterna i e-formuläret via Platina överförs till en länsstyrelsegemensam IT-lösning d.v.s. skapa ett nationellt avfallstransportregister. Detta är ett s.k. G7-projekt. Det är oklart hur den framtida förvaltningen ska finansieras. Kontakter med NV bör tas eftersom de har ett system för gränsöverskridande avfallstransporter. Kemikaliehantering utveckla e-tjänsten så att uppgifterna i e-formuläret via Platina överförs till en länsstyrelsegemensam IT-lösning d.v.s. skapa ett nationellt register över kemikalietillstånd. Detta är ett s.k. G7-projekt. Det är oklart hur den framtida förvaltningen ska finansieras. Vidareutveckling av systemet KEMKOLL. Ett f.d. Sydsverige-projekt resulterade i en databas/system för lagring av kemikalieförteckningar på ämnesnivå. Förutsättningarna för att samt skapa ett nationellt system för inrapportering av kemiska data på ämnesnivå behöver utredas. Projektet ligger för närvarande nere, söker ny projektledare. Detta projekt påverkar NV, Kemikalieinspektionen, HaV m fl. Drivs just nu som ett s.k. G7- projekt. Det är oklart hur den framtida förvaltningen ska finansieras. Se förslag i avsnitt 4. Berör flera objekt Det pågående projektet "Plattform för tillgängliggörande" ska ta fram en målarkitektur för miljöinformationsförsörjningen. Det är alltså en arkitektur för att realisera Naturvårdsverkets IT-strategi, miljödatastrategi och miljödatapolicy. Målet är att data ska vara lätta att hitta, möjliga att förstå och att de ska bli tillgängliga i ett överenskommet format. För att detta ska bli möjligt krävs att data beskrivs med hjälp av enhetlig metadata, att data blir tillgängligt på standardiserade sätt och att tekniken för att möjliggöra detta anpassas eller byggs. IED-informationsförsörjningsprojekt kommer att beröra Länsstyrelsen. Resultatet av arbetet påverkar därmed Länsstyrelsen både genom att målarkitekturen definierar de gränssnitt som tillgängliggör miljöinformation men även genom att arkitekturen anvisar standarder och principer kring metadata och data. Detta kommer bland annat synas i Naturvårdsverkets beställningar av insamling av data eller som krav på förvaltning av IT-stöd. Naturvårdsverkets förhoppning är att arkitekturen ska tas fram i samverkan med berörda parter och Naturvårdsverket tar då i sin samordnande roll ansvar för att detta sker. En stor del av arbetet kommer att ske inom ramen för IED-programmet. 12