GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL Tid: kl. 09:00-12:30 Plats: Borgsalen Ledamöter Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael Delin (S) Marianne Kierkemann (M) Erland Linjer (M) Gunnar Andersson (S) Ann-Charlott Mankell (M) Ronny Löfquist (S), vice ordförande Mikael Kahlin (-) Ersättare Rie Boulund (M) Christian Lidén (C) Johnny Rosenberg Bodmar (KD) Kerstin Zander (S) Gun-Britt Löfdahl (S) Birgitta Gustafsson (L) Turid Ravlo Svensson (S) Monica Hansson (C) Rose-Marie Henriksson (S) Roland Thörner (MP) Eva M Larsson (MP) Övriga Maria Magfors Hallberg, Processledare Maria Dymne, Verksamhetschef, Varbergs kommun Ingrid Kvist, Utvecklare Mats Emanuelsson, Controller Rose-Marie Persson, Områdeschef Lars-Gunnar Petersson, Verksamhetschef Fredrik Dahlberg, Verksamhetschef Alice Fredrikson, Health Navigator Magdalena Barkström, Nämndtjänsteman Ulrika Jörgensen (M), ordförande Angelica Eriksson, Sekreterare 1(229)

2 Kallelse/föredragningslista Justering 2017 HNH Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utse Ronny Löfquist (S) att jämte ordföranden justera protokollet. 2. Godkännande av föredragningslistan 2017 HNH Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att godkänna den utsända föredragningslistan. 3. Indikatorrapport efter april 2017 HNH Maria Manfors Hallberg, Maria Dymne 09:00 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Genomförandegruppens övergripande bedömning är att hemsjukvården svarar upp bra utifrån parametrarna kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig och jämlik vård. Det finns ändå en anmärkning ur ett jämlikhets-/jämställdhetsperspektiv, det finns en tydlig skillnad mellan könen i hur mycket hemsjukvård man får. Kvinnor får mer hemsjukvård, både antal inskrivningar och antal enstaka hembesök, än vad befolkningsstrukturen motiverar, och detta gäller i alla kommuner. Ett antal hypoteser kring orsaker har ställts, varav vissa har kunnat avfärdas. I preventivt arbete utifrån Senior Alert är användningen av riskbedömningsverktyget i Halland sammantaget för dålig; i dagsläget riskbedöms endast en av tre hemsjukvårdspatienter trots att gemensamma beslut finns om att verktyget ska användas och erbjudas patienten. Även avseende det palliativa arbetet för hemsjukvårdspatienterna ses för stora skillnader kommunerna emellan i hur man arbetar. Vad gäller sammanhållen vård kvarstår problemet att det inte går att särskilja hemsjukvårdspatienter från totala antalet patienter, vilket påverkar validiteten för indikatorerna. Volymerna i hemsjukvården ligger totalt sett stabilt, både avseende antal inskrivna hallänningar och åldersstrukturen på inskrivna. Trenden för enstaka hembesök är fortsatt svagt nedåtgående; idag får varje individ med hembesök i genomsnitt tre stycken besök att jämföra med fem stycken för ett och ett halvt år sedan. 2(229)

3 Kallelse/föredragningslista Överlag har man blivit säkrare och gör mer likvärdiga bedömningar av när man ska skriva in i hemsjukvård jämfört med för ett och ett halvt år sedan. Flödet i hemsjukvården, mätt i antalet inskrivningar per månad, har mätts i snart ett år. Flödet tycks högre under vinterhalvåret, men måttet måste fortsätta följas för att man ska kunna dra slutsatsen att det alltid är säsongsbundet. Ålderstrukturen för inskrivna hallänningar i hemsjukvård ligger fortsatt stabilt. Tre av fem patienter är 80+. Förfinar man åldersfördelningen bland 80+ ytterligare kan det konstateras att drygt 40 procent är 90+. Att volymindikatorerna tycks konvergera har sedan tidigare noterats som ett tecken på att samverkan i Halland gett mer likvärdiga bedömningar, vi har hittat "rätt patienter" i hemsjukvården. Detta är fortfarande den samlade bedömningen, även om som tidigare noterats exempelvis skillnad mellan kvinnor och män behöver fortsatt analys. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse indikatorrapport juni 2017 Indikatorrapport april Expedieras till Strategisk grupp för sociala, vård- och omsorgsfrågor, Laholms kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Falkenbergs kommun, Varbergs kommun, Kungsbacka kommun, Regionstyrelsen 3(229)

4 Kallelse/föredragningslista Trygg och effektiv utskrivning - information om arbetet i Halland HNH Ingrid Kvist 09:30 Förslag till beslut Gemensamm anämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel får information om det nya lagförslaget Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som kommer att ersätta dagens betalningsansvarslag januari 2018, psykiatrin omfattas först Regiongemensam överenskommelse och riktlinjer håller på att tas fram i samarbete mellan Hallands sjukhus, kommunerna i Halland, närsjukvården och Psykiatrin i Halland. Den nya lagstiftningen kommer att påverka alla vårdaktörer i Halland och ett omfattande arbete pågår för en god förberedelse. Målsättningen enligt betänkandet är att skapa trygghet i vårdflödet för patienter som har kontakt med hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten inför inskrivning i slutenvården, under sjukhusvistelsen och mottagandet efter sjukhusvård. 5. Information om sjukresor Fredrik Dahlberg 10:15 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel har bjudit in Fredrik Dahlberg, verksamhetschef för ambulans inom driftnämnden ambulans diagnostik och hälsas verksamhetsområde för att informera om sjukresor och dess regelverk. 4(229)

5 Kallelse/föredragningslista Information om NYSAM-rapport Lars-Gunnar Petersson10:45 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Nysam har i 20 års tid tagit fram nyckeltal för jämförelse inom sjukvård och omsorg och därigenom stimulerat till diskussion, förändrings- och förnyelsearbete. Två gånger per år samlas närmare 400 verksamhetsrepresentanter i våra 27 utvecklingsgrupper för att jämföra sina verksamheter och diskutera utmaningarna inom respektive specialitet. Arbetet inom Nysam leds av Helseplan i nära samarbete med deltagande landsting och verksamhetsområden. Verksamhetchef för hjälpmedelscentrum Halland presenterar den senaste NYSAM-rapporten frö gemensamma nämnden. Beslutsunderlag Nysamrapport Hjalpmedel Utvärdering av överenskommelse om hemsjukvården och hjälpmedelsavtalet HNH Maria Hallberg Mangfors, Alice Fredrikson 11:15 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: godkänna utvärderingarna av överenskommelse om hemsjukvården och hjälpmedelsavtalet och lägga rapporterna till handlingarna. uppdra till strategiska gruppen att, i nära samarbete med gemensamma nämnden, arbeta fram ett förslag till reviderad överenskommelse om hemsjukvård i Halland utifrån utvärderingens resultat. återkomma med förslag på reviderad överenskommelse till gemensamma nämnden den 13 oktober, innan ärendet bereds och beslutas av respektive fullmäktige. översända beslut samt rapporterna till huvudmännen. Sammanfattning Region Halland och de halländska kommunerna kom fram till att gemensamt reglera hemsjukvården under 2015 i Överenskommelsen om hemsjukvården i Halland som gäller från den 1 januari 2015 till och med den 31 december Den 5(229)

6 Kallelse/föredragningslista politiska ambitionen med överenskommelsen var att skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård, där hallänningarna i större utsträckning kan ta del av en jämlik hemsjukvård på lika villkor oavsett bostadsort. Det beslutades att överenskommelsen skulle utvärderas efter två år av en oberoende part. Health Navigator AB har som extern konsult utvärderat överenskommelsen under våren 2017 Region Halland och de halländska kommunerna samarbetar sedan 2001 kring hjälpmedelsförsörjningen utifrån ett övergripande samverkansavtal. Avtalet utvärderades under 2004 och utvärderarna ställde sig då positiva till den gemensamma nämnden samt hjälpmedelsverksamhetens utformning. Sedan dess har samverkansavtalet varit på plats och förlängts löpande utan att revideras. I samband med utvärderingen av överenskommelse om hemsjukvården i Halland under 2017 beslutades det att även låta genomföra en mindre utvärdering av samverkansavtalet. Arbetet med att revidera hemsjukvårdsöverenskommelsen utifrån utvärderingen föreslås påbörjas omgående. Strategisk gruppen får uppdraget, och arbetet ska genomföras i nära samarbete med nämnden. Till gemensamma nämndens sammanträde den 13 oktober ska ett förslag på reviderad överenskommelse presenteras. Därefter vidtar beslutsprocesser hos respektive huvudman under november-mars. Arbetet med att revidera hjälpmedelsavtalet utifrån utvärderingsresultatet föreslås påbörjas efter processen avseende hemsjukvården. Beslutsunderlag Tjänstesrkivelse utvärdering av överenskommelsen om hemsjukvård och hjälpmedelsavtalet Slutrapport: Utvärdering av avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd Slutrapport: Utvärdering av Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 Expedieras till Regionstyrelsen, Laholms kommun, Halmstads kommun, Falkenbergs kommun, Varbergs kommun, Kungsbacka kommun, Hylte kommun, Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa 6(229)

7 Kallelse/föredragningslista Revisionsrapport samgranskning i hemsjukvården i Halland HNH Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att godkänna skrivelsen och översända denna till Region Hallands revisorer. Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna inom Region Halland genomfört en granskning av vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Syftet med granskningen har varit att bedöma och besvara revisionsfrågan om Region Halland och Hallands kommuner säkerhetsställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredställande vis. Revisorerna har översänt rapporten till gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i Region Halland med begäran om svar senast den 15 juni 2017 om vilka åtgärder nämnden avser att vidta med anledning av resultatet i granskningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på revisionsrapport Yttrande på revisionsrapport hemsjukvården - utkast Revisionsrapport Samgranskning Hemsjukvården i Halland Expedieras till Region Hallands revisorer 7(229)

8 Kallelse/föredragningslista Anmälan av inkommande skrivelser Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar inkomna handlingar till protokollet. Anmälningar HNH Revisionsrapport Samgranskning Hemsjukvården i Halland HNH , Förslag till beslut om ansvarsfrihet HNH , Internkontrollplan 2017 HNH , Resultathantering för 2016 HNH , Målvärden 2017 per delmål i hälso- och sjukvårdsstrategin och Mål & Budget 2017 samt förslag om tilläggsindikatorer HNH , Resultathantering för 2016 HNH Uppföljningsrapport 1 HNH , Uppföljningsrapport 1 till och med mars Anmälan av delegationsbeslut 2017 HNH Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar redovisade delegationsbeslut till protokollet. Beslutsunderlag Fattade delegationsbeslut upphandling Ordförandebeslut, adjungering av ledamot 11. Betalningsmodell 2018 HNH Mats Emanuelsson Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att fastställa betalningsmodellen för år Sammanfattning Betalningsmodellen kallades tidigare för prissättningsmodell, i betalningsmodellen finns även priserna med. Nämnden ska årligen besluta om betalningsmodell för nästkommande år. 8(229)

9 Kallelse/föredragningslista Modellen ligger till grund för hur prissättningen görs i praktiken. Beslut gällande betalningsmodellen har informerats vid nämnden den 21 april Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse betalningsmodell 2018 Betalningsmodell 2018 Expedieras till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 12. Hemsjukvården i Halland - Laget runt HNH Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Återrapportering från respektive politiker samt regionens tjänsteman av överförandet den 7 april Information till nämnden HNH Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Följande informationer anmäls till protokollet: - Dialog med revisorerna - Mollydress 9(229)

10 Indikatorrapport efter april HNH (229)

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Regionkontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Mangfors Hallberg Processledare Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Indikatorrapport efter april 2017 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Genomförandegruppens övergripande bedömning är att hemsjukvården svarar upp bra utifrån parametrarna kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig och jämlik vård. Det finns ändå en anmärkning ur ett jämlikhets-/jämställdhetsperspektiv, det finns en tydlig skillnad mellan könen i hur mycket hemsjukvård man får. Kvinnor får mer hemsjukvård, både antal inskrivningar och antal enstaka hembesök, än vad befolkningsstrukturen motiverar, och detta gäller i alla kommuner. Ett antal hypoteser kring orsaker har ställts, varav vissa har kunnat avfärdas. I preventivt arbete utifrån Senior Alert är användningen av riskbedömningsverktyget i Halland sammantaget för dålig; i dagsläget riskbedöms endast en av tre hemsjukvårdspatienter trots att gemensamma beslut finns om att verktyget ska användas och erbjudas patienten. Även avseende det palliativa arbetet för hemsjukvårdspatienterna ses för stora skillnader kommunerna emellan i hur man arbetar. Vad gäller sammanhållen vård kvarstår problemet att det inte går att särskilja hemsjukvårdspatienter från totala antalet patienter, vilket påverkar validiteten för indikatorerna. Volymerna i hemsjukvården ligger totalt sett stabilt, både avseende antal inskrivna hallänningar och åldersstrukturen på inskrivna. Trenden för enstaka hembesök är fortsatt svagt nedåtgående; idag får varje individ med hembesök i genomsnitt tre stycken besök att jämföra med fem stycken för ett och ett halvt år sedan. Överlag har man blivit säkrare och gör mer likvärdiga bedömningar av när man ska skriva in i hemsjukvård jämfört med för ett och ett halvt år sedan. Flödet i hemsjukvården, mätt i antalet inskrivningar per månad, har mätts i snart ett år. Flödet 11(229)

12 tycks högre under vinterhalvåret, men måttet måste fortsätta följas för att man ska kunna dra slutsatsen att det alltid är säsongsbundet. Ålderstrukturen för inskrivna hallänningar i hemsjukvård ligger fortsatt stabilt. Tre av fem patienter är 80+. Förfinar man åldersfördelningen bland 80+ ytterligare kan det konstateras att drygt 40 procent är 90+. Att volymindikatorerna tycks konvergera har sedan tidigare noterats som ett tecken på att samverkan i Halland gett mer likvärdiga bedömningar, vi har hittat "rätt patienter" i hemsjukvården. Detta är fortfarande den samlade bedömningen, även om som tidigare noterats exempelvis skillnad mellan kvinnor och män behöver fortsatt analys. Regionkontoret Magdalena Barkström Nämndtjänsteman Bilaga: Indikatorrapport efter april 2017 Beslutet ska skickas till Strategisk grupp för sociala, vård- och omsorgsfrågor, Laholms kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Falkenbergs kommun, Varbergs kommun, Kungsbacka kommun, Regionstyrelsen 12(229)

13 Gemensamma Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH) 8 juni 2017 I N N E H Å L L : 1. SAMMANFATTANDE ANALYS 2. VOLYMER & BAKGRUNDSMÅTT HEMSJUKVÅRD INSKRIVNA I HEMSJUKVÅRDEN, andel av befolkningen INSKRIVNA ÄLDRE (80+) I HEMSJUKVÅRDEN, åldersfördelning & könsfördelning INSKRIVNA ÄLDRE (80+) I HEMSJUKVÅRDEN, i förhållande till tillgängliga äldeboende- och korttidsplatser INSKRIVNA I HEMSJUKVÅRDEN, åldersfördelning över tid FLÖDE HEMSJUKVÅRD, andel nyinskrivna/mån ENSTAKA HEMBESÖK, antal invånare ENSTAKA HEMBESÖK, antal besök ENSTAKA HEMBESÖK, åldersfördelning & könsförelning KOMPETENSER I HEMSJUKVÅRDEN, specialistutbildade ssk 3. KVALITET HEMSJUKVÅRD: SAMMANHÅLLEN VÅRD, utskrivningsklara patienter - antal vårdtillfällen SAMMANHÅLLEN VÅRD, utskrivningsklara patienter - antal vårddagar SAMMANHÅLLEN VÅRD, oplanerad återinskrivning - antal SAMMANHÅLLEN VÅRD, oplanerad återinskrivning - andel oplanerade KVALITET I PALLIATIV VÅRD, 4 kvalitetsindikatorer över tid KVALITET I PREVENTIVT ARBETSSÄTT - (sår-fall-undernäring-munhälsa) riskbedöma & åtgärda TILLGÄNGLIGHET BILAGA - DEFINITIONER Rapport behandlad i: INDIKATORGRUPP 25/4 GENOMFÖRANDEGRUPP STRATEGISK GNHH 8/6 HEMSJUKVÅRD 12/5 GRUPP 19/5 13(229)

14 1. SAMMANFATTANDE ANALYS Är hemsjukvården i Halland kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig, jämlik och effektiv - bedömning utifrån indikatorrapport april 2017? Genomförandegruppens övergripande bedömning är att hemsjukvården svarar upp bra utifrån parametrarna kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig och jämlik. Det är dock ett observandum ur jämlikhets-/jämställdhetsperspektiv att det finns en tydlig skillnad mellan könen i hur mycket hemsjukvård man får. Kvinnor får mer hemsjukvård - både antal inskrivningar och antal enstaka hembesök - än vad befolkningsstrukturen motiverar, och detta gäller i alla kommuner. Ett antal hypoteser kring orsaker har ställts, varav vissa har kunnat avfärdas. Detta beskrivs mer ingående i rapporten. I preventivt arbete utifrån Senior Alert (förebygga sår-fall-undernäring-munhälsa) är användningen av riskbedömningsverktyget i Halland sammantaget för dålig; i dagsläget riskbedöms endast en av tre hemsjukvårdspatienter trots att gemensamma beslut finns om att verktyget ska användas och erbjudas patienten. Även avseende det palliativa arbetet för hemsjukvårdspatienterna ses för stora skillnader kommunerna emellan i hur man arbeter. Vad gäller sammanhållan vård (utskrivningsklara patienter samt oplanerad återinskrivning) kvarstår problemet att det inte går att särskilja hemsjukvårdspatienter från totala antalet patienter, vilket påverkar validiteten för indikatorerna. 14(229)

15 forts. Volymerna i hemsjukvården ligger totalt sett stabilt, både avseende antal inskrivna hallänningar och åldersstrukturen på inskrivna. Trenden för enstaka hembesök är fortsatt svagt nedåtgående; idag får varje individ med hembesök i genomsnitt 3 st besök att jämföra med 5 st för ett och ett halvt år sedan. Överlag har man blivit säkrare coh gör mer likvärdiga bedömningar av när man ska skriva in i hemsjukvård idag jämfört med för ett och ett halvt år sedan. Flödet i hemsjukvården, mätt i antalet inskrivningar per månad, har mätts i snart ett år. Flödet tycks högre under vinterhalvåret, men måttet måste fortsätta följas för att man ska kunna dra slutsatsen att det alltid är säsongsbundet. Ålderstrukturen för inskrivna hallänningar i hemsjukvård ligger fortsatt stabilt. 3 av 5 patienter är 80+, varför det just är på den stora gruppen 80+ som fördjupad analys har gjorts avseende fördelning kvinnor-män. Förfinar man åldersfördelningen bland 80+ ytterligare kan det konstateras att drygt 40% är "äldre äldre", 90+. Att volymindikatorerna tycks konvergera har sedan tidigare noterats som ett tecken på att vårt arbete i samverkan givit mer likvärdiga bedömningar i Halland: vi har hittat "rätt patienter" i hemsjukvården. Detta är fortfarande den samlade bedömningen, även om - som tidigare noterats exempelvis skillnad kvinnor-män behöver fortsatt analys. 15(229)

16 2. VOLYMER & BAKGRUNDSMÅTT Hemsjukvård i Halland 16(229)

17 Inskrivna i hemsjukvård Det översta diagrammet visar andelen inskrivna av invånare i respektive kommun, dvs antal inskrivna dividerat med kommunens befolkning. Det nedersta diagrammet hur stor andel av sin befolkning på 80+ som respektive kommun har inskriven i hemsjukvård. Siffrorna är även uppdelade per kön. 80+ kvinnor Total andel inskrivna hallänningar: Ligger stabilt på runt personer, eller 1,3 % av hallänningarna. Variationerna är små sedan mätningarna startade för snart två år sedan. För att "rensa" för att kommunernas ålderstruktur ser olika ut, behöver antal inskrivna sättas i proportion till åldersgruppernas storlek per kommun. 3 av 5 inskrivna i hemsjukvården är i gruppen 80+. Det varierar mellan kommunerna i hur stor andel av sina invånare 80+ man har inskrivna, där Falkenberg den 1 april har högst andel (16,1%) och Varberg lägst (11,7%). Anmärkningsvärt är att alla kommuner skriver in större andel av kvinnor 80+ än av män 80+. Totalt är 16,8% av kvinnor 80+ i Halland inskrivna men bara 11,5% av män 80+. Falkenberg har den största skillnaden mellan könen: 21,4% resp 8,4%. Sannolikt finns inte någon enkel förklaring, utan detta behöver analyseras vidare. Kungsbac ka Kommentar/Analys: (finns det fler kvinnor i ensamhushåll? färre kvinnor som får hjälp av make/närstående? fler män på särskilt boende? kvinnor mer benägna att ta emot hjälp? Mer generös inställning till inskrivning av kvinnor? etc Vissa av dessa hypoteser har vi påbörjat att testa: JA, fler kvinnor i ensamhushåll: dubbelt så vanligt att Kv 80+ bor ensamma än män. NEJ, inte fler män på särskilt boende: 2/3 Kvinnor...) Stickprov på kön är hittills endast gjort för 2 mån för hela Halland (mars och april 2017, varav april visas här) vilket gör materialet något känsligt. Dessa 2 mån visade dock samma mönster. För Falkenberg som sticker ut är jämförelse även gjord med 1 mån hösten 2016 och mönstret är detsamma. Bör ändå kompletteras med fortsatta stickprov. Invånare inskrivna i hemsjukvård Andel av befolkningen Falkenberg Laholm 2,0% Halmstad Varberg Hylte Halland Kungsbacka 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% Andel av 80+befolkningen april jan -17 okt juli april jan -16 okt juli -15 0,8% Inskrivna invånare 80+ i hemsjukvård (1 april) 80+ män 80+ HALLAND Varberg Laholm Hylte Halmstad Falkenber g 24% 22% 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 17(229) Varberg

18 Inskrivna i hemsjukvård Diagrammet visar varje kommuns andel av Hallands befolkning 80+ i förhållande till kommunens andel av de totala antalet hallänningar 80+ som är inskrivna. Andel av Hallands 80+ i förhållande till andel inskrivna 80+, per kommun Andel av Hallands ,8% 30,5% 3,6% 20,9% 8,4% 20,7% Andel av Hallands inskrivna 80+ Falkenberg 17,3% Halmstad 32,3% Hylte 3,2% Kungsbacka 21,9% Laholm 8,9% Varberg 16,4% 35% 30% Andel av Hallands 80+ Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg HALMSTAD 25% VARBERG 20% KUNGSBACKA FALKENBERG 15% 10% LAHOLM 5% HYLTE 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel av Hallands INSKRIVNA 80+ Kommentar/Analys: Benägenhet att skriva in i hemsjukvården (80+) - per kommun: Enkelt kan diagrammet ovan läsas som att kommun till vänster om trendlinjen (diagonalen) skriver in färre 80 än vad befolkningsgruppens storlek betingar. Omvänt förhållande till höger om trendlinjen, och på trendlinjen så skriver man in lika många som åldersgruppens storlek betingar. Varberg är den kommun som skriver in invånare 80+ i hemsjukvården i minst utsträckning. Kommunen har 20,7% av den halländska 80+-befolkningen. Däremot är bara 16,4 % (april) av totalt antal inskrivna 80+ i Halland varbergare, vilket visar på väsentligt lägre benägenhet att skriva in i hemsjukvården. Även här behövs vidare analys (har kommun X friskare/sjukare 80+? högre andel inskrivna 80+ på säbo? fler/färre säbo-/korttidsplatser per 80+? mer restriktiv/generös inställning till inskrivning?) 18(229)

19 Inskrivna i hemsjukvård Andel av Hallands 80+ MÄN Andel av Hallands inskrivna 80+ M. Andel av Hallands 80+ KVINNOR Andel av Hallands inskrivna 80+ KV. Falkenberg 16,4% Falkenberg 11,9% Falkenberg 15,5% Falkenberg 19,7% Halmstad 28,7% Halmstad 32,8% Halmstad 31,8% Halmstad 32,1% Hylte 3,7% Kungsbacka Hylte 21,7% 3,6% Kungsbacka Hylte 24,5% 3,6% Kungsbacka Hylte 20,4% 3,0% Kungsbacka 20,7% Laholm 8,6% Laholm 9,8% Laholm 8,2% Laholm 8,5% Varberg 21,0% Varberg 17,4% Varberg 20,5% Varberg 16,0% KVINNOR: Andel av Hallands 80+ i förhållande till andel inskrivna 80+, per kommun 35% 30% HALMSTAD 25% VARBERG 20% KUNGSBACKA FALKENBERG 15% 10% LAHOLM 5% HYLTE 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% KVINNOR: Andel av Hallands 80+ MÄN: Andel av Hallands 80+ MÄN: Andel av Hallands 80+ i förhållande till andel inskrivna 80+, per kommun 35% 30% HALMSTAD 25% VARBERG 20% KUNGSBACKA FALKENBERG 15% 10% LAHOLM 5% HYLTE 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% KVINNOR: Andel av Hallands INSKRIVNA 80+ MÄN: Andel av Hallands INSKRIVNA 80+ Kommentar/Analys: Benägenhet att skriva in i hemsjukvården (80+) - per kommun & kön: Om föregående sidas diagram delas upp per kön kanman se ett någorlunda likartat mönster som för män/kvinnor blandat, för alla kommuner utom Falkenberg. I Falkenberg finns stora variationer mellan könen, vilket konstaterats även tidigare. I Falkenberg skriver man in färre män (till vänster om trendlinjen) än vad befolkningsgruppens storlek betingar, men fler kvinnor utifrån samma perspektiv (till höger om trendlinjen). Stickprov på kön är hittills endast gjort för hela Halland 2 mån (mars och april 2017, varav april visas här) vilket gör materialet något känsligt. Dessa 2 mån visade dock samma mönster (för Falkenberg även stickprov 1 mån hösten 2016 med samma mönster). Bör ändå kompletteras med fler stickprov. 19(229)

20 Inskrivna i hemsjukvård Förhållandet mellan andel inskrivna 80+ och antal tillgängliga äldreboendeplatser och korttidsplatser i en kommun. Finns det ett samband? andel inskrivna i hemsjukvård av 80+ HALL Vbg Lah Kba Hy Hstd Fbg HALL Vbg Lah Kba Hy Hstd korttids- & växelvårdsplatser / 80+ 0,018 0,015 0,012 0,009 0,006 20(229) HALL Vbg Lah 0,003 Kba (not: antal platser kan variera över tid. Detta baseras på en punktmätning våren 2017 och resp kommun har lämnat uppgift om platser) 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 Hy För att vidga jämförelsen visas även tillgängliga korttids- och växelvårdsplatser. äldreboendeplatser / 80+ Hstd Något sådant samband går INTE att se generellt i Halland. Varberg som har en låg andel inskrivna av sina jämfört med Hallandssnitt har också färre tillgängliga äldreboendeplatser per invånare 80+. För Kungsbacka och Falkenberg är förhållandet det motsatta; både Kungsbacka och Falkenberg har högre andel inskrivna 80+ än Hallandssnitt och även fler tillgängliga äldreboendeplatser per invånare 80+. Fbg En hypotes skulle kunna vara att antalet tillgängliga äldreboendeplatser till viss del styr hur många som skrivs in i hemsjukvården, så tillvida att ett lägre antal tillgängliga platser skulle kräva fler inskrivningar i hemsjukvård. 20% 18% 16% 14% 12% 10% Fbg Kommentar/Analys:

21 Inskrivna i hemsjukvård Inskrivna invånare 90+ i hemsjukvård (1 april) Andel av 90+befolkningen 90+ män kvinnor HALLAND Varberg Laholm Kungsbacka Hylte Halmstad Falkenberg 44% 42% 40% 38% 36% 34% 32% 30% 28% 26% 24% 22% 20% 18% 16% Kommentar/Analys: Benägenhet att skriva in i hemsjukvården (90+) - per kommun & kön: Här är endast 90+ med i urvalet. Svårt att dra slutsatsre eftersom gruppen 90+ är så liten, endast drygt 1% av Hallands befolkning. Stickprov på kön är hittills endast gjort för 2 mån (mars och april 2017, varav april visas här) vilket gör materialet något känsligt. Dessa 2 mån visade dock samma mönster. Bör ändå kompletteras med fortsatta stickprov. (För Falkenberg är ytterligare ett stickprov gjort, 1 mån hösten Även där stora skillnader mellan könen: 31% inskrivna av gruppen Kv 90+ och 14% inskrivna av gruppen Män 90+) 21(229)

22 Inskrivna i hemsjukvård Åldersindelning inskrivna - förändring över tid 100% 80% % % % 0% maj 2015 aug 2015 nov 2015 feb 2016 maj 2016 "Äldre äldre" - fördelning inom gruppen 80+: Ett stickprov i april visar att inom gruppen 80+ inskrivna i hemsjukvård dominerar de äldre äldre. Fler än 4 av 10 är 90+. okt 2016 feb 2017 april 2017 Åldersindelning inskrivna - inom gruppen 80+ Kommentar/Analys: Ålder på inskrivna i hemsjukvård: Åldersstrukturen på inskrivna hallänningar totalt sett har legat väldigt stabilt sedan snart två år. 1 av 5 under 65 år 1 av år 3 av aug % 80% % % % 0% april (229)

23 Flöde hemsjukvård Diagrammet visar hur stor andel av de patienter som är inskrivna per månad som har skrivits in just den månaden. Detta blir ett mått på flödet, "patientomsättningen". T ex en månad när det gjorts 164 inskrivningar i hemsjukvården och totalt hallänningar är inskrivna - då är flödet 164/4 100 = 4,5% Kommentar/Analys: Flödet av patienter: Relativt stabilt över tid, strax över 4% per månad vilket innebär ca 170 personer inskrivna. Inskrivna i hemsjukvård Andel nyinskrivna Halland 6,0% 5,5% Under dec-mars har dock setts ett högre flöde - ca 5% dessa månader. Detta kan sannolikt bero på säsong, men flödet behöver fortsätta följas för att man ska kunna utesluta att det rör sig om ett faktiskt trendbrott. 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% mar feb jan -17 dec nov okt sep aug jul jun maj -16 3,0% Givet ett flöde på drygt 4% inskrivningar per månad så får närmare unika hallänningar hemsjukvård varje år. Flödet på in- och utskrivningar har följts under ett år, sedan maj flöde, Halland maj -16 4,3% juni 4,3% juli 4,1% aug 4,1% sep 4,6% okt 4,1% nov 4,1% dec 4,7% 23(229) jan -17 5,0% feb 4,8% mars 5,0%

24 Enstaka hembesök Diagrammet visar antal invånare med enstaka hembesök per invånare i resp kommun. Det avser beställning från både vårdcentral och kommun. Tabellen visar antal invånare med enstaka hembesök för respektive kommun. Kommentar/Analys: Antal invånare med enstaka hembesök - förändring över tid Antal per Falkenberg Kungsbacka Halland Halmstad Laholm Invånare med enstaka hembesök: Inga trendbrott på totalen vad gäller antal invånare; för Halland totalt ligger siffran stabilt på att 6-7 invånare av får enstaka hembesök varje månad. Hylte Varberg Åldersstrukturen i kommunerna påverkar 8 Not diagrammet: Liten folkmängd = större variationer: Att Hylte är en liten kommun är det som ger stora variationer i diagrammet, snarare än faktiska förändringar vad gäller enstaka Antal invånare med enstaka hembesök i respektive kommun Kommun Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland juli -15 okt jan -16 april juli okt jan-17 mars (229) mars jan -17 okt juli april jan -16 juli -15 okt 0 Not: Några kommuner behöver fortfarande räkna enstaka hembesök för hand. Manuell hantering alltid medför viss osäkerhet.

25 Enstaka hembesök Diagrammet visar totala antalet enstaka hembesök per invånare för respektive kommun över tid. Tabellen visare det totala antal enstaka hembesök över tid. Kommentar/Analys: Totalt antal enstaka hembesök "per invånare" Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Totalt antal enstaka hembesök i respektive kommun Kommun okt -15 jan -16 april juli okt jan-17 mars Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland (229) mars jan -17 okt juli april jan -16 okt 0 Totala antalet hembesök: man kan fortfarande dra slutsatsen att det generellt sett är vanligare än för 1,5 år sedan att skriva in i hemsjukvården. Not diagrammet: Enstaka unika patienter med väldigt många hembesök ger mkt utslag när man använder medelvärde. (för t ex Hylte juli är det just enstaka patient i kombination med en liten kommun som ger stort utslag).

