Naturvårdsverkets miljödatahantering. Miljödatastrategi. Version

Transkript

1 Naturvårdsverkets miljödatahantering Miljödatastrategi Version Miljödatastrategin beskriver de mål vi behöver uppnå och de strategier vi ska tillämpa för att visionen om den framtida miljödatahanteringen ska bli verklighet. Visionen, som finns formulerad i ett separat dokument, ger Naturvårdsverkets bild av var miljödatahanteringen i Sverige bör befinna sig om några år.

2 Inledning Bakgrund Naturvårdsverket ansvarar för och finansierar uppkomsten av en stor mängd miljödata. Syftet med denna insamling är att på det mest effektiva sättet uppfylla de krav som ställs på Naturvårdsverket i form av nationella och internationella rapporteringar, interna och nationella sammanställningar, miljömålsuppföljning samt ytterligare underlag, inventeringar och uppföljningar. I kravbilden ingår också lagstadgad inrapportering från olika verksamheter om utsläpp, belastning på och tillstånd i miljön samt underlag för information till andra myndigheter och till allmänheten. I Naturvårdsverkets instruktion specificeras bl.a. verkets uppdrag som samordnare av miljömålsuppföljningen och miljöinformationsförsörjningen vilket har en stark knytning till hanteringen av miljödata och miljöinformation. Av betydelse för miljödatahanteringen är också våra roller som statistikansvarig myndighet och som informationsansvarig myndighet för viss geografisk miljöinformation. Syfte Miljödatastrategin är en vidareutveckling av vissa delar av Naturvårdsverkets ITstrategi där det övergripande målet för IT-utvecklingen anges till Behovsanpassad och integrerad miljödata enkelt tillgänglig för alla intressenter i olika vyer. Miljödatastrategin innehåller mål för vår framtida miljödatahantering samt lägger fast hur vi ska arbeta under de närmaste åren för att nå dessa mål. Strategin gäller för de miljödata Naturvårdsverket äger, ansvarar för eller till större delen finansierar från och revideras närhelst verksamheten, den tekniska utvecklingen eller kraven på oss förändras, dock senast inom tre år. grupp Strategin gäller för hela Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets hantering av miljödata bidrar till att miljön förbättras och är ett föredöme och en positiv kraft för utvecklingen av miljödatahanteringen i Sverige. Naturvårdsverket är en väl använd källa till miljödata och miljödatahanteringen bidrar till att: ta fram kunskap och underlag för beslut och åtgärder i hela samhället utveckla miljöpolitiken så att förbättringen kommer till stånd stödja och följa upp miljöutvecklingen och miljöarbetet För att uppnå detta ser vi till att våra miljödata är: M1 kända och kommer till nytta M2 lätta att hitta M3 snabbt publikt tillgängliga Sida 2 (9)

3 M4 anpassade till användarnas behov M5 enkla att använda för alla användare M6 geografiskt anknutna och anpassade för kartbaserad användning M7 möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga M8 användbara också inom EU och globalt M9 väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet M10 kostnadseffektivt hanterade en har ingen inbördes rangordning. De är grupperade efter koppling till begreppen tillgänglighet (M1, M2 och M3), användbarhet (M4, M5, M6, M7 och M8), kvalitet (M9) och kostnad. Strategi För att nå ovanstående mål ska Naturvårdsverket tillämpa följande strategier: S1 Samverka aktivt nationellt, framförallt inom de arenor som erbjuds inom Inspire och Geodatasamverkan samt Miljömålsuppföljningen (M1, M3, M7) S2 Samverka aktivt internationellt i utvecklingen av system, infrastrukturer och framtagning av standarder (M8, M10) S3 Erbjuda miljödata kostnadsfritt (M1, M7) S4 Samla tillgången till miljödata (M2, M3) S5 Tydliggöra Naturvårdsverket som avsändare av miljödata (M5, M7, M9) S6 Automatisera insamling och tillgängliggörande av miljödata så att tiden mellan insamling och presentation förkortas (M3, M10) S7 Fånga upp användarnas behov och önskemål (M1, M4) S8 Stärka möjligheterna för allmänheten att leverera miljödata ( crowd sourcing ) (M7, M10) S9 Främja utveckling av webbaserade miljödatatjänster i ett dynamiskt samspel mellan myndigheter, företag och allmänheten (M1, M4, M5). S10 Använda geografiska informationssystem (GIS) för analys och ärendehantering i ökad utsträckning (M4, M5, M6) S11 Bevara miljödata så att framtida utnyttjande för andra ändamål är säkrad (M7, M9) S12 Beskriva miljödata med nationellt/internationellt erkända termer, begrepp och standards (M7, M8, M9) S13 Tillse att vår miljödata har kvalitetssäkrad metadata (M7, M8, M9) S14 Tillse att avtal/överenskommelser om datavärdskap finns för våra miljödata (M9, M10) S15 Lagra miljödata där en lämplig kombination av verksamhetskunnande och IT-stöd finns (M9, M10) S16 Register, termer och begrepp som ska återanvändas av flera intressenter organiseras enligt principer för s.k. Masterdata (M9, M10) S17 Tillse att kostnader och teknik för tillgängliggörande av miljödata är anpassat till användningen ( fit for purpose ) (M4, M10) Sida 3 (9)

4 Inte heller strategierna har någon inbördes rangordning men de är listade så att de i huvudsak följer målens gruppering enligt tillgänglighet, användbarhet, kvalitet och kostnad. Avgränsning Med miljödata avses ursprunglig och bearbetad data och metadata, som kan utgöra underlag för informationsförmedling som kartpresentationer, diagram, tabeller, indikatorer och annan miljöinformation. Strategin omfattar miljödata som Naturvårdsverket: är upphovsrättsinnehavare för (äger eller ansvarar för) finansierar huvuddelen (>50%) av produktion eller lagring av. Detta gäller också data som genereras genom Naturvårdsverkets forskningsanslag. Miljödatastrategin innehåller inte riktlinjer för vilken miljödata som verksamheten ska producera eller vilken kvalitet den ska ha. Strategins innehåll Samverka aktivt nationellt, framför allt inom de arenor som erbjuds inom Inspire och Geodatasamverkan samt Miljömålsuppföljningen (S1) Naturvårdsverket ska vara aktivt på de arenor som erbjuds inom geodatasamverkan, miljömålsuppföljning och vår roll som statistikansvarig myndighet och där se till att de data- och informationsflöden som tas fram i görligaste mån samordnas, d.v.s. att samma data kan komma till användning på samtliga dessa arenor. Vi ska verka för att den svenska implementeringen av Inspire direktivet är i linje med Naturvårdsverkets IT- och miljödatastrategi. Vi skall också verka för att indikatorproduktionen inom Miljömålsuppföljningen samordnas med de europeiska indikatoruppsättningarna så att data som rapporteras internationellt så långt möjligt används i de svenska indikatorerna. Vi stödjer Miljödepartementet i arbetet med att samordna den svenska implementeringen av de europeiska initiativen samt den tematiska fördelningen i de aktuella förordningarna. Samverka aktivt internationellt i utvecklingen av system, infrastrukturer och framtagning av standarder (S2) Vi ska samarbeta aktivt med andra myndigheter nationellt och internationellt för att driva våra strategier också i internationella sammanhang. Vi ska delta i de öppna dialoger vi bjuds in till i EU och verka för att förslagen blir ömsesidigt anpassade till såväl svenska som europeiska förutsättningar. Vi ska också ha ett nära samarbete med EEA (som är SEIS-myndigheten inom EU) för att utnyttja den tekniska utveckling de bedriver till nytta för vår egen utveckling. Det gäller utveckling av system, Inspireanpassning, framtagning av standarder, utvecklingen av överföringssystem (data exchange), GIS och SDI (Spatial Data Infrastructure) samt utvecklingen av E-PRTR. I Sverige skall vi verka för att SEIS, Inspire, GMES och Kända och kommer till nytta (M1) Snabbt publikt tillgängliga (M3) Möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga (M7) Användbara också inom EU och globalt (M8) Sida 4 (9)

5 GEOSS samordnas genom att ha en diskussion med Miljödepartementet och de myndigheter som är ansvariga för de europeiska initiativen (Lantmäteriet, SMHI och Rymdstyrelsen) samt HaV kring en bättre samordning. Erbjuda våra miljödata kostnadsfritt (S3) Naturvårdsverket ska vara en del av en utveckling där miljödata tillgängliggörs kostnadsfritt. Allt fler länder ansluter sig till konceptet Open Data där delar av de data som ländernas myndigheter producerar görs tillgängliga för fri användning. Två exempel är USA:s samt den brittiska där offentligt finansierade data tillgängliggörs utan kostnad. Naturvårdsverket ska, genom goda exempel, verka för att den affärsmodell som används inom ramen för geodatasamverkan ses över och på sikt ersätts med en modell där data görs tillgängliga utan kostnad för användaren ett steg mot Open Data. Vi ska arbeta med enkla webbaserade licenser (typ Creative Commons) för att klargöra att Naturvårdsverket data är fria att använda. Samla tillgången till miljödata (S4) Tillgången till miljödata behöver stärkas. Naturvårdsverket ska tillgängliggöra data digitalt och presentera den samlat på en webbplats. Där presenterar vi miljöinformation och ger underlag för miljömålsuppföljningen. Vi ska också skapa ett funktionellt och lättanvänt IT-stöd för översikt och sökning av vilken miljödata som finns. Översikten ska vara nyckelords- och kartbaserad och genomföras via en väl utvecklad hantering av metadata (inkl geografisk referens) för miljödatamängder. Tjänster för utnyttjande av utsökt datamängd ska finnas lätt tillgängliga (se S9). Vi skapar infrastrukturella förutsättningar för ökad tillgänglighet av befintliga miljödata för våra intressenter/kunder genom att ange principer, koncept och modeller för hur informationsutbyte samt integration av miljödatalagring och miljödatasystem ska genomföras. Detta är starkt kopplat till det IT-strategiska arbetet med en Enterprise Arkitektur för Naturvårdsverket. Tydliggöra Naturvårdsverket som avsändare av våra miljödata (S5) Genom att tydliggöra Naturvårdsverket som beställare, finansiär och i tillämpliga fall som upphovsrättsinnehavare ska vi göra det synligt att Naturvårdsverket är dataägare, den myndighet som ansvarar för kvalitetsbeskrivning och tillika den myndighet som samordnar Sveriges miljödata och miljöinformation. För att göra data tillgängligt för återanvändning utan att det krävs ett ansökningsförfarande bör en öppen licens eller motsvarande användas (se även S4). En sådan fastställer villkor som förklarar rättigheter och eventuella krav för återanvändning. Dessa villkor kan bl.a. innehålla: - skyldighet för den nya användaren att ange källan; - friskrivning från eventuella följder av återanvändning. Kända och kommer till nytta (M1) Möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga (M7) Lätta att hitta (M2) Snabbt publikt tillgängliga (M3) Enkla att använda för alla användare (M5) Möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga (M7) Väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet (M9) Sida 5 (9)

6 Automatisera insamling och tillgängliggörande av miljödata så att tiden mellan insamling och presentation förkortas (S6) Ledtiderna från insamling till tillgängliggörande av data om miljötillståndet ska förkortas så att analyser och beslut om åtgärder kan genomföras snabbare. Vi ska öka standardisering och automatisering samt förbättra IT-stöden i all vår hantering av miljödata allt från insamling, lagring och bearbetning till presentation och tillgängliggörande. En viktig del att få till ett snabbare dataflöde är att sikta mot datainsamling via NRT (Near Real Time delivery) där så är relevant (se även S17 om Fit for purpose ). Vi ska i detta särskilt följa EU:s arbete med GMES. Utvecklingen kommer att leda till att vi ställer nya krav på Naturvårdsverkets datavärdar vad gäller snabbhet, metadatahantering och tillgängliggörande. Vår internationella rapportering skall ske med en så hög automatiseringsgrad som möjligt genom att tjänster utvecklas också för rapporteringen. Snabbt publikt tillgängliga (M3) Fånga upp användarnas behov och önskemål (S7) Vi ska i dialog med våra användare regelbundet samla in deras synpunkter och behov rörande miljödata och miljödatatjänster. Detta är ett viktigt underlag för att vidareutveckla vilken miljödata vi tillgängliggör och med vilka tjänster. En aktiv behovsanpassning kommer att både öka användningen av våra data samt stärka vårt fullgörande av Århuskonventionens krav om tillgängliggörande av data. Stärka möjligheterna för allmänheten att leverera miljödata (Crowd Sourcing) (S8). Vi ska stärka möjligheterna för allmänheten att leverera miljödata som komplement till av oss planerade undersökningar genom att bygga ut tjänster för s.k. crowd sourcing. Ett exempel på en befintlig tjänst som vi är huvudfinansiär av är Artportalen på Artdatabanken (SLU) för inrapportering av artobservationer. Vi ska se till att våra villkor för inrapportering finns lätt tillgängliga för våra användare. Villkoren ska vara så tydliga att rapportören förstår hur data kommer att användas. Vi ska vara tydliga med att all insamlad data via våra tjänster kommer att göras tillgängliga utan kostnad. Främja utveckling av webbaserade miljödatatjänster i samspel mellan myndigheter, företag och allmänheten (S9). Vi ska utveckla tjänster som samlas i en lätt tillgänglig digital katalog för webbaserade miljödatatjänster baserad på självbetjäningsprinciper (för såväl förvaltning som användning). I utvecklingen främjar vi ett dynamiskt samarbete mellan samtliga nationella aktörer inom miljöområdet. Tjänsterna ska utnyttja väl etablerade standarder och avse användning av såväl färdiga produkter (rapporter, statistik, indikatorer, mm) som karttjänster (WMS etc), tjänster för urval av miljödata ( rådata ) och API:er. Detta ska också leda till att relevanta miljödata, inte minst de som Naturvårdsverket medverkar till att producera, också kan användas i databaser, system, portaler Kända och kommer till nytta (M1) Anpassade för användarnas behov (M4) Möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga (M7) Kända och kommer till nytta (M1) Anpassade till användarnas behov (M4) Enkla att använda för alla användare (M5) Sida 6 (9)

7 och vidareutvecklade webbtjänster m.m. som tillgängliggör data enligt andra skärningar/teman, t.ex. skog, trafik, folkhälsa och samhällsplanering. Vi ska följa utvecklingen av tjänster inom EU (Inspire och EEA) och söka samarbete internationellt med andra myndigheter och organisationer i utvecklingen av nya gemensamma miljödatatjänster. Vi bevakar marknadens utveckling inom området digitala tjänster. Använda geografiska informationssystem (GIS) för analys och ärendehantering i ökad utsträckning (S10) Vi skall, med utgångspunkt i Miljödataportalen (vår nod gentemot den nationella geodataportalen), utveckla en webbplats dit man går för att få ta del av data som rör miljön. Det skall vara enkelt att hämta kartskikt för egen bearbetning både inom och utom Naturvårdsverket. Vi ska utveckla en samlad strategi för att skapa en fullt utvecklad SDI innefattande lagring och applikationer för att söka, visa och analysera samt för att skapa och uppdatera GIS-data. Som en följd av detta behöver Naturvårdsverkets GIS-kompetens höjas. Bevara miljödata så att framtida utnyttjande för andra ändamål är säkrad (S11) Miljödata ska inte arkiveras utan alltid finnas tillgänglig. Det innebär att vår miljödata fortlöpande ska hanteras (insamlas, överföras, lagras, bearbetas, tillgängliggöras, vårdas och dokumenteras) så att de alltid kan presenteras. Miljödata (även bearbetade) är kvalitetsbeskrivna med metadata och versionshanterade samt går att spåra till källan. Beskrivning av bearbetning ingår i metadata. Gallring dokumenteras i beslut och beviljas bara då särskilda omständigheter föreligger. De regler vi sätter upp avseende konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet ska säkerställas och upprätthållas. Vi beaktar nödvändig sekretess för sällsynta och utrotningshotade arter. Kraven på bevarande säkerställs internt via IT-arbetssättet och externt via datavärdsavtalen. Vi ska tillgängliggöra både obearbetad (rådata) och bearbetad (beräknad, tabeller, presentationer, mm) miljödata för att ge användarna (inklusive marknadsaktörer) möjlighet att skapa sina egna bearbetningar och presentationer och ge dem möjlighet att använda våra data för andra syften än de vi förutsåg när data samlades in. Beskriva miljödata med nationellt / internationellt erkända termer, begrepp och standards (S12) Vi ska i görligaste mån använda de begrepp och termer som lanseras genom Inspire och vara en drivande kraft för att centrala begrepp och termer på miljödataområdet samordnas så att informationsutbyte och integrerade analyser underlättas. Det innebär också att vi ska arbeta för att de databaser för termer och begrepp som finns i dag (t.ex. Dyntaxa och liknande register/databaser) förbättras. För att uppnå detta ska vi vara aktiva både nationellt och internationellt. Vi deltar i Inspires tekniska arbetsgrupper och i standardiseringsarbetet inom SIS. Anpassade för användarnas behov (M4) Enkla att använda för alla användare (M5) Geografiskt anknutna och anpassade för kartbaserad användning (M6) Möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga (M7) Väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet (M9) Möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga (M7) Användbara också inom EU och globalt (M8) Väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet (M9) Sida 7 (9)

8 Tillse att våra miljödata har kvalitetssäkrade metadata (S13) För varje miljödatavariabel i våra IT-system ska relevanta metadata vara lagrade i direkt anslutning till resultatet. I de fall nationellt eller internationellt etablerade termlistor eller klassificeringar finns, ska dessa användas. Det kan gälla klassningar/gränser för ekologisk status, täckningsgrad, vindriktning etc. I arbetet med implementeringen av Inspire (inom ramen för geodatasamverkan) ska vi arbeta för att det skapas en gemensam infrastruktur som i första hand omfattar de geografiska objekten (exempelvis en luftkvalitetsstation) med tillhörande egenskaper och attribut, men att de mätdata som skapas vid dessa objekt (exempelvis luftkvalitetsdata) hanteras i ett senare skede. Tillse att avtal/överenskommelser om datavärdskap finns för våra miljödata (S14) En datavärd, som arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket, har till uppgift att ta emot, kontrollera, lagra och publicera miljödata på internet för de miljödata Naturvårdsverket äger, ansvarar för eller finansierar huvuddelen av. Datavärdskapet regleras av ett skriftligt avtal eller överenskommelse. Detta avser även oss själva i de fall vi hanterar data internt. Eftersom datavärdskap är ett åtagande över tiden krävs en långsiktig finansiering. En datavärd ska besitta såväl verksamhetskunnande för de data som hanteras som IT-kompetens. Den senare kan i vissa delar köpas in av underkonsult. Datavärdskap utgör en central funktion vid utvecklingen av hela vår miljödatahantering och vår förmåga att skapa behovsanpassade (webbaserade) miljödatatjänster. De är också vårt viktigaste verktyg för att minskad ledtiderna mellan insamling och tillgängliggörande. I samarbetet mellan NV och HaV vill vi samordna avtalsmallar, leveransvillkor, användningsvillkor, arbetssätt och utvecklingsinsatser. Detta gäller inte minst inom teknikutvecklingen där vi så långt som möjligt ska främja interoperabilitet oavsett vilken typ av data en användare efterfrågar. Lagra miljödata där en lämplig kombination av verksamhetskunnande och IT-stöd finns (S15) Datavärdskonceptet är utgångspunkten för hur vi hanterar och organiserar arbetet med miljödata. Valet av datavärdskap ska grundas på den bästa tänkbara kombinationen av relevant verksamhetskunnande och befintligt eller potentiellt IT-stöd. Vi ska skapa bättre beslutsunderlag för val av vilken miljödata som ska produceras och av vem de ska produceras. Detta ska leda till en utökad nytta av datavärdskonceptet och datavärdsavtalen. Ett viktigt stöd för detta är ett funktionellt och lättanvänt IT-stöd för översikt av vilka miljödata vi äger, ansvarar för eller till huvuddelen finansierar (se vidare S4 och S10). I förlängningen ska detta också leda till en förenklad organisation och tjänster för insamling av data från verksamhetsutövare (industrianläggningar mm) så att inrapporteringsbördan minskar (krav från E- delegationen). Möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga (M7) Användbara också inom EU och globalt (M8) Väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet (M9) Väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet (M9) Väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet (M9) Sida 8 (9)

9 Register, termer och begrepp som ska återanvändas av flera intresenter organiseras enligt principer för s.k. Masterdata (S16) Ett koncept för Masterdata ska etableras och hanteras inom ramen för Naturvårdsverkets samordningsansvar för informationsförsörjningen av miljömålen samt de uppdrag av liknande karaktär som Naturvårdsverket har. Den som åtar sig, eller får i uppdrag att förvalta en viss Masterdatamängd måste ha en långsiktig finansiering för detta samt egen kompetens rörande de termer och begrepp som ska förvaltas. Masterdata skall göras tillgängliga över Internet som listor eller webbtjänster. (Se vidare S9). Exempel på Masterdata är artnamn (Dyntaxa hos Artdatabanken), vattenförekomster (Svenskt Vattenarkiv vid SMHI) och Naturvårdsregistret hos Naturvårdsverket. Där så är möjligt och efterfrågat ska den svenska Masterdatahanteringen samordnas med internationella register, termer och begrepp. Därvid bör för- respektive nackdelar med tvåspråkighet (svenska/engelska) kontra översättning beaktas. Tillse att kostnader och teknik för tillgängliggörande av miljödata är anpassat till användningen ( fit for purpose ) (S17) De data vi samlar in ska så effektivt som möjligt tillfredsställa de behov vi har att tillgodose. Data ska vara användbara där och när de behövs samtidigt som vi ska utveckla vår förmåga att välja de mest kostnadseffektiva formerna för våra leveranser av data och information. Vi ska genomföra detta genom att vara kostnadsmedvetna samt koordinera, samutnyttja och återanvända våra investeringar i miljödata. Vi ska följa och utnyttja den tekniska utvecklingen, använda oss av nationella och internationella standarder samt öka automatiseringen där så är relevant. Kostnader för val av teknik, metoder, resurser och organisation för hantering (insamling, överföring, lagring, integration, bearbetning, analys och tillgängliggörande) av miljödata ska vara relevanta i förhållande till användningens syfte ( fit for purpose ). I all denna utveckling samarbetar vi nationellt och internationellt. Väl beskrivna, säkert hanterade och förvaltade med spårbarhet (M9) Anpassade för användarnas behov (M4) Sida 9 (9)