Svenskarna om bostadsmarknaden FLYTTANKAR, NYPRODUKTION OCH BOSTADSPOLITIK

Transkript

1 Svenskarna om bostadsmarknaden FLYTTANKAR, NYPRODUKTION OCH BOSTADSPOLITIK

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SVENSKARNA MINDRE FLYTTSUGNA 4-5 SÅ VILL SVENSKARNA BO 6-7 MINSKAT INTRESSE FÖR NYPRODUKTION 8-9 FASTIGHETSBYRÅNS REFLEKTIONER SVENSKARNA OM BOSTADSPOLITIKEN FASTIGHETSBYRÅN SVERIGES LEDANDE FASTIGHETSMÄKLARE Mäklarföretaget Fastighetsbyrån ingår i Swedbankkoncernen och har cirka 1600 medarbetare på 250 franchise-ägda kontor runt om i Sverige. Under 2017 förmedlade företaget cirka bostadsaffärer till ett försäljningsvärde av cirka 95 miljarder kronor. Fastighetsbyrån är marknadsledare på den svenska bostadsmarknaden, både i omsättning och i antal affärer. Företaget har även verksamhet utomlands med cirka 150 medarbetare i Spanien och Portugal. SÅ ÄR RAPPORTEN GJORD: NOVUSUNDERSÖKNING Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Fastighetsbyrån. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten år. Totalt har 1614 intervjuer genomförts under perioden 16 maj-5 juni Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. I maj 2017 genomfördes motsvarande Novusundersökning med 1611 genomförda intervjuer. Vissa av frågorna ställdes på samma sätt och kan därmed jämföras med årets resultat. FASTIGHETSBYRÅNS MÄKLARPANEL Mäklarpanelen är en webbenkät som med jämna mellanrum skickas till Fastighetsbyråns ca 1100 mäklare runt om i landet. Enkäten som skickades ut som underlag till denna rapport genomfördes 8-13 juni 2018 och totalt svarade 400 personer. Svaren bryts ner på segmenten Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, Större ort, Mellanstor ort och Liten ort. 2 3

3 Svenskarna mindre flyttsugna FYRA AV TIO SVENSKAR FUNDERAR PÅ ATT FLYTTA (BAS: ALLA) Ja (40 %) (42 % 2017) Nej (59 %) (57 % 2017) Vet ej (1 %) (0 % 2017) Åldersgrupperna (61 %) och (55 %) funderar mest på att flytta. Personer över 56 år (71 %) samt norrlänningar (68 %) är minst flyttbenägna. Fyra av tio svenskar har under det senaste året funderat på att flytta något färre än när samma fråga ställdes för ett år sedan. Den främsta anledningen till att man vill flytta är att man vill bo större följt av att man vill bo i en annan stil eller boendeform. Merparten av de som vill flytta upplever att det finns olika faktorer som hindrar dem från att ta steget. En majoritet anger ekonomiska hinder och många hänvisar även till bristande utbud. Kravet på kontantinsats slår främst mot åringarna, medan reavinstskatten är ett betydande hinder för personer över 56 år, höginkomsttagare och storstadsbor. 10 procent av svenskarna, och 16 procent av de som funderar på att flytta, anser att det skärpta amorteringskravet har påverkat deras vilja eller möjlighet att flytta. De som i högst utsträckning anser att de har påverkats är stockholmare och höginkomsttagare (23 %). MÄKLARPANELEN Bland Fastighetsbyråns mäklare anser 85 procent att det finns inlåsningseffekter på bostadsmarknaden på deras ort/täckningsområde. Som folk varit eniga om länge nu så sitter många äldre på sina hus utan möjlighet att flytta. De får skatta bort en stor del av sin vinst och de försätter sig i en bostad med dubbelt så hög kostnad. Slopar man reavinstskatten för dessa så kan man ge sig fasen på att det hade blivit flyttkedjor som följdeffekt. Robbin Kronvall, Hisingen Min marknad påverkas inte alls av amorteringskravet. Dessa regler har tillämpats av alla banker i Västerås sedan flera år tillbaka. Absolut inget nytt under solen. TOPP 5 ANLEDNINGAR TILL ATT FLYTTA (BAS: FLYTTBENÄGNA) Vill bo större (21 %) (25 % 2017) Vill bo i en annan stil och boendeform (17 %) (19 % 2017) Vill bo i ett mer lättskött boende (13 %) (15 % 2017) Vill bo i ett annat område (11 %) (17 % 2017) Vill äga mitt boende (11 %) (14 % 2017) DET HINDRAR SVENSKARNA FRÅN ATT FLYTTA (BAS: FLYTTBENÄGNA) Det blir för hög kostnadsökning (25 %) Jag har inte hittat något jag gillar (23 %) Det jag vill flytta till finns inte på marknaden eller i det område där jag vill bo (19 %) Jag har inte kommit till skott (17 %) Jag får inte lån på grund av den kontantinsats som krävs (12 %) Jag kommer drabbas för hårt av reavinstskatten/ flyttskatten för att det ska vara ekonomiskt försvarbart (11 %) Jag kan inte hitta en bostad som uppfyller speciella behov som jag har (10 %) Jag får inte det lån som krävs beviljat från banken av annan anledning (7 %) Annat (14 %) Inget av ovan (10 %) Vet ej (3 %) PÅVERKAR DET SKÄRPTA AMORTERINGSKRAVET MÖJLIGHETEN ATT BYTA BOSTAD? (BAS: FLYTTBENÄGNA JMF MED ALLA) Ja (16 %) (10 % av den totala basen) Nej (74 %) (82 % av den totala basen) Vet ej (10 %) (8 % av den totala basen) 43 % i åldersgruppen vill ha ett större boende. 25 % i åldersgruppen år vill flytta till en boendeform i en annan stil. Personer över 56 år vill ha ett mer lättskött boende (39 %). (Bas: Alla) 14 % i åldersgruppen hittar inte vad de söker på bostadsmarknaden åringar (15 %) och stockholmare (13 %) får inte ihop till den kontantinsats som krävs. Reavinstskatten drabbar främst höginkomsttagare med en månadsinkomst på över kronor (25 %), stockholmare (14 %) och personer över 56 år (12 %). (Bas: Alla) Amorteringskravet har främst påverkat stockholmare, åringar samt boende i storstäder och storstadsnära kommuner (14 %). Personer över 56 år påverkas mindre än snittet (89 %). Även höginkomsttagare uppger i högre utsträckning att amorteringskravet påverkat deras möjlighet att byta bostad (23 %). (Bas: Alla) Carolina Uttersköld, Västerås 4 5

4 Så vill svenskarna bo Svenskarnas husdrömmar har svalnat det senaste året medan aptiten på lägenheter har gått upp. I år går lägenheten om enplansvillan på svenskarnas topplista över föredragen boendeform. Bostadsrätter är populärast men hyresrätter står för den största ökningen med nästan en fördubbling, från 9 procent (2017) till 16 procent (2018). Bra förutsättningar för att laga mat har tidigare legat i topp när svenskarna ska välja nytt boende men nu slår växt- och trädgårdstrenden igenom ordentligt där förutsättningen att bostaden har en tillhörande balkong eller trädgård hamnar på första plats vid en ranking av viktiga funktioner i en framtida bostad. NÄR SVENSKARNA FÅR VÄLJA BOSTADSFORM (BAS: ALLA) Bostadsrättslägenhet (22 %) (19 % 2017) Enplansvilla (20 %) (24 % 2017) Hyresrättslägenhet (16 %) (9 % 2017) Flerplansvilla (13 %) (17 % 2017) Gård (9 %) (16 % 2017) Radhus/kedjehus (4 %) (4 % 2017) Bostadsrättsradhus (4 %) (4 % 2017) Annat (3 %) (1 % 2017) Vet ej (9 %) (5 % 2017) SÅ STORT VILL SVENSKARNA BO (BAS: ALLA) 0-60 kvm (13 %) kvm (27 %) kvm (16 %) kvm (13 %) kvm (13 %) 181 kvm eller större (7 %) Vet ej (12 %) Av åringarna vill 36 % bo i bostadsrätt och bland stockholmare är siffran 32 %. Enplansvillan låg i topp 2017 och ligger fortfarande i topp i Västsverige (25 %). I åldersgruppen år vill 18 % bo i flerplansvilla. MÄKLARPANELEN Bygg marklägenheter, marklägenheter och marklägenheter. Många äldre som bott i sina hus de senaste femtio åren vill inte sätta sig på andra våningen i ett flerbostadshus. De vill ha en lägenhet i markplan med en liten trädgård till. VIKTIGAST VID VALET AV NY BOSTAD (BAS: ALLA, FLERA VAL MÖJLIGA) Bra ytor utomhus för olika aktiviteter trädgård/balkong (43 %) Bra förutsättningar för att laga mat (35 %) Bra ytor för socialt umgänge (31 %) Bra ytor för avkoppling och sömn (30 %) Bra förvaringsmöjligheter (30 %) Bra ytor för att dra sig tillbaka och få egentid (19 %) Bra ytor för gemensamma måltider (17 %) Att bostaden är flexibel och snabbt kan anpassas efter förändrade behov (15 %) Bra ytor för lek och aktiviteter (8 %) Bra ytor att titta på TV (6 %) Bra ytor för arbete (6 %) Bra ytor och lösningar för återvinning (2 %) Annat (9 %) Vet ej (4 %) Trädgård/balkong är viktigare för kvinnor (49 %). Bra förutsättningar för att laga mat har trillat ner från förstaplatsen Åsa Nilsson, Svalöv 6 7

5 Minskat intresse för nyproduktion Varannan svensk är positiv till att köpa en nyproducerad bostad vilket är en minskning med 7 procentenheter jämfört med när samma fråga ställdes för ett år sedan (2017). Majoriteten av de som inte gillar nyproduktion uppger att de uppfattar det som för dyrt. Näst största anledningen är att nyproduktion är opersonligt följt av att det är svårt att bedöma boendets kostnader och framtida ekonomi. Av de som gillar nyproduktion uppger överlägset flest att de gör det för att det är bekvämt och praktiskt. Många lockas även av att det anses vara hållbart och klimatsmart. SVENSKARNAS SYN PÅ NYPRODUKTION (BAS: ALLA) 1. Ganska eller mycket attraktivt (50%) (57 % 2017) 2. Ganska eller mycket oattraktivt (38%) (34% 2017) 3. Vet ej (12 %) (9% 2017) DETTA LOCKAR MED NYPRODUKTION - TOPP 5 (BAS: ALLA, FLERA VAL MÖJLIGA) 1. Bekvämt/Praktiskt (83 %) 2. Klimatsmart/Hållbart (25 %) 3. Hög byggkvalitet/hållbarhet (24 %) 4. Exklusivt (11 %) 5. Positiv värdeutveckling (10 %) Fler kvinnor (54 %) än män (46 %) tycker nyproduktion är attraktivt. 68 % bland åringar och 61 % bland åringar har en positiv syn på nyproduktion. Storstadsbor (88 %) och kvinnor (86 %) värdesätter det bekväma och praktiska mer än män (80 %). Män (28 %) lockas i högre grad än kvinnor (21 %) av att det anses vara ett klimatsmart/hållbart boende. DETTA AVSKRÄCKER MED NYPRODUKTION - TOPP 5 (BAS: ALLA, FLERA VAL MÖJLIGA) 1. Dyrt/hög boendekostnad (63 %) 2. Opersonligt (29 %) 3. Svårt att bedöma boendets ekonomi/ kostnader (24 %) 4. Svårt att köpa något som inte är byggt ännu där det bara finns en ritning, jag vill se vad jag köper (18 %) 5. Osäker värdeutveckling (15 %) Fler kvinnor (36 %) än män (23 %) tycker att nyproduktion är för opersonligt. 31 % av stockholmarna anser att det är för svårt att bedöma boendets ekonomi. MÄKLARPANELEN Bland Fastighetsbyråns mäklare anser 58 procent att synen på nyproduktion blivit mer negativ det senaste året medan endast 10 procent tycker att den blivit mer positiv. Spekulanterna är mer ekonomiskt medvetna vilket är bra och i många nya föreningar ligger höga belåningsgrader vilket upplevs negativt. Utbudet är stort och spekulanterna är oroliga att inte få tillbaka pengarna. Mindre föreningar är extremt svårsålda vilket många vet. Det är roligt att se att så många lockas av hållbarheten och miljöfördelarna. Det finns fortfarande mycket som kan utvecklas inom det här området och det ger bostadsutvecklare möjligheter som inte begagnatmarknaden kan konkurrera med. Henrik Lenander, Affärsområdesansvarig för nyproduktion på Fastighetsbyrån Michael Schönning, Huddinge 8 9

6 Svenskarna om bostadspolitiken Nära två av tio svenskar tycker att regeringen bedriver en bra bostadspolitik, nästan varannan tycker att regeringens bostadspolitik är dålig. Moderaternas och Socialdemokraternas bostadspolitik tilltalar flest (20 %) medan bostadsministerns parti, Miljöpartiet, hamnar längst ner på listan (5 %). De bostadspolitiska åtgärder flest vill se är avskaffad reavinstskatt och subventionerat bosparande för unga. En fjärdedel uppger att reavinstskatten skulle kunna påverka hur de röstar i valet. En majoritet vill dock behålla både amorteringskraven och bolånetaket. När det gäller ränteavdraget vill fler att det ska vara kvar än att det ska tas bort. Det är ju en svidande, men förväntad, kritik mot bostadspolitiken. Varken regeringen eller oppositionen har tagit ett grepp kring bostadspolitiken trots att det finns rejäla utmaningar och brister. Nu måste de bostadspolitiska samtalen över blockgränserna återupptas och ett rejält omtag göras. Sveriges bostadskonsumenter kan inte vänta längre. Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån SVENSKARNAS BETYG PÅ REGERINGENS BOSTADSPOLITIK (BAS: ALLA) Bra (19 %) Dålig (46 %) Vet ej (35 %) BOSTADSMINISTERNS PARTI SÄMST PÅ BOSTADSPOLITIK Vi frågade svenskarna om något av riksdagspartierna har en bostadspolitik som tilltalar dem. MODERATERNA Ja Nej Vet ej 20 % SOCIALDEMOKRATERNA 20 % VÄNSTERPARTIET 14 % LIBERALERNA 13 % CENTERPARTIET 11 % SVERIGEDEMOKRATERNA 11 % KRISTDEMOKRATERNA 8 % MILJÖPARTIET 5 % 35 % 37 % 35 % 37 % 45 % 43 % 43 % 43 % 41 % 39 % 52 % 52 % 48 % 53 % 49 % 46 % 10 11

7 VILKA BOSTADSPOLITISKA FRÅGOR SKULLE KUNNA PÅVERKA HUR DU RÖSTAR I VALET? (BAS: ALLA, FLERA VAL MÖJLIGA) Fastighetsskatten (26 %) Flyttskatten/reavinstskatten (25 %) Ränteavdraget (19 %) Amorteringskravet (18 %) Bospar-subventioner för unga (16 %) Hyresregleringen/införandet av marknadshyror (16 %) Bolånetaket (9 %) Inget av ovan (24 %) Vet ej (16 %) VAD SKA VI GÖRA MED REAVINSTSKATTEN? (BAS: ALLA) Finnas kvar (29 %) Tas bort (57 %) Vet ej (14 %) SKA VI FASA UT RÄNTEAVDRAGET? (BAS: ALLA) Ja (24 %) Nej (33 %) Vet ej (27 %) Jag vet inte vad ränteavdrag är (15 %) SKA SVERIGE SUBVENTIONERA BOSPAR FÖR UNGA? (BAS: ALLA) Ja, absolut (39 %) Ja, kanske (34 %) Nej (16 %) Vet ej (11 %) 12 SKA VI SLOPA FASTIGHETSAVGIFTEN OCH ÅTERINFÖRA FASTIGHETSSKATTEN? (BAS: ALLA) Ja (18 %) Nej (42 %) Vet ej (40 %) HUR SKA VI GÖRA MED AMORTERINGSKRAVET? (BAS: ALLA) Jag tycker att amorteringskravet ska tas bort helt (9 %) Jag tycker att det skärpta amorteringskravet från 2018 ska tas bort (17 %) Jag tycker att amorteringskravet ska vara kvar som det är (44 %) Jag tycker att amorteringskraven ska skärpas ytterligare (11 %) Vet ej (18 %) HUR SKA VI GÖRA MED BOLÅNETAKET? (BAS: ALLA) Finnas kvar (62 %) Tas bort (24 %) Vet ej (14 %) VILL SVENSKARNA INFÖRA MARKNADSHYROR? (BAS: ALLA) Ja (17 %) Nej (48 %) Vet ej (35 %) 13

8 Fastighetsbyrån reflekterar kring......svenskarnas FLYTTHINDER Merparten av de svenskar som vill flytta anger att det finns flera faktorer som hindrar dem från att ta steget dels olika ekonomiska faktorer men även bristande utbud. Vissa, framförallt unga, får helt enkelt inte ihop ekonomin för att kunna köpa en bostad. Vi märker även att en stor grupp, som vill men inte måste flytta, just nu inte tar steget. För många blir det en för stor kostnadsökning. Vi har flera inlåsningseffekter som hämmar flyttströmmar och därmed påverkar hela samhället negativt. Tyvärr är det som byggts de senaste åren för likriktat, ofta dyrare bostadsrätter i centrala lägen. Här har både kommuner och byggföretag ett ansvar för att möjliggöra en större bredd. Sedan kan vi se att det även finns behov av mer anpassade boenden, framförallt för äldre personer. Där finns en marknad som inte är mättad och som kan bidra till att få igång flyttkedjorna....hur SVENSKARNA VILL BO...SKÄRPT AMORTERINGSKRAV När vi jämför med förra årets undersökning ser vi att allt fler nu vill bo i lägenheter, framförallt hyresrätter. Vi kan även se att önskad storlek på bostaden har minskat några kvadratmeter. Det ligger väl i linje med den fortsatta urbaniseringstrenden men tyder även på att höga bostadskostnader gör att svenskarna tvingas bo på mindre yta. Det är också intressant att utomhusytor är så avgörande vid bostadsköp och har seglat upp i topp av viktiga funktioner. Har trädgårdstrenden blivit starkare än matlagningstrenden? Om vi ska tränga ihop oss på färre kvadrat i stan så känns det naturligt att vi i alla fall vill kunna gå ut på balkongen och andas lite, någorlunda, frisk luft. Vi var kritiska till det skärpta amorteringskravet, framförallt för att det var dålig tajming på en redan turbulent marknad. Beslutet har också ökat osäkerheten och påverkat konsumenternas beteende. Men till stor del är det psykologi och spekulation. Undersökningsresultaten visar att de faktiska effekterna inte är så dramatiska och ligger väl i linje med det FI förutspådde. Det finns stora barriärer och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden, inte minst för unga. Men vi tror inte på att stressa fram ett beslut om att ta bort det skärpta amorteringskravet. Alla enskilda förändringar skapar onödig turbulens och risken är att vi lägger för stor vikt vid det skärpta amorteringskravet när andra åtgärder är viktigare....att NYPRODUKTION FALLER I POPULARITET...SVERIGES BOSTADSPOLITIK Det är väldigt tråkigt, men naturligt, att synen på nyproduktion blivit mer negativ. Affärsmodellen, att binda sig flera år innan inflyttning, är svår när det finns en osäkerhet kring utvecklingen på bostadsmarknaden. Och konsumenternas inställning har förändrats relativt snabbt. Målgruppen för nyproduktion har oftast inte akut behov av att byta bostad och många väljer nu att inte flytta. Konsekvensen blir minskat byggande vilket är olyckligt. Det finns ett stort behov av att få fram fler billigare alternativ både bostadsrätter, hyresrätter och villor. Det finns flera exempel där man har lyckats men både riksdags- och kommunpolitiker kan göra mer för att underlätta möjligheterna att bygga billigare. Vi som mäklare kan bli bättre på att upplysa spekulanterna om vad de betalar för när de anser en ny bostad för dyr. Även ge bättre vägledning i hur man bedömer ekonomiska planer och kalkyler för att öka tryggheten. Det vi behöver nu är en översyn av hela bostadspolitiken, inte punktinsatser, för att stimulera marknaden eller vinna röster i valet. En blocköverskridande överenskommelse som ger långsiktiga och stabila spelregler för bostadskonsumenterna bör prioriteras direkt efter valet. Svenskarna är tydligt positiva till slopad vinstskatt och subventionerat bosparande för unga. Det är också åtgärder som på längre sikt skulle röja hinder och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Och det är bra. Svenskarna är, av naturliga skäl, mer skeptiska till åtgärder som svider i deras plånböcker. Det känns ändå naturligt att fasa ut ränteavdraget, som gör det billigare att låna men inte stimulerar rörlighet. Det skulle också kunna hjälpa till att finansiera till exempel slopad reavinstskatt

9