26 Enstaka hembesök Det övre diagrammet visar ett snitt för antal enstaka hembesök per unik patient med enstaka hembesök under månaden. Det totala antalet enstaka hembesök divideras med antal unika patienter med enstaka hembesök. Det nedre diagrammet visar hur många hallänningar - per invånare - som fått enstaka hembesök senaste månaden, dels totalt, dels könsuppdelat. Kommentar/Analys: Antal enstaka hembesök per unik patient (snitt) Enstaka hembesök per patient: Det genemsnittliga antalet hembesök per patient har en svagt nedåtgående trend. Vid senaste mätningen låg snittet i Halland på knappt 3 st besök per patient Här visas endast total för Halland eftersom enstaka ytterfall (= patient med ovanligt många besök en månad, i en kommun) ger stort utslag per kommun, framförallt i de mindre Antal per invån. mars jan -17 okt juli april jan -16 okt aug 15 0 Antal invånare med enstaka hembesök - uppdelat KV-MÄN (mars -17) män tot kvinnor 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Könsfördelning - individer med enstaka hembesök: 204hallänningar fick enstaka hembesök i mars. Av dessa var 122 kvinnor, vilket motsvarar 60%. Om man gör omräkningen av de 204 hallänningarna till antal hallänningar per invånare som får besök, blir det 6,4 hallänningar (svart stapel i diagrammet till vänster). Om man tittar på det könsuppdelat och tar hänsyn till befolkningsgruppernas storlek ser man tydligt att enstaka hembesök följer samma mönster som inskrivningar i hemsjukvård; kvinnor får mer vård. I mars fick 7,6 per kvinnor hembesök, och motsvarande siffra för män var 5,1 (rosa och blå stapel till vänster). Dessa siffror skulle behöva följas under en period för att dra säkrare slutsatser, men indikationen är tydlig. 26(229)

27 Enstaka hembesök Det övre diagrammet visar hur stor andel av det totala antalet enstaka hembesök i mars som utfördes hos patient i ålder 80+. Det nedre diagrammet ställer kvinnornas andel av befolkning 80+ i relation till kvinnornas andel av enstaka hembesök. inskrivningar i hemsjukvård. Åldersindelning enstaka hembesök (mars -17) 100% Kommentar/Analys: 80% 60% Ålder på patient med enstaka hembesök: Åldersfördelningen på patienter inskrivna i hemsjukvård har följts under en längre tid. Här vet man att andelen 80+ är 60% eller 3 av 5 patienter. När det gäller enstaka hembesök är åldersgruppen 80+ ännu mer dominant. Ca 70% av individerna som får enstaka hembesök är år 40% -79 år 20% 0% Fördjupning KÖNSFÖRDELNING (mars -17) 100% 80% 60% män 40% kvinnor 20% 0% andel av BEFOLKNINGEN 80+ totalt andel av 80+ med enstaka hembesök (HEMSJUKVÅRD) 27(229) Fördjupning i patientgrupp 80+ med enstaka hembesök - KÖNSUPPDELAT: 60% av den halländska befolkningen över 80 år är kvinnor. Däremot är 70% av de individer 80+ som får enstaka hembesök kvinnor, dvs en högra andel än vad befolkningsstrukturen motiverar.

28 Åldergrupp sammanfattning Diagrammet ställer kvinnornas andel av befolkning 80+ i relation till kvinnornas andel av enstaka hembesök och andel inskrivningar i hemsjukvård. Fördjupning KÖNSFÖRDELNING & "konsumtion" av hemsjukvård och närsjukvård (jan-mars 17) män kvinnor 100% 80% 60% 40% 20% 0% andel av BEFOLKNINGEN 80+ totalt andel av 80+ med enstaka hembesök (HEMSJUKVÅRD) andel av 80+ Inskrivna i andel av 80+ andel av 80+ vc-kontakt andel av 80+ vc-kontakt HEMSJUKVÅRD vårdcentralskontakter (NÄRSJUKVÅRD) (NÄRSJUKVÅRD) (NÄRSJUKVÅRD) endast läkare endast läkare & mottagningsbesök Kommentar/Analys: Fördjupning i könsfördelning patientgrupp 80+ : 60% av den halländska befolkningen över 80 år är kvinnor. Om man ser på hur kvinnor resp män 80+ söker till vårdcentraler följer detta helt befolkningsmönstret; 60% av totala vårdcentralskontakterna för grupper 80+ är kvinnor, och om man urskiljer dels endast läkarkontakter bland dessa, dels endast läkarkontakt i ett mottagningsbesök är även kvinnornas andel 60% av dessa. Däremot är 70% av de individer 80+ som får enstaka hembesök och 70% av de individer 80+ som är inskrivna i hemsjukvård kvinnor. Kvinnor får alltså totalt sett mer hemsjukvård än vad befolkningsstrukturen i Halland motiverar. Förklaringen tycks inte ligga i ett högre inflöde av kvinnor (än vad befolkningsstrukturen motiverar) via närsjukvården, vilket var en hypotes indikatorgruppen ville testa. Dessa siffror behöver analyseras vidare. Indikatorgruppen och genomförandegruppen har påbörjat detta, och vissa hypoteser har kunnat avfärdas. Analysarbetet behöver dock fortsätta på respektive hemmaplan. Siffrorna skulle även behöva följas under en period för att dra säkrare slutsatser, men indikationen är tydlig. Not: siffrorna på Närsjukvård är ett urval: jan-mars 2017, 24 vc egenregi) 28(229)

29 Kompetenser Övre tabellen visar hur stor andel av de patientansvariga sjuksköterskorna i respektive kommun som har en specialistutbildning. Den nedre tabellen visar antal specialistutbildade PAS i respektive kommun. Det finns även en specifikation av vilka specialistutbildningarna är. Kommentar/Analys: Patientansvariga sjuksköterskor (PAS) med specialistutbildning: Nyttan behöver ställas mot möjligheten att ta fram siffror, och insatsen det kräver att definiera vad som ska kartläggas och jämställas mellan kommuner (det skiljer sig åt mellan kommuner bl a i huruvida man har HR-system med kompetensmoduler och i hur man använder s k AID-koder). 62% 59% 70% 53% 42% 41% 54% GNHH har enligt sitt reglemente uppdraget att tillse att "rätt kompetenser" tillförs hemsjukvården i Halland. En svårighet i att möta vårdbehov med rätt kompetens är att det inte finns ett enhetligt sätt att koda insatser eller ett vedertaget sätt mäta vårdtyngd. Siffrorna avser punktmätning april Mätning planeras igen våren/sommaren n ögo psy kia t ri n op era tio ogi on kol t dis trik n bar bar nm ors ka s ula n am b äld rev ård ern me dic int int därav: aku t ANTAL Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg HALLAND en s iv /an est e in/ ki si rur gi ANDEL Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg HALLAND Indikatorgruppen har valt att i ett första skede kartlägga kompetenser avseende PAS. Ytterligare yrkesgrupper kan bli aktuella att kartlägga (229) 3 0

30 3. KVALITET Hemsjukvård i Halland 30(229)

31 Utskrivningsklara Halland dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb -17 mar -17 april -17 Varberg nov-15 Laholm okt-15 Kungsbacka sep-15 Hylte aug-15 Halmstad jul-15 Falkenberg jun-15 Antal vtf maj-15 Tabellen visar antal vårdtillfällen där det dröjt en eller fler dagar från det att en läkare bedömt patienten utskrivningsklar tills utskrivning skett. Diagrammet (nästa sida) redovisar genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle där det dröjt en eller flera dagar efter utskrivningsklar tills utskrivning har skett. Uppgifterna gäller både personer i ordinärt och särskilt boende Kommentar/Analys: Siffrorna för utskrivningsklara patienter varit höga i Halland under december och januari. Framförallt var det Varberg och Kungsbacka som stack ut. En förklaring för Kungsbackas del är att man runt årsskiftet behövde stänga sitt korttidsboende p g a calicivirus. Under våren är Halland igen nere på siffror i nivå med mitten av hösten. Det kan vara intressant att studera kommunernas tillgängliga platser i äldreboende resp korttid/växelvård tillsammans med statistik för utskrivningsklara patienter (se diagram över tillgängliga platser tidigare i denna rapport). Sammantaget är det svårt att se några samband mellan variablerna tillgängliga platser och utskrivningsklara. Sett över de senaste 12 mån är Hylte och Laholm de två kommuner som har klarat sig bäst i avseende att ta hem patienter (=lägst antal dagar i snitt). Dessa två kommuner har dock helt olika tillgång på äbo- resp korttidsplatser. Laholm har lägst antal äbo-pl per invånare 80+ och även korttidsplatser under genomsnitt i Halland. Hylte däremot ligger i topp både avseende äbo- och korttidsplatser per 80+. (samma mönster föreligger om man ser snitt i antal dagar utskrivningsklar per kommun och patient på en kortare period, 6 eller 3 mån. Laholm och Hylte lyckas bäst, och har alltså helst olika förutsättningar avseende äldreboende- och korttidsboendeplatser) 31(229)

32 Utskrivningsklara Antal dagar Genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle efter bedömd utskrivningsklar 7 Halland 6 Falkenberg 5 Halmstad 4 Hylte Kungsbacka 3 Laholm 2 april mars feb - jan-17 dec-16 nov-16 okt-16 sep-16 aug-16 jul-16 jun-16 apr-16 maj-16 mar- jan-16 feb-16 dec-15 nov-15 okt-15 sep-15 aug-15 jul-15 jun-15 maj-15 apr-15 feb-15 jan-15 dec-14 okt-14 nov-14 sep-14 jul-14 aug-14 jun-14 0 mar- 1 4,24 4,10 3,28 4,11 4,63 4,47 4,00 5,21 4,65 4,72 3,72 3,88 4,44 4,31 3,71 4,02 4,15 4,78 4,46 4,87 4,17 4,09 3,89 4,62 4,36 3,56 3,62 3,78 3,83 4,14 4,57 4,77 3,80 3,70 3,55 Varberg Betalningsansvar Riket Kommentar/Analys forts: Det ska noteras att vad gäller utskrivningsklara patienter kan inte patienter inskrivna i hemsjukvård särskiljas från övriga, dvs vfrån personer som bor på något kommunalt boende eller personer som "bara" är listade på en vårdcentral. Därmed är det svårt idag att hävda detta måttets relevans som indikator på en väl fungerande hemsjukvård. Detsamma gäller återinskrivningar som följer på nästa sida. Om validiteten i detta mått hade varit bättre, genom att hemsjukvårdspatienter hade kunnat särskiljas hade emellertid relevansen varit hög. Då hade t ex ett minskat antal dagar som hemsjukvårdspatienter i en kommun vistas på sjukhuis indikerat att hemsjukvården blivit bättre på att möta patienters behov i hemmet. 32(229)

33 Oplanerad återinskrivning inom 1-30 dagar mar -17 feb -17 jan-17 dec-16 nov-16 okt-16 sep-16 aug-16 jul-16 jun-16 maj-16 apr-16 mar-16 feb-16 jan-16 dec-15 nov-15 okt-15 sep-15 aug-15 jul-15 jun-15 apr-15 Antal återinskr. maj-15 Tabellen visar antal oplanerade återinskrivningar där patienten redan varit inskriven i slutenvården de senaste 30 dagarna. Diagrammet visar hur stor andel av alla oplanerade inskrivningar som är återinskrivningar inom 1-30 dagar. Diagrammet visar både ordinärt och särskilt boende Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Falkenberg Halland 24 Andel i % 22 Halland 20 Falkenberg 18 Halmstad Hylte 16 Kungsbacka 14 Laholm 12 Varberg Riket mars 17 feb -17 jan-17 dec-16 nov-16 okt-16 sep-16 aug-16 jul-16 jun-16 maj-16 apr-16 mar-16 feb-16 jan-16 dec-15 nov-15 okt-15 sep-15 aug-15 jul-15 jun-15 maj apr-15 13,7 17,0 17,2 17,7 15,5 17,2 17,3 17,8 17,1 16,6 17,9 15,8 15,9 16,2 18,1 17,0 17,3 17,3 16,7 16,2 17,4 17,1 17,5 16,2 Kommentar/Analys: Måttet avser patienter med diagnoser (14 st)som identifierats som möjliga att behandla i primärvård, dvs ej behov av slutenvård. Höga värden på detta mått syftar till att signalera antingen för tidig utskrivning eller "onödig" inskrivning, alltså ett mått på hur hela flödet fungerar. Halland har under lång tid legat sämre än riket. Genomförandegruppen planerar att i september göra en genomlysning av återsinskrivningar, likadant i alla kommune, för att peka på vanliga orsaker. Strategiska gruppen ser att iom med Bostonsamarbetet kommer en extra analysdimension kunna tillföras indikatorn återinskrivna, i ett första läge genom att titta på flödet mellan Region Halland och Halmstads kommun. 33(229)

34 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse för Halland fyra av socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för palliativ vård. I diagrammet visas tre år under samma period. Det ljusgröna fältet visar målvärdet, vilket är 100 % för alla fyra indikatorer. Den streckade gröna linjen visar resultatet för det senaste året (=senaste 4 kvartilerna, Q), den prickade svarta linjen visar resultat för året dessförinnan och startvärdet markerat med rött fält visar resultat två år bakåt. Diagramen avser enbart ordinärt boende. HELA HALLAND: Kommentar/Analys: Sammantaget kan en positiv trend ses över tre år, och att denna även fortsätter för alla indikatorer när man ser på senaste hela året (2016 kvartal kvartal 1). Förbättringarna är dock små och resultatet långt från målvärdet avseende både munhälsa och smärtskattning. ÅNGEST SMÄRTSKATTNING Målvärde MUNHÄLSA Resultat 2014 Q1-Q4 I efterföljande diagram per kommun blir det tydligt att arbetssätt och därmed kvalitet på palliativ vård varierar mycket kommunerna emellan. Detta är givetvis inte bra ur hänseendet likvärdig vård för hallänningen. Resultat 2015 Q1-Q4 Resultat 2016 Q1-Q4 BRYTPUNKTSSAMTAL Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) Utveckling av resultat över en 3-årsperiod Kvalitetsindikator Resultat Resultat Resultat Målvärd 2014 Q1-Q Q1-Q Q1-Q4 Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) Andel ordinerade injektionsläkemedel mot ångest , ,3 90,6 Andel med dokumenterad munhälsa ,3 38,7 47,8 52,9 Andel med dokumenterat brytpunktsamtal ,5 80,9 81,2 82,2 Andel med dokumenterad smärtskattning ,7 39,5 51,1 57, Antal vårdtillfällen i urvalet: 34(229) Kommunerna har dessutom olika trender i sina resultat; medan några kommuner ständigt förbättrar resultaten finns det andra som uppvisar sämre resultat nu än för två år sedan.

35 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse för Halland fyra av socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för palliativ vård. I diagrammet visas tre år under samma period. Det ljusgröna fältet visar målvärdet, vilket är 100 % för alla fyra indikatorer. Den streckade gröna linjen visar resultatet för det senaste året (=senaste 4 kvartilerna, Q), den prickade svarta linjen visar resultat för året dessförinnan och startvärdet markerat med rött fält visar resultat två år bakåt. Diagramen avser enbart ordinärt boende. ÅNGEST 100 HYLTE Målvärde 20 0 SMÄRTSKATTNING MUNHÄLSA Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Resultat 2016 Q1-Q4 Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) BRYTPUNKTSAMTAL ÅNGEST KUNGSBACKA SMÄRTSKATTNING Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 MUNHÄLSA Resultat 2015 Q1-Q4 Resultat 2016 Q1-Q4 Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) BRYTPUNKTSAMTAL 35(229)

36 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse för Halland fyra av socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för palliativ vård. I diagrammet visas tre år under samma period. Det ljusgröna fältet visar målvärdet, vilket är 100 % för alla fyra indikatorer. Den streckade gröna linjen visar resultatet för det senaste året (=senaste 4 kvartilerna, Q), den prickade svarta linjen visar resultat för året dessförinnan och startvärdet markerat med rött fält visar resultat två år bakåt. Diagramen avser enbart ordinärt boende. ÅNGEST PER KOMMUN: FALKENBERG Målvärde 60 Resultat 2014 Q1-Q SMÄRTSKATTNING 0 Resultat 2015 Q1-Q4 MUNHÄLSA Resultat 2016 Q1-Q4 Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) BRYTPUNKTSAMTAL ÅNGEST HALMSTAD SMÄRTSKATTNING Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 MUNHÄLSA Resultat 2016 Q1-Q4 Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) BRYTPUNKTSAMTAL 36(229)

37 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse för Halland fyra av socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för palliativ vård. I diagrammet visas tre år under samma period. Det ljusgröna fältet visar målvärdet, vilket är 100 % för alla fyra indikatorer. Den streckade gröna linjen visar resultatet för det senaste året (=senaste 4 kvartilerna, Q), den prickade svarta linjen visar resultat för året dessförinnan och startvärdet markerat med rött fält visar resultat två år bakåt. Diagramen avser enbart ordinärt boende. ÅNGEST 100 LAHOLM Målvärde SMÄRTSKATTNING 0 MUNHÄLSA Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Resultat 2016 Q1-Q4 Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) BRYTPUNKTSAMTAL ÅNGEST VARBERG Målvärde 20 SMÄRTSKATTNING 0 MUNHÄLSA Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Resultat 2016 Q1-Q4 Resultat SENASTE HELÅR (2016 Q Q1) BRYTPUNKTSAMTAL 37(229)

38 Preventivt arbetssätt Senior Alert är ett kvalitetsregister som syftar till att arbeta förebyggande inom ett antal områden som fall, sår, undernäring och munhälsa. Metoden bygger på att en riskbedömning erbjuds patienten, och själva bedömningen görs i registret. Om en risk identifieras för den enskilde inom något område ska åtgärder sättas in för att förebygga denna risk. Senior Alert mäter enbart patienter +65 år. INSKRIVEN + RISKBEDÖMD + SVAR "JA, RISK" + ÅTGÄRD jan-dec 2016, preventivt arbetssätt för hallänningar inskrivna i hemsjukvård INSKRIVEN + RISKBEDÖMD + SVAR "JA, RISK" INSKRIVEN + RISKBEDÖMD INSKRIVEN HALLAND Varberg Laholm Kungsbacka Hylte Halmstad Falkenberg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 38(229) 60% forts nästa70% sida 80% 90% 100%

39 ANTAL: Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg HALLAND Kommentar/analys: Två mått är intressanta när man ser på det förebyggande arbetet med Senior Alert: 1) täckningsgraden, dvs hur stor andel av patienterna i hemsjukvården som man faktiskt riskbedömer, 2) Kvalitet på preventivt arbete, för hur stor andel av patienterna som har en risk som man faktisk gör åtgärd för. Ur diagrammet kan läsas att endast en tredjedel av hemsjukvårdspatienterna i Halland 2016 riskbedöms (några kan ha erbjudits och tackat nej). Kungsbacka och Falkenberg har lägst täckningsgrad, under 30%, medan Hylte har överlägset högst; här riskbedöms 3 av 4 patienter. När det gäller kvaliteten, dvs att utföra åtgärder när men identifierat risk, är Kungsbacka bäst: 9 av 10 som har risk får en förebyggande åtgärd utförd. I Halmstad, Laholm och Varberg får inte ens hälften av patienter med risk en förebyggande åtgärd utförd. 39(229)

40 Tillgänglighet Tidigare mått på tillgänglighet utgår efter diskussion i genomförandegruppen och indikatorgruppen. Genomförandegruppen kommer att ta fram ett nytt förslag på hur "i rimlig tid" kan definieras, och utifrån detta kommer indikator på tillgänglig vård tas fram. 40(229)

41 BILAGA - Definitioner Indikator Personer inskrivna i hemsjukvård Enstaka hembesök Utskrivningsklar Källa Inrapportering från kommunerna Inrapportering från kommunerna Kvalitetsportalen //MEDDIX Återinskrivningar Kvalitetsportalen Palliativ vård: Pallaitivregistret Definition Antal inskrivna patienter, exkl personer med korttidsvistelse enligt LSS. Hembesök hos patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården, avser unika individer och beställning från både vårdcentral och kommun. Dessutom redovisas det totala antalet enstaka hembesök under månaden. Antal vårdtillfällen där det dröjt en eller flera dagar från det att läkare bedömt patienten som utskrivningsklar tills utskrivning har skett, hur många sådana vårddygn som förflutit samt vilken kommun som patienten är folkbokförd i. Observera att beräkningen redovisas per utskrivningsmånad vilket kan ge en falskt för hög siffra om en patient ligger kvar som utskrivningsklar över ett månadsskifte. Tabellen visar antal utskrivningsklara vårdtillfällen, i diagrammet visas genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle. Rapporten bygger på de slutenvårdsregistreringar som rapporteras till Kvalitetsportalen, vårdtillfälle för vårdtillfälle. Varje gång ett oplanerat vårdtillfälle rapporteras så undersöks om det i samma landsting finns ett föregående vårdtillfälle för samma individ oavsett om det är planerat eller oplanerat. Om det finns ett sådant och om det har gått mellan 1 och 30 dagar mellan föregående utskrivning och den aktuella inskrivningen så räknas detta som Oplanerad återinskrivning. Diagrammet visar antalet Oplanerade återinskrivningar delat med alla oplanerade vårdtillfällen för samma tidsperiod. Rapporten bygger på registreringar i kvalitetsregister och statistiken är hämtad ur palliativ.se. Det visar måluppfyllelse för fyra indikatorer som är framtagna av socialstyrelsen. I urvalet har följande dödsplatser exkluderats: Särskilt boende, Korttidsplats, Sjukhusavdelning, Hospice / Slutenvård. Därmed räknar man endast dem som avlider hemma, i ordinärt boende. 41(229)

42 Information om NYSAMrapport 6 42(229)

43 HJÄLPMEDELSVERKSAMHET NYCKELTAL 2016 Rapport Maj (229)

44 2 44(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

45 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 Innehåll Om Nysam...4 Nysam hjälpmedelsverksamhet...5 Verksamhetsbeskrivningar...6 Gotland...6 Gävleborg...8 Halland...10 Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Örebro Sörmland (2015)...22 Västmanland (2015)...24 Östergötland (2015)...26 Aktiviteter länsnivå...28 Resurser länsnivå...35 Produktivitet länsnivå Verksamhetspraxis länsnivå Ledtider länsnivå...43 Bilagor Bilaga 1: Tabellbilaga länsnivå Bilaga 2: Tabell profilbeskrivningar (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

46 4 OM NYSAM Om Nysam Syftet med Nysam är att med hjälp av data åstadkomma verklig förbättring av hälso- och sjukvården Genom nätverket Nysam har Helseplan under mer än 20 års tid utvecklat svensk sjukvård och omsorg. Vi tar fram nyckel tal för benchmark, erbjuder ett unikt forum för erfarenhetsutbyte samt hjälper våra medlemmar att planera och följa upp förbättringsprojekt. Nysam sammanställer årligen nyckeltalsrapporter med data för ca 30 specialitets och verksamhetsområden samt samlar mer än 500 chefer från sjukvården två gånger per år för att arbeta med data driven förbättring. Över 600 verksamheter rapporterar i dagsläget in data, vilket utgör ett unikt underlag för benchmark och möjliggör planering och uppföljning av förbättringsarbeten som verkligen gör skillnad i verksamheterna. Under 2016 planerades och initieras fler än 60 förbätt ringsprojekt genom våra Nysam grupper. Med hjälp av Nysam kan våra medlemmar: Avgöra om verksamheten bedrivs effektivt får vi våra resurser att räcka till så många som möjligt? Identifiera inom vilka områden som den största potentialen för förbättring finns Få stöd vid planering och genomförande av insatser och projekt för att förbättra verksamheten Följa upp om förbättringsprojekt och verksamhetsförändringar verkligen ger effekt Få tillgång till ett unikt nätverk av chefer för erfarenhetsutbyte och inspiration Stockholm, maj 2017 Vill du också delta i nätverk och jämföra din verksamhet? Kontakta: Bengt Andersson bengt.andersson@helseplan.se 46(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

47 NYSAM HJÄLPMEDELSVERKSAMHET 5 Information om utvecklingsgruppen hjälpmedelsverksamhet Denna rapport beskriver utvecklingen inom hjälpmedelsverksamhet. Verksamhetsområdet Hjälpmedelsverksamhet etablerades i Nysam våren 2008 på initiativ av de 7 landstingen i Uppsala/Örebroregionen. I dag deltar Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro och Östergötland i detta arbete. Gruppens arbete påbörjades med en genomgång av befintlig statistik inom hjälpmedelsområdet samt en genomgång av de olika verksamheternas uppdrag och ansvarsområde. Därefter påbörjades arbetet med att se över vilka data som skall samlas in samt hur data skall presenteras. Initialt fokus blev insamling av data för områdena brukare, aktiviteter och resurser. Gruppen har även påbörjat arbetet med att ta fram kvalitetsnyckeltal samt lagt arbetat fram en lathund med definitioner för de data som skall samlas in. Hösten 2016 uppdaterades lathunden. Testinsamlingar genomfördes och den första rapporten publicerades 2012 med 2011 års data som underlag. Nytt för i år är att verksamheterna beskrivs i början av rapporten med kartor och fakta som befolkningsunderlag etc. Verksamhetsbeskrivningar ligger även i denna del samt den s.k. profilgrafen för snabb översikt om respektive verksamhet i förhållande till övriga verksamheter. Nedan följer en förklarande ordlista till de begrepp som används i rapporten: Brukare En brukare är en person med unikt personnummer som är registrerad hos vårdgivaren. En brukare kan representeras av en eller flera företrädare. En individ kan bara registreras som brukare en gång per år. Huvudhjälpmedel Komplett fungerande hjälpmedelsartikel Förkortningen LMN Står för läkemedelsnära produkter Reservdel Ersätter en utsliten del på ett tillbehör eller huvudhjälpmedel Tillbehör Påverkar och/eller förändrar huvudhjälpmedlets egenskaper; fungerar inte som enskild artikel Individmärkt hjälpmedel Hjälpmedel med unik märkning för identifiering av hjälpmedelsprodukt/ artikel för spårbarhet. Inköpskostnad hjälpmedel Faktisk inköpskostnad för huvudhjälpmedel (både icke inventarier och inventarier) inklusive reservdelar och tillbehör. Nyttjandegrad Nyckeltal som beskriver av hur länge hjälpmedelsartiklar finns hos brukare av total ägd tid. Produktgrupper För klassificering av produktgrupper används den fjärde utgåvan av den internationella standarden ISO 9999, Klassificering av hjälpmedel för personer med funktionshinder. Utprovningsärende Ärende som innefattar utprovning av hjälpmedel och direktkontakt med brukaren. Ärendet skall ha journalförts. 47(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

48 6 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 1 Kalmar Gotland Verksamheter 1. Visby Gotland Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Hjälpmedelscentralen är organiserad i Regionstyrelseförvaltningen. Regionalt uppdrag att förse medborgaren med hjälpmedel inom både kommun och landsting Faktaruta Folkmängd Landareal (km 2 ) Invånare per km Källa SCB, Källa SCB, Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? Hjälpmedelspolicy tas av fullmäktige medan regelverk och allmänna anvisningar samt det dagliga styrs via hjälpmedelsorganisationen och Hjälpmedelskommittén Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Hjälpmedelscentralen har regionalt ansvar och är en del av regionens hjälpmedelsverksamhet i både kommun och landsting Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? Hjälpmedelscentralen har regionalt ansvar och är en del av regionens hjälpmedelsverksamhet i både kommun och landsting Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Gotland har inga filialmottagningar. 48(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

49 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 7 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Gotland AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% -26,4% -28,7% -31,1% N/A N/A -30,4% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -9,5% 35% 29% 144% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent N/A N/A VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -59,1% 0,2% 1,8% Graf ID: 3188 Övrig verksamhetsbeskrivning Region Gotlands hjälpmedelscentral hanterar förutom ordinarie hjälpmedel för rörelsehindrade även LMN/inkontinens, kognition och kommunikationshjälpmedel samt trygghetslarm. Hjälpmedelscentralen utför alla uppdrag i egen regi inklusive alla leveranser och montering av taklyftar. Nytt för 2016 är att synhjälpmedel och elektroniska nyckelgömmor inkommit i sortimentet, vilket gjort att totalkostnader för 2016 ökat i och med stora engångsinköp. (Se graf ID 529) 49(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

50 8 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Västernorrland Jämtland Gävleborg Dalarna 1 Uppsala Gävleborg Västmanland Verksamheter 1. Gävle 2. Bollnäs 3. Söderhamn 4. Hudiksvall Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Hjälpmedel SAM ingår som en egen förvaltning i Region Gävleborg. Drivs av en gemensam nämnd mellan kommuner och region Gävleborg (Landstinget). Avtal finns också med Älvkarleby kommun och samtliga privata hälsocentraler. Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? Region Gävleborg har en speciell hjälpmedelsgrupp som leds av Hälso- och sjukvårdsdirektören för hantering av regelverk för hjälpmedelsförskrivning. Det finns ett styrande dokument (hjälpmedelshandboken) som stödjer förskrivaren i förskrivningsprocessen inom Region Gävleborg. Kommunerna har en egen organisation och regelverk, som hämtar inspiration från regelverket för Region Gävleborg. Hjälpmedelsverksamheten är utförare av olika hjälpmedelstjänster som respektive sjukvårdshuvudman nyttjar i olika stor omfattning Faktaruta Folkmängd*: Landareal (km 2 )**: Invånare per km 2 : 16 *Källa SCB, **Källa SCB, Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Region Gävleborg ansvar för tjänster och hjälpmedel i de boendeformer som omfattas av Regionens hälso-och sjukvårdsansvar samt för hjälpmedel som kräver läkarkompetens för förskrivning till personer som omfattas av kommunens hälso och sjukvårdsansvar. Region Gävleborg ansvarar också för förskrivning av elrullstolar och barnhjälpmedel. Privata hälsocentraler har avtal med Region Gävleborg och har samma ansvar. Kommunen ansvarar för tjänster och hjälpmedel i de boendeformer som omfattas av kommunens hälso och sjukvårdsansvar upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Ansvaret omfattar ej hjälpmedel som kräver läkarkompetens. 50(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

51 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 9 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Gävleborg -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -23,0% -31,6% -27,5% -55,6% -86,4% 14% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -5,5% -77,8% -98,3% -4,1% VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -5,8% -10,2% N/A Graf ID: 3188 Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? Hjälpmedelsverksamheten ansvarar för allt via uthyrning eller försäljning. Kostnaden för service/reparationer ingår i hyran av hjälpmedlet. Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Det finns tre lokala verkstäder med tre tekniker i Bollnäs, en tekniker i Söderhamn och tre tekniker i Hudiksvall. De har upptagningsområdet Hälsingland. I Bollnäs finns också en butik med två försäljare. Övrig verksamhetsbeskrivning I Region Gävleborg gäller sedan början av 2000-talet ett utökat egenansvar på rollatorer, enklare hygienhjälpmedel och köksredskap. Definitionsmässigt gäller detta hjälpmedel där det inte behövs hjälp av förskrivare för att prova in eller träna in funktionen av ett hjälpmedel. Detta innebar att en del hjälpmedel började köpas av var och en när det inte kunde erhållas fritt från Landstinget Gävleborg. I samband med detta fick Hjälpmedel SAM uppdraget att öppna upp för försäljning till privatpersoner. Intäkterna från försäljning till privatpersoner uppgick till 4,6 MSEK under (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

52 10 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Västra Götaland 3 Jönköping 2 Halland 1 Kronoberg Skåne Verksamheter 1. Halmstad 2. Varberg 3. Kungsbacka Halland Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. Hjälpmedelsverksamhetens uppdrag omfattar hela regionen och de sex kommunerna. Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? HMV tar fram underlag för övergripande riktlinjerna och vårdriktlinjerna för hjälpmedel. Den gemensamma nämnden fastställer båda Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Våra kunder är regionen och de sex kommunerna. Alla kunder har möjlighet att förskriva hjälpmedel under lika villkor. Skrymmande hjälpmedel körs till hemmen. Huvudleverensen av hjälpmedel går till de 53 stycken buffertförråd som är nära kund. HMV erbjuder förskrivare att få använda verksamhetens utprovningsrum och hjälpmedel. Utprovningen kan alltså göras utan hjälpmedelskonsulent/tekniker. HMV har ansvaret för kompentensförsörjningen inom hjälpmedelsområdet inklusive förskrivare. Huvudelen av hjälpmedel hyrs ut och en mindre del säljs till kund. Brukare kan inte köpa hjälpmedel av HMV. Förskrivaren tar en besöksavgift. HMV tar ingen besöksavgift eller egenavgift. Ett undantag är TENS. Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Huvudort är Halmstad, Där finns storlagret, verkstad och utprovningsmöjligheter. 2 fi lialer, de ligger i Varberg och Kungsbacka. Skillnaden är att lagerkapaciteten är mycket mindre. För övrigt finns det verkstad och utprovningsmöjligheter. 52(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB Faktaruta Folkmängd1 Landareal (km2)2 Invånare per km2 1 Källa SCB, Källa SCB,

53 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 11 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Halland AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0,6% -2,2% -6,2% -13,5% -7,5% 0,3% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -18,2% -13,9% 5,5% 0,7% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent 11% N/A VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst 4,1% 1,9% 18% Graf ID: 3188 Övrig verksamhetsbeskrivning Under 2016 ökade tillgången i norra Halland till lager samt tillgång till fler Hjälpmedelstekniker. Den ombyggnaden gjorde att HMV 2017 kan möta behoven i norra Halland på ett bättre sätt. HMV har fått ett uppdrag kring LMN. Det innehåller upphandling, lagerföra, distribution, utbildning och konsultation. Det ska skötas internt. Det är ett svårt och stort uppdrag men vi har ju redskapen för att strukturera ett sådant uppdrag. Vi arbetar efter den modell vi hanterar hjälpmedeluppdraget. 53(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

54 12 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Norge Västerbotten Jämtland 1 Västernorrland Gävleborg Dalarna Verksamheter 1. Östersund Jämtland Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Tillhör divisionen för hälso- och sjukvård, område diagnostik, teknik och service. Uppdrag från gemensam nämnd att förse invånare med hjälpmedel, såväl inom regional som kommunal hälso- och sjukvård. Faktaruta Folkmängd Landareal (km 2 ) Invånare per km 2 2,6 1 Källa SCB, Källa SCB, Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? Gemensam nämnd fattar beslut om regelverk. Avgifter beslutas av fullmäktige. En beredningsgrupp fattar beslut om verksamhetsnära rutiner. Hjälpmedelscentralens enhetschef är adjungerad till nämnden och ordförande i beredningsgruppen. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Kommunen ansvarar för de som har stöd enligt LSS eller SOL samt de som är multisjuka eller multisviktande. Regionen ansvarar för övriga samt samtliga barn upp till 21 års ålder. Ansvarsfördelningen är under förhandling. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? Samma som för regionen: inköp, upphandling, lagerhållning, leverans, service, utbildning mm. Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Inga filialer. 54(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

55 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 13 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Jämtland AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 13% 39% 5,3% -85,8% -6,5% 61% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -12,8% -0,4% -2,9% 25% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent -86,5% 0% VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -1,9% -2,9% 51% Graf ID: 3188 Övrig verksamhetsbeskrivning Förtydligande vad verksamheten ansvarar och inte ansvarar för Verksamheten har : Förflyttningshjälpmedel Hygienhjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Kom/kog Säng/lyft Träningshjälpmedel Verksamheten har inte: LMN (detta tillhör dock C-förrådet i samma byggnad) Välfärdsteknik Syn och hörselhjälpmedel Ortoser Information om nuläge: Verksamheten tillhör område DTS (diagnostik, teknik och service) Håller på att ta två st. paternosterverk i bruk Projekt pågår döda faxen Verksamheten granskas utifrån möjligheten att lägga ut på entreprenad Större förändringar under året: Implementerat nytt arbetssätt: arbetsrotation för tekniker Implementerat nytt arbetssätt: gemensam kundtjänst (ett nummer in) Infört distansoberoende teknik för att kunna guida förskrivare via Skype, skicka bilder via mobil med Whats app som är krypterad och patientsäker. 55(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

56 14 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 5 Finland Norge 4 Norrbotten 1 3 Västerbotten Norrbotten Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Hjälpmedelsverksamheten organiseras som en del av verksamhetsområdet Länsservice tillsammans med centralförrådet inom Division Service i Region Norrbotten. Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? De regler och anvisningar som tillämpas inom verksamheten regleras delvis via det samverkansavtal som är tecknat mellan Region Norrbotten och länets samtliga 14 kommuner. Utöver det finns gemensamma riktlinjer för vilka hjälpmedel vårdgivaren kan tillhandahålla enligt HSL, samt förskrivningsrätt och kriterier för förskrivning upprättade mellan Region Norrbotten och kommunerna i Norrbotten. 2 Verksamheter 1. Boden 2. Piteå 3. Kalix 4. Gällivare 5. Kiruna Faktaruta Folkmängd Landareal (km 2 ) Invånare per km 2 2,6 1 Källa SCB, Källa SCB, Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Hjälpmedelsverksamheten ansvarar för försörjningen av personliga hjälpmedel för Regionen och de 14 kommunerna. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? I ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen ligger service, reparation, förebyggande underhåll, anpassning och montering av de hjälpmedel som hyrs av verksamheten. Kommunerna har möjlighet att nyttja teknisk service på de produkter som de själva äger. 56(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

57 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 15 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Norrbotten AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% -0,6% N/A 7,1% 32% 6,5% 27% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -9,2% -78,1% -53,4% -0,7% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent N/A N/A VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -2,3% 0,1% 5,8% Graf ID: 3188 Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Det finns fyra filialförråd som är bemannade men med begränsad lagerkapacitet. Bemanningen utgörs av en kundassistent samt två tekniker på tre av fyra förråd. Teknikerna bedriver normal service och underhåll. Det fjärde förrådet har tre tekniker då de även bedriver rekonditionering. Övrig verksamhetsbeskrivning Verksamheten ansvarar inte för läkemedelsnära produkter med undantag för nutritionspump och gäller endast distribution av produkten. Nuläget i verksamheten visar på en stadigvarande ökning vilket också kan avläsas i åldersstrukturen på befolkningen. Detta har skapat brist på lagerutrymme i huvudförrådet som delar lokalerna med centralförrådet. Projekt pågår för att se över möjligheten att påverka lokalerna vad gäller om- och tillbyggnad. 57(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

58 16 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Norrbotten Västerbotten 2 3 Jämtland Västerbotten Västernorrland Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Hjälpmedel Västerbotten (HMV) är organiserad inom landstinget, tillhör verksamhetsområde Sjukhusvård. Samverkar med länets 15 kommuner genom avtal. Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? HMV får uppdrag från politiska nämnder eller från de samrådsorgan som finns mellan kommun och landsting. HMV tar fram underlag för beslut. 1 Verksamheter 1. Umeå 2. Skellefteå 3. Lycksele Faktaruta Folkmängd Landareal (km 2 ) Invånare per km 2 4,8 1 Källa SCB, Källa SCB, Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Kommunerna ansvarar för hjälpmedel i ordinärt boende samt för hjälpmedel i särskilda boenden. Undantag: hjälpmedel för barn o ungdomar upp till 18 år, medicinska behandlingshjm, syn-, hörsel- och ortopedtekn. hjm. Undantaget är också hjm som kan provas ut på mottagning utan behov av hembesök samt hjm som behövs inom slutenvården. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? Konsultation, information, utprovningsstöd, hjälpmedelsförsörjning samt service och underhåll. Med vissa kommuner har HMV avtal på besiktning/service på kommunens egen hjälpmedelsutrustning. 58(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

59 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 17 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Västerbotten AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% -31,3% -28,8% -5,3% 109% -36,7% -22,1% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. 19% 9,4% 14% 46% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent N/A 82% VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -0,1% 3,1% 8,9% Graf ID: 3188 Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag HMV har verksamhet på tre orter. Verksamheten har under 2016 centraliserats till Umeå där huvudlager, inköp, konsultation, utprovningsstöd, tekn.service, information, administration, hjälpmedelsbutik finns (51,5 tjänst). Skellefteå har buffertlager för sjukhuset, konsultation, utprovningsstöd, tekn. service (11,8 tjänst). Lycksele har buffertlager o tekn.service (2,0 tjänst). Övrig verksamhetsbeskrivning Hjälpmedel Västerbotten (HMV) sköter på uppdrag inköp, lagerhantering och rekonditionering för Synrehabiliteringens produkter. Verksamheten har förutom lagerhantering av nutritionspumpar inte några läkemedelsnära produkter i sin hantering. HMV har egna transportbilar för leveranser i Skellefteå- och Umeåområdet. För övriga delar av länet är tjänsten upphandlad med extern transportör. HMV har uppdrag att sköta service och underhåll av sjukhusets sängar i Umeå. I uppdraget ingår också sjukhusets utrustning för tunga brukare, elöverkänsliga samt avancerade antidecubitusmadrasser. Under 2016 flyttade verksamheten till nya lokaler och i samband med detta centraliserades lagerhantering och administration. Detta har under en övergångsperiod 2016 inneburit en ökad mängd internt arbete och högre personalkostnader pga. personalomstrukturering. Under en del av året har förändringarna även föranlett längre ledtider för arbetsorders samt längre leveranstider för hjälpmedel. I maj 2016 avslutade HMV köp av tjänster för rekonditionering och började genomföra det i egen regi. Den egna personalstyrkan har utökats med 2 tjänster. Hjälpmedelskonsulenterna finansieras till 75 % via hjälpmedelshyran och till 25 % via abonnemang med kunderna. Hjälpmedelsteknikerna finansieras genom löpande debitering av köpta tjänster. 59(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

60 18 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Västerbotten 2 3 Västernorrland Jämtland 1 Gävleborg Verksamheter 1. Sundsvall 2. Örnskösvik 3. Sollefteå Västernorrland Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Tillhör Landstingets serviceförvaltning. Intäktsfinansierad. Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? Tas fram av Hjälpmedelskommittén. Hjälpmedel Västernorrland remissinstans. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Landstinget ansvarar för hjml via syn och hörcentral, logoped, specialistklinik, spec. barn och ungdoms och vuxenhabilitering samt ortopediska hjml. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? Har avtal med länets sju kommuner för personliga hjälpmedel. Även service/besikt ningsavtal med fem av kommunerna för kommunägd utrustning. Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Två filialer, båda har teknikertjänster och en även konsulenttjänst. 60(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB Faktaruta Folkmängd*: Landareal (km2)**: Invånare per km2: *Källa SCB, **Källa SCB,

61 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 19 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Västernorrland AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 14% 9,6% 19% 23% 268% 25% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. 13% 54% 18% 112% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent 0% N/A VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -5,8% 4,8% 2,4% Graf ID: 3188 Övrig verksamhetsbeskrivning Hjälpmedel Västernorrland försörjer tillsammans med Hörselvård och Ortopedteknik, Västernorrlands sju kommuner samt Landstingets olika verksamheter med hjälpmedel och hjälpmedelstjänster. Utöver medicintekniska hjälpmedel av olika slag, tillhandahåller Hjälpmedel Västernorrland också förbrukningsartiklar för diabetiker samt nutritionspumpar. Konsultation/rådgivning/utprovning/utbildning, avhjälpande UH, anpassningar/specialanpassningar, rekonditionering, besiktning och lagerhantering sker till 100% med egen personal. Leveranser köps av Landstingets transportverksamhet. Verksamheten är helt intäktsfinansierad via funktionshyror och försäljningsintäkter, där länets kommuner står för största delen av omsättningen. Utöver vårt hjälpmedelsuppdrag har Hjälpmedel Västernorrland också service- och besiktningsavtal med fem av kommunerna för deras kommunägda utrustning. Huvudanläggningen ligger i Sundsvall och två mindre filialer återfinns i Örnsköldsvik resp. Sollefteå. Totalt har verksamheten ca 55 medarbetare. Ett arbete med inriktning på utökat utbud och servicegrad pågår, med bl a förstärkt kundtjänst och översyn av leverans-/ transportscheman. Verksamheten är certifierad i enlighet med både ISO 9001 och ISO (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

62 20 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Dalarna Västmanland Värmland 2 Örebro 1 Sörmland Västra Götaland Östergötland Örebro Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Regionen driver hjälpmedelsverksamheten. Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? Hjälpmedelsverksamheten ansvarar för att ta fram regler och riktlinjer. Verksamheter 1. Örebro 2. Karlskoga Faktaruta Folkmängd Landareal (km 2 ) Invånare per km Källa SCB, Källa SCB, Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Regionen ansvarar för personliga hjälpmedel, kommunerna ansvarar för omvårdnashjälpmedel och bostadsanpassningar. Enskilda kliniker ansvarar för behandlingshjälpmedel. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? Kommunen förskriver de personliga hjälpmedlen som vi tillhandahåller och regionen står även för service av dessa hjälpmedel Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Filial finns bemannad med 1 st tekniker 3 dagar i veckan 62(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

63 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 21 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Örebro AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% -0,3% 12% 2,2% 7,2% 41% N/A RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -6,4% -20,5% 0,4% 23% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent 26% N/A VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMV:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -0,2% -3,6% -11,4% Graf ID: 3188 Övrig verksamhetsbeskrivning Centrum för hjälpmedel ett aktivt miljöarbete. Nyligen vann vi Region Örebro läns miljöpris. Centrum för hjälpmedel sätter barnrättsperspektivet i fokus och analys ska genomföras med hjälp av SKL:s implementeringsnycklar. Centrum för hjälpmedel har även hälsan i fokus och patienten som behandlas/eller har fått hjälpmedel ska i lämpliga fall tillfrågas om levnadsvanor. Inom verksamheten är vi aktiv i jämställdhetsarbete och tillämpar metodboken, SpelarRoll. Centrum för hjälpmedel har nyligen gjort en kundundersökning för att skapa förutsättningar och kunna möta nya utmaningar, mål och utveckla verksamheten nu och i framtiden. Detta arbete är ett delmål gällande Habilitering och hjälpmedels framtidsscenario med Avsiktsförklaring Vi har god dialog och samarbete med brukarorganisationerna och erbjuder delaktighet och inflytande i arbetet med kravspecifikationer vid upphandling av nya hjälpmedel, egen rehabilitering och genomförandet av Hjälpmedelsdagen som tillfaller 23 september. Centrum för hjälpmedel tillämpar AEN vid uppföljning av hjälpmedel som rör bland annat eldrivna rullstolar. Diagnoskoder enligt ICD 10 och KVÅ koder ska registreras i journalen. Följs upp via utdata i Divern. Centrum för hjälpmedel arbetar ständigt med verksamhetsutveckling, främst via LEAN och processutveckling. Vi har ett systematiskt arbetssätt gällande identifiering och analysering av orsaker till risker och skador. Patienter ska tas emot för 1:a besök för re/habilitering inom tidsgränsen för vårdgarantin (90 dagar.) Verksamheterna ska arbeta med ökad tillgänglighet genom att erbjuda patientanpassade lösningar för bokning av tider till exempel via central bokning. Centrum för hjälpmedel har 100 % följsamhet gällande basala hygien och klädriktlinjer Centrum för hjälpmedel ska arbeta med ökat utbud av e hälsotjänster och samarbetar med 1177 gällande möjlighet att boka som ombud. 63(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

64 22 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Västmanland Uppsala Örebro 1 3 Sörmland Stockholm Östergötland 2 Verksamheten i Sörmland har inte haft möjlighet att lämna data till Nysam gällande 2016 men presenteras ändå på efterföljande sidor då de är med i graferna för jämförelse över tid de senaste åren. Informationen gäller för år Sörmland (2015) Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Drivs av en gemensam nämnd mellan kommuner och landsting Länsklinik 1. Eskilstuna 2. Nyköping 3. Katrineholm Faktaruta Folkmängd*: Landareal (km 2 )**: Invånare per km 2 : 46 *Källa SCB, **Källa SCB, Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? HMC ansvarig Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Barnhjm Barnhab, vuxna avancerade landsting, ej avancerade Kommun. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? HMC ansvarar för försörjningen Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag 2 st, 1 Nyköping & 1 Katrineholm 64(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

65 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 23 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Södermanland AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. Huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -25% 0% 25% 50% 36% -34,0% -34,3% 8,4% 33% -32,7% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -9,0% 23% 48% 8,9% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent -17,5% -18,9% VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMC:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst -3,3% 2,3% 1,3% Graf ID: (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

66 24 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Gävleborg Dalarna Örebro Västmanland 1 Uppsala Sörmland Verksamheten i Västmanland har inte haft möjlighet att lämna data till Nysam gällande 2016 men presenteras ändå på efterföljande sidor då de är med i graferna för jämförelse över tid de senaste åren. Informationen gäller för år Västmanland (2015) Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Drivs av en gemensam nämnd mellan kommuner och landsting. Länsklinik 1. Västerås Faktaruta Folkmängd*: Landareal (km 2 )**: Invånare per km 2 : 52 *Källa SCB, **Källa SCB, Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? Gemensam hjälpmedelspolicy som antagits av alla huvudmän ligger till grund för Hjälpmedelshandboken. Hjälpmedelsverksamheten medverkar i framtagande av regler och anvisningar som beslutas av den Gemensamma Hjälpmedelsnämnden. Förändringar i regler och anvisningar sker i stark samverkan med huvudmännens tjänstemannaorganisation på strategisk nivå liksom på politisk nivå. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Landstinget ansvar för tjänster och hjälpmedel i de boendeformer som omfattas av landstingets hälso-och sjukvårdsansvar samt för hjälpmedel som kräver läkarkompetens för förskrivning till personer som omfattas av kommunens hälso och sjukvårdsansvar. Privata Familjeläkarenheter har avtal med landstinget och har samma ansvar som landstinget. Kommunen ansvarar för tjänster och hjälpmedel i de boendeformer som omfattas av kommunens hälso o sjukvårdsansvar. Ansvaret omfattar ej hjälpmedel som kräver läkarkompetens. 66(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

67 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 25 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Västmanland AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. Huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -25% 0% 25% 50% -0,1% 33% 12% 70% -9,5% 34% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. 7,9% -4,1% -8,9% -15,6% PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent 30% 42% VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMC:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst 0,9% 0,4% 3,6% Graf ID: 3188 Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? HMC ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen gentemot kommunerna. Service ingår i hyreshjälpmedelens avgift. Det går att teckna serviceavtal för kommunens utrustning, samtliga kommuner har tecknat serviceavtal med HMC Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Inga filialer men en teknisk avdelning är stationerad i Köping. Teknikerenheten (2 personer) sköter i huvudsak avhjälpande och förebyggande underhåll i en länsdel. 67(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

68 26 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR Örebro Sörmland 1 Östergötland Jönköping Kalmar Verksamheten i Västmanland har inte haft möjlighet att lämna data till Nysam gällande 2016 men presenteras ändå på efterföljande sidor då de är med i graferna för jämförelse över tid de senaste åren. Informationen gäller för år Östergötland (2015) Verksamhetsbeskrivning Hjälpmedelsverksamhetens driftsform, t.ex. organisationstillhörighet, samverkansform mellan landsting och kommun Privat. Länsklinik 1. Linköping Faktaruta Folkmängd*: Landareal (km 2 )**: Invånare per km 2 : 43 *Källa SCB, **Källa SCB, Regelverk och anvisningar - Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att ta fram regler och anvisningar? Samordningsfunktion hos regionen och länets kommuner ansvarar för regelverk och anvisningar. Hjälpmedelsverksamheten har ansvar för att välja produkter utifrån anvisningarna. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande t.ex. boendeform, hjälpmedel, ålder, biståndsbeslut? Regionen ansvarar för habilitering för barn under 18 år samt produktområdet inhalatorer. Regionen bekostar också sina egna förråd. All övrig hjälpmedelsverksamhet är kommunalt ansvar. Hjälpmedelscentrum AB ansvarade under 2014 för produktområdena rullstolar, elrullstolar samt alla hjälpmedel för brukare i eget boende. Hur ser verksamhetens uppdrag mot kommunerna ut gällande gällande t.ex. Hjälpmedelsförsörjning, service/reparationer av hjälpmedel? Hjälpmedelsverksamheten har ett totalansvar åt länets kommuner Filialmottagning - Ange antal filialmottagningar samt beskriv bemanning/uppdrag Inga filialer. 68(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

69 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 27 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå % - avvikelse från Nysam medianvärde Östergötland AKTIVITETER Antal brukare som erhållit huvudhjm/ inv Antal brukare som erhållit motordriven rullstol/ inv Antal brukare som har motordriven rullstol/ inv Antal inkomna ärenden för utprovn. / inv Antal utlev. Huvudhjm/ inv Antal utlev. motordrivna rullstolar/ inv -50% -25% 0% 25% 50% -39,0% -70,7% -68,2% -68,2% -52,1% -71,0% RESURSER Antal årsarbetande personal / inv. Totalkostnad / inv. Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Inköpskostnad motordrivna rullstolar / inv. -69,0% N/A N/A N/A PRODUKTIVITET Antal utförda utprovningsärenden/ årsarb. Hj.m-konsulent Antal utförda utprovningstillfällen/ årsarb. Hj.m-konsulent 25% 77% VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMC:s id.märkta hjälpmedel Nyttjandegrad id.m motordrivna rullstolar Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst 4,4% N/A -16,0% Graf ID: (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

70 28 AKTIVITETER LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som erhållit förskrivna huvudhjälpmedel (exkl med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) per invånare Västernorrland Jämtland Örebro Halland Norrbotten Gävleborg Gotland Västerbotten Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 515 Graf 515 visar antalet brukare i det egna länet som erhållit ett eller flera huvudhjälpmedel (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) per invånare. Under 2016 hade t.ex. Västernorrlands län brukare och en befolkning på Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Brukare som erhållit huvudhjälpmedel under året fördelat på kön 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Gotland 60% 40% Gävleborg 58% 42% Halland 61% 39% Jämtland 60% 40% Norrbotten 60% 40% Västerbotten 57% 43% Västernorrland 59% 41% Örebro 37% 23% Andel brukare som är kvinnor Andel brukare som är män Graf ID: 516 Graf 516 visar fördelningen av brukare som erhållit huvudhjälpmedel fördelat på kön. 70(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

71 AKTIVITETER LÄNSNIVÅ 29 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Brukare som erhållit huvudhjälpmedel under året fördelat på ålder 0% 25% 50% 75% 100% Gotland 3,8% 22% 31% 43% Gävleborg 6,2% 21% 29% 44% Halland 6,3% 25% 29% 40% Jämtland 3,5% 25% 28% 43% Norrbotten 5% 22% 30% 44% Västerbotten 8,6% 23% 27% 41% Västernorrland 8,1% 25% 27% 41% Örebro 2,4% 13% 17% 26% 0-19 år år år 80 år+ Graf ID: 517 Graf 517 visar fördelningen av brukare som erhållit huvudhjälpmedel fördelat på ålder. Grafen visar att ca tre av fyra brukare som erhållit förskrivna hjälpmedel under 2016 var över 65 år. Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som erhållit huvudhjälpmedel för personlig vård per invånare Västernorrland Örebro Norrbotten Halland Jämtland Gotland Gävleborg Västerbotten Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 518 Graf 518 visar antal brukare som erhållit hjälpmedel för personlig vård, exempelvis hygienhjälpmedel som badbrädor och duschstolar per invånare. Under 2016 hade t.ex. Västernorrlands län brukare och en befolkning på De förhållandevis stora skillnaderna kan bero på skillnader i regelverk. 71(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

72 30 AKTIVITETER LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som erhållit sängar per invånare Gävleborg Jämtland Norrbotten Västernorrland Halland Västerbotten Gotland Örebro Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Vårdsängar förskrivna till brukare i vård- o omsorgsboende ingår Graf ID: 522 Graf 522 visar antal brukare som erhållit sängar inklusive vårdarsängar till brukarens boende. (Örebro tillhandahåller endast sängryggstöd, Östergötland har ej uppdrag) Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som erhållit H-hjm för kommunikation och info (exkl synhjm) per invånare Västerbotten Norrbotten Örebro Västernorrland Gotland Halland Jämtland Gävleborg Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Variation kan bero på uppdrag och sortiment Graf ID: 523 Graf 523 visar antal brukare som erhållit hjälpmedel för kommunikation, exempelvis texttelefoni, samtalsapparater, pekskärmar och förskrivning av appar. De förhållandevis stora skillnaderna beror på verksamheternas varierande uppdrag samt skillnader i regelverk. 72(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

73 AKTIVITETER LÄNSNIVÅ 31 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som erhållit gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna per invånare Jämtland Norrbotten Gotland Västernorrland Halland Örebro Gävleborg Västerbotten Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 519 Graf 519 visar antal brukare som erhållit gånghjälpmedel, främst rollatorer. Under 2016 hade t.ex. Jämtland brukare som erhållit gånghjälpmedel och en befolkning på Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som erhållit manuellt drivna rullstolar per invånare Norrbotten Örebro Västernorrland Jämtland Gotland Gävleborg Halland Västerbotten Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 520 Graf 520 visar antal brukare som erhållit manuellt drivna rullstolar. Under 2016 hade t.ex. Norrbotten brukare som erhållit manuellt driven rullstol och en befolkning på (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

74 32 AKTIVITETER LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som har manuellt drivna rullstolar per invånare Norrbotten Örebro Västernorrland Gotland Jämtland Västerbotten Halland Gävleborg Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 2386 Graf 2386 visar antalet brukare som den 31 december 2016 hade minst en manuellt driven rullstol per invånare i länet. I jämförelse med 2014 och Den 31/12 hade i t.ex. Norrbotten brukare minst en manuell rullstol och en befolkning på Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal brukare som har motordrivna rullstolar per invånare Norrbotten Västernorrland Örebro Jämtland Västerbotten Halland Gävleborg Gotland Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 558 Graf 558 visar antalet brukare som den 31 december 2016 hade minst en motordriven rullstol per invånare i länet. I jämförelse med 2014 och Den 31/12 hade i t.ex. Norrbotten brukare minst en motordriven rullstol och en befolkning på (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

75 AKTIVITETER LÄNSNIVÅ 33 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal utlevererade huvudhjm (exkl med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) per invånare Norrbotten Västernorrland Jämtland Halland Västerbotten Gotland Örebro Gävleborg Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 525 Graf 525 visar hur många huvudhjälpmedel som levererats ut per invånare. Fr.o.m ingår antidecubitushjälpmedel, exempelvis madrasser och rullstolsdynor. Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Utlevererade huvudhjälpmedel under året fördelat på typ 0% 25% 50% 75% 100% Gotland 0,1% 0% 0% 0,1% 0,2% 0% 0,1% 0% 0% Gävleborg 15% 0,1% 5,7% 14% 37% 0% 27% 1,8% 0,2% Halland 20% 0,1% 7,6% 14% 36% 0% 17% 4,6% 0,2% Jämtland 15% 0% 0,7% 12% 53% 0,3% 13% 3,6% 1,8% Norrbotten 18% 0% 0,6% 13% 47% 0,1% 12% 3,4% 1,1% Västerbotten 11% 0% 0,2% 14% 45% 0,7% 13% 16% 0,3% Västernorrland 4,6% 0% 0% 3,5% 10% 0,1% 3,6% 2,4% 0,6% Örebro 3,2% 0% 0% 5,7% 9,2% 0,1% 7,7% 1,2% 0,1% Hjm vid personlig medicinsk behandling Hjm för träning av färdigheter och förmågor Ortoser och proteser Hjm för personlig vård Hjm vid förflyttning Hjm i hushållet Hjm för utrustning och anpassning av bostäder Hjm för kommunikation och information Hjm för hantering och transport av produkter Graf ID: 3521 Graf 3521 visar fördelningen av utlevererade hjälpmedel under året fördelat på typ av hjälpmedel. 75(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

76 34 AKTIVITETER LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal utlevererade manuellt drivna rullstolar per invånare Norrbotten Örebro Västernorrland Jämtland Gävleborg Gotland Halland Västerbotten Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 2378 Graf 2378 visar antal utlevererade manuellt drivna rullstolar per invånare. I jämförelse med 2014 och Under 2016 hade t.ex. Norrbotten utlevererat rullstolar och en befolkning på Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal utlevererade motordrivna rullstolar per invånare Jämtland Norrbotten Västernorrland Halland Örebro Västerbotten Gotland Gävleborg Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Se även graf 521 gällande antal brukare som erhållit motordrivna rullstolar Graf ID: 526 Graf 526 visar antal utlevererade motordrivna drivna rullstolar, inkl. scootrar per invånare. I jämförelse med 2014 och (229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

77 RESURSER LÄNSNIVÅ 35 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal årsarbetande personal (exkl med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) per invånare Gotland Västerbotten Västernorrland Halland Gävleborg Örebro Norrbotten Jämtland Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 527 Graf 527 visar antal årsarbetare (egen anställd personal) fördelat per invånare de tre senaste åren. För att öka jämförbarheten i grafen har personal exkluderats som berör hanteringen av medicinska behandlingshjälpmedel, ortoser och proteser, synhjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Fördelning personal (arbetade timmar) per yrkeskategori av personal totalt 0% 25% 50% 75% 100% Gotland 11% 18% 9% 15% 0% 32% 5,5% Halland 19% 23% 16% 12% 5,9% 20% 1,5% Jämtland 22% 44% 8,8% 8,8% 0% 15% 0% Norrbotten 5,9% 43% 0% 0% 0% 0% 0% Västerbotten 17% 34% 8,3% 15% 0% 22% 3,9% Västernorrland 17% 26% 14% 13% 0% 31% 0% Örebro 22% 18% 18% 11% 0% 0% 17% Hjälpmedelskonsulenter Personal hjälpmedelsteknik (exkl rekond) Rekondpersonal Förrådspersonal Transportpersonal Administrativ personal Övrig personal Graf ID: 540 Graf 540 visar personalmix inom respektive verksamhet. (Inhyrd/köpt tjänst ingår inte gällande t.ex. transportpersonal för ett flertal av landstingen). 77(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

78 36 RESURSER LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Personalkostnad (exkl med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) i kronor per invånare Västerbotten Gotland Västernorrland Halland Örebro Gävleborg Jämtland Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 528 Graf 528 visar personalkostnad fördelat per invånare de tre senaste åren. För att öka jämförbarheten i grafen har personalkostnad exkluderats som berör hanteringen av medicinska behandlingshjälpmedel, ortoser och proteser, synhjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Totalkostnad (exkl med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) i kronor per invånare Gotland Västernorrland Örebro Jämtland Västerbotten Halland Gävleborg Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 529 Graf 529 visar totalkostnad per invånare de tre senaste åren. För att öka jämförbarheten i grafen har kostnad exkluderats som berör hanteringen av medicinska behandlingshjälpmedel, ortoser och proteser, synhjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. 78(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

79 RESURSER LÄNSNIVÅ 37 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Totalkostnad exkl hjm.kostn i kronor per invånare Gotland Jämtland Västernorrland Västerbotten Halland Örebro Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Exkl kostnad arbetstid och hantering av medicinska behandlingshjälpmedel, ortoser och proteser, synhjälpmedel samt läkemedelsnära pr.. Graf ID: 530 Graf 530 visar totalkostnad, exklusive hjälpmedelskostnader och exklusive hantering av behandlingshjälpmedel, ortoser och proteser, synhjälpmedel och läkemedelsnära produkter, per invånare de tre senaste åren. Under 2016 hade t.ex. Gotland en totalkostnad på 26,9 miljoner kronor brukare och en befolkning Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Inköpskostnad hjälpmedel (exkl med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) i kronor per invånare Örebro Västernorrland Västerbotten Norrbotten Jämtland Gotland Gävleborg Halland Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 531 Graf 531 visar kostnad för inköp av nya hjälpmedel per invånare de tre senaste åren. För att öka jämförbarheten i grafen har kostnad exkluderats som berör hanteringen av medicinska behandlingshjälpmedel, ortoser och proteser, synhjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. (Från 2014 ingår antidecubitushjälpmedel) 79(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

80 38 RESURSER LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Inköpskostnad motordrivna rullstolar i kronor per utlevererad motordriven rullstol Västerbotten Västernorrland Gotland Örebro Halland Norrbotten Jämtland Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 533 Graf 533 visar kostnad för inköp av nya motordrivna rullstolar per utlevererad motordriven rullstol de tre senaste åren. Under 2016 hade t.ex. Västerbotten en kostnad för inköp av nya motordrivna rullstolar på 10,7 miljoner kronor och utlevererat 241 motordrivna rullstolar. Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Andel utlevererade begagnade motordrivna rullstolar av totalt antal utlevererade motordrivna rullstolar 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jämtland Halland Västerbotten Norrbotten Västernorrland Örebro Gotland Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 534 Graf 534 visar andelen begagnade, i jämförelse med nyinköpta, utlevererade motordrivna rullstolar. 80(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

81 RESURSER LÄNSNIVÅ 39 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Andel utlevererade begagnade manuellt drivna rullstolar av totalt antal utlev manuellt drivna rullstolar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Örebro Halland Gotland Jämtland Västerbotten Gävleborg Västernorrland Norrbotten Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 3522 Graf 3522 visar andelen begagnade, i jämförelse med nyinköpta, utlevererade manuellt drivna rullstolar. 81(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

82 40 PRODUKTIVITET LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal inkomna ärenden för utprovning (till hjälpmedelskonsulent) per invånare Västerbotten Örebro Västernorrland Gävleborg Halland Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 524 Graf 524 visar antal inkomna utprovningsärenden till hjälpmedelskonsulent per invånare i länet. Ett ärende kan innebära flera utprovningstillfällen. Under 2016 hade t.ex. Västerbotten totalt utprovningsärenden till hjälpmedelskonsulent och en befolkning på Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Antal utförda utprovningsärenden per årsarbetande hjälpmedelskonsulent Västerbotten Örebro Västernorrland Halland Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 535 Graf 535 visar antal utförda/slutförda utprovningsärenden oavsett antal utprovningstillfällen per årsarbetande hjälpmedelskonsulent för åren Se även graf 536 gällande antal utprovningstillfällen. 82(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

83 VERKSAMHETSPRAXIS LÄNSNIVÅ 41 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Fördelning intäkter 0% 25% 50% 75% 100% Gotland 49% 45% 6,5% 0,3% 0% 0% Gävleborg 83% 8,1% 5,9% 0% 0% 0% Halland 76% 22% 0,4% 2,1% 0% 0% Jämtland 77% 19% 0,6% 0,1% 0% 23% Norrbotten 75% 21% 3,4% 0% 0% 0% Västerbotten 51% 17% 9,7% 15% 0,8% 7,3% Västernorrland 68% 31% 0,7% 0,2% 0% 0% Örebro 0,1% 7,6% 0% 4,1% 3,1% 85% Intäkt av uthyrning hjm Intäkt försäljning av hjm Intäkt försäljning av tjänster Övriga intäkter Statsbidrag Bidrag/anslag från landsting/kommun Graf ID: 537 Graf 537 visar fördelningen av hjälpmedelsverksamhetens intäkter fördelat på intäktsslag. Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Fördelning intäkter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Gotland 50% 46% 3,5% Halland 51% 56% 0,3% Norrbotten 30% 70% Västerbotten 27% 63% 2,9% Västernorrland 52% 47% 0,4% Örebro 87% 6,7% 6,7% Intäkter från landsting Intäkter från kommun Intäkter från övr externa kunder Graf ID: 538 Graf 538 visar fördelningen av hjälpmedelsverksamhetens intäkter fördelat per kundtyp. 83(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

84 42 VERKSAMHETSPRAXIS LÄNSNIVÅ Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Nyttjandegrad för hjälpmedelverksamhetens individmärkta hjälpmedel (i %) 100% 90% 80% 70% 60% 50% Västernorrland Halland Västerbotten Gotland Örebro Jämtland Norrbotten Gävleborg Dalarna Sörmland Västmanland Östergötland Graf ID: 539 Graf 539 visar nyttjandegraden av individmärkta hjälpmedel hos brukare för åren Nyttjandegrad anger hur stor andel av hjälpmedlen som är i bruk hos användare. 84(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

85 LEDTIDER LÄNSNIVÅ 43 Nyckeltal Hjälpmedelsverksamhet - Länsnivå Ledtid - Leverans av beställda lagervaror och beställningsvaror 0% 25% 50% 75% 100% Gotland 91% 92% 69% Gävleborg 82% 83% 90% Halland 98% 98% 94% Jämtland 94% 95% 91% Västerbotten 71% 77% 81% Västernorrland 91% 90% 90% Örebro 78% 78% 98% Beställda lagervaror, inkl samleverans, levererade inom 5 arbetsdagar (7 kalenderdagar) Beställda lagervaror, exkl samleverans, levererade inom 5 arbetsdagar (7 kalenderdagar) Beställningsvaror levererade inom 15 arbetsdagar (21 kalenderdagar) Graf ID: 3518 Graf 3518 visar ledtider från beställning till utleverans (leveransdag gällande huvudhjälpmedel exkl. inkontinens). Gäller förskrivning, förbokad förskrivning, beställning, lagerpåfyllnad till kund baserat på orderrader. Nyckeltalen presenteras som andel levererade inom visst tidsintervall. 85(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

86 44 BILAGOR Bilaga 1: Tabellbilaga länsnivå Nyckeltal Graf.ID Gotland Gävleborg Halland Jämtland AKTIVITETSDATA Antal brukare som erhållit förskrivna Huvudhjälpmedel (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) / inv Ant brukare som erh H-hjm för personlig vård / inv Ant brukare som erh gånghjm som hant med båda armarna / inv Ant brukare som erh manuellt drivna rullstolar / inv Ant brukare som erh H-hjm sängar / inv Ant brukare som erh H-hjm för komm och info / inv Ant brukare som har motordrivna rullstolar / inv Antal utlev H-hjm (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Antal utlev manuellt drivna rullstolar / inv Antal utlev motordrivna rullstolar / inv RESURSDATA Antal årsarbetande personal / inv Totalkostnad (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Personalkostnad (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Inköpskostnad hjälpmedel (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Inköpskostnad motordrivna rullstolar per utlevererad motordriven rullstol Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst % 55 % 71 % Andel utlev beg man driv rst av tot ant utlev man driv rst % 80 % 87 % 83 % PRODUKTIVITETSDATA Antal inkomna ärenden för utprovning / inv Antal utförda utprovningsärenden / årsarb hjälpmedelskonsulent VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMC:s id.märkta hjälpmedel % 84 % 93 % 87 % LEDTIDER Beställda lagervaror, inkl samleverans, levererade inom 5 arbetsdagar (7 kalenderdagar) Beställda lagervaror, exkl samleverans, levererade inom 5 arbetsdagar (7 kalenderdagar) % 82 % 98 % 94 % % 83 % 98 % 95 % Beställningsvaror levererade inom 15 arbetsdagar (21 kalenderdagar) % 90 % 94 % 91 % 86(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

87 BILAGOR 45 Nyckeltal Graf.ID Norrbotten AKTIVITETSDATA Antal brukare som erhållit förskrivna Huvudhjälpmedel (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, lmn) / inv. Västerbotten Västernorrland Örebro Ant brukare som erh H-hjm för personlig vård / inv Ant brukare som erh gånghjm som hant med båda armarna / inv Ant brukare som erh manuellt drivna rullstolar / inv Ant brukare som erh H-hjm sängar / inv Ant brukare som erh H-hjm för komm och info / inv Ant brukare som har motordrivna rullstolar / inv Antal utlev H-hjm (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Antal utlev manuellt drivna rullstolar / inv Antal utlev motordrivna rullstolar / inv RESURSDATA Antal årsarbetande personal / inv Totalkostnad (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Totalkostnad / inv (exklusive hjälpmedel) Personalkostnad (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Inköpskostnad hjälpmedel (exkl. med beh hjm, ort o prot, syn, inkontinens) / inv Inköpskostnad motordrivna rullstolar per utlevererad motordriven rullstol Andel utlev beg motordriv rst av tot ant utlev motordriv rst % 51 % 44 % 42 % Andel utlev beg man driv rst av tot ant utlev man driv rst % 81 % 79 % 88 % PRODUKTIVITETSDATA Antal inkomna ärenden för utprovning / inv Antal utförda utprovningsärenden / årsarb hjälpmedelskonsulent VERKSAMHETSPRAXIS Nyttjandegrad HMC:s id.märkta hjälpmedel % 92 % 93 % 89 % LEDTIDER Beställda lagervaror, inkl samleverans, levererade inom 5 arbetsdagar (7 kalenderdagar) Beställda lagervaror, exkl samleverans, levererade inom 5 arbetsdagar (7 kalenderdagar) % 71 % 91 % 78 % % 77 % 90 % 78 % Beställningsvaror levererade inom 15 arbetsdagar (21 kalenderdagar) % 81 % 90 % 98 % 87(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

88 46 BILAGOR Bilaga 2: Tabell profilbeskrivningar Län/Region Buffertlager (HMV-lager utlokaliserats hos kund) Hur finansieras verksamheten? Försäljning/ uthyrning till privatpersoner Externa kunder Förekommer besöksavgifter? Förekommer hjälpmedelsavgifter för brukare? Ange antal buffertlager som HMV distribuerar hjälpmedel till. Bedriver HMV försäljning / uthyrning till privatpersoner? Säljer HMV tjänster till externa kunder? (skolor, myndigheter etc.) Gävleborg 66 Intäktsfinansierad Nej Ja Region Gävleborg tar ut en avgift vid förskrivning av hjälpmedel (Inte Hjälpmedel SAM) Gotland 7 Intäktsfinansierad Nej Nej Halland 53 Intäktsfinansierad Nej Ja TENS 100kr i månaden tills frikortet kopplas på Jämtland 0 Anslagsfinansierad Nej Ja Kostnadstak för enklare hjälpmedel, brukaren betalar 300 kr, förskrivande enhet överstigande belopp. Årsavgift för elrullstol och trehjulig cykel. Engångsavgift för tyngdtäcke. Norrbotten 12 Intäktsfinansierad Ja Egenavgift förekommer på vissa hjälpmedel Nej Örebro 70 Anslagsfinansierad Ja 80:- per besök Ja Låneavgift för rollatorer. 250:- i engångsavgift Västerbotten 3 Intäktsfinansierad Nej Förskrivarna har besöksavgifter, ej HMV Ja Årsavgift CPAP 500:-, årsavgift elrullstol utomhus 500:-, tyngdtäcken 400:-, kryckor 100:-/styck, rollator nr 2-300:- Västernorrland 70 Intäktsfinansierad Nej Ja egenavgifter i LVN 88(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

89 BILAGOR 47 Län/Region Krav på förskrivarutbildning Genomförs förskrivarutbildning med egen personal? Utställning av hjälpmedel -> Om ja, utställning av hjälpmedel Fritt val av hjälpmedel Finns det krav på att förskrivare skall ha genomgått en förskrivarutbildning? Har HMV utställning av hjälpmedel? Ange antal timmar som utställningen är bemannad per vecka. Har landstinget/regionen infört fritt val av hjälpmedel? Gävleborg Ja Ja Ja 37 Nej Gotland Ja Ja Nej Nej Halland Ja Ja Ja 2 Nej Jämtland Ja Ja Nej Nej Norrbotten Nej Ja Ja Nej Örebro Ja Ja Ja Nej Västerbotten Ja Nej Nej Nej Västernorrland Ja Nej Nej Nej -> Om ja, fritt val av hjälpmedel Beskriv omfattning för fritt val av hjälpmedel. 89(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

90 48 BILAGOR Län/Region I vilken omfattning ansvarar HMV för hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling (ISO 04) I vilken omfattning ansvarar HMV för hjälpmedel för träning av färdigheter och förmågor (ISO 05) I vilken omfattning ansvarar HMV för ortoser och proteser (ISO 06) I vilken omfattning ansvarar HMV för peruker (ISO ) I vilken omfattning ansvarar HMV för hjälpmedel för personlig vård (ISO 09) I vilken omfattning ansvarar HMV för hjälpmedel vid förflyttning (ISO 12) I vilken omfattning ansvarar HMV för gånghjälpmedel som hanteras med en arm (ISO 12 03) I vilken omfattning ansvarar HMV för gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna (ISO 12 06) I vilken omfattning ansvarar HMV för manuellt drivna rullstolar (ISO 12 22) Gävleborg Delvis Delvis Delvis Inte alls Helt Helt Helt Helt Helt Gotland Delvis Inte alls Delvis Helt Helt Helt Helt Helt Helt Halland Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Helt Jämtland Helt Helt Delvis Helt Helt Helt Helt Helt Helt Norrbotten Helt Helt Delvis Inte alls Helt Helt Helt Helt Helt Örebro Delvis Inte alls Inte alls Inte alls Delvis Helt Delvis Helt Helt Västerbotten Delvis Delvis Delvis Delvis Helt Helt Helt Helt Helt Västernorrland Delvis Inte alls Inte alls Inte alls Delvis Helt Delvis Helt Helt Län/Region I vilken omfattning ansvarar HMV för motordrivna rullstolar (ISO 12 23) I vilken omfattning ansvarar HMV för hjälpmedel i hushållet (ISO 15) I vilken omfattning ansvarar HMV för hjm för utr. och anp. av bostäder och andra lokaler (ISO 18) I vilken omfattning ansvarar HMV för sängar (ISO , , ) I vilken omfattning ansvarar HMV för hjälpmedel för kommunikation och information (ISO 22) I vilken omfattning ansvarar HMV för synhjälpmedel (ISO 22 03) I vilken omfattning ansvarar HMV för hjälpmedel för hantering och transport av produkter (ISO 24) I vilken omfattning ansvarar HMV för inkontinenshjälpmedel Gävleborg Helt Delvis Delvis Helt Helt Delvis Delvis Delvis Helt Inte alls Delvis Helt Delvis Delvis Helt Helt Halland Helt Helt Delvis Helt Helt Inte alls Helt Delvis Jämtland Helt Helt Delvis Helt Helt Inte alls Delvis Inte alls Gotland Norrbotten Helt Helt Helt Helt Helt Delvis Inte alls Inte alls Örebro Västerbotten Helt Inte alls Helt Delvis Helt Inte alls Delvis Delvis Helt Delvis Helt Helt Delvis Delvis Helt Inte alls Västernorrland Helt Inte alls Delvis Helt Delvis Helt Delvis Inte alls 90(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

91 BILAGOR 49 Hur stor andel av arbetsuppgifterna utförs med egen personal: Län/Region Förskrivning Rådgivning Utprovning Utbildning Förebyggande underhåll Avhjälpande underhåll Anpassning / specialanpassning Rekond Besiktning Gävleborg 0 % 100 % 100 % 75 % 100 % 100 % 75 % 75 % 100 % Gotland 0 % 100 % 25 % 100 % 100 % 100 % 75 % 100 % 100 % Halland 75 % 100 % 100 % 100 % 75 % 100 % 100 % 100 % 100 % Jämtland 100 % 100 % 100 % 25 % 100 % 100 % 50 % 100 % 100 % Norrbotten 0 % 50 % 0 % 50 % 100 % 100 % 75 % 100 % 100 % Örebro 0 % 100 % 100 % 75 % 0 % 100 % 100 % 100 % 0 % Västerbotten 0 % 100 % 75 % 75 % % 75 % 100 % 100 % Västernorrland 0 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Hur stor andel av arbetsuppgifterna utförs med egen personal: Försäljning av hjälpmedel Jour / Beredskap -> Om ja, antal timmar Jour / beredskap per vecka I vilken omfattning genomförs avhjälpande underhåll (AU) i brukarnas hem? Ev. kommentar angående AU i hemmet Län/Region Lagerhantering Transport Bedriver HMV försäljning / uthyrning till privatpersoner? Säljer HMV tjänster till externa kunder (skolor, myndigheter etc)? Har HMV jour / beredskap på kvällar / helger då HMV är stängd? Ange antal timmar som HMV har jour/ beredskap per vecka. Gävleborg 100 % 25 % Ja Ja Nej 75 % Gotland 100 % 50 % Ja Ja Nej 75 % Halland 100 % 25 % Nej Ja Ja % Det är ca 90 % som görs i hemmen. Jämtland 100 % 25 % Ja Ja Nej 25 % Norrbotten 100 % 0 % Ja Ja Nej 25 % Örebro 100 % 0 % Nej Ja Ja 8 25 % Västerbotten 100 % 25 % Ja Ja Nej 50 % Enklare AU och AU hos kunder som ligger långt från HMV genomförs om möjligt i hemmet Västernorrland 100 % 0 % Ja Ja Nej 75 % Större reparationer och motorbyten på i 1:a hand el rullstolar görs på HMC 91(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

92 92(229)

93 93(229)

94 94(229) Copyright 2017 Helseplan Nysam AB

95 Utvärdering av överenskommelse om hemsjukvården och hjälpmedelsavtalet 7 HNH (229)

96 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Regionkontoret Styrning och stöd Angelica Eriksson Nämndtjänsteman Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Utvärdering av överenskommelse om hemsjukvården och hjälpmedelsavtalet Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: godkänna utvärderingarna av överenskommelse om hemsjukvården och hjälpmedelsavtalet och lägger rapporterna till handlingarna översända beslut samt rapporterna till huvudmännen Sammanfattning Region Halland och de halländska kommunerna kom fram till att gemensamt reglera hemsjukvården under 2015 i Överenskommelsen om hemsjukvården i Halland som gäller från den 1 januari 2015 till och med den 31 december Den politiska ambitionen med överenskommelsen var att skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård, där hallänningarna i större utsträckning kan ta del av en jämlik hemsjukvård på lika villkor oavsett bostadsort. Det beslutades att överenskommelsen skulle utvärderas efter två år av en oberoende part. Health Navigator AB har som extern konsult utvärderat överenskommelsen under våren 2017 Region Halland och de halländska kommunerna samarbetar sedan 2001 kring hjälpmedelsförsörjningen utifrån ett övergripande samverkansavtal. Avtalet utvärderades under 2004 och utvärderarna ställde sig då positiva till den gemensamma nämnden samt hjälpmedelsverksamhetens utformning. Sedan dess har samverkansavtalet varit på plats och förlängts löpande utan att revideras. I samband med utvärderingen av överenskommelse om hemsjukvården i Halland under 2017 beslutades det att även låta genomföra en mindre utvärdering av samverkansavtalet. 96(229)

97 Regionkontoret Magdalena Barkström Nämndtjänsteman Bilaga: Slutrapport utvärdering av hemsjukvårdsöverenskommelsen, Slutrapport utvärdering av avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd Beslutet ska skickas till Regionstyrelsen, Laholms kommun, Halmstads kommun, Falkenbergs kommun, Varbergs kommun, Kungsbacka kommun, Hylte kommun, Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa 97(229)

98 Sasssssss Slutrapport: Utvärdering av Avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd 98(229)

99 Slutrapport: Utvärdering av Avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd 2 99(229)

100 Health Navigator AB har på uppdrag av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH) i Halland utvärderat Avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd. Uppdraget är nu slutfört och slutrapporten överlämnas härmed till beställaren GNHH. Stockholm den 24 april 2017 Alice Fredrikson Projektledare Christofer Montell Leveransansvarig 3 100(229)

101 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Metod och genomförande Utvärdering av avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd Övergripande nulägesbeskrivning Genomgång av avtalet per avsnitt Fördjupad analys kring ersättning Rekommendationer för den fortsatta processen Källförteckning Bilagor (229)

102 Sammanfattning Region Halland och kommunerna samverkar sedan 2001 kring hjälpmedelsförsörjningen genom ett avtal - avtalet har utvärderats under 2017 Sedan 2001 samverkar Region Halland och kommunerna kring hjälpmedelsförsörjningen utifrån ett övergripande samverkansavtal, Avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd. Avtalet innebar vid sin tillkomst en organisatorisk förändring, då en gemensam nämnd inrättades för att samverka kring en gemensam hjälpmedelsdrift. Avtalet utvärderades under 2004 och utvärderarna ställde sig då positiva till den gemensamma nämnden samt hjälpmedelsverksamhetens utformning. Sedan dess har samverkansavtalet varit på plats och förlängts löpande, utan att revideras. I samband med att Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 skulle utvärderas under 2017 beslutades att även låta genomföra en mindre utvärdering av samverkansavtalet. Syftet med utvärderingen är att belysa i vilken utsträckning samverkansavtalet är ändamålsenligt utformat Föreliggande utvärdering syftar till att belysa i vilken utsträckning samverkansavtalet är ändamålsenligt utformat. Ambitionen är att utvärderingen ska tjäna som underlag för att kunna vidareutveckla det befintliga avtalet i den händelse att parterna önskar förlänga det pågående samarbetet. För att erhålla en bild av nuläget och kunna föreslå förbättringar har i huvudsak en kvalitativ metod använts med bland annat semistrukturerade intervjuer. Ett tiotal intervjuer med representanter från Region Halland/Hjälpmedelscentrum och kommunerna har genomförts. Inställningen till avtalet är positiv, men det råder samsyn kring att avtalet är i behov av en revidering Sammantaget är intervjupersonerna positivt inställda till avtalet och den gemensamma hjälpmedelshanteringen. Avtalet är övergripande och sätter ramarna för hjälpmedelsverksamheten som, i stora delar, anses fungera väl. Det råder emellertid samsyn kring att det finns ett behov av att uppdatera avtalet eftersom det inte har reviderats på över femton år. Inaktuella hänvisningar samt daterade ordval innebär att avtalet i praktiken är något svårt att förstå samt att parterna har begränsad tilltro till innebörden av vissa skrivningar ( man tappar förtroendet när det är så gammalt ). Fördelningsnyckeln kan ifrågasättas och bör utredas vidare En prioriterad fråga för fortsatt analys är huruvida fördelningsnyckeln som Region Hallands utbetalda ersättning utgår ifrån är ändamålsenlig. Våra översiktliga analyser indikerar att betydande förändringar har skett sedan fördelningsnyckeln beslutades om vid 2000-talets början. Flera kommuner efterfrågar att fördelningsnyckeln ses över och att det tydliggörs vilka grunder fördelningen baserar sig på. Ett antal rekommendationer lämnas inför det fortsatta arbetet Om parterna önskar förlänga samarbetet rekommenderas att revidera befintligt avtal. Det är särskilt angeläget att uppdatera inaktuella skrivelser. Det är också angeläget att specificera återkommande tidpunkter när avtalet bör ses över i framtiden. Vidare bör, som tidigare nämnts, ersättningsmodellen ses över. Eftersom denna utvärdering varit relativt avgränsad i sin omfattning kommer det vid en revidering vara aktuellt att samla företrädare från Region Halland och kommunerna (och eventuellt andra aktörer) för att gemensamt prioritera hur avtalet bör revideras. En fortsatt process bör också 5 102(229)

103 samplaneras med en eventuell översyn av hemsjukvårdsöverenskommelsen samt harmonisera med andra eventuellt närliggande initiativ såsom den nya överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Halland som för närvarande (april 2017) håller på att utarbetas (229)

104 1. Bakgrund och syfte Region Halland och kommunerna samverkar sedan 2001 kring hjälpmedelshanteringen genom avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd ( samverkansavtalet ). Avtalet innebar att en för parterna gemensam hjälpmedelsnämnd inrättades, som sedan 2015 också kommit att inkludera hemsjukvård, i dag den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel eller GNHH. Syftet med föreliggande utvärdering är att belysa i vilken utsträckning samverkansavtalet är ändamålsenligt utformat. Ambitionen är vidare att utvärderingen ska tjäna som underlag för att kunna vidareutveckla avtalet i den händelse att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet. Hjälpmedel ger stöd i vardagen till personer med funktionsnedsättning Hjälpmedel är i regel en individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning. Exempel på hjälpmedel för det dagliga livet är rollatorer, rullstolar, hörapparater och appar för påminnelser.1 De flesta hjälpmedel för det dagliga livet är medicintekniska produkter. Alla som behöver ett hjälpmedel måste få hjälpmedlet förskrivet av till exempel en arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut, distriktssköterska eller logoped (Socialstyrelsen, 2017). Regionen och kommunerna samverkar kring hjälpmedelsförsörjningen genom ett samverkansavtal från 2001 Sedan 2001 samverkar Region Halland och kommunerna kring hjälpmedelsförsörjningen utifrån ett övergripande samverkansavtal, Avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd (hädanefter samverkansavtalet eller avtalet ). Bakgrunden till avtalet är en utredning som det dåvarande landstinget i Halland (i dag Region Halland) och kommunförbundet Halland lät genomföra under Utredningen kom fram till att en sammanhållen hjälpmedelsorganisation var att föredra för att upprätthålla en välfungerande och kostnadseffektiv hjälpmedelsförsörjning. Utifrån detta föreslogs att en gemensam nämnd, med politisk representation från såväl landsting som kommuner, skulle bildas. En gemensam nämnd, Hjälpmedelsnämnden Halland, inrättades därmed i slutet av 2001 med parterna Landstinget i Halland och länets samtliga kommuner utifrån utredningens förslag. Från och med 2002 har hjälpmedelsverksamheten bedrivits som en gemensam enhet (Hjälpmedelsinstitutet, 2004). Före 2001 hade varje kommun och huvudman sin egen budget för hjälpmedel och det fanns inga gemensamma riktlinjer. I Tabell 1 ges en översikt över samverkansavtalets fjorton avsnitt och deras huvudsakliga innehåll (229)

105 Tabell 1. Sammanfattning av hjälpmedelsavtalets innehåll Avsnitt Beskrivning av huvudsakligt innehåll 1 Uppgifter Hjälpmedelsnämndens uppgifter beskrivs i avsnittet. I uppgifterna ingår att tillse att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor med ett effektivt och professionellt omhändertagande i rätt tid på rätt vårdnivå. 2 Omfattning Omfattningen på den gemensamma nämndens uppdrag beskrivs i avsnittet. Den gemensamma nämnden ansvarar för hjälpmedelsverksamhetens drift. I avsnittet beskrivs även vad som ligger utanför den gemensamma nämndens ansvarsområde, till exempel hörselhjälpmedel och synhjälpmedel. 3 Administration och personal Personalansvar och regler för användandet av personal med annan arbetsgivare än regionen beskrivs i avsnittet. 4 Ekonomiska förutsättningar Förutsättningar avseende bland annat budget, uppräkning av budget, fördelningsnyckel, administrativa kostnader, försäkringspremier och så vidare beskrivs i avsnittet. 5 Resultatredovisning I avsnittet fastslås att ekonomisk förvaltning, resultatredovisning, följer Region Hallands rutiner. 6 Fast och lös egendom Regler för äganderätt kring fast och lös egendom beskrivs i avsnittet. Fast egendom ägs av respektive huvudman medan lös egendom som nyttjas gemensamt ägs av den gemensamma nämnden. 7 Försäkringar I avsnittet beskrivs uppdelning av försäkringar. Respektive huvudman tecknar försäkring för den egendom som huvudmannen äger. Egendom som nyttjas gemensamt och ägs av regionen ingår i regionens totala försäkringsansvar. 8 Upphandlande enhet Förutsättningar avseende upphandling beskrivs i avsnittet. Verksamheten omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU). Region Halland, som värdlandsting för den gemensamma nämnden, är upphandlande enhet. 9 Mandatperiod I avsnittet beskrivs längden för nämndsledamöternas mandatperiod. Mandatperioden är fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till fullmäktige hållits i hela landet. 10 Sammansättning Förutsättningar för nämndens sammansättning beskrivs. Nämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare 11 Omförhandling Förutsättningar för omförhandling beskrivs. Omförhandling av avtalet kan påkallas av en eller flera huvudmän om förutsättningarna för avtalet väsentligen har förändrats. 12 Tvist I avsnittet beskrivs förutsättningar vid oenighet eller tvist bland berörda huvudmän. 13 Övergångsregler I avsnittet beskrivs vilka övergångsregler som gällde vid den gemensamma nämndens införande Avtalets giltighet Längden för avtalet och principer för förlängning samt eventuell upphävning av avtalet beskrivs (229) liksom

106 Hjälpmedelscentrum är en central specialenhet som bland annat säljer och hyr ut hjälpmedel Kommunerna, närsjukvården och andra aktörer hyr eller köper hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum (HMC), vilket är Region Hallands specialenhet för funktionsnedsattas hjälpmedel. HMC tillhandahåller hjälpmedel för rörelsehinder, kognition, kommunikation, personlig medicinsk behandling, inkontinens- och sexualhjälpmedel. Hjälpmedel som återanvänds ägs av Hjälpmedelscentrum och hyrs ut mot en månadskostnad. Andra hjälpmedel försäljs. I hyres- respektive försäljningspris ingår tjänster etc. som utförs av HMC, till exempel upphandling, lagerhållning och transporter, hjälpmedelskonsulenternas arbete och teknisk service (Hjälpmedelsinstitutet, 2004). HMC:s uppdrag omfattas även av konsultation, specialanpassning och utbildningar osv. Effekterna av avtalet utvärderades redan 2004, men har under 2017 utvärderats på nytt Avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd utvärderades redan I den utvärderingen låg fokus på att utvärdera införandet och eventuella effekter av den gemensamma nämnden. Bakgrunden till utvärderingen 2004 var att man i samband med att den nya hjälpmedelsnämnden inrättades år 2001 beslutat att en utvärdering av verksamheten skulle göras efter två år, för att följa upp om målen med den förändrade organisationen uppnåtts. Målen var att brukaren skulle kunna behålla sina hjälpmedel genom vårdkedjan, att verksamhet skulle bedrivas kostnadseffektivt samt att kostnadsökningen skulle fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen. Utvärderingen, som presenteras i rapporten Så blev hjälpmedelsverksamheten med gemensam nämnd!, drog bland annat slutsatsen att det fanns ett starkt stöd för en gemensam drift av hjälpmedelsverksamheten och var övergripande positivt inställd till de förändringar som vidtagits i samband med samverkansavtalets ikraftträdande. Vidare konstaterades i utvärderingen från 2004 att: Sammanfattningsvis var den befintliga strukturen i organisationen bra. Prismodellen var de flesta nöjda med. Ansvarsfördelningen hade blivit tydligare med den nya gränsdragningen och gråzonsfrågor om betalning uppstod i princip aldrig längre. Synen på hjälpmedel och kvaliteten i hjälpmedelsverksamheten hade förändrats på ett positivt sätt och brukarna kunde i större utsträckning behålla sina hjälpmedel genom vårdkedjan. En enhetlighet och gemensam syn, att varje huvudman bär sina kostnader och en ökad ekonomisk medvetenhet ansågs bidra till kvalitetsökningen (Hjälpmedelsinstitutet, 2004). Sammantaget var därmed bilden av den nya hjälpmedelsverksamheten och samverkansavtalet positiv. Detta kan sannolikt bidra till att förklara att avtalet sedan har fortsatt att gälla utan någon revidering. Sedan 2004 har avtalet eller den gemensamma nämnden inte utvärderats, även om vissa närliggande utvärderingsarbeten har utförts (exempelvis när hemsjukvård lades till den gemensamma nämndens ansvarsområde 2015 och nämndens reglemente reviderades). I samband med att Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 (hädanefter hemsjukvårdsöverenskommelsen ) skulle utvärderas under 2017 tog den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH) beslut om att samtidigt låta utvärdera samverkansavtalet från 2001 på nytt. Anledningen var att det eventuellt kunde tänkas finnas beröringspunkter mellan de två överenskommelserna/avtalen. Vidare ansågs det prioriterat att utvärdera avtalet eftersom det gått lång tid sedan samverkansavtalet utvärderats och att det vidare 9 106(229)

107 skulle vara resurseffektivt att utvärdera samverkansavtalet inom ramen för en redan pågående process. Syftet med utvärderingen är belysa i vilken utsträckning avtalet är ändamålsenligt utformat Syftet med denna utvärdering är att belysa i vilken utsträckning avtalet är ändamålsenligt utformat. Ambitionen är vidare att utvärderingen ska tjäna som underlag för att kunna vidareutveckla det befintliga avtalet i den händelse att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet. Avtalet, som ligger till grund för hjälpmedelsverksamheten, har inte uppdaterats sedan Avtalet kan därför eventuellt behöva uppdateras för att säkerställa en fortsatt ändamålsenlig hjälpmedelsverksamhet. I nästa kapitel, 2. Metod och genomförande, beskrivs hur utvärderingen har utformats och genomförts. I Kapitel 3 redogörs för resultaten av utvärderingen. Inledningsvis presenteras en 1) övergripande nulägesbeskrivning, därefter 2) en redogörelse av utvärderingen per avtalets respektive avsnitt och slutligen 3) analyser kring ersättning och fördelningsnyckeln. Rekommendationer på förbättringsområden och revideringar i överenskommelsen lämnas löpande i detta kapitel. I Kapitel 4 lämnas rekommendationer för en möjlig fortsatt process, i det fall att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet (229)

108 2. Metod och genomförande Utvärderingen har genomförts parallellt med utvärderingen av hemsjukvårdsöverenskommelsen. Processen har varit snarlik, även om denna utvärdering är mindre omfattande. Utvärderingen utgår ifrån en kvalitativ metod och baseras huvudsakligen på intervjuer, dokumentanalys samt avstämningar i forum såsom Strategisk grupp och Chefsgrupp Halland. Merparten av intervjuerna har genomförts med företrädare från Hjälpmedelscentrum/Region Halland och kommunerna. Utvärderingen utgår ifrån intervjuer och dokumentanalys och har utförts i nära samarbete med bland annat företrädare från Hjälpmedelscentrum Utvärderingen av avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd utgår huvudsakligen ifrån kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer (med bland andra nämndsledamöter i GNHH, kommunanställda samt anställda vid Hjälpmedelscentrum) samt gemensamma avstämningar (med till exempel kommunchefer i Chefsgrupp Halland samt förvaltningschefer i Strategisk grupp för socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård). Arbetsgruppen har bestått av företrädare vid Hjälpmedelscentrum, men dialog med och insamling av synpunkter har skett med företrädare (framför allt enhetschefer och MAR:ar, det vill säga medicinskt ansvariga för rehabilitering) i samtliga sex kommuner samt tjänstemän vid Regionkontoret. Health Navigator AB har som extern och oberoende utvärderare lett utvärderingsarbetet i nära samarbete med arbetsgruppen. Arbetet har följt samma process och upplägg som utvärderingen av hemsjukvårdsöverenskommelsen Arbetet har löpt parallellt med utvärderingen av hemsjukvårdsöverenskommelsen och följt samma process samt upplägg (se utvärderingsrapporten om hemsjukvårdsöverenskommelsen för en närmare beskrivning). Med undantag för arbetsgruppen har projektorganisationen varit densamma med Strategisk grupp som styrgrupp och GNHH som beställare. Löpande förankring har skett i dessa forum samt i andra relevanta forum, såsom exempelvis Chefsgrupp Halland. Regionhandikapprådet bistod med att utse en brukarföreträdare som har ställt upp i en längre telefonintervju. Utvärderingen har genomförts under januari mars Utvärderingen har en begränsad omfattning Utvärderingen är mindre omfattande än såväl utvärderingen av hemsjukvårdsöverenskommelsen som den utvärdering som genomfördes under Detta utifrån att utvärderingen beställdes som ett tillägg till den mer omfattande utvärderingen av hemsjukvårdsöverenskommelsen och där beställaren efterfrågade att merparten av tillgängliga resurser skulle läggas på hemsjukvårdsöverenskommelsen. Utvärderingen är därmed avgränsad till en översiktlig analys av avtalets ändamålsenlighet. Våra rekommendationer är i regel riktade till Region Halland och kommunerna. För tydlighetens skull hade det varit mer fördelaktigt att adressera en specifik aktör. Eventuellt skulle (229)

109 rekommendationerna kunna riktas direkt mot GNHH, men det är inte uppenbart att GNHH har mandat eller förutsättningar för att kunna arbeta vidare med frågorna Utvärdering av avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd ÖVERGRIPANDE NULÄGESBESKRIVNING På det stora hela beskrivs avtalet i positiva ordalag av tillfrågade intervjupersoner, där avtalet anses ändamålsenligt vad gäller att fastställa övergripande ramar för samverkan kring hjälpmedelsförsörjningen i Halland. Det anses emellertid finnas ett behov av att uppdatera avtalet då det finns ett stort antal skrivelser och ord i avtalet som har blivit inaktuella sedan Vidare finns betänksamheter avseende fördelningen av statsbidraget till kunderna från Region Halland, och det finns önskemål om att framgent se över och revidera befintlig ersättningsmodell. Sammantaget beskrivs samverkansavtalet vara ändamålsenligt Avtalet beskrivs fungera väl och intervjupersoner har framfört att de upplever att avtalet är, på det stora hela, ändamålsenligt. Avtalet är övergripande skrivet och bör framför allt betraktas som ett ramverk som sätter breda ramar för hjälpmedelsverksamheten, men parterna är positiva inför organisationen och de ramar/strukturer som specificeras i avtalet i stort. Detta framför såväl medarbetare på HMC som enhetschefer/mar:ar i kommunerna ( vi har haft detta avtal så länge av en anledning, det fungerar bra trots allt! ). Det beskrivs också, i stora drag, vara en styrka att avtalet är relativt öppet hållet, då det har möjliggjort att nya hjälpmedel kunnat hanteras inom ramen för befintligt avtal ( Det har kommit många nya hjälpmedel, men det har ändå varit möjligt att tolka in dem. ). Vidare anses det positivt att avtalet antar ett lösningsorienterat perspektiv som tar sin utgångspunkt i samverkan, exempelvis framgår av avtalet att: Såväl val av ledamöter och ersättare som nominering av ordförande respektive vice ordföranden skall föregås av samråd mellan huvudmännen samt Oenighet ska i första hand försöka lösas genom förhandling mellan berörda huvudmän. Som tidigare har konstaterats fastslog utvärderingen från 2004 att hjälpmedelsverksamheten utvecklats i positiv riktning utifrån målbilden med avtalet2, och flera intervjuade beskriver även att ytterligare förbättringar har skett med tiden ( både samverkan och service har blivit bättre över tid hos oss ). Avtalet innehåller skrivelser som upplevs daterade 2 Målen med den gemensamma nämnden och avtalet när det trädde i kraft 2001 var, som tidigare nämnts, att brukaren skulle kunna behålla sina hjälpmedel genom vårdkedjan, att verksamheten skulle bedrivas kostnadseffektivt samt att kostnadsökningen skulle fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen (229)

110 Avtalet innehåller emellertid ord och hänvisningar som har blivit inaktuella. I nästan samtliga avsnitt återfinns skrivelser som inte längre gäller. Som exempel kan nämnas att det i avtalet genomgående står Landstinget Halland i stället för Region Halland och Hjälpmedelsnämnden Halland i stället för det nya namnet på den gemensamma nämnden ( Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel ). Vidare hänvisas exempelvis till en bifogad personalförteckning från 2001 som inte är aktuell. Att avtalet upplevs som daterat innebär flera utmaningar. För det första innebär daterade skrivelser att det blir svårt att fullt ut använda och ta stöd av avtalet. Bland annat finns i avtalet flera hänvisningar till avskaffade forum och aktörer. Exempelvis står det att tvister ska lösas i N-gruppen, men då N-gruppen inte längre existerar innebär det att det är otydligt utifrån avtalet var tvister ska lösas. För det andra kan inaktuella hänvisningar och skrivelser få till följd att parterna inte fullt efterlever avtalet på grund av att de uppfattar att avtalet inte är giltigt. Bland annat uttryckte flera anställda i en kommun, efter att ha studerat befintligt avtal, att de var mycket tveksamma till huruvida avtalet är giltigt (vilket det är). Denna missuppfattning beror på att avtalet automatiskt har förlängts då ingen part sagt upp det, men att meningar avseende att avtalet löper ut 2006 står kvar eftersom att avtalet inte har reviderats i samband med förlängningarna. Det innebär av naturliga skäl utmaningar om en part som har ingått ett avtal ifrågasätter giltigheten. Anställda vid HMC beskriver att det är användbart att kunna hänvisa till avtalet, men att detta blir utmanande om/när annan part ifrågasätter giltigheten i avtalet som utgör grunden för deras verksamhet. Det har över tid skett förändringar som avtalet inte rymmer Vidare har förändringar skett över tid vilket innebär att tillägg eventuellt kan behövas i befintligt avtal ( man behöver uppdatera avtalet så att avtalet talar samma språk som vi använder i dag ). Exempelvis kan nämnas att det inte står något om privata utförare i avtalet. Detta eftersom att det under 2000-talets början knappt fanns några privata utförare i Halland. I dag finns dock cirka 25 privata vårdcentraler (det vill säga hälften av Hallands vårdcentraler). Avtalet exkluderar dock de privata aktörerna genom att enbart hänvisa till kommunerna och regionen, enligt intervjupersoner. Enligt anställda vid HMC finns eventuellt till och med risk för att privata aktörer inte ges möjlighet att köpa hjälpmedel på samma villkor (i några delar) som de offentliga aktörerna. Detta har dock inte kunnat bekräftas under utvärderingsarbetet. Det anses vara något svårt att tolka och förstå avtalet I avstämningar och intervjuer har uttryckts att det ibland är svårt att tolka och förstå avtalet. Återigen beror detta huvudsakligen på att avtalet funnits i många år, där det över tid har blivit allt svårare att förstå vad som avsågs när avtalet skrevs ( Hur ska man veta vad som gällde för nästan tjugo år sedan? ). Meningar i avtalet såsom nuvarande arbetssätt fortsätter att gälla är svårtolkade eftersom få medarbetare vet vilka arbetssätt som gällde före Samtidigt bör tilläggas att en del av det som står i samverkansavtalet har blivit uppdaterat i reglementet för den gemensamma nämnden och att reglementet upplevs vara tydligare än samverkansavtalet, enligt intervjupersoner (229)

111 Begränsad praktisk spridning och användning Själva avtalet tycks inte heller vara vidare känt bland anställda i exempelvis kommunerna samt i regionen. Exempelvis kan nämnas att en intervjuperson som arbetar med hjälpmedel i en kommun inte ens kände till avtalet. Detta kan bland annat bero på att anställda vänder sig till andra, mer detaljerade dokument än detta övergripande ramverk när de behöver vägledning ( Jag har arbetat länge i kommunen och har aldrig kommit i kontakt med avtalet eller haft något stöd av det. Hjälpmedelsanvisningarna är det som vi har lutat oss på ). Avtalets begränsade spridning/användning kan också bero på att medarbetare och chefer sällan behöver använda avtalet i praktiken. Flera intervjupersoner har uttryckt att eftersom avtalet och befintlig organisation har funnits under lång tid är det en relativt välfungerande verksamhet, vilket får till följd att avtalet sällan behöver användas ( det har satt sig i verksamheterna nu vad som gäller, och då behöver man inte heller titta i avtalet ). Den gemensamma nämnden anses vara ändamålsenlig, även om viss tveksamhet inför sammanslagningen med hemsjukvården har uttryckts Den gemensamma nämnden beskrivs av intervjupersoner, till stora delar, fungera tillfredsställande. Framför allt i jämförelse med hur det var före 2001 kan fördelar med en gemensam nämnd ses. I utvärderingen från 2004 framförde 13 av 21 tillfrågade att kvaliteten hade stärkts efter den gemensamma nämndens införande. Flera av politikerna upplevde att kvaliteten i hela länet blivit jämnare efter den gemensamma nämndens införande, bland annat därför att resurserna blivit mer rättvist fördelade. Den jämnare kvaliteten omfattade även kompetensen genom att alla förskrivare börjat genomgå förskrivarutbildning, att det kontinuerligt börjat erbjudas gemensamma utbildningar samt att det fanns hjälpmedelskonsulenter att diskutera med (Hjälpmedelsinstitutet, 2004). Några intervjupersoner har emellertid uttryckt att den gemensamma nämnden fungerar relativt sett sämre sedan nämnden år 2015 slogs ihop till att även inkludera hemsjukvården ( det har blivit mycket längre mellan oss ). Detta då nämndsmötena beskrivs ha utvecklats från konstruktiv kvalitetsutveckling till mer av standardiserad avrapportering där hemsjukvården tar allt större plats. Eventuellt kan dock tendensen mot allt mer avrapportering bero på att verksamheten är välfungerande och att allt flyter på, enligt arbetsgruppsmedlemmar. Samtidigt finns flera utmaningar i hjälpmedelsverksamheten, och kommunerna efterfrågar mer uppföljning Även om de övergripande ramarna utifrån samverkansavtalet anses fungera väl finns flera utmaningar inom hjälpmedelsverksamheten. Exempelvis lyfts i flera intervjuer att det finns utmaningar avseende information, tillgänglighet och kompetens. I en intervju med en brukarföreträdare uttrycktes bland annat upp att det är svårt att få information om vilka hjälpmedel som finns i sortimentet. Detta känns igen redan från nulägesbeskrivningen i utvärderingen från 2004 där det stod följande: Informationen om var man ska vända sig och vilka hjälpmedel som finns når inte ut till brukarna varför det är angeläget att finna nya vägar för informationen.3 Vidare kan konstateras att det faktum att tre kommuner även har haft en egen hjälpmedelshantering eventuellt kan tolkas som att kundernas samtliga behov inte har kunnat tillgodoses av HMC inom ramen för avtalet. Vidare påpekar intervjuade kommunanställda att HMC inte alltid prioriterar att ta in de hjälpmedel som de efterfrågar. Kommunerna lyfter som 3 Detta är även en utmaning på nationell nivå. Socialstyrelsen går därför ut med en utbildningssatsning angående delaktighet vid förskrivning av hjälpmedel för att ge stöttning kring tolkning av patientlagen för förskrivare (229)

112 exempel en brist vad gäller GPS-larm, där de menar att de påtalat behovet av att kunna skriva ut dem och efterfrågat möjlighet att göra det via HMC, som inte prioriterat frågan. Detta har, i sin tur, lett till att kommunerna hanterar frågan lokalt och att det därmed blir olika förutsättningar för hallänningen. En övergripande synpunkt från flera kommuner är också att det i avtalet inte specificeras hur HMC:s uppdrag ska följas upp ( Vad förväntas de leverera till kommunerna när det gäller hjälpmedelsleveranser och utbildning och hur följs det upp? ). Flera tillfrågade enhetschefer/mar:ar i kommunerna uttrycker att de i större utsträckning vill ha klarlagt HMC:s uppdrag samt vad de kan förvänta sig. Detta tycks bland annat bottna i att flera kommuner inte upplever att de fullt ut tar del av vad de betalar för samt att de i större utsträckning vill veta vad som ingår i avtalet ( Varbergs kommun betalar kr/år för resurscentrum för inkontinenshjälpmedel men anser inte att kommunen får del av denna resurs, Ett förtydligande av uroterapeuternas uppdrag hade varit av värde eftersom vi ute i verksamheterna inte ser att vi har tillgång till dem trots att vi alla är med och betalar för dem. ). Ovan anses vara särskilt viktigt mot bakgrund av att patienter är på sjukhus allt kortare tid, där det behöver finnas goda förutsättningar för att kunna säkerställa en god hjälpmedelsservice på lika villkor och med god service ( De måste jobba mot den verklighet som finns i och med trygg och effektiv utskrivning, I förhållande till den föreslagna samverkanslagen blir det viktigt att se över Hjälpmedelscentrums uppdrag och klargöra hur snabbt de ska kunna leverera ett visst bassortiment till kund för att göra hemgången ifrån slutenvården trygg. ). Samtidigt svarar HMC som kommentar på detta: HMC uppfyller med råge alla mål idag och kommer att göra det också i framtiden. Det råder delade meningar kring fördelningsnyckeln och den ekonomiska fördelningen Fördelningsnyckeln av statsbidraget för hjälpmedel har lyfts i ett stort antal avstämningar under utvärderingsarbetet och det råder delade meningar om huruvida dagens fördelning är ändamålsenlig. Fördelningen beslutades om vid 2000-talets början och flera intervjupersoner har framhållit att dessa nivåer ter sig godtyckliga. Fördelningsnyckeln beskrivs utförligt i avsnitt 2.3 (Fördjupad analys kring ersättning) (229)

113 3.2 GENOMGÅNG AV AVTALET PER AVSNITT Vid genomgång av samverkansavtalets respektive avsnitt framkommer att avtalet på en övergripande nivå har en ändamålsenlig omfattning, men att innehållet i de enskilda avsnitten är i behov av en revidering utifrån dagens språkbruk och förutsättningar. 1 Uppgifter Det anses positivt att skrivelsen inte är för snäv, enligt intervjupersoner. Företrädare vid HMC beskriver att nämnden inte nödvändigtvis själv utför alla de uppgifter som nämns, men att uppgifterna likväl utförs och att utförandet fungerar väl ( HMC utvecklar, provar och effektiviserar utan att nämnden sätter uppdrag/mål. HMC har fått detta mandat ). Det anses av parterna positivt att hjälpmedlen följer patienten, även om det, enligt anställda vid HMC, kan finnas behov av att förtydliga kostnadsansvaret ytterligare. Rekommendationer avseende avsnitt 1 Uppgifter Region Halland och kommunerna bör förtydliga att även kostnadsansvaret följer patienten. 2 Omfattning Det anses av intervjupersoner positivt att omfattningen av uppdraget beskrivs mycket övergripande, vilket bidrar till att kunna hålla avtalet levande över tid ( det är enkelt att få in nya hjälpmedel inom ramen för befintligt avtal ). På hjälpmedelsområdet finns annars en risk att skrivningar efter kort tid kan bli inaktuella, då hjälpmedlen kan förändras mycket över tid. Det kan dock behöva tydliggöras vad man går på när man tar ställning till vilka hjälpmedel som ska lyftas in eller inte, eftersom det annars kan medföra att beslut uppfattas som godtyckliga. Avsnittet anses av arbetsgruppsmedlemmar vara i stort behov av att revideras, då ett flertal skrivelser är inaktuella och daterade. Detta beror framför allt på att benämningar har förändrats/tillkommit/fallit bort. Exempelvis är skrivelsen om dokumentet Hjälpmedelsanvisningar inte längre aktuell (i stället finns vårdriktlinjer). Intervjupersoner, från såväl Region Halland som kommunerna, har vidare önskat att det bör framgå att de privata verksamheterna arbetar under samma villkor (exempelvis vad gäller regelverk, service, ekonomi) och sortiment som de offentliga aktörerna. Avtalet tar, som tidigare nämnts, inte hänsyn till utvecklingen med allt fler privata aktörer i Region Halland. Avseende skrivelsen att Den gemensamma nämnden och hjälpmedelsverksamheten skall utgöra ett resurscenter för dessa hjälpmedel. har det under utvärderingen funnits synpunkter kring att detta inte är den gemensamma nämndens roll i praktiken och således inte speglar verkligheten. Som tidigare har nämnts är det angeläget att undvika skrivelser likt fortsätter att gälla då det uppfattas tvetydigt vad som avses, framför allt efter lång tid. Som tidigare nämnts är flera intervjupersoner positivt inställda till reglementet för den gemensamma nämnden, som anses vara tydligt. För att skapa större tydlighet även i avtalet har föreslagits att i detta avsnitt beskriva att nämnden ska säkerställa att Region Halland tillhandahåller specialistkompetens för rådgivning vid förskrivning.. Samtidigt uttrycker en arbetsgruppsmedlem från HMC att: Det står saker i reglementet som inte ska vara där. Orsaken att det blev så här var att båda dokumenten reviderades inte samtidigt (229)

114 Vidare har av intervjupersoner uttryckts att det inom detta avsnitt också bör framgå inom vilken tidsram som kompetens ska kunna säkerställas. Flera företrädare för kommunerna vill gärna förtydliga riktlinjer som anger kompetens och tidsaspekter vid konsultation och service/reparation, medan företrädare vid HMC framhåller att avtalet sätter de övergripande ramarna medan tidsangivelser kan specificeras i andra måldokument. En enhetschef i en kommun beskriver att: Det viktigaste är att det finns en delaktighet i de måldokument som skrivs så att man som kund till HMC känner att man har en påverkansmöjlighet över tid. Arbetsgruppsmedlemmar har även efterfrågat att det bör förtydligas att kommunen (och/eller andra kunder) också har rätt att köpa in eller hyra grundutrustning från HMC. Rekommendationer avseende avsnitt 2 Omfattning Region Halland och kommunerna bör ta bort meningen Nuvarande arbetssätt för landstinget och kommunerna vad gäller ekonomi, tillvägagångssätt och beställning av inkontinenshjälpmedel fortsätter att gälla och i stället beskriva vad som gäller (samt genomgående i avtalet genomföra liknande revideringar). Region Halland och kommunerna bör ge GNHH i uppdrag att fastställa vårdriktlinjer inom olika produktområden (i dagsläget hjälpmedel och inkontinens). Varje nytt produktområde bör följas av nya vårdriktlinjer så att avtalet hålls aktuellt i framtiden. Det kommer fler uppdrag, till exempel SärNär, som bör följas av vårdriktlinjer som GNHH fastställer (inkl. obligatorisk förskrivningsutbildning för att få förskriva aktuellt område inkontinens, hjälpmedel, SärNär osv.). Region Halland och kommunerna bör se över avtalet för att säkerställa att privata aktörer möter samma villkor och förutsättningar som de privata aktörerna (gäller även inkontinensområdet). 3 Administration och personal Skrivelsen avseende administration och personal anses av intervjupersoner vara bra och fortfarande aktuell, exempelvis ligger arbetsgivaransvaret fortfarande på regionen. Dock upplevs det förlegat att hänvisa till en personalförteckning från Rekommendationer avseende avsnitt 3 Administration och personal Region Halland och kommunerna bör ta bort bifogad personalförteckning från Ekonomiska förutsättningar Avsnittet kring ekonomiska förutsättningar anses å ena sidan stämma väl med verkligheten och vara tydligt skrivet. Å andra sidan finns även i detta avsnitt ett flertal daterade och inaktuella hänvisningar. Exempelvis avser hänvisningen till Landstingsförbundets prognos sannolikt SKL. Vidare ifrågasätts, som tidigare nämnts, fördelningsnyckeln. Redan i 2004 års utvärdering av den gemensamma hjälpmedelsnämnden konstaterades att det fanns betänksamheter kopplade till fördelningsnyckeln. I utvärderingen (s. 4) står bland annat att Fördelningen av landstingsbidraget bör ses över, då skillnader är stora på hur mycket parterna själva bidrar med, vilket kan vara en konsekvens av en felaktig fördelningsgrund.. Vidare stod (s. 28) [ ]. Detta påpekar också verksamhetsföreträdarna och de menar att modellen som används måste göras om till nästa gång fördelningen ska räknas ut. Man menar bland annat att befolkningsutvecklingen i kommunerna ser olika ut och det leder till olika behov när det gäller hjälpmedel. Betänksamheter avseende hur statsbidraget fördelas har därmed funnits länge. I befintligt avtal står att Vid uppföljning av 2002 års verksamhet skall effekterna av volymförändringarna studeras för eventuell reglering. Analyser genomfördes under utvärderingen från 2004, men (229)

115 fördelningsnyckeln tycks inte ha justerats utifrån detta. Se avsnitt 3.2 (Fördjupad analys kring ersättning) för mer ingående analyser och beskrivningar av fördelningsnyckeln. Företrädare från en kommun har efterfrågat att det också behöver tydliggöras hur HMC tar fram underlag för fakturering och säkerställer att patienten är bokförd på rätt betalningsansvarig ( Vems är ansvaret att se till att patienten är rätt registrerad och att fakturan bara omfattar patienter som kommunen ansvarar för? ). Detta eftersom att flera kommunanställda att de står för kostnader avseende administration och uppföljning som de menar borde ligga på HMC. Om en huvudman inte använder sina tilldelade medel från HMC sparas de på ett balanskonto som HMC administrerar. Samma huvudman kan således nyttja balanserade medel senare. I utvärderingsarbetet har det uttryckts delade meningar kring detta. Vissa menar att det skapar goda incitament att arbeta kostnadsmedvetet över tid, andra menar att det är en indikation om att nivåerna är felsatta om vissa kunder går med överskott år efter år utifrån regionens tilldelade medel samt att andra kunder i så fall är i större behov av medlen.4 Avsnittet avslutas med meningen Den gemensamma nämnden hyr antingen ut eller säljer hjälpmedlen till respektive kommun eller till landstinget.. Flera intervjupersoner anser att privata aktörer genom denna mening utesluts och att det bör förtydligas att privata aktörer också hyr eller köper hjälpmedel, exempelvis genom ett tillägg i form av att hänvisa till hyr antingen ut eller säljer hjälpmedlen till respektive kommun eller till landstinget eller till andra utförare, till exempel privata vårdcentraler. Rekommendationer avseende avsnitt 4 Ekonomiska förutsättningar Region Halland och kommunerna bör se över ersättningsmodellen, exempelvis fördelningsnyckeln. 5 Resultatredovisning Ingen intervjuperson har haft synpunkter på detta avsnitt, utöver att avsnittet bör revideras utifrån att till exempel landstinget ändras till regionen, liksom i övriga avsnitt i avtalet. 6 Fast och lös egendom Avsnittet anses sammantaget fungera bra. Några intervjupersoner har uttryckt att arbetstekniska hjälpmedel (exempelvis en lyft) inte längre finns kvar och att meningen som beskriver arbetstekniska hjälpmedel därmed bör utgå. Samtidigt svarar en enhetschef som kommentar på detta att det är viktigt att behålla en arbetsteknisk aspekt i avtalet, På grund av korta vårdtider inom slutenvården kommer en del av vård/omvårdnad komma att behöva utföras i patientens hem som ibland krockar med ett rent patientbehov av hjälpmedel (ex. elektrisk säng för att göra stora såromläggningar). Min uppfattning är att den arbetstekniska delen bör förtydligas i ett nytt avtal (och absolut inte utgå). Vidare har uttryckts att meningen Fast egendom som nyttjas för nämndens verksamhet ägs av respektive huvudman även efter bildandet av gemensam nämnd bör skrivas om utifrån hur det ser ut i dag, då hänvisningar till [ ] även efter bildandet av gemensam nämnd anses förlegade då nämnden har funnits i mer än femton år. 7 Försäkringar 4 Utifrån en avstämning med en regionjurist bekräftades att det från ett juridiskt perspektiv i alla fall är i sin ordning att kunna balansera medel över tid (229)

116 Företrädare vid HMC uttrycker att de är osäkra på vad som avses vad gäller försäkringar i avtalet ( Det är säkert bra att det finns ett avsnitt kring försäkringar, men vi vet inte vilka försäkringar som åsyftas ). Det beskrivs exempelvis vara otydligt vad som avses med att Övriga specialförsäkringar tecknas av Landstinget Halland. Anställda vid HMC berättar att de inte känner till villkoren för dessa försäkringar och att de inte känner till vart de skulle vända sig om de behöver nyttja dem. Några kommunföreträdare har även efterfrågat att HMC ska ha en avtalsroll direkt gentemot brukaren, så att inte kommunen behöver stå för kostnaden om brukaren till exempel tappar bort eller förstör sitt hjälpmedel, men företrädare vid HMC är mer tveksamma till detta upplägg ( Det är förskrivaren som möter brukare och har ansvaret för denne. Förskrivaren är den som bedömer om brukaren kan handha det hjälpmedel den fått. ).5 Rekommendationer avseende avsnitt 7 Försäkringar Region Halland och kommunerna bör överväga att göra en översyn kring vilka försäkringar som finns samt villkoren för dessa. 8 Upphandlande enhet Avsnittet anses av intervjupersoner fortfarande vara aktuellt. Vad gäller skrivelsen All upphandling inom nämndens verksamhetsområde ska förberedas, genomföras och avslutas via den gemensamma nämnden och dess förvaltning ställer sig arbetsgruppsmedlemmar dock frågande till huruvida detta verkligen speglar verkligheten ( den gemensamma nämnden är inte inne i verksamheten på det sättet ). Vidare har arbetsgruppsmedlemmar uttryckt att det är otydligt vem som är tredje man i meningen: Landstinget Halland, som juridisk person för den gemensamma nämnden, svarar för nämnden mot tredje man där anställda vid HMC har undrat om det är brukare, leverantörer osv. ( Ska Region Halland svara för brukare i Hylte?.) Vad gäller meningen Kostnader och skadestånd delas lika mellan huvudmännen har en tillfrågad regionjurist uttryckt att det eventuellt bör förtydligas att det kan uppstå situationer då kostnader och skadestånd inte bör delas lika. 9 Mandatperiod Företrädare vid HMC har framfört att det eventuellt bör förtydligas att mandatperioden avser den gemensamma nämndens ledamöter. 10 Sammansättning Avsnittet är ändamålsenligt, enligt intervjupersoner. Sammansättningen tycks fungera väl och nämnden har sällan haft votering. Tanken initialt var att ha en ledamot från varje kommun och fem från regionen, så att kommunerna alltid skulle ha majoritet med ordföranden från regionen samt vice ordföranden från en kommun. Arbetsgruppsmedlemmar ställer sig något frågande inför skrivelsen att Huvudmännen är överens om att den gemensamma nämndens partipolitiska sammansättning bör så långt som möjligt motsvara sammansättningen i landstingsfullmäktige.. Anställda vid HMC frågar sig om det eventuellt är lite märkligt att regionen efterfrågar att kommunernas representation ska påminna om deras. 5 Skrivelserna kring försäkringarna gäller inte skadegörelse/stöld för ett förskrivet hjälpmedel som brukaren/kunden har ansvar för. Detta är reglerat i övergripande riktlinjer. I och med att en kund (förskrivaren) hyr av HMC ingås ett avtal mellan HMC och kund. Regressrätten går genom Region Halland till kund som kan vara en kommun som i sin tur har lånat hjälpmedlet till en brukare (229)

117 11 Omförhandling Inga kommentarer, även om det har lyfts som en fråga att det för parterna inte är uppenbart vad som är väsentligen i meningen Omförhandling av avtalet kan påkallas av en eller flera huvudmän om förutsättningarna för avtalet väsentligen har förändrats och hur detta i praktiken skulle kunna åberopas. 12 Tvist Detta avsnitt innehåller ett flertal skrivelser som upplevs inaktuella, exempelvis beskrivningen av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (i dag Sveriges Kommuner och Landsting). Vidare står i avsnittet att Tvist kan hänskjutas till det länsövergripande samarbetsorganet N-gruppen eller motsvarande länsövergripande forum. Här framför intervjupersoner att de inte vet vad N-gruppen är eller vad motsvarande lämpligt länsövergripande forum skulle vara ( Vi uppfattar det som att det i nuvarande avtal inte finns någon tydlig plats att hänskjuta tvist till ). En tillfrågad regionjurist rekommenderar att det eventuellt bör framgå tydligare vad en tvist är samt att tvister löses vid allmän domstol om parterna inte finner någon annan lösning. Utifrån att avtalet är just ett samverkansavtal, där utgångspunkten är att gemensamt lösa utmaningar i samverkan, ställer sig dock flera intervjupersoner sig skeptiska till detta. Rekommendationer avseende avsnitt 12 Tvist Region Halland och kommunerna bör se över samtliga hänvisningar till forum och andra aktörer samt uppdatera dessa utifrån vad som är aktuellt i dag. 13 Övergångsregler Hela avsnittet anses, av samtliga intervjupersoner, vara inaktuellt. Detta utifrån att avsnittet beskriver övergången till samverkansavtalet. I avsnittet står att Beslut som Landstinget Halland har fattat före 1 november 2001 och som avser nämndens verksamhetsområden har fortsatt giltighet tills dess den gemensamma nämnden fattar annat beslut. Intervjupersoner är eniga om att avsnittet bör tas bort då det inte längre fyller någon funktion. Rekommendationer avseende avsnitt 13 Övergångsregler Region Halland och kommunerna bör exkludera detta avsnitt. 14 Avtalets giltighet Vad gäller avtalets giltighet har det i utvärderingsarbetet, som tidigare nämnts, funnits otydligheter kring huruvida avtalet är giltigt. I avsnittet som reglerar giltigheten framgår att avtalet gäller fr o m den 1/ / Avtalet gäller under förutsättning av att fullmäktige i Landstinget Halland samt fullmäktige i Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, Laholms och Hylte kommuner godkänt avtalet. Därefter beskrivs att uppsägning skall äga rum senast 12 månader före avtalstidens utgång, samt att om uppsägning inte sker så förlängs avtalet automatiskt med fyra år varje gång. Intervjupersoner framhåller att det är svårt att tolka giltigheten givet att det inte finns något datum då den senaste versionen av avtalet är undertecknat. Arbetsgruppsmedlemmarna är eniga om att det är bra med uppsägningstid och att fyra år med 12 månaders uppsägningstid i sig är ett bra upplägg, men påtalar att det hade varit bra att säkerställa att avtalet också revideras efter exempelvis fyra år, för att det ska hållas aktuellt över tid. Rekommendationer avseende avsnitt 14 Avtalets giltighet Region Halland och kommunerna bör vid en eventuell reviderad version av avtalet säkerställa att avtalet revideras och uppdateras löpande (229)

118 3.3 FÖRDJUPAD ANALYS KRING ERSÄTTNING Som tidigare nämnts har ekonomin och fördelningsnyckeln varit en prioriterad fråga under utvärderingen, där det har funnits önskemål om att särskilt se över hur regionens fördelning av anslaget till huvudmännen ser ut i förhållande till huvudmännens kostnader för hjälpmedel. Analyserna indikerar att det redan i början av 2000-talet fanns vissa betänksamheter avseende fördelningsnyckeln och att dessa har blivit allt mer uttalade över tid. Våra analyser bör dock framför allt betraktas som underlag för diskussion och försiktighet bör vidtas vad gäller att utifrån utvärderingen lämna förslag på en reviderad fördelningsnyckel. Grundanslaget för hjälpmedel kommer från statliga medel och delas ut av Hjälpmedelscentrum Grundanslaget för hjälpmedel kommer från statliga medel och har utbetalats till HMC sedan HMC transfererar sedan medlen vidare till kunderna (kommun, närsjukvård, barnhabiliteringen och sjukhusen) utifrån en förbestämd fördelningsnyckel. Fördelningen av budgeten baseras på hur mycket hjälpmedel som fanns ute hos respektive part år 2000, plus den beslutade indexuppräkningen. En översyn av befolkningsstrukturen gjordes i samband med uträkningen av fördelningen, men strukturen såg relativt lika ut i hela länet och bedömdes därför inte påverka kostnaderna i någon större utsträckning (Hjälpmedelsinstitutet, 2004). Grundanslaget räknas upp varje år, men fördelningsnyckeln har varit densamma över tid Grundanslaget räknas upp varje år. Anslaget ökar utifrån en indexering från SKL, men anställda vid HMC uttrycker att de inte vet vad indexeringen grundar sig i. De senaste två åren har grundanslaget ökat med cirka två respektive tre procent. Fördelningsnyckeln har varit densamma över tid, med undantag för en mindre justering som ingen tillfrågad under utvärderingsarbetet har kunnat redogöra för, eventuellt fanns en koppling till vårdvalsinförandet. Kundernas kostnader för hjälpmedel har ökat över tid Kundernas kostnader för hjälpmedel har ökat över tid, betydligt mer än intäkterna från grundanslaget, se Figur 1. De totala hjälpmedelskostnaderna ökade med 24 procent under tidsperioden, medan de totala intäkterna/bidraget från regionen för hjälpmedel ökade med 12 procent ( Det är inte HMC driver kostnaderna. Det är våra kunder som köper och hyr fler produkter. Man kan också säga att det är väl bra att det finns ett anslag som är fredat och om det räcker så får man skjuta till ). Figur 1. Utveckling av kundernas totala kostnader respektive totala intäkter/ersättning för hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum, (tkr) Kostnader Intäkter Källa: Data från Hjälpmedelscentrum samt Health Navigator-analys (229)

119 Utifrån HMC:s data hade kunderna under 2016 kostnader för hjälpmedel, personal och drift till HMC om totalt 110 MKR under 2016, medan grundanslaget för Region Halland uppgick till totalt 66,8 MKR. Detta innebar att cirka 43 MKR i hjälpmedelskostnader kom från egen budget.6 Flera kommuner/kunder köper emellertid in egna hjälpmedel som inte går via HMC. Detta innebär att redovisade data från HMC inte nödvändigtvis speglar kundernas totala hjälpmedelskostnader. Det är endast Halmstads och Kungsbacka kommun som inte alls köper in egna hjälpmedel (förutom grundutrustning till äldreboenden). Övriga (Falkenberg, Varberg, Hylte och Laholm) har egna hjälpmedelsförråd upptill de hjälpmedel som de förskriver från HMC. Den relativa fördelningen av statsbidraget svarar inte mot kundernas relativa utgifter Nyckeln som styr fördelningen av grundanslaget för hjälpmedel till kunderna visar dock stora avvikelser gentemot utfall. Tabell 2 redovisar kundernas grundanslag, relativ fördelning av anslag utifrån fördelningsnyckel samt kundernas hjälpmedelskostnader för Som kan ses vid jämförelser av kolumn Fördelning grundbidrag (%) samt kolumn Procentuell fördelning utfall (%) finns avvikelser för de flesta av kunderna. Exempelvis erhåller Varbergs kommun nästan 12 procent av de totala medlen från HMC utifrån fördelningsnyckeln, men stod enbart för 7 procent av kundernas totala kostnader till HMC under Tabell 2. Grundanslag, fördelning och utfall år 2016 Huvudman Grundanslag Fördelning Utfall 2016 Procentuell helår 2016 grundbidrag (tkr) fördelning (tkr) (%) utfall (%) Diff, anslag utfall (tkr) Halmstad kommun , , Kungsbacka kommun , , Varbergs kommun , ,1-15 Falkenbergs kommun , , Hylte kommun , ,3-12 Laholm kommun , ,4 278 Vårdval Hylte 795 1, ,0 292 Vårdval Halmstad , , Vårdval Kungsbacka , , Vårdval Varberg , , Vårdval Falkenberg , , Vårdval Laholm , , Palliativ vård 0 0, ,4 422 Barnhabiliteringen , , HS , , Källa: Data från Hjälpmedelscentrum. 6 Det kan dock eventuellt finnas en effektiv styrmekanik i att kommunerna har viss egen finansiering och att det inte alldeles oavsett vad som förskrivas alltid betalas av någon annan (229)

120 Avvikelserna från fördelningsnyckeln visar tydliga mönster samt har ökat över tid Det finns tydliga mönster avseende avvikelserna från kundernas relativa andel av totala hjälpmedelskostnader till HMC och deras relativa andel av fördelningsnyckeln. Figur 2 illustrerar skillnaden mellan kommunernas andel av totala kostnader till HCM respektive andelen av totala intäkter/ersättning från HMC under respektive Det vill säga, om Varbergs kommun bär 7 procent av kundernas totala kostnader till HMC men tilldelas 12 procent av de totala intäkterna från HMC illustreras det i diagrammet som en negativ avvikelse på 7-12=-5 procentenheter. Kommuner som i Figur 2 ligger under noll-strecket erhåller således en relativt större andel av intäkterna än deras andel av kundernas totala kostnader och vice versa. Som kan ses i figuren tycks framför allt Varberg och Laholms kommuner erhålla en större andel av intäkterna än deras andel av kundernas totala hjälpmedelskostnader till HMC.7 Det motsatta gäller för Kungsbacka. Data presenteras inte för på grund av att tillförlitliga data inte funnits att tillgå. Figur 2. Avvikelse mellan relativ andel av utfall och fördelningsnyckel, procentenheter, Skillnad mellan utfall (%) och fördelningsnyckel (%), procentenhet Halmstad Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Laholm Anm. Notera att mindre kommuner och kunder eventuellt är mer känsliga för fluktuationer. Om en liten kommun har kostnadsansvar för förskrivning av hjälpmedel för en svårt handikappad person kan detta få stora budgetmässiga konsekvenser. Enstaka individer kan ha mycket dyra hjälpmedel, och variationerna blir större bland de små organisationerna. Källa: Data från Hjälpmedelscentrum och Health Navigator-analys. Förhållandet ser något annorlunda ut för närsjukvården, se Figur 3 (jämför till exempel kommunen Varberg i Figur 2 med närsjukvården i Varberg i Figur 3). För närsjukvården tycks det vidare som att skillnaden mellan relativa kostnader respektive intäkter har ökat över tid (framför allt i Varberg). Detta skulle kunna bero på att närsjukvårdens relativa andel av totala kostnader har ökat över tid samt att kommunernas relativa andel har minskat. Detta kan ha flera olika förklaringar. Ett par intervjupersoner har uttryckt att närsjukvårdens ökade kostnader kan bero på bristande kostnadskontroll, kommunens representanter ansvarar själva för att betalningsansvaret ligger rätt dvs. att varje kommun skapar sitt eget fakturaunderlag utan insyn från andra aktörer. Närsjukvården har ingen motsvarande kontrollfunktion i sammanhanget. 7 Notera dock att kommunernas egna hjälpmedelshantering med hjälpmedelskostnader som inte redovisas i HMC:s data eventuellt kan bidra till att förklara detta (229)

121 Figur 3. Avvikelse mellan relativ andel av utfall och fördelningsnyckel, procentenheter, Skillnad mellan utfall (%) och fördelningsnyckel (%), procentenhet Halmstad primärvård / vårdval Varberg primärvård / vårdval Hylte primärvård / vårdval Palliativ vård / vårdval Kungsbacka primärvård / vårdval Falkenberg primärvård / vårdval Laholm primärvård / vårdval Källa: Data från Hjälpmedelscentrum och Health Navigator-analys. Vissa förändringar har även skett över tid för övriga kunder, även om mönstret är något otydligt, se Figur 4. Figur 4. Avvikelse mellan relativ andel av utfall och fördelningsnyckel, procentenheter, Skillnad mellan utfall (%) och fördelningsnyckel (%), procentenhet Barnhabiliteringen Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg HS Källa: Data från Hjälpmedelscentrum och Health Navigator-analys. Förhållandet mellan intäkter respektive kostnader för hjälpmedel ser olika ut för kunderna Figur 5 illustrerar kundernas totala intäkter/ersättning från HMC respektive kostnader för hjälpmedel till HMC. Som illustreras i diagrammet har Hylte, Laholm och Varberg intäkter/ersättning från HMC som i regel motsvarar deras totala kostnader till HMC. För Halmstad, Kungsbacka och Falkenberg ligger dock kostnaderna till HMC betydligt högre än intäkterna (229)

122 Figur 5. Kommunernas kostnader till respektive intäkter från HMC för hjälpmedel (MKR) Halmstad Kungsbacka Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Varberg Falkenberg Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Laholm Hylte Kostnader Kostnader 800 Intäkter Intäkter Anm. Notera att olika skalor används på Y-axlarna. Källa: Data från Hjälpmedelscentrum och Health Navigator-analys. I Figur 6 illustreras i stället närsjukvårdens kostnader till HMC respektive intäkter/ersättning från HMC. Som kan ses i diagrammet tycks närsjukvårdens hjälpmedelskostnader i förhållande till intäkter ha ökat relativt kraftigt över tid, där närsjukvården relativt sett har lägre täckning för sina hjälpmedelskostnader från HMC än vad kommunerna har. Figur 6. Närsjukvårdens kostnader till respektive intäkter från HMC för hjälpmedel (MKR) NSV Halmstad NSV Hylte Kostnader 600 Kostnader Intäkter Intäkter (229)

123 NSV Varberg NSV Kungsbacka Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter NSV Laholm NSV Falkenberg Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Anm. NSV = närsjukvård. Notera att olika skalor används på Y-axlarna. Källa: Data från Hjälpmedelscentrum och Health Navigator-analys. Slutligen görs en sammanslagning av kostnader till HMC respektive intäkter/ersättning från HMC för närsjukvård och kommun, se Figur 7. Aggregerat på kommunnivå finns de största avvikelserna i Halmstads kommun samt Kungsbacka, medan bara Hylte kommun totalt sett har kostnader för hjälpmedel till HMC som motsvaras av ersättningen från HMC. Figur 7. Kommunernas och närsjukvårdens sammanslagna intäkter/ersättning till/från HMC för hjälpmedel (MKR) kostnader respektive Kungsbacka (kommun + vårdval) Halmstad (kommun + vårdval) Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Varberg (kommun + vårdval) Falkenberg (kommun + vårdval) Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter (229)

124 Hylte (kommun + vårdval) Laholm (kommun + vårdval) Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Anm. NSV = närsjukvård. Notera att olika skalor används på Y-axlarna. Källa: Data från Hjälpmedelscentrum och Health Navigator-analys. Samtidigt är det svårt att dra slutsatser kring fördelningsnyckelns ändamålsenlighet Det är dock ingen enkel sak att utifrån ovan dra slutsatser kring fördelningsnyckelns ändamålsenlighet. För det första kan det eventuellt existera skillnader i förskrivningsmönster, där vissa kunder eventuellt är mer restriktiva i sin förskrivning ( Vår uppfattning är att vissa är mer kostnadseffektiva och att det delvis är en kulturfråga huruvida man är benägen att förskriva nya dyrare hjälpmedel eller använda begagnade hjälpmedel., Kanske beror närsjukvårdens ökade kostnader på att de saknar kostnadskontroll ). Vidare finns det även flera delar som kan påverka kostnaderna. Att utgå ifrån dagens utfall vid en eventuell revidering av ersättningsmodellen skulle i så fall kunna innebära att existerande förskrivningsmönster cementeras, där restriktiva kunder förbinds att vara restriktiva i sin förskrivning och vice versa. Exempelvis har Laholms kommun uttryckt att det är viktigt att de inte straffas för att de arbetar medvetet med att tänka kostnadseffektivt. För det andra kan en resurstilldelning baserad på relativa hjälpmedelskostnader eventuellt skapa incitament att öka kostnaderna för hjälpmedel ytterligare. En avslutande reflektion är att HMC:s uppdrag är att invånarna ska erhålla god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor. Om förskrivare i vissa kommuner/närsjukvård arbetar utifrån olika förskrivningsmönster (där vissa är med restriktiva/generösa än andra) kan det ifrågasättas huruvida hallänningen erhåller hjälpmedel på lika villkor (229)

125 4. Rekommendationer för den fortsatta processen I utvärderingen lämnas löpande ett antal rekommendationer för hur det befintliga avtalet skulle kunna utvecklas för att bättre svara mot sitt syfte och mål. Rekommendationerna rör alltifrån vilka inaktuella ord som bör revideras till vilka områden som bör ses över ytterligare. Eftersom att denna utvärdering har varit relativt avgränsad i sin omfattning kommer det även att vara aktuellt att samla företrädare från Region Halland och kommunerna (och eventuella andra aktörer) för att gemensamt prioritera och vidare analysera hur avtalet på bästa sätt bör revideras, och utvärderingens rekommendationer bör inte betraktas som uttömmande. I den händelse att parterna bestämmer sig för att vidareutveckla och fortsätta det nuvarande samarbetet utifrån samverkansavtalet lämnar vi nedan även en övergripande rekommendation för den fortsatta processen. En möjlig fortsatt process bör samplaneras med en eventuell översyn av hemsjukvårdsöverenskommelsen. Som tidigare nämnts är syftet med utvärderingen att belysa i vilken utsträckning samverkansavtalet är ändamålsenligt utformat. Ambitionen är att utvärderingen ska tjäna som underlag för att kunna vidareutveckla det befintliga samverkansavtalet i den händelse att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet. Det har inte varit inom utvärderingens uppdrag att utreda alternativ till samverkansavtalet, utan endast att utvärdera ändamålsenligheten i befintligt avtal. Utifrån detta lämnas två typer av rekommendationer, 1) tidiga, men ej uttömmande, rekommendationer för hur avtalet kan utvecklas samt 2) rekommendationer för den fortsatta processen i den händelse att parterna önskar fortsätta samarbetet. Löpande i utvärderingen har rekommendationer redan lämnats beträffande hur innehållet i samverkansavtalet skulle kunna utvecklas för att bättre svara mot syfte och mål. I den händelse att parterna bestämmer sig för att vidareutveckla och fortsätta det nuvarande samarbetet utifrån samverkansavtalet lämnar vi även en övergripande rekommendation för den fortsatta processen. En möjlig fortsatt process bör samplaneras med en eventuell översyn av hemsjukvårdsöverenskommelsen. Därtill beskrivs samma process nedan som även beskrivits i utvärderingen av hemsjukvårdsöverenskommelsen, GNHH bör planera för en strukturerad process med tydliga milstolpar Förberedelsearbetet för ett reviderat avtal bör inledas i god tid för att säkerställa tillräckligt med tid för översynen av de prioriterade frågor som lyfts i denna utvärdering. För att klara av tidsplanen är det angeläget att en strukturerad process med tydliga milstolpar definieras och följs. Figur 8 illustrerar en möjlig fortsatt process med fem faser. De fem faser som föreslås innebär 1) Förberedelser och projektuppstart, 2) Översyn av nyckelfrågor, 3) Utarbeta dokument, 4) Beredning och 5) Beslut (229)

126 Figur maj - juni8. Föreslagen för ett reviderat avtal juniprocess - sep sep Framtagande av utkast på ny ÖK Förberedelser och projektuppstart Översyn av nyckelfrågor okt 2017 mars 2018 Berednings- och beslutsprocess för ny ÖK Utarbeta dokument Beredning Beslut 1) Förberedelser och projektuppstart Inledningsvis bör en projektorganisation, med representation från samtliga berörda parter, tillsättas. I samband med detta är det relevant att knyta relevant fackkompetens till arbetet, exempelvis jurister och ekonomer. Vidare behöver planering och koordinering av arbetet genomföras och en detaljerad projektplan upprättas. Dessutom behöver en tydlig kommunikation kring den tilltänkta fortsatta processen utformas att ske så att beslutsgången och tidslinjen är väl känd bland parterna. 2) Översyn av nyckelfrågor När förutsättningarna för det fortsatta arbetet finns på plats genomförs kompletterande analyser samt förhandling mellan parterna kring nyckelfrågor. Det är mycket viktigt med en konstruktiv ansats från alla parter. Arbetet bör i högsta möjliga mån ta sin utgångspunkt i utvärderingens slutsatser och rekommendationer. Ett möjligt tillvägagångssätt är att analysera möjliga scenarier/alternativ för de områden där parterna önskar förändring/revidering, inklusive konsekvensanalyser, där parterna ges möjlighet att ta ställning och förhandla utifrån ett antal givna förslag. Nära dialog mellan alla parter är grundläggande 3) Utarbeta dokument När det råder en tydlig och samstämmig bild av vilka förändringar som bör ske utarbetas utkast med stöd av relevant kompetens, till exempel jurister och företrädare för samtliga parter. 4) Beredning När ett reviderat utkast av avtalet färdigställts, går den för beredning. Det är viktigt att det under beredningen framgår i vilken utsträckning avtalet kan revideras och vilka synpunkter som kan lämnas. 5) Beslut Efter beredning tas utkastet för beslut (229)

127 Källförteckning Hjälpmedelsinstitutet (2004). Så blev hjälpmedelsverksamheten med gemensam nämnd! En utvärdering av Hjälpmedelsnämnden Halland efter två år. Socialstyrelsen (2017). Termbanken Hjälpmedel för det dagliga livet, tillgänglig: [hämtad ] (229)

128 Bilagor Länssjukhuset Barnhabiliteringen Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Sjukhuset i Varberg Kostnader Intäkter Kostnader HS Intäkter (229)

129 129(229)

130 Slutrapport: Utvärdering av Överenskommelse om hemsjukvården i Halland (229)

131 Slutrapport: Utvärdering av Överenskommelse om hemsjukvården i Halland (229)

132 Health Navigator AB har på uppdrag av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH) i Halland utvärderat Överenskommelse om hemsjukvården i Halland Uppdraget är nu slutfört och slutrapporten överlämnas härmed till beställaren GNHH. Stockholm den 24 april 2017 Alice Fredrikson Projektledare Christofer Montell Leveransansvarig 3 132(229)

133 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Metod och genomförande Utvärdering av hemsjukvårdsöverenskommelsen Övergripande nulägesbeskrivning Fördjupad analys Rekommendationer för den fortsatta processen Källförteckning Bilagor (229)

134 Sammanfattning Under senare år har många kommuner i Sverige övertagit ansvaret för hemsjukvård från regionerna/landstingen Hemsjukvården i Sverige har varit under utveckling och föremål för diskussion under många år, inte minst vad gäller ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner/landsting. Utgångspunkten för utvecklingen under de senaste åren har i de flesta fall varit att låta kommunerna ta ett ökat ansvar för hemsjukvården. Syftet har varit att skapa ett väl fungerande samspel mellan sociala och medicinska insatser, exempelvis mellan hemtjänst och hemsjukvård. I ett led att stödja processen att föra över ansvaret från landstingen till kommunerna lät staten genomföra en utredning, vilken avrapporterades 2011 i betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55). I utredningen presenteras lärdomar från olika län som låtit kommunalisera hemsjukvården. En ny överenskommelse reglerar hemsjukvården i Halland sedan 2015 Mot bakgrund av ovanstående och lärdomarna från den statliga utredningen kom Region Halland och de halländska kommunerna under 2015, efter flera års arbete, fram till att gemensamt reglera hemsjukvården i Överenskommelsen om hemsjukvården i Halland (hädanefter hemsjukvårdsöverenskommelsen ) som gäller från till och med Den politiska ambitionen med hemsjukvårdsöverenskommelsen var att skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård, där hallänningarna i större utsträckning skulle ges en jämlik hemsjukvård på lika villkor oavsett bostadsort. Den nya hemsjukvårdsöverenskommelsen innebär i stort: En ny ansvarsfördelning mellan huvudmännen enligt tröskelprincipen, vilket innebär delat ansvar mellan Region Halland och kommunerna för hemsjukvård i ordinärt boende (tidigare var Region Halland huvudman och köpte tjänster från kommunen). Införande av nya former för samverkan och organisering av ansvaret inom hemsjukvården. Den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH), med ansvar för överenskommelsens efterlevnad och hemsjukvårdens utveckling, skapades. Införande av en ny ersättningsmodell där Region Halland ersätter kommunerna utifrån ett på förhand bestämt ersättningsvärde, med utgångspunkt från 2013, som räknas upp årligen. Det beslutades att överenskommelsen skulle utvärderas efter två år av en oberoende part. Health Navigator AB har som extern konsult utvärderat överenskommelsen under våren Syftet med utvärderingen är att belysa i vilken utsträckning hemsjukvårdsöverenskommelsen är ändamålsenligt utformad I föreliggande utvärdering belyser vi i vilken utsträckning hemsjukvårdsöverenskommelsen är ändamålsenligt utformad. Ambitionen är att utvärderingen ska kunna tjäna som underlag för att förbättra den befintliga hemsjukvårdsöverenskommelsen i den händelse att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet. För att få en bild av nuläget och kunna föreslå förbättringar har i huvudsak en kvalitativ metod använts med bland annat semistrukturerade intervjuer och gruppsamtal. Totalt har ett tjugotal intervjuer med representanter från kommunerna, närsjukvården och Regionkontoret genomförts (229)

135 Inställningen till hemsjukvårdsöverenskommelsen är överlag positiv bland såväl kommunerna som regionen Den övergripande inställningen till hemsjukvårdsöverenskommelsen är positiv, där flertalet intervjuade framför att det har skett en positiv och önskvärd utveckling inom hemsjukvården sedan överenskommelsens införande. Hemsjukvårdsöverenskommelsen bedöms utgå ifrån patienternas förmåga och behov på ett tydligare sätt än tidigare, framför allt på grund av tröskelprincipen. Tröskelprincipen innebär en gränsdragning mellan kommunal och regional hälso- och sjukvård där kommunen ansvarar för att tillhandahålla hemsjukvård för alla som har ett långvarigt medicinskt behov och som inte kan ta sig till vårdcentralen samt har skrivits in i hemsjukvården. Tidigare utförde kommunen endast hemsjukvårdsinsatser för de personer som hade ett beviljat biståndsbeslut för hemtjänst inklusive personlig omvårdnad. Överenskommelsen förefaller, enligt intervjupersoner, ha bidragit till att patienterna upplever en ökad kontinuitet då de möter färre personer samt en förbättrad vårdkedja på grund av tydligare rollfördelning mellan kommunerna och Region Halland. Ansvarsfördelningen kan bli tydligare Trots att ansvarsfördelningen och hemsjukvårdsuppdraget har tydliggjorts menar intervjupersoner att ansvar och roller kan utvecklas och tydliggöras ytterligare. Otydlighet i överenskommelsen leder till tolkningsutrymme, att konflikter mellan huvudmän kan uppstå samt därmed att patienterna kan påverkas negativt. Det är framför allt formuleringar och begrepp kopplade till organisation (vem ska utföra vad) i överenskommelsens avsnitt 6 Regionens uppdrag för hemsjukvård samt avsnitt 7 Kommunernas uppdrag för hemsjukvården som upplevs otydliga. Exempelvis upplevs otydligheter gällande läkarmedverkan, slutenvårdens ansvar, rehabiliteringsansvar, vårdplanering, förskrivning av hjälpmedel, vad som gäller för insatser kopplade till psykiatri och även vad som förväntas i form av samverkan. Tydliggöranden i överenskommelsen kommer emellertid sannolikt enbart delvis ha önskad effekt och det är viktigt att inte ha en övertro till effekten av skriftliga förtydliganden i överenskommelsen. Vi kan se att det uppstår tolkningsutrymme och meningsskiljaktigheter även kring sådana frågor som redan kan anses vara tydligt beskrivna i överenskommelsen. Vi rekommenderar således att vissa tydliggöranden görs, men vill framhålla att det är minst lika viktigt att parterna arbetar vidare för att tolka i samverkan (exempelvis genom Genomförandegruppen). Följsamheten och uppföljningen av överenskommelsen kan utvecklas Trots att innehållet i överenskommelsen i stort anses vara ändamålsenligt ifrågasätter flertalet intervjupersoner följsamheten till flera skrivelser i överenskommelsen. Exempelvis nämns att GNHH:s arbete i praktiken inte fullt ut överensstämmer med uppdragsbeskrivningen på flera punkter, bland annat avseende att föreslå samverkansmöjligheter inom vård-, omsorgs- och hälso- och sjukvårdsverksamheter samt att utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras. Vidare ifrågasätts följsamheten avseende läkarmedverkan 1, som ingår i närsjukvårdens uppdrag. 1 Det vill säga att närsjukvården tillhandahåller medicinsk kompetens och kunnande genom läkare inom hemsjukvården, observera dock skillnaden mot projektet Läkarmedverkan i hemsjukvården som tillkommit i flera av kommunerna på senare tid. Projektet innebär att verksamheten bemannas av läkare från närsjukvården och Hallands sjukhud, 50 procent vardera. Läkarna utgår från hemsjukvårdens lokalar och arbetar i verksamheten måndag-fredag dagtid. Läkarna arbetar i det kommunala hemsjukvårdsteamet tillsammans med kommunsköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal som arbetsterapeuter och fysioterapeuter (229)

136 Uppföljningen har utvecklats positivt i samband med hemsjukvårdsöverenskommelsens införande. Harmonisering av statistik och uppföljning av enhetliga och jämförbara indikatorer har påbörjats. Det saknas dock fortfarande viktiga förutsättningar för uppföljning på såväl strategisk nivå som på verksamhetsnivå. På strategisk nivå brister delvis uppföljningen av centrala resultatmått kring resurseffektivitet, kvalitet och likvärdig vård på grund av avsaknad av jämförbara data och otydliga definitioner. På verksamhetsnivå leder olika redovisnings- och verksamhetssystem och otydliga begreppsdefinitioner till bristande jämförbarhet. Exempelvis framgår av intervjuerna att inrapporteringen av avvikelser skiljer sig mellan olika verksamheter. Det är positivt att en samverkansnämnd har skapats, men förväntningarna på nämnden tycks inte fullt ut svara mot de förutsättningar som nämnden har En bärande del av hemsjukvårdsöverenskommelsen är att en samverkansnämnd, GNHH, har skapats och att nämnden har fått vissa uppdrag utifrån ett reglemente samt överenskommelsen. Övergripande ser vi positivt på den gemensamma nämndens uppdrag samt ambitionen att samverka mellan parterna för att eftersträva en så jämlik och välfungerande hemsjukvård som möjligt. Samtidigt har ett flertal utmaningar avseende nämnden identifierats i utvärderingsarbetet. Bland annat kan nämnas att förväntningarna på nämnden inte fullt ut tycks svara mot de förutsättningar som nämnden har. Exempelvis har flera tillfrågade nämndsledamöter uttryckt besvikelse över att nämnden inte prioriteras, har låg status, att ingenting händer mellan mötena, att mötena utgörs av avrapportering där få saker sker mellan mötena, att det inte blir någon politik av arbetet utan mer är en tjänstemannaprodukt. Det tycks finnas förväntningar, från såväl nämndsledamöter som tjänstemän utanför nämnden, på att nämnden ska utveckla hemsjukvården och bidra till ökad samverkan. Eftersom nämnden saknar eget mandat att formellt sett ta beslut är nämndens möjlighet att främja hemsjukvårdens utveckling och samverkan dock starkt avhängig nämndsledamöterna och tjänstemännens eget utvecklingsarbete och drivkraft. Det finns emellertid indikationer på att nämnden skulle kunna utveckla arbetet inom det nuvarande uppdraget. Exempelvis beskriver flera intervjupersoner att förankring och återkoppling av nämndsledamöterna på hemmaplan inte alltid sker alternativt är begränsat samt att deltagandet och engagemanget i vissa fall är bristfälligt. Utformningen av ersättningsmodellen bidrar eventuellt till snedvriden resursfördelning och icke önskvärda incitament Den nuvarande ersättningsmodellen skiljer sig mot föregående modell (som reglerades i ett så kallat tjänsteköpsavtal) då den utgår ifrån förväntade kostnader i stället för faktiska (fakturerade) kostnader. Jämförbara data saknas mellan kommunerna för uppföljning av ersättningsvärdet och det har därför inte varit möjligt att jämföra faktiska kostnader med nuvarande ersättningsvärde. Analyser indikerar dock att dagens ersättningsmodell kan bidra till en snedvriden resursfördelning. För det första tycks de tjänsteköp som har legat till grund för den nuvarande ersättningsmodellen ha tolkats olika mellan kommunerna, vilket kan ha medfört omotiverade skillnader i ersättningsbelopp. Sådana skillnader i ersättningsbelopp får betydande konsekvenser även för dagens ersättningsnivåer. För det andra tycks ersättningsmodellernas variabler omsorgsprisindex och demografisk effekt, som ska spegla kostnadsutvecklingen, inte motsvara den faktiska kostnadsutvecklingen. För det tredje kan konstateras att valet av basår i modellen (för tjänsteköpen) påverkar ersättningsvärdet i hög utsträckning, där analyserna indikerar att ersättningen utifrån ersättningsmodellen på totalen resulterar i lägre ersättning jämfört med om kommunerna hade ersatts utifrån det tidigare tjänsteköpsavtalet. Det har också varit relevant att utvärdera huruvida nuvarande ersättningsmodell skapar incitament som ligger i linje med invånarnas behov och övriga verksamhetsmål. Mer vård i hemmet är en tydlig viljeinriktning som presenteras i bland annat Region Hallands nya hälso- och sjukvårdsstrategi. Flera intervjupersoner menar dock att ersättningsmodellen inte skapar 7 136(229)

137 incitament till att öka produktionen av hemsjukvård. Utifrån ett förenklat teoretiskt resonemang innebär den nya ersättningsmodellen, som utgår ifrån förväntade kostnader, incitament för utföraren (i detta fall kommunen) att arbeta så resurssnålt som möjligt. I det tidigare fallet, när ersättningen utgick ifrån faktiska kostnader, fanns incitament att producera så mycket vård som möjligt. Det är därmed relevant att ifrågasätta om nuvarande ersättningsmodell skapar incitament som främjar ambitionerna om mer vård i hemmet. Övergripande slutsats: Hemsjukvårdsöverenskommelsen tycks överlag vara ändamålsenligt utformad men vi ser tydliga förbättringsområden På det stora tycks hemsjukvårdsöverenskommelsen vara ändamålsenligt utformad. Den organisatoriska strukturen och därtill kopplade ansvarsfördelningen tycks ha förutsättningar för att bidra till en mer jämlik och välfungerande hemsjukvård för hallänningen. Likväl ser vi flera tydliga förbättringsområden. Utifrån detta lämnar vi ett antal rekommendationer löpande i utvärderingsrapporten utifrån vad vi bedömer parterna bör göra samt utifrån vad vi bedömer att parterna bör överväga att göra för att hemsjukvårdsöverenskommelsen bättre ska svara mot sitt syfte och mål. Rekommendationerna rör alltifrån hur begrepp och definitioner kan utvecklas för att bli tydligare till hur uppföljningen kan stärkas. De tre områden som vi bedömer vara mest angelägna att prioritera i den händelse att parterna önskar fortsätta samarbetet är: 1) Revidering av ersättningsmodellen. 2) Förtydliganden av otydliga skrivelser i överenskommelsen där det råder särskilt stor förvirring, särskilt avseende ansvarsfördelningen. 3) Översyn av GNHH:s mandat och roll. Rekommendation för den fortsatta processen I den händelse att parterna bestämmer sig för att vidareutveckla och fortsätta det nuvarande samarbetet utifrån hemsjukvårdsöverenskommelsen lämnas även en övergripande rekommendation för den fortsatta processen. GNHH bör planera för en strukturerad process med tydliga milstolpar Förberedelsearbetet för en reviderad överenskommelse bör inledas i god tid för att säkerställa tillräckligt med tid för översynen av de prioriterade frågor som lyfts i denna utvärdering och säkerställa att beslut om reviderad överenskommelse kan ske senast före hemsjukvårdsöverenskommelsen löper ut För att klara av tidsplanen är det angeläget att en strukturerad process med tydliga milstolpar definieras och följs. Figur 1 illustrerar en möjlig fortsatt process med fem faser. De fem faser som föreslås innebär 1) Förberedelser och projektuppstart, 2) Översyn av nyckelfrågor, 3) Utarbeta dokument, 4) Beredning och 5) Beslut. Figur 1. Föreslagenjuni process överenskommelse maj - juni - sep för en reviderad sep okt 2017 mars 2018 Framtagande av utkast på ny ÖK Förberedelser och projektuppstart Översyn av nyckelfrågor Berednings- och beslutsprocess för ny ÖK Utarbeta dokument Beredning 2 Beslut Överenskommelsen gäller till och med Överenskommelsen kan genom skriftlig överenskommelse förlängas fyra år i taget om samtliga parter enas om detta senast ett år innan överenskommelsens upphörande. Utifrån information från en av Region Hallands jurister kan dock parterna komma överens om annan lösning eller reviderad överenskommelse fram till och med (229)

138 Vid beslut om en fortsatt process är det angeläget att planera och harmonisera den fortsatta procesen med andra pågående arbeten, exempelvis med den nya överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Halland som för närvarande (april 2017) håller på att utarbetas. Avslutningsvis är det relevant att påpeka att parterna bör gå in i revideringsarbetet med realistiska förväntningar, där revideringen bör betraktas som ett första steg där ett löpande kvalitetsarbete med återkommande revideringar och dialog bör fortgå även efter att befintlig överenskommelse har reviderats (229)

139 1. Bakgrund och syfte Hemsjukvårdsöverenskommelsen reglerar sedan 2015 ansvarsfördelningen för hemsjukvården mellan Region Halland och de sex kommunerna i Halland. Den största förändringen gentemot tidigare år är att kommunerna efter överenskommelsens ikraftträdande övertog hemsjukvårdsansvaret för de patienter som har ett långvarigt medicinskt behov oavsett ålder och som inte kan ta sig till vårdcentralerna. Vidare utvecklades i samband med hemsjukvårdsöverenskommelsen en ny ersättningsmodell som skulle reglera ersättningen från Region Halland till kommunerna. Dessutom infördes även en gemensam nämnd. Syftet med föreliggande utvärdering är att belysa i vilken utsträckning hemsjukvårdsöverenskommelsen är ändamålsenligt utformad. Ambitionen är vidare att utvärderingen ska tjäna som underlag för att kunna vidareutveckla den befintliga hemsjukvårdsöverenskommelsen i den händelse att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet. Dagens hemsjukvårdsöverenskommelse är ett resultat av flera års arbete Många personer behöver under korta eller längre tidsperioder sjukvårdsinsatser i det egna hemmet, så kallad hemsjukvård.3 Ansvarsfördelningen mellan kommuner och region/landsting för organiseringen och finansieringen av hemsjukvården har varierat under decennier och olika lösningar har utvecklats över tid. Utgångspunkten för hemsjukvårdens utveckling, i de flesta fall, har dock varit att låta kommunen disponera över de samlade resurserna för vård i den enskildes hem i syfte att skapa ett väl fungerande samspel mellan sociala och medicinska insatser, exempelvis hålla ihop hemtjänst och hemsjukvård (SOU 2011:55). I Region Halland inleddes under 2010 ett arbete i syfte att utveckla nya lösningar för hemsjukvården i ordinärt boende. I samverkan mellan kommunerna och regionen genomfördes en förstudie med namnet Ny organisation för utförande av hemsjukvård i Halland. Syftet var att utreda om det var möjligt att skapa en gemensam finansiering för hemsjukvården. Utgångsläget för förstudien var ett antagande om att en gemensam organisation skulle bildas med ett resultatansvar för hela vårdkedjan med kommunerna och regionen som finansiärer. När förstudierapporten presenterades i början av 2011 visade det sig dock att en sådan organisation var förenad med betydande utmaningar utifrån ett juridiskt perspektiv. Det beslutades då att avvakta den nationella samordnaren som på uppdrag av regeringen under gav stöd till landsting/regioner att, på frivillig väg, föra över ansvaret för hemsjukvård till kommunerna i linje med hälso- och sjukvårdslagens skrivelse: Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende, om landstinget och kommunen kommer överens om det. Överenskommelsen får inte avse ansvar för hälso- och sjukvård som ges av läkare (14 kap, 1).4 I samband med att den statliga utredningen presenterades återupptogs arbetet med att utveckla hemsjukvården i Halland. Mellan åren bedrevs ett nytt projekt i Halland, Framtidens hemsjukvård, som byggde på de insikter som presenterades i den statliga utredningen Kommunaliserad hemsjukvård. Syftet med projektet var att skapa en enhetlig och för patienten 3 Hemsjukvård definieras av Socialstyrelsen (2017) som hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och dagverksamhet. 4 Majoriteten av Sveriges kommuner har i dag kommunaliserat sin hemsjukvård (SLL, 2015). Antalet har ökat efter regeringens utredning Kommunaliserad hemsjukvård. Den finansiella modellen som de flesta kommuner utgår ifrån är en skatteväxling, vilket innebär att de inte är utformade utifrån det delade ansvaret som Halland valde att införa, utan att ansvaret snarare samlas hos kommunerna (Samuelsson, 2011) (229)

140 optimal och sammanhållen hemsjukvård genom en modell som skapar förutsättningar för en effektiv resursanvändning, samtidigt som behovet av framtida medicinsk och teknisk utveckling möts.5 I slutrapporten presenterades tre huvudsakliga modellalternativ för hemsjukvården: 1. Ansvaret samlas hos kommunerna 2. Ansvaret samlas i en gemensam nämnd/kommunförbund (delat ansvar) 3. Ansvaret samlas hos regionen Efter en analys av de olika modellerna föreslog utredningen att alternativ 2 var att föredra med motiveringen att modellen möjliggör att kunskap samlas i en nämnd som representeras av både kommunerna och regionen, att huvudmännen gemensamt tar ansvar för mål, system, struktur och utveckling, att det blir ett delat ansvar för finansiering, att en samlad beställarkompetens utvecklas samt att samordning av ekonomiska styrsystem och incitament för vård på rätt nivå blir ett delat ansvar. En ny överenskommelse för hemsjukvården, det som skulle bli dagens hemsjukvårdsöverenskommelse, började utvecklas med utgångspunkt i detta. Det var dock utmanande att nå beslut om den nya hemsjukvårdsöverenskommelsen. Företrädare för såväl kommunerna som regionen har beskrivit att de olika parterna hade svårt att enas. Att kompromissa kring prioriterade frågor beskrivs därför ha blivit nödvändigt för flera parter för att kunna träffa en överenskommelse. Bland annat menar flera företrädare för såväl kommunerna som regionen att de fick acceptera en ersättningsmodell som de redan inledningsvis var skeptiska till ( Vi fick inte alls prata pengar när den nya överenskommelsen kom på plats, då hade vi inte kunnat enas. ). Hemsjukvården i Halland regleras genom en överenskommelse mellan Region Halland och de sex kommunerna Som ett resultat av de ovan beskrivna arbetena beslutades Överenskommelsen om hemsjukvården i Halland (hädanefter hemsjukvårdsöverenskommelsen ). Sedan 2015 reglerar den hemsjukvården mellan Region Halland och samtliga sex kommuner: Halmstad, Kungsbacka, Varberg, Hylte, Falkenberg och Laholm. Hemsjukvårdsöverenskommelsen gäller från till och med , med möjlighet till förlängning med fyra år i taget om samtliga parter enas om det senast ett år innan överenskommelsens upphörande. Hemsjukvårdsöverenskommelsens syfte är att göra hemsjukvården mer enhetlig samt optimal och sammanhållen för patienten. I Tabell 1 ges en översikt över överenskommelsens kapitel och huvudsakliga innehåll, vem som ska utföra vad och vem som ska finansiera vad till vem. 5 Slutrapport Framtidens hemsjukvård, , Region Halland (229)

141 Tabell 1. Sammanfattning av hemsjukvårdsöverenskommelsens innehåll Syfte: Att göra hemsjukvården mer enhetlig och för patienten, optimal och sammanhållen Inledande avsnitt Beskrivning av huvudsakligt innehåll I dessa fyra avsnitt regleras överenskommelsens giltighet (gäller till och med ) samt förlängning, hur tillägg och förändringar kan göras, vad som händer vid oenighet, process för införande samt informationsskyldighet som gäller mellan parter och motparter Giltighet Tvist, tolkning, ändring och tillägg Införandet Information Avsnitt kring ansvarsfördelning Beskrivning av huvudsakligt innehåll (vem ska utföra vad) 5. Gemensam nämnd för frågor inom hemsjukvården (Även kallad Gemensam Nämnd för Hjälpmedel och Hemsjukvård, GNHH) I detta avsnitt beskrivs den gemensamma nämndens uppdrag. Uppdraget omfattar att utarbeta indikatorer för uppföljning av hemsjukvårdens utveckling (exempelvis volymer, resurseffektivitet, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen), fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården, vara politiskt samverkansorgan, ansvara för samverkan och samverkansmöjligheter, utvärdera läkarmedverkan samt rekommendera satsningar på utveckling. Nämnden ansvarar även för hjälpmedelsförsörjning. 6. Regionens uppdrag för hemsjukvård Regionens uppdrag är, utifrån avsnittet, att säkerställa och utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras, att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs samt att patienter får den rehabilitering och habilitering som ligger utanför kommunens ansvar. 7. Kommunernas uppdrag för hemsjukvård I avsnittet beskrivs att kommunernas uppdrag innebär att utföra hemsjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast/fysioterapeut, det vill säga all planerad (som kan ges med bibehållen patientsäkerhet) hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå och specialiserad somatisk nivå, samt palliativ vård som kan ges i den enskildes hem, insatser från och med att patient skrivs in i hemsjukvård, dygnet runt och alla åldrar, planerade och oplanerade hembesök och hjälpmedel till hemsjukvårdens patienter (undantaget psykiatri och missbruksvård). Avsnitt kring finansiering Beskrivning av huvudsakligt innehåll (vem ska finansiera vad till vem) 8. Reglering kring finansieringen av hemsjukvården där kommunerna ansvarar för finansieringen av hemsjukvården inklusive volymändringar på grund av den demografiska utvecklingen och den medicinskt tekniska utvecklingen med de vårdnivåer som föreligger Trots att kommunen har finansieringsansvar så ersätts kommunen från Region Halland för hemsjukvårdens produktion utifrån en ersättningsmodell (förväntade kostnader) som räknas upp med omsorgsprisindex och demografisk effekt. Finansieringen av hemsjukvården Anm.: Utöver ovanstående ingår även tre bilagor: Rehabilitering och habilitering, Barn- och ungdomspsykiatri och Vuxenpsykiatri. I och med den nya hemsjukvårdsöverenskommelsen ökade det formella ansvaret för kommunerna att erbjuda hemsjukvård genom den så kallade tröskelprincipen. Tröskelprincipen innebär att Region Hallands ansvar för patienten i ordinärt boende kvarstår om denne på egen hand kan ta sig till vårdcentralen för att få sjukvård, annars faller hemsjukvårdsansvaret på kommunen. En förutsättning för att detta ska gälla är dock att patienten först har blivit inskriven i hemsjukvården. Inskrivningen ska ha föregåtts av en vårdplanering (229)

142 Mot bakgrund av de tidigare nämnda utmaningarna med att få en ny hemsjukvårdsöverenskommelse på plats beslutades att överenskommelsen skulle utvärderas redan efter två år för att få kunskap om hur pass ändamålsenligt utformad hemsjukvårdsöverenskommelsen är. I överenskommelsen (s. 1) står följande: Överenskommelsen utvärderas efter två år genom extern konsult som utses av parterna. I samband därmed kan förändringar av den ekonomiska modellen diskuteras. I intervjuer har framförts att denna skrivelse har varit en förutsättning för att överenskommelsen skulle kunna antas under Denna utvärderingsrapport presenterar resultaten från utvärderingen. Utvärderingens syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen är att belysa i vilken utsträckning hemsjukvårdsöverenskommelsen är ändamålsenligt utformad. Ambitionen är vidare att utvärderingen ska tjäna som underlag för att kunna vidareutveckla den befintliga hemsjukvårdsöverenskommelsen i den händelse att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet. Läsaren bör ha i åtanke att utvärderingen inte utvärderar hemsjukvården i sig, utan endast överenskommelsen som träffats mellan parterna. Vidare utvärderas inte befintlig överenskommelse mot alternativa modeller. Sex prioriterade utvärderingsfrågor har undersökts närmare för att svara upp mot ovanstående syfte: 1. Omfattning: Är överenskommelsens omfattning ändamålsenlig? I vilken utsträckning bör nytt innehåll inkluderas och/eller gammalt tas bort för att säkerställa en ändamålsenlig omfattning? 2. Ansvarsfördelning: Hur fungerar dagens ansvarsfördelning och är den ändamålsenlig? I vilken utsträckning säkerställs gemensamt ansvar för patienten? Varför/varför inte? Behöver ansvarsfördelningen förändras? 3. Tydlighet: Är överenskommelsen tydlig? I vilken utsträckning är formuleringar, begrepp och ordval i överenskommelsen tillräckligt tydligt skrivna? Bör något tydliggöras? 4. Samverkan: Hur fungerar samverkan och vad har överenskommelsen inneburit för samverkan? Hur säkerställs samverkan mellan berörda aktörer och vilka möjligheter finns för att främja samverkan? 5. Efterlevnad: Hur ser efterlevnaden och följsamheten av överenskommelsen ut? I vilken utsträckning säkerställs avtalsföljsamhet? På vilket sätt? 6. Ersättning: Hur fungerar ersättningsmodellen? Vilka slutsatser kan dras gällande ersättningsmodellens ändamålsenlighet? I nästa kapitel, 2. Metod och genomförande, beskrivs hur utvärderingen har utformats och genomförts. I Kapitel 3 redogörs för resultaten av utvärderingen. Inledningsvis presenteras en övergripande nulägesbeskrivning (avsnitt 3.1). Därefter följer detaljerade svar på arbetets utvärderingsfrågor samt fördjupad analys (avsnitt 3.2). Rekommendationer på förbättringsområden och revideringar i överenskommelsen lämnas löpande i detta avsnitt. I Kapitel 4 lämnas rekommendationer för en möjlig fortsatt process, i det fall att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet (229)

143 2. Metod och genomförande Projektorganisationen för utvärderingen beslutades av Strategisk grupp för socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård under hösten 2016 och har under arbetets gång kännetecknats av en bred representation med täta avstämningar mellan berörda parter. Utvärderingen utgår i huvudsak ifrån kvalitativa metoder, men med inslag av kvantitativa analyser. Ett tjugotal intervjuer har genomförts med politiker, tjänstemän och brukare. Arbetet har löpande förankrats med olika aktörer för att säkerställa delaktighet samt för att få information om och kunna ta hänsyn till närliggande arbeten. Projektorganisationen har haft en bred representation Projektorganisationen för utvärderingen har haft en bred representation med aktivt deltagande från samtliga kommuner och regionen under hela arbetet. Projektorganisationen beslutades av Strategisk grupp för socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård (hädanefter Strategisk grupp) under hösten Beställare för utvärderingen har varit den Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel (hädanefter GNHH). Styrgrupp för utvärderingen har varit Strategisk grupp. En extern och oberoende konsult, Health Navigator AB, har lett utvärderingsarbetet i nära samarbete i en arbetsgrupp bestående av representanter från regionen och samtliga kommuner. Respektive organisation har utsett de företrädare som de anser är mest lämpade att representera sin organisation i arbetsgruppen. Kommunernas representation har huvudsakligen bestått av olika verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS:ar). Från regionen har både närsjukvården (privat och offentlig) samt tjänstemän från Regionkontoret deltagit. Närsjukvårdens representanter har dock inte deltagit under de ordinarie arbetsgruppsmötena (mer om detta nedan) utan separata möten har hållits. Övriga arbetsgruppsmedlemmar har beklagat detta och under hela utvärderingsarbetet efterfrågat att närsjukvårdens representanter skulle delta. Utvärderingen har huvudsakligen utgått ifrån kvalitativ metod Utvärderingsarbetet har följt en projektplan som beslutades av GNHH den Utvärderingen utgår huvudsakligen från kvalitativa metoder. Vissa kvantitativa analyser har dock genomförts utifrån tillgängliga data, till exempel kring ekonomi och ersättning i den mån det har varit möjligt. Utgångspunkten har (utifrån beställarens önskemål) varit att låta alla parter säga sitt och samla in synpunkter, stämma av hypoteser och allt eftersom möjliggöra samsyn kring vad som i dagsläget fungerar bra respektive vad som behöver förbättras. Merparten av utvärderingsarbetet har utförts under januari mars Informationsspridning, kommunikation och inhämtning av synpunkter har skett löpande genom utvärderingsarbetet. Exempelvis har representanter från Genomförandegruppen, Taktisk Grupp Äldre, Taktisk Grupp Funktionshinder, Taktisk Grupp Psykiatri samt Chefsgrupp Halland mottagit information. Regelbundna avstämningar har även skett i GNHH (inklusive presidiet) samt i Strategisk grupp. Presentation har även hållits vid Kommunberedningen. Cirka trettio enskilda intervjuer har genomförts med företrädare för kommunerna, närsjukvården (privata och offentliga aktörer) samt tjänstemän vid Regionkontoret. Intervjuerna har i huvudsak bestått av semistrukturerade telefonintervjuer på omkring minuter (229)

144 Vidare anordnades en workshop med ekonomer från samtliga kommuner samt Regionkontoret och närsjukvården för att förstå förutsättningarna för att se över den ekonomiska ersättningsmodellen. En kommunjurist samt en regionjurist har också involverats i arbetet med syftet att lämna synpunkter och att ge kvalificerat stöd kring juridiska frågeställningar. Gällande brukarmedverkan utförde arbetsgruppsmedlemmar en insamling av kontaktuppgifter till brukar-, patient- och närståendeföreträdare på lokal nivå. Utifrån dessa kontaktuppgifter skickades ett informationsmail vid arbetets start med inbjudan om att delta och engagera sig i utvärderingsarbetet. Totalt fick cirka tjugo-trettio personer information, varav några svarade att informationen inte var relevant för dem. Mycket begränsad återkoppling inkom med ett fåtal svar om önskemål att få vidare information senare i arbetet. Två telefonintervjuer genomfördes också utifrån utskicket. Synpunkterna kretsade mer kring hur det fungerar i praktiken och på mycket detaljerad verksamhetsnivå snarare än kring överenskommelsen ( gärna delta i en diskussion om hur hemsjukvården fungerar för personer med utvecklingsstörning ). Vidare efterfrågades även regler för läkarmedverkan, där utvärderingen har undersökt hur läkarmedverkan anses fungera i dag. Information har även spriditis till Regionala pensionärsrådet samt till Handikapprådet. Sveriges Arbetsterapeuter har även lämnat in skriftliga synpunkter kring hemsjukvårdsöverenskommelsen. Utöver intern information och datainsamling inom Halland har dokumentstudier genomförts i syfte att förstå exempelvis andra kommuners ansvarsfördelning för hemsjukvård och ersättningsmodeller samt hur nationella utredningar resonerar kring jämlik vård. Hänsyn har tagits i arbetet till andra pågående arbeten och initiativ, såsom Läkarmedverkan i hemsjukvården6, SärNär samt Trygg och Effektiv Utskrivning. Revisionsbyrån PwC genomförde under hösten 2016 en granskning av vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre i Region Halland. Revisionen genomfördes på uppdrag av revisorerna i Region Halland och har skett i samverkan med länets sex kommuner. Dialog har därför förts med projektledaren på PwC och deras revisionsresultat har undersökts för att undvika dubbelarbete. Vidare har ett nära samarbete funnits mellan den pågående utvärderingen av avtalet om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd. Utvärderingen har ett antal begränsningar Utvärderingen har ett flertal begränsningar som läsaren bör känna till. Utgångspunkten för utvärderingen var inledningsvis att i större utsträckning inkludera kvantitativa analyser och jämförelser. Det fanns en förhoppning om att utifrån dessa kvantitativa analyser kunna dra slutsatser avseende bland annat ersättningsmodellens ändamålsenlighet. Det har dock visat sig vara svårt att jämföra data mellan kommuner på grund av olika redovisningsprinciper samt definitioner. Exempelvis fanns en önskan om att jämföra självkostnad för ordinärt boende och hemsjukvård mot ersättningsbelopp för att få en uppfattning om ersättningsmodellens kvalitet, men denna analys har inte varit möjlig att genomföra då jämförbara data inte har funnits tillgängliga i tillräcklig utsträckning. Detta innebär att det utifrån utvärderingen inte går att dra långtgående slutsatser gällande ersättningsmodellens ändamålsenlighet. 6 Läkarmedverkan i hemsjukvården skiljer sig, som tidigare nämnts, från den läkarmedverkan som beskrivs i hemsjukvårdsöverenskommelsen (229)

145 Arbetsgruppen har som tidigare nämnts bestått av representanter från närsjukvården (offentlig och privat), samtliga kommuner samt tjänstemän vid Regionkontoret. Företrädarna från närsjukvården har dock inte haft möjlighet att delta under de ordinarie arbetsgruppsmötena, vilket innebär att enskilda avstämningar har hållits.7 Detta har bidragit till att kommun och närsjukvård i begränsad utsträckning har diskuterat gemensamt och att Health Navigator AB vid de olika avstämningarna i stället har fått återberätta vad respektive part framfört. Kommunföreträdarna i arbetsgruppen uttryckte redan under första arbetsgruppsmötet att de saknade närsjukvårdens representation och att kunna prata med varandra i stället för att prata om varandra. För närvarande pågår som nämnts flera närliggande arbeten och projekt, exempelvis framtagande av ny överenskommelse i Halland inför den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar gälla Föreliggande utvärdering har dock endast i begränsad omfattning berört närliggande arbeten. Dock är det angeläget att vid en eventuellt reviderad hemsjukvårdsöverenskommelse ta hänsyn till närliggande arbeten för att säkerställa harmonisering gällande språk och begrepp (exempelvis nya överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Halland, som ska ersätta nuvarande betalningsansvarslagen). Våra rekommendationer är i regel riktade till Region Halland och kommunerna. För tydlighetens skull hade det varit mer fördelaktigt att adressera en specifik aktör. Eventuellt skulle rekommendationerna kunna riktas direkt mot GNHH, men som tidigare konstaterats är det inte uppenbart att GNHH har mandat eller förutsättningar för att kunna arbeta vidare med frågorna. 7 Detta beror sannolikt på att närsjukvården först inte ingick i den projektorganisation som Strategisk grupp beslutade om under hösten 2016, utan bjöds in först under våren (229)

146 3. Utvärdering av hemsjukvårdsöverenskommelsen 3.1 ÖVERGRIPANDE NULÄGESBESKRIVNING Hemsjukvårdsöverenskommelsen har varit på plats i två år. Trots ett snabbt, och enligt flera intervjupersoner forcerat införande, är den sammantagna bilden att överenskommelsen är väl utformad och att den har haft positiva effekter på hemsjukvården. Exempelvis anses överenskommelsen ha bidragit till att hemsjukvården i större utsträckning utgår ifrån patientens behov. Samtidigt kvarstår flera utmaningar, varav de största rör ansvarsfördelningen mellan kommunerna och regionen, ersättningsmodellens utformning och att varierande tolkningar av överenskommelsen görs. Snabbt införande, men i dag råder överlag en positiv inställning till hemsjukvårdsöverenskommelsen I samband med överenskommelsens införande uppkom ett par barnsjukdomar, och i flera intervjuer beskrivs införandet som rörigt. Trots flera års bakomliggande politiska beslut var den faktiska omställningstiden i verksamheterna kort, tiden mellan beslut till överenskommelsens ikraftträdande var endast några månader. 8 Flera respondenter anser att det snabba införandet påverkade möjligheten att informera och skapa förståelse i verksamheterna: politikerna tyckte att detta hade de ju pratat om så länge. Men de är ju så långt bort från verksamheten att de inte förstod att detta var nytt för oss ). Vidare ledde den korta omställningstiden till att förberedelsearbetet anses ha blivit något forcerat. I intervjuerna framkommer att ansvarsfördelningen inledningsvis uppfattades som otydlig, och så kallade överprövningar av beslut mellan huvudmännen fick till följd att vissa patienter åkte fram och tillbaka.9 Bilagorna till överenskommelsen var inte heller reviderade när hemsjukvårdsöverenskommelsen trädde i kraft, vilket bidrog till förvirringen. I dagsläget råder dock överlag en positiv inställning till hemsjukvårdsöverenskommelsen. Den anses ha bidragit till att hemsjukvården har blivit mer enhetlig och att vården har blivit mer sammanhållen ur ett patient- och brukarperspektiv. Flertalet tillfrågade har framfört att överenskommelsen har inneburit ett steg i rätt riktning och att de utmaningar som finns huvudsakligen beror på kulturella faktorer och/eller olika tolkningar snarare än överenskommelsen som sådan. Det tycks råda en stolthet bland många tillfrågade i Halland avseende hemsjukvården och hemsjukvårdsöverenskommelsen i Halland ( Visst att vi inte är nöjda med allt här hos oss ännu och att saker kan bli bättre, men vi betraktar ändå hemsjukvården som ett flaggskepp, framför allt om vi tänker på hur det ser ut i resten av landet ).10 8 Samtidigt bör noteras att hemsjukvårdsöverenskommelsen innebar en mycket stor såväl organisatorisk som strukturell förändring där sju parter (samtliga kommuner och regionen) skulle ställa om sina arbetssätt. Detta var ett medvetet val, och vissa praktiska utmaningar avseende övergången var därmed att vänta. 9 Det vill säga att närsjukvården och kommunerna skickade patienterna fram och tillbaka i sina system. 10 Inom den halländska hemsjukvården tas exempelvis ett samlat grepp om vård och rehabilitering, där patienterna automatiskt får sjuksköterskeinsats vid rehabilitering om behov föreligger, vilket inte alltid är fallet nationellt (229)

147 Överenskommelsen anses ha bidragit till att hemsjukvården i större utsträckning utgår ifrån patientens behov Hemsjukvårdsöverenskommelsen tycks ha bidragit till en positiv utveckling på flera områden.11 För det första finns en samsyn bland intervjupersonerna om att hemsjukvården i dag i större utsträckning utgår ifrån patientens egen förmåga och behov, framför allt på grund av att den så kallade tröskelprincipen infördes i samband med hemsjukvårdsöverenskommelsens ikraftträdande. Tröskelprincipen innebär, som tidigare nämnts, att kommunen ansvarar för att tillhandahålla hemsjukvård för alla som skrivits in i hemsjukvården, och att inskrivning till hemsjukvård sker på basis av huruvida patienten har svårt att ta sig till en vårdcentral. Tidigare utförde kommunen endast hemsjukvårdsinsatser för de personer som hade ett beviljat biståndsbeslut för hemtjänst inklusive personlig omvårdnad. Gränsen för huruvida detta biståndsbeslut beviljades bestämdes i regel utifrån om personen kunde klara av att duscha själv eller inte. Denna princip utgick inte fullt ut ifrån patientens behov, menar intervjupersoner, då patienter i vissa fall, på grund av exempelvis personlig integritet, inte velat ha hjälp med att duscha men samtidigt skulle ha varit i behov av hemsjukvård. 12 Om en person inte hade beviljats hemtjänstinsatser med ovan nämnda bivillkor hade närsjukvården i stället ansvaret. För det andra menar flera intervjupersoner att hemsjukvårdsöverenskommelsen tydliggjort rollfördelningen mellan kommunerna och regionen. Detta anses ha underlättat planering och ökat graden av delat ansvarstagande, vilket i sin tur har förbättrat vårdkedjan för patienten. Exempelvis nämner intervjupersoner att det har blivit enklare för sjuksköterskorna i kommunen att skriva ut en patient från hemsjukvården än när den tidigare nämnda principen om duschhjälp gällde. Flera intervjupersoner menar att det i dag finns en större förståelse för att samma patient över tid kan få insatser från båda huvudmännen. Tidigare ansågs patienter med hemtjänstinsatser för personlig omvårdnad i större utsträckning tillhöra kommunen då dessa insatser i regel pågick under en längre tid och patienten därmed förblev en kommunpatient. Vidare upplever flera respondenter att de tidigare diskussionerna kring att patienten tillhör den ena eller andra parten har minskat i samband med hemsjukvårdsöverenskommelsen. För det tredje har några intervjupersoner även framfört att de tror att patienten i större utsträckning upplever en ökad kontinuitet då de möter färre personer, vilket möjliggjorts av kommunernas ökade helhetsgrepp om hemsjukvården. De största utmaningarna med hemsjukvårdsöverenskommelsen rör ansvarsfördelning, ersättningsmodellens utformning och skillnader i tolkning Även om den övergripande inställningen till hemsjukvårdsöverenskommelsen och dagens organisation av hemsjukvården är positiv finns flera utmaningar. De mest framträdande utmaningarna som framkommer i genomförda intervjuer rör ansvarsfördelningen inom vissa områden och ersättningsmodellens utformning. Flera intervjupersoner pekar exempelvis på att tidskrävande diskussioner mellan huvudmännen förekommer gällande vem som ska ansvara för patienten och vem som ska bära eventuella kostnader ( Vi upplever att överprövningar av beslut mellan kommun och närsjukvård ibland görs med syfte att spara resurser snarare än utifrån patientens bästa ). Samtidigt understryker ett flertal i arbetsgruppen att förekomsten av 11 Med detta sagt är det naturligtvis svårt att med full säkerhet dra slutsatser kring vad som beror på hemsjukvårdsöverenskommelsen. 12 Sveriges Arbetsterapeuter är dock av en annan åsikt: Otydliga gränser och svårtolkat avtal medför merarbete för arbetsterapeuterna inom närsjukvården. Tidigare fanns en tydlig gräns Patienter med hjälpbehov vid personlig vård/dusch tillhörde kommunen och kommunrehab var därmed rehabiliteringsansvarig. Tröskelprincipen är oklar, då flertalet patienter kan ta sig till vårdcentral, på något sätt. Nu tar det tid att ta reda på vilken aktör som är ansvarig för patienten (229)

148 oenigheter mellan exempelvis kommunerna och närsjukvården minskat jämfört med hur situationen såg ut tidigare, det känns som att man hör betydligt mindre om detta i dag. Sammantaget är det mindre prat om att spara pengar och lasta över i dag. Vi löser ändå det mesta i samförstånd.. Flera intervjupresoner anser även att ersättningsmodellen brister i transparens, och att ersättningen från regionen inte speglar omfattningen av kommunernas insatser. Vidare har det i utvärderingsarbetet framgått att olika tolkningar av hemsjukvårdsöverenskommelsen görs. Det kan bero både på att parterna gör tolkningar som gynnar den egna organisationen, men också på att det stundtals är otydligt i hemsjukvårdsöverenskommelsen vad som gäller. Intervjupersoner har varit eniga om att tolkningsutrymmet i hemsjukvårdsöverenskommelsen inte skulle behöva vara ett problem, men att det snabbt tenderar att uppstå problem när det finns utrymme att förskjuta kostnader till en annan huvudman (229)

149 3.2 FÖRDJUPAD ANALYS En fördjupad analys av de delfrågor som ligger till grund för att besvara den övergripande utvärderingsfrågan I vilken utsträckning är hemsjukvårdsöverenskommelsen ändamålsenligt utformad? indikerar att det finns ett antal konkreta förbättringsområden, bland annat vad gäller tydlighet, ansvarsfördelning och ersättningsmodellens utformning. Det tycks som att överenskommelsens ändamålsenlighet kan stärkas ytterligare genom revideringar samt dialog mellan parterna Omfattningen av hemsjukvårdsöverenskommelsen är ändamålsenlig, men har missuppfattats En ändamålsenlig omfattning av hemsjukvårdsöverenskommelsen är av stor vikt. Hemsjukvårdsöverenskommelsen bör å ena sidan vara tillräckligt omfattande för att rymma samtliga centrala områden samt vara tillräckligt uttömmande för att ansvarsfördelningen mellan huvudmännen ska vara tydlig. Å andra sidan bör överenskommelsen också vara lättillgänglig samt lämna utrymme för flexibilitet. Hemsjukvårdsöverenskommelsen tycks ha en ändamålsenlig omfattning Hemsjukvårdsöverenskommelsen tycks, på det stora hela, ha en ändamålsenlig omfattning. De åtta avsnitten/kapitlen (1. Giltighet, 2. Tvist, tolkning, ändring och tillägg, 3. Införandet, 4. Informationsskyldighet, 5. Gemensam nämnd för frågor inom hemsjukvården, 6. Regionens uppdrag för hemsjukvård, 7. Kommunernas uppdrag för hemsjukvård och 8. Finansiering av hemsjukvården) i huvudavtalet täcker in nödvändiga områden samtidigt som omfattningen är lättillgänglig. Intervjupersoner har konstaterat att de inte skulle vilja ta bort eller lägga till något specifikt avsnitt utan att omfattningen av överenskommelsen är adekvat, även om flera har efterfrågat att specifika skrivelser tydliggörs samt att klargörande meningar bör inkluderas (se vidare i avsnitt 3.2.3, Omfattar inte reglering för kostnader kopplade till enstaka hembesök, omfattar inte reglering kring vilken kompetens slutenvården ska ansvara för till kommunerna, omfattar inte materialkostnader, omfattar inte reglering kring vilka tjänster/kompetenser som ska erbjudas av kommun respektive region oavsett storlek på kommun ). Flera intervjupersoner framhåller vidare att det i stora drag är positivt att det finns viss flexibilitet i avtalet där det är möjligt att göra anpassningar utifrån patientens bästa. Intervjupersoner har beskrivit att det är positivt att det i dag finns färre bilagor än i tidigare avtal, vilket inkluderade mer än dubbelt så många bilagor. De tre nuvarande bilagorna om rehabilitering och habilitering, barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri anses innehålla nödvändig information och vara välskrivna, enligt arbetsgruppsmedlemmar. 13 Arbetsgruppen för utvärderingen är enig om att de önskar att de tre befintliga bilagorna även fortsättningsvis hålls separata från huvudavtalet (i det fall att bilagorna ska vara kvar). Detta då processen för eventuella revideringar av bilagorna är enklare, då enbart beslut i Kommunstyrelsen/Regionstyrelsen räcker för att revidera bilagorna14, samt för att bibehålla ett kort och lättillgängligt huvudavtal. Det har emellertid lyfts vissa funderingar från kommunernas representanter gällande om bilagorna överhuvudtaget ska vara med i överenskommelsen (i huvuddokument eller bilaga) då, som en 13 Sveriges Arbetsterpeuter har dock lämnat in en synpunkt kring att de inte avser att bilagan om rehabilitering är tillräckligt tydlig: Hemsjukvårdsavtalet och bilagan avseende rehabilitering/arbetsterapi behöver förtydligas, så att gränssnittet blir tydligt för alla aktörer. Det behövs en övergripande rutin för hur samarbetet ska se ut, vilken aktör som har tolkningsföreträde och beslutsrätt. Befintliga resurser och krav behöver ses över för att undvika arbetsmiljöproblem orsakade av bland annat hög arbetsbelastning och bristande chefsstöd.. 14 För revideringar i huvudavtalet krävs beslut i fullmäktige (229)

150 arbetsgruppsmedlem uttrycker det, bilagorna inte alls har med avtalet att göra. Arbetsgruppsmedlemmen menar att psykiatridokumenten är ett samverkansavtal som ska följas oavsett vem som ansvarar för de delar av hemsjukvården som överenskommelsen handlar om. Bilagan om rehabilitering och habilitering beskrivs också enbart vara ett förtydligande av den del av hälso- och sjukvården som kallas rehab och habilitering....men olika versioner av bilagor till hemsjukvårdsöverenskommelsen har använts vilket har lett till missuppfattningar kring omfattningen Trots att hemsjukvårdsöverenskommelsens omfattning sammantaget uppfattas som ändamålsenlig kan vi konstatera att det i praktiken tycks råda viss förvirring kring vilka bilagor som ingår i överenskommelsen. Ett antal bilagor såsom Läkarmedverkan för personer med kommunal hälso- och sjukvård, Hjälpmedel, utrustning och förbrukningsmaterial, Egenvård och egenträning, Policy vårdhygien, Läkemedelsförsörjning inom kommunal hälso- och sjukvård togs bort i samband med den nya hemsjukvårdsöverenskommelsen. Längst bak i dokumentet för huvudavtalet ligger dock hänvisningar till de borttagna bilagorna kvar. Detta tycks ha sin förklaring i att en vikarie bilagt en extra sida till avtalet under hösten Medlemmarna i utvärderingens arbetsgrupp, utsedda av sina respektive organisationer på basis av att de har bäst förståelse för hemsjukvårdsöverenskommelsen, var flera månader in i utvärderingsarbetet av uppfattningen att överenskommelsen omfattar samtliga bilagor som nämns längst bak i dokumentet ( Vi tänkte att dessa bilagor lagts till och att vi skulle förhålla oss till dem och kände frustration över att detta gjorts över våra huvuden. ). Överenskommelsen har därför för många framstått som mer omfattande och otillgänglig än den egentligen är. Dessutom har intervjupersoner från flera kommuner uttryckt oro över att de inte känner till formerna för när bilagor kan läggas till eller tas bort ( Plötsligt finns en ny bilaga och det finns ingen kommunikation eller tydlighet kring detta. ). Vi kan dock konstatera att den bakomliggande orsaken är en missuppfattning som har retts ut i samband med föreliggande utvärdering. Rekommendationer kring omfattningen av hemsjukvårdsöverenskommelsen Region Halland och kommunerna bör tydliggöra omfattningen av hemsjukvårdsöverenskommelsen i huvudavtalet genom att enbart lista de bilagor som hör till överenskommelsen samt beskriva beslutsprocessen för eventuella tillägg/borttagande av bilagor. Region Halland och kommunerna bör säkerställa att den senaste versionen av hemsjukvårdsöverenskommelsen når samtliga berörda aktörer samt att det finns en tydlig ägare för huvuddokumentet. Det är centralt att samtliga parter har tillgång till samma dokumentversion. Region Halland och kommunerna bör i nuläget inte lägga till nya avsnitt eller ta bort befintliga avsnitt (på rubriknivå) från huvuddokumentet (i nuläget åtta avsnitt). Det finns dock skäl att revidera innehållet i de befintliga avsnitten (se mer avsnitt 3.2.3). Region Halland och kommunerna bör även fortsättningsvis hålla de tre bilagorna separata från huvudavtalet, om bilagorna anses nödvändiga att behålla. Inga bilagor bör i nuläget läggas till, men det kan eventuellt vara relevant att exkludera befintliga bilagor (229)

151 3.2.2 Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen har blivit tydligare, men utmaningar kvarstår En tydlig ansvarsfördelning för organisering och finansiering av hemsjukvården är en avgörande förutsättning för att säkerställa en hög kvalitet och effektivitet i vården. Ansvars- och rollfördelningen kan bli tydligare... Det råder viss förvirring kring ansvar och roller mellan huvudmännen. Denna slutsats dras även i den tidigare nämnda revisionen från PwC. Överlag upplever intervjupersonerna att ansvarsfördelningen är tydligare än före 2015, men att utmaningar fortfarande kvarstår där parterna ibland är oense om sitt eget respektive motpartens ansvar.15 Intervjupersoner beskriver att det fortfarande inte är tydligt vem som ska utföra vad i alla situationer.16 En intervjuperson från den offentliga närsjukvården berättar exempelvis att personer med mycket kraftigt graviditetsillamående som har svårt att ta sig till en vårdcentral ska kunna skrivas in i hemsjukvården, men berättar att kommunernas sjuksköterskor har ifrågasatt huruvida detta ligger inom deras uppdrag ( ska vi verkligen syssla med detta?, det kan bli en diskussion bara för att de ser att patienten ifråga är ung, där de inte ser på patientfallet utan snarare utgår från att patienten inte passar in i formen och stereotypen, Andra ärenden som återkommer som dilemma för verksamhterna är när patienten är inskriven i hemsjukvården men vill gå till närsjukvården för vissa insatser, t ex rehabilitering. ). Såväl kommuner som region önskar därför att det tydligare ska framgå vad som är ansvaret för respektive part. Vi kan också konstatera att det i intervjuer med såväl företrädare från närsjukvård som företrädare från kommuner uttryckts att deras respektive organisationer är förfördelade vad gäller ansvar och att de önskar att den andra parten ålades mer ansvar ( Jag upplever att vi har dragit det korta strået ). Det tycks råda en viss misstänksamhet i kommunerna gentemot regionen och vice versa ( kommunerna är så starka och dominerar helt, de på regionen förstår nog inte hur mycket vi gör ). Från kommunernas sida har det bland annat lyfts fram att det är utmanande att inte kunna säga nej till regionen. Exempelvis uttrycks från kommunanställda att det är möjligt att stänga vårdplatser på grund av personalbrist inom specialistsjukvården, men att de själva inte har samma möjlighet ( kommunerna påverkas negativt av Region Hallands stundtals bristande kompetensförsörjning ). Det är dock viktigt att ha i åtanke att det i praktiken är mycket ovanligt att vårdplatser stängs. Vidare nämner företrädare från närsjukvården att det inte bara bör handla om att besvara kommunsköterskornas samtal i tid, utan att kommunerna också måste svara och ringa tillbaka när närsjukvården ringer upp och det är upptaget i telefonen ( borde lägga över en skyldighet även på sjuksköterskorna därute att svara ). Trots dessa kvarstående meningsskiljaktigheter kring roll- och ansvarsfördelning kan vi konstatera, som ovan nämnts, att förtroendet mellan kommunerna och regionen överlag anses vara bättre i nuläget jämfört med situationen innan hemsjukvårdsöverenskommelsen. 15 Ansvarsfördelningen avseende rehabilitering har uttrycks vara särskilt problematisk. Ett mål med hemsjukvårdavtalet är att skapa ett tydligt gränssnitt mellan regionen och kommunerna, där bilagan syftar till att förtydliga de olika vårdgivarnas specifika rehabiliteringsansvar och att underlätta samverkan mellan vårdnivåerna. Under de två år som bilagan i hemsjukvårdsöverenskommelsen har tillämpats har intentionerna inte uppnåtts för arbetsterapi, enligt Sveriges Arbetsterapeuter. För närsjukvårdens arbetsterapeuter anses hemsjukvårdsöverenskommelsen tvärtom ha bidragit till att gränsdragningen mellan närsjukvårdens och kommunens rehabiliteringsansvar har blivit otydligare och att samarbetet har försämrats. Arbetsuppgifterna beskrivs ha ökat i närsjukvården, men utan ökning av personella resurser. Ansvariga vårdcentralschefer upplevs, enligt Sveriges Arbetsterapeuter, vara dåligt insatta i hemsjukvårdöverenskommelsen och ger inte det stöd som behövs, till exempel vid problem gällande gränsdragning/tolkning av avtalet. 16 Vidare tar arbetsgruppsmedlemmar upp att det också ibland upplevs finnas en otydlighet gällande uppdraget från GNHH och uppdraget från den strategiska nivån (229)

152 men det råder delade meningar kring hur ansvarsfördelningen i överenskommelsen ska formuleras Det har dock inte funnits samsyn i utvärderingsarbetet kring vad som bör göras för att komma tillrätta med ovan beskrivna meningsskiljaktigheter avseende ansvarsområden. Inställningen till hur ansvarsfördelningen ska formuleras i överenskommelsen är delad och beror till stor del på vilka förväntningar som finns. Exempelvis har det efterfrågats av ett par intervjupersoner att överenskommelsen bör göras om till ett avtal i vilket plikter och åtaganden förtydligas, för att respektive part ska kunna utkräva ansvar från motparten. Resonemanget är att en överenskommelse inte är tillräckligt bindande. Samtidigt har andra intervjupersoner framfört att ett avtal är för formaliserat: det här handlar om ett ömsesidigt samarbete där vi vill hitta gemensamma lösningar. Eventuella behov av förtydliganden gällande ansvarsfördelning beror således på synen på hemsjukvårdsöverenskommelsen. Bilden är dock att intervjupersoner sammantaget helst ser vissa förtydliganden avseende ansvarsfördelning, men att det inte är önskvärt att alltför hårt reglera formerna för samarbetet mellan parterna. För att främja samverkan och få till en god hemsjukvård för patienten handlar det mer om att försöka bygga förtroende och tillit snarare än att detaljstyra ansvar, enligt merparten av intervjupersonerna. Som tidigare nämnts är det sannolikt inte heller möjligt att skriva bort alla eventuella otydligheter i överenskommelsen. Vi kan se att det uppstår tolkningsutrymme och meningsskiljaktigheter även kring sådana frågor som redan kan anses vara tydligt beskrivna i överenskommelsen. Det är därför viktigt att inte ha en övertro till vilka effekter revideringar för ökad tydlighet kommer att få minst lika viktigt är att parterna arbetar vidare för att hitta former för att kunna tolka i samverkan. Rekommendationer kring ansvarsfördelning i hemsjukvårdsöverenskommelsen Se avsnitt för rekommendationer Tydligheten anses ha ökat i jämförelse med tidigare avtal, även om den befintliga överenskommelsen kan utvecklas på flera områden Tydlighet i hemsjukvårdsöverenskommelsen är en förutsättning för att berörda parter ska förstå vad som menas och för att överenskommelsen ska kunna tolkas lika samt efterlevas. Detta är bland annat väsentligt för att inte onödiga konflikter kring tolkning ska uppstå, vilka kan äventyra möjligheten att ge en likvärdig och god vård för hallänningen. Tydligheten anses ha ökat sedan hemsjukvårdsöverenskommelsen kom på plats... Hemsjukvårdsöverenskommelsen anses av arbetsgruppen vara tydligare än det tidigare hälso- och sjukvårdsavtalet från 2009 som föregick hemsjukvårdsöverenskommelsen. Detta trots att det förra avtalet var längre samt mer omfattande. Den första tiden efter införandet av det förra avtalet fanns till och med en särskild tolkningsgrupp i vilken representanter från kommunerna, Regionkontoret och närsjukvården hjälptes åt att tolka avtalet.17 I en avstämning med regionens kontaktperson för hälso- och sjukvårdsavtalet från 2009 beskrevs att det var mycket vanligt med frågor beträffande otydligheter kring kostnadsansvar och ansvarsfördelning från bland annat verksamhetschefer, 17 Problemet den gången var dock eventuellt inte att gruppen behövde finnas utan att den inte ersattes av något annat när den upplöstes och frågorna kvarstod. I och med hemsjukvårdsöverenskommelsens införande har dock den regionala genomförandegruppen (som delvis kan ses som en motsvarighet) funnits med hela vägen (229)

153 medicinskt ansvariga sjuksköterskor osv. Utifrån detta finns en positiv inställning till hemsjukvårdsöverenskommelsen eftersom tydligheten anses ha ökat. men det finns fortfarande otydliga formuleringar och begrepp i överenskommelsen Även om överenskommelsen upplevs ha blivit tydligare jämfört med föregående samverkansavtal kan konstateras att det finns ett betydande antal otydliga formuleringar, begrepp och ordval i hemsjukvårdsöverenskommelsen. Synpunkterna kring otydlighet rör både större förändringar samt revideringar av enskilda ord. Kritiken utgår framför allt ifrån att ansvarsfördelningen, som konstaterats ovan, och kostnadsansvaret (läs mer under 3.2.6) inte anses vara tillräckligt tydligt formulerade, vilket resulterar i meningsskiljaktigheter avseende tolkning av andra begrepp och meningar (exempelvis enstaka hembesök och tröskelprincipen). Såväl arbetsgruppsmedlemmar från närsjukvården som från kommunerna beskriver att den upplevda otydligheten i hemsjukvårdsöverenskommelsen går ut över patienterna ( Dels tolkar vi olika mellan kommunerna, vilket äventyrar jämlikheten i regionen. Vidare kan det dra ut på tiden när vi är oeniga kring vad som gäller ). Det tycks även råda viss otydlighet kring hemsjukvårdsöverenskommelsens omfång, det vill säga att hemsjukvårdsöverenskommelsen enbart omfattar hemsjukvård i ordinärt boende. Alla kunder/patienter som bor på ett särskilt boende (i dagligt tal äldreboende) skall dock ha sin sjukvård från kommunen, enligt det kommunala åtagandet. Detta oavsett om man har en hemsjukvårdsöverenskommelse eller inte. Det har särskilt framförts utmaningar beträffande tydlighet kring avsnitt 6 (regionens uppdrag) samt avsnitt 7 (kommunernas uppdrag), se Tabell 2 och 3 för en sammanställning utifrån genomfört utvärderingsarbete. Tabell 2. Prioriterade skrivelser för förtydliganden, från överenskommelsens avsnitt 6 Regionens ansvar Kommunföreträdare är skeptiska till att det står Säkerställa och utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras i hemsjukvården samt att medicinsk kompetens och kunnande tillförs hemsjukvården. De hävdar att ordet läkarmedverkan innebär begreppsförvirring givet ny innebörd över tid och att det är svårt att hålla isär det nya pilotprojektet Läkarmedverkan i hemsjukvård från vad som avsågs med begreppet läkarmedverkan när överenskommelsen kom på plats. Kommunföreträdare har gett uttryck för att de hellre skulle se att begreppet läkarmedverkan ersattes med läkaransvar ("Regionen ansvarar för läkare vilket måste förtydligas. Det får inte stå formulerat att kommunen tar över hemsjukvården eftersom det kan tolkas som att hela patientansvaret är kommunens. ). Närsjukvårdsföreträdare reagerar på att det inte görs någon distinktion mellan närsjukvård och slutenvård. Detta bidrar till otydlighet kring ansvarsfördelningen. Företrädare från den privata närsjukvården har under utvärderingsarbetet uttryckt att det inte finns någon garanti för att närsjukvården har tillräcklig kompetens kring till exempel olika specialpumpar osv., utan att viss kompetens ibland enbart finns inom den specialiserade vården. Närsjukvårdsrepresenanter beskriver att kommunanställda inte alltid har insikt i denna skillnad och därmed vänder sig till närsjukvården när de egentligen borde vända sig direkt till slutenvården. Det anses därför vara önskvärt att definiera slutenvårdens kompetens i avsnitt 6 som beskriver regionens ansvar. Samtidigt uttrycker en arbetsgruppsmedlem från en kommun att i förarbetena till överenskommelsen är det tydligt att kommunens sjuksköterskor alltid skall ha vårdcentralen bakom sig. Om där inte finns kompetens är det respektive vårdcentrals ansvar kompetenshöja eller efterfråga från slutenvården. Representanter från den privata närsjukvården har också efterfrågat att följande text från bilagan om rehabilitering och habilitering lyfts in i avsnitt 6: Enligt överenskommelsen om hemsjukvården i Halland ansvarar specialistsjukvården för att kompetens tillförs (229)

154 hemsjukvården för att planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå, med bibehållen patientsäkerhet, ska kunna ges i den enskildes hem. Detta för att ytterligare särskilja närsjukvårdens ansvar och kompetens från specialistsjukvårdens. En arbetsgruppsmedlem från en kommun uttrycker dock att detta gäller för patienter som är inskrivna på sjukhuset och skall tas hem till kommunerna, då skall kommunerna påtala om kompetens inte finns och sjukhuset har ansvar för att ge kompetensen genom till exempel lämna tydliga intstruktioner för en specifik patient på sjukhuset. Som ett led i att tydliggöra ansvaret för vårdplanering har det föreslagits från flera intervjupersoner att det bör göras ett tillägg i avsnitt 6 som förtydligar att regionens uppdrag också innebär att vara sammankallande för vårdplanering. Från och med 2018 blir det sannolikt närsjukvården som får ansvaret för att kalla till samordnad individuell plan (SIP) för de patienter som kommer via slutenvården och en harmonisering av denna förändring bör ske i en eventuellt reviderad hemsjukvårdsöverenskommelse ( Den nya lagen kommer som en gemensam riktlinje och när den är fastslagen kan hemsjukvårdsriktlinjerna ändras utifrån lagen ). Arbetsgruppsmedlemmar från kommunerna önskar att det tydliggörs att ansvar för dietist och logoped ligger hos regionen ( I dag har patienter som är inskrivna i hemsjukvård inte tillgång till denna kompetens då närsjukvården hävdar att det är kommunens ansvar ). Samtidigt svarar en annan arbetsgruppsmedlem på denna kommentar att: kommunen har också rätt att anställa om man ser ett behov av det utifrån de patienter som finns i hemsjukvården. Enligt avsnittet har regionen ett ansvar att i det enskilda ärendet tillföra medicinsk, rehabiliterande och habiliterande kompetens som ligger utanför kommunens kompetensområde. Utifrån ett kompetensperspektiv fungerar det, enligt arbetsgruppsmedlemmar, ofta bra när en patient skrivs ut från slutenvården och en planering finns för hur kompetens ska tillföras i det enskilda ärendet. Det vill säga att slutenvården tillför den kompetens som krävs i det enskilda fallet. Där det uppstår frågetecken är, enligt arbetsgruppsmedlemmar, när det uppkommer behov i verksamheten och av sällan förekommande hälso- och sjukvårdsinsatser som kräver längre fortbildning för att kompetens ska uppnås till exempel: Medicinsk akupunktur 15 hp Lymfterapi 4 veckors vidareutbildning Basal kroppskännedom 5 veckors vidareutbildning Ur ett patientsäkerhetsperspektiv föreslår därför arbetsgruppsmedlemmar att det vore intressant att föra en diskussion om hur ofta en insats ska förekomma för att kompetens ska kunna upprättas samt att insatsen ska kunna ges under året utan uppehåll. Detta brukar oftast betyda att två till tre personer behöver ha kompetens och blir ofta ett problem i sig då ärendena är för få för att räcka till för att upprätthålla kompetensen hos de som fått vidareutbildningen. Vidare har efterfrågats att undersöka samt tydliggöra om det är okej att en patient som är inskriven i hemsjukvården får andra insatser från närsjukvården, under avgränsad tid. Anm. Avsnitt 6 i hemsjukvårdsöverenskommelsen som reglerar regionens ansvar anses vara i särskilt stort behov av förtydliganden. Kommentarer rörande avsnittet har framförts av såväl företrädare för kommun, region och närsjukvård. Tabell 3. Prioriterade skrivelser för förtydliganden i hemsjukvårdsöverenskommelsen, från 7 Kommunernas ansvar Kommunföreträdare föreslår att det bör förtydligas i avsnitt 7 att kommunerna övertagit regionens ansvar för hemsjukvård på sjuksköterskenivå i stället för: Kommunerna i Halland övertar regionens ansvar för hemsjukvård och därmed det samlade ansvaret för hemsjukvården.. Detta utifrån att kommunerna upplever att regionen ibland målar upp en bild av att kommunernas ansvar är mer omfattande än vad de kommit överens om inom ramen för hemsjukvårdsöverenskommelsen. För att detta ska bli fullt korrekt krävs i så fall ett förtydligande kring att kommunernas ansvar även avser arbetsterapeuts- och sjukgymnastnivå (samt eventuellt även ändra ordet sjukgymnast till fysioterapeut). Intervjupersoner, från såväl region/närsjukvård som kommun, har efterfrågat att det tydligare bör framgå i avsnitt 6 vilken typ av kompetens som respektive part ska ha tillgång till. Detta då (229)

155 de har upplevt att det med nuvarande hemsjukvårdsöverenskommelse ibland uppstått problem när viss kompetens inte funnits att tillgå under till exempel semestertider.18 Definitionen av hemsjukvården i Halland anses vara tydlig och fungera väl. Dock är det missvisande att definitionen av hemsjukvården står under avsnittet om kommunernas uppdrag. Detta bidrar, enligt företrädare från såväl region som kommun, till att underminera upplevelsen av att det är ett gemensamt ansvar. Stycket bör därför snarare lyftas upp till en mer övergripande nivå (exempelvis i ingressen till själva överenskommelsen, före avsnitt 1. Giltighet), inte minst när vårdplaneringar i hemmet kommer att utföras av närsjukvården i allt större utsträckning och därmed inte bör finnas beskrivet under avsnittet som beskriver kommunernas ansvar. I avsnittet står följande: Planerade och oplanerade hembesök. Med oplanerade besök avses snabb insats hos i normalfall vårdplanerad patient från sjuksköterska vid oförutsedda behov. Meningen anses vara mycket svårtolkad och flera intervjupersoner har föreslagit att den tas bort, då den inte anses tillföra något i tillägg till definitionen av hemsjukvården. Även följande mening anses vara förvirrande: Vad gäller rehabilitering och habilitering så ska nu gällande bilaga till samarbetsavtalet i hälso- och sjukvård fortsätta att gälla. Tidigare kallades avtalet för ett hälso- och sjukvårdsavtal, och frågor har lyfts huruvida detta avser den gamla benämningen. Meningen behövs sannolikt inte längre, därtill framgår att bilagan för rehabilitering och habilitering gäller redan i början av överenskommelsen. Företrädare från den privata närsjukvården upplever att det inte tillräckligt tydligt framgår att kommunerna också har ansvar för att kunna förskriva hjälpmedel. Det beskrivs ha funnits fall där kommuner periodvis inte själva haft möjlighet att förskriva hjälpmedel under semestertider och då räknat med att detta varit regionens roll. De skulle därför önska att meningen Alla hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska (inklusive specialistsjuksköterska), sjukgymnast och arbetsterapeut skrevs om för att tydliggöra att det inom dessa kompetenser även ska finnas anställda som kan förskriva hjälpmedel. Det står under 7.3 Hemsjukvårdens uppdrag med undantag av undantag för psykiatri och missbruksvård. Utöver att det blivit språkligt fel med dubbla undantag, har flera intervjupersoner uttryckt att det är förvirrande att psykiatri exkluderas ( Varför skulle inte psykiatri kunna ingå i hemsjukvården? ). Det anses inte minst förvirrande att psykiatrin ska exkluderas när två av överenskommelsens överenskommelser handlar om just psykiatrin. Arbetsgruppen har därför föreslagit att skrivelsen skall tas bort. Vidare uttrycker en arbetsgruppmedlem gällande avsnitt 7 att: Enligt överenskommelsen punkt 7.3 ansvarar hemsjukvården för specialiserad somatisk vårdnivå. Denna definition är inte beskriven i överenskommelsen och öppen för tolkning. Det kvarstår att definiera vilken typ av läkarmedverkan som ska finnas för dessa individer. Några övriga önskemål avseende förtydliganden har lämnats i samband med utvärderingsarbetet. Bland annat har önskemål från Genomförandegruppen framförts gällande att lyfta frågan huruvida medicinsk teknisk utrustning ska tolkas som förbandsmaterial i överenskommelsen. Begreppet anses behöva tydliggöras för en god patientsäkerhet kopplat till ordinationer och för möjlighet till nyttjande av upphandlingsavtal skrivna av Region Halland. Vidare önskar arbetsgruppsmedlemmar att läkarmedverkan för barn bör ses över. Som övrig observation kan nämnas att arbetsgruppsmedlemmar har uttryckt att det är positivt att den tidigare Egenvårdsbilagan har slopats, men att det är problematiskt att det har blivit otydligt vad som gäller för barn. Sedan egenvårdsbilagan togs bort står det inte längre tydligt någonstans vad som gäller för barn på korttidsboende. Detta är egentligen utanför ramen för befintlig hemsjukvårdsöverenskommelse, men har lyfts som en angelägen negativ utveckling att ta upp i förhållande till hur det såg ut tidigare. Vi har också erhållit kommentarer om att det behöver 18 Antalet inskrivna patienter i den kommunala hälso- och sjukvården varierar i de halländska kommunerna mellan 137 till 1597, medelvärde cirka 700 och median 675 (siffror från Indikatorrapporten, feb 2017). Det innebär att de är stora skillnader mellan kommunerna i möjligheter att tillhandahålla kompetens inom till exempel ovanstående beskrivna områden (229)

156 kvalitetssäkras hur beslut om egenvård dokumenteras, planers, utförs och följs upp av båda huvudmännen. Rekommendationer kring tydligheten i hemsjukvårdsöverenskommelsen Region Halland och kommunerna bör se över ansvarsfördelningen i överenskommelsen samt i möjligaste mån förtydliga det innehåll som upplevs som otydligt. Det är viktigt att såväl representanter från kommun och region finns representerade i arbetet för att genomföra såväl mindre justeringar, framför allt i överenskommelsens avsnitt 6 och 7, som att diskutera större förändringar. Detta för att kunna nå konsensus kring vad som upplevs otydligt samt hur detsamma bör omformuleras Samverkan har stärkts över tid, men sker fortfarande sporadiskt medan strukturer och formalisering för att säkra samverkan ibland saknas Samverkan mellan vårdkedjans samtliga delar är av stor betydelse för att få till en god och välfungerande hemsjukvård. Informationsöverföring och löpande dialog är viktiga beståndsdelar för en god samverkan. I och med att patienter efter kortare tid kommer att skrivas ut från slutenvården samt att allt mer vård planeras att utföras i hemmet i Region Halland kommer sannolikt behovet av samverkan och välfungerande övergångar mellan huvudmännen att öka ytterligare framöver. Olika syn kring graden av samverkan inom hemsjukvården I utvärderingsarbetet har olika bilder tecknats vad beträffar graden av samverkan inom hemsjukvården, både på strategisk tjänstemannanivå och mer operativ verksamhetsnivå. Det har hörts synpunkter både kring att samverkan fungerar väl respektive mindre väl, samt att samverkan har varit oförändrad respektive har stärkts sedan hemsjukvårdsöverenskommelsens införande. Vi kan inledningsvis konstatera att det finns delade meningar kring GNHH:s efterlevnad av sitt uppdrag, där flera (men inte alla) intervjuande politiska nämndsledamöter i GNHH är positivt inställda medan merparten av intervjupersonerna utanför GNHH är mer kritiska. Som tidigare nämnts är GNHH det politiska samverkansorganet rörande frågor som avser kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret. GNHH ska enligt överenskommelsen föreslå samverkansmöjligheter till huvudmän inom vård-, omsorg- och hälso- och sjukvårdsverksamheter som riktar sig till för huvudmännen gemensamma brukargrupper samt särskilt ansvara för samverkan inom hemsjukvårdsområdet och angränsade områden. Några tillfrågade företrädare för GNHH lyfter att GNHH starkt har bidragit till att främja samverkan ( Via GNHH kan vi ta del av goda exempel som vi sedan tar hem till vår egen verksamhet och lär oss av ). Å andra sidan framhålls det i flera intervjuer med personer utanför GNHH (samt även presoner inom GNHH) att samverkansnämnden inte fullt ut har den genomförandekraft som ligger i de förväntningar som skapas av uppdraget. Intervjupersoner framhåller brist på ansvarstagande hos vissa ledamöter och att GNHH är anonymt och utan muskler att verka för förändring. Det finns också en uppfattning om att de olika frågorna som nämnden diskuterar inte kommuniceras tillbaka till verksamheterna ( Det är något av en udda fågel. Det känns ibland som att politikerna går dit, lyssnar och sen blir det inget mer med det ). Andra framhåller att det tar tid att etablera en nämnd som GNHH ( På två år bör man inte ha för stora förväntningar, nämnden har kommit mycket långt på kort tid ) och att samverkan stadigt förbättrats ( Nämnden blir bara vad man gör den till ). Det tycks även finnas stora lokala variationer i hur väl samverkan fungerar ( Samarbetet fungerar bäst i mindre kommuner. ). I genomförda intervjuer lämnas olika åsikter beträffande graden av samverkan från utförarnas sida. Från en kommun framförs att vi har fått nya dialogmöten och (229)

157 det känns som att det har blivit en helt annan ton med mer samarbete nu, alla anstränger sig mer, medan det bland andra kommunanställda exempelvis lyfts fram att närsjukvården inte alls är med på banan hos oss. Även arbetsgruppsmedlemmar från närsjukvården berättar att det skiljer sig från verksamhet till verksamhet och kommun till kommun gällande hur väl kontakten och samarbetet med närliggande aktörer fungerar. Vidare råder skilda uppfattningar kring hur väl förutsättningarna att samverka ser ut och vad de respektive parterna gör för att bidra till samverkan. I arbetet har bland annat företrädare för den privata närsjukvården framfört att de inte får vara med, de inte får information och att de blir inte inbjudna till olika samverkansforum. Företrädare från den privata närsjukvården uttrycker att de får begränsad återkoppling. Samtidigt har anställda vid Regionkontoret uttryckt att det är så svårt att få med sig och nå fram till de privata vårdcentralerna och vi bjuder alltid in men känner inte att de nappar. På grund av konkurrensaspekter kan det eventuellt vara vanskligt att få de privata aktörerna att samverka i samma grad som den offentliga verksamheten ( 25 konkurrenter känner inte nödvändigtvis att de har samma kitt och att de ska utse representation och jobba ihop ). Skillnaderna i synen på hur väl samverkan fungerar kan bero på skillnader i förväntningar som i sin tur påverkar synen på huruvida det fungerar bra eller ej, vilket även är en av de slutsatser som PwC drar i sin revision från Nya dialogmöten och forum för samverkan har kommit på plats i samband med överenskommelsen och det finns en regional stödstruktur Även om det inte råder någon entydig bild kring hur väl samverkan fungerar kan vi efter genomförda intervjuer konstatera att en positiv aspekt av hemsjukvårdsöverenskommelsen är att fler dialogytor har kommit på plats. Trots att olika bilder har lämnats med hänsyn till samverkan genom GNHH, har upplevelserna i princip uteslutande varit positiva avseende nytillkomna regionala genomförandegruppen för hemsjukvårdsöverenskommelsen (Genomförandegruppen) samt Indikatorgruppen. Vidare kan konstateras att det finns en regional stödstruktur för samverkan som är formaliserad. Genomförandegruppen är ett samverkansforum på tjänstemannanivå som består av representanter från de olika förvaltningarna i Region Halland och från respektive kommun. Gruppen skapades vid hemsjukvårdsöverenskommelsens ikraftträdande för att arbeta för en harmonisering av hemsjukvårdens utformning. Exempelvis har gruppen möjliggjort samsyn angående definitionen av enstaka hembesök. 19 Möten hålls ungefär en gång per månad och genomförandegruppens mandat har förlängts i omgångar. Indikatorgruppen, som startade i samband med hemsjukvårdsöverenskommelsen, har lett ett utvecklingsarbete avseende att ta fram och följa upp indikatorer inom hemsjukvården i Halland. Så kallade indikatorrapporter tas löpande fram vilket innebär att det har blivit möjligt att diskutera och kunna jämföra statistik ( varför ser det ut så hos er? varför ser vi skillnader mellan kommunerna? ), vilket i sin tur skapat flera nya ytor för samverkan, enligt intervjupersoner. Det finns också, som tidigare nämnts, en regional stödstruktur som är formaliserad, med en strategisk grupp för socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Strategisk grupp har dessutom i uppdrag av Chefsgrupp Halland att under året organisera regionala grupperingar kring hemsjukvård (i dag genomförandegrupp och indikatorgrupp) direkt under sig, det vill säga inom 19 Tidigare fanns olika bedömningskriterier mellan kommunerna för enstaka hembesök. För att skapa en likvärdig bedömning och därmed likvärdig vård, har en sammanställning gjorts av kommunernas bedömningskriterier/rutin i syfte att utforma en gemensam rutin (229)

158 sin taktiska nivå, i stället för att de ska ligga direkt under GNHH som i dag. Detta uppdrag är resultatet av att just förutsättningarna för att samverka på ett bra sätt och styra hemsjukvård har diskuterats på senare tid. Från och med hösten 2017 kommer inte längre genomförandegruppen och indikatorgruppen att svara direkt mot nämnden, utan i stället går dialogen via strategisk grupp som har medlemmarna i grupperingarna i sin linje(organisation) och som har ansvaret (på tjänstemannanivå) för samverkan inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård, däribland hemsjukvård, i Halland. Detta bedömer vi som en ytterligare positiv utveckling. men samtidigt brister ibland processer och strukturer för att säkerställa samverkan Oavsett synen på graden av samverkan inom hemsjukvården kan vi konstatera att stödsystem och strukturer som säkerställer samverkan ibland brister, både vad gäller samverkan på regionnivå samt på individnivå för den enskilda patienten. Samverkan inom den halländska hemsjukvården har i intervjuer beskrivits vara något personberoende såtillvida att det saknas processer och strukturer för att säkra samverkan. Graden av samverkan tenderar i stället, enligt flera interjvjupersoner, att vara avhängigt intresse och driv hos enskilda medarbetare ( Det finns ingen formaliserad samverkan där delaktighet från relevanta aktörer riktigt kan säkras ). Arbetsgruppsmedlemmar har uttryckt att deltagande i samverkansforum sker sporadiskt ( Ofta är det någon part som uteblir vid samverkanssamtal ). Som exempel kan nämnas att det har varit svårt att säkra involvering från alla parter i detta utvärderingsarbete. Som ytterligare exempel på områden där samverkan kan utvecklas kan vårdplanering nämnas. Som framgår av definitionen av hemsjukvården ska vårdplanering utgöra navet i hemsjukvården (se avsnitt 7.2). Huvudansvaret för patienten ska ligga på den vårdcentral där patienten är listad, men enligt intervjupersoner är närsjukvården i regel inte en aktiv part i vårdplaneringen i samband med utskrivning i Halland. Förklaringar till varför samverkan brister anses till exempel vara att det inte kravställs, att trösklarna är för höga samt att förutsättningar saknas. Bland annat har företrädare för den privata närsjukvården meddelat att de gärna skulle delta i flerpartssamtal om samverkansmötena i större utsträckning anpassades och genomfördes via exempelvis digitala lösningar. Vidare har bristande tekniska lösningar uppgivits som ett hinder för samverkan, som ett exempel pekar en intervjuperson på att fax fortfarande används inom öppenvården och att det är utmanande att dela information om en patient mellan huvudmännen: vi har inte rätt förutsättningar att på ett smidigt sätt få till ett tidseffektivt samarbete kring patienten, Anmälan om vårdplanering faxas men arbetsterapeuterna i närsjukvården får inget gensvar om de tagit emot ärendet eller vad de beslutat. Därför vet de inte om de ska åtgärda ärendet eller inte, Informationen i datorjournalen VAS är inte tillförlitlig, då denna inte ger klart besked om huruvida patienten är inskriven i hemsjukvården eller i närsjukvården. Arbetsterapeuterna måste därför ofta kontakta kollega i kommunen för att stämma av vem patienten tillhör. Det innebär fördröjning i patientärendet, då det kan vara svårt att få tag på varandra direkt eller nå rätt person. Samma problem kan uppstå för arbetsterapeuter vid Hallands sjukhus, då de har svårt att veta vem de ska överrapportera till. En ytterligare anledning till att samverkan ibland brister är att det anses vara svårt att veta var i samverkansstrukturen som utvecklingsfrågor ska lyftas och tas omhand. Som ett exempel kan följande citat nämnas: de medicinskt ansvariga för rehabilitering initierade, för snart två år (229)

159 sedan, ett omtag när det gäller ansvar för andningshjälpmedel. Frågan har varit uppe i taktisk grupp funktionshinder, strategisk grupp men det blir ingen verkstad. Rekommendationer kring samverkan i hemsjukvårdsöverenskommelsen Region Halland och kommunerna bör gemensamt utreda vilket mandat GNHH har/ska ha samt tydliggöra vilka frågor nämnden hanterar, hur uppföljning av nämndens arbete görs samt vilket ansvar som åligger nämndsledamöterna. Vidare bör beslutsordningen tydliggöras. Region Halland och kommunerna bör överväga att formalisera samverkan ytterligare i alla led samt i vissa sammanhang kräva representation från alla berörda parter. Denna rekommendation är även i linje med en rekommendation från PwC, som i den tidigare nämnda revisionen konstaterar att samverkan på lokal verksamhetsnivå behöver formaliseras och systematiseras för att skapa samsyn avseende tolkning av avtal, rutiner och riktlinjer för en likvärdig och patientsäker vård.20 Region Halland och kommunerna bör överväga att inleda ett arbete för att säkerställa att parter i möjligaste mån arbetar för att förutsättningar skapas för att möjliggöra användning av digitala verktyg såsom videokonferens/skype i syfte att underlätta och effektivisera samverkan, exempelvis i vårdplaneringen Uppföljningen har stärkts, men fortfarande finns tydliga utvecklingsområden Uppföljningen av hemsjukvårdsöverenskommelsen är av stor vikt för dess utveckling och för att säkerställa att överenskommelsen efterlevs. För att främja det syfte som ligger till grund för hemsjukvårdsöverenskommelsen, det vill säga att göra hemsjukvården mer enhetlig och optimal samt sammanhållen för patienten, är uppföljning och efterlevnad centralt. Uppföljningen av hemsjukvården har utvecklats men ifrågasätts Givet att specifik uppföljning av efterlevnaden av hemsjukvårdsöverenskommelsen inte genomförs är det svårt att dra långtgående slutsatser avseende efterlevnaden. Uppföljningen inom hemsjukvården anses dock ha utvecklats positivt i samband med hemsjukvårdsöverenskommelsens införande. Som tidigare har nämnts gäller i dag samma avtal i hela regionen. Före 2015 fanns utöver hälso- och sjukvårdsavtalet även lokala tilläggsavtal mellan kommun och region. I samband med att hemsjukvårdsöverenskommelsen infördes togs dessa lokala avtal bort och det finns i dag enbart ett samlat dokument, vilket anses ha bidragit till att uppföljning av hemsjukvården blivit betydligt enklare. Viss harmonisering av statistik har skett och uppföljning av enhetliga och jämförbara indikatorer har påbörjats. Exempelvis menar Indikatorgruppen att en stabilisering tycks ha skett över tid där det börjar se ut som att man har hittat rätt patientgrupp, bland annat genom tydliggörande kring vilka som blir inskrivna i hemsjukvården och vilka som kategoriseras under enstaka hembesök ( värdena och indikatorer som finns har över tid allt mer konvergerat i de olika kommunerna, vilket skulle kunna indikera att vården i allt större utsträckning är likartad oavsett i vilken kommun som hallänningen bor ). Samtidigt har framlagts att det fortfarande finns stora lokala variationer, men att detta är naturligt givet kommunernas olika förutsättningar ( Det är inget som hemsjukvårdsöverenskommelsen kan råda bot på ) Samtidigt har beskrivits av en arbetsgruppsmedlem att detta är väl beskrivet i den regionala genomförandegruppens uppdrag samt att medlemmarna tar ansvar för samverkan. I stället framför en arbetsgruppsmedlem i stället att problemen består i att uppdragen kommer från GNHH och Strategisk grupp, vilket kan bli mycket rörigt samt att genomförandegruppen därför behöver mandat. 21 Närheten och tillgänglighet till sjukhus beskrivs exempelvis ha stor betydelse för vilka sökmönster som finns inom vården, där till exempel akuta och mer allvarliga fall i sker på vissa vårdcentraler i helt annan utsträckning än bland andra (229)

160 Intervjupersoner har emellertid i stor utsträckning ifrågasatt följsamheten till flera av skrivelserna i hemsjukvårdsöverenskommelsen. I ett flertal avstämningar under utvärderingsarbetet har det framförts åsikter likt följande: själva överenskommelsen är det inget fel på, det handlar om hur den efterlevs och vad som sker i praktiken samt vi är tveksamma till att detta skulle göras i praktiken.. För det första kan nämnas att flera intervjuade (såväl nämndsledamöter i GNHH som andra intervjuade) upplever att GNHH:s uppdrag enligt överenskommelsen inte fullt ut stämmer överens med vad som utförs i praktiken. I hemsjukvårdsöverenskommelsen står det exempelvis att det ingår i GNHH:s uppdrag att utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården samt Fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården för att inför kommande mandatperiod kunna föreslå förbättringar och justeringar i modellen. En stor andel intervjupersoner ställer sig frågande till dessa skrivelser och menar att detta inte görs. Som tidigare har diskuterats kan detta bero på att hemsjukvårdsöverenskommelsen endast har funnits i två år. För det andra har intervjupersoner i stor utsträckning lyft fram utmaningar kring följsamhet beträffande läkarmedverkan och följsamhet till hur hemsjukvårdsuppdraget ska utföras. Det beskrivs exempelvis vara praxis att inte kunna få läkarhjälp inom tio minuter, trots den så kallade tio minuters-regeln. 22 PwC skriver emellertid i sin revision att problematiken med läkarmedverkan inte är ett generellt och organisatoriskt problem, utan ser olika ut beroende på vårdcentral. Samtidigt kan det eventuellt tolkas som ett organisatoriskt problem om det ser olika ut beroende på vårdcentral ( vi har inte uppfattat att regionen har följt upp hur läkarmedverkan säkerställs. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har följt upp det inom ramen för sitt uppdrag. När resultaten sedan visar att flera vårdcentraler inte fullgör sitt ansvar finns ingen tydlig mottagare för den informationen ). Vidare tycks kritiken avseende bristande följsamhet av hemsjukvårdsöverenskommelsen delvis bero på att olika tolkningar görs. Exempelvis tycks parterna, framför allt tiden efter överenskommelsens införande, ha tolkat enstaka hembesök olika. Detta innebär att en part kan uppleva att en annan part inte efterlever överenskommelsen när förklaringen snarare är att de har olika bild av vad det innebär att efterleva överenskommelsen. Utmaningar avseende följsamheten av hemsjukvårdsöverenskommelsen tycks, av naturliga skäl, huvudsakligen ha varit mest framträdande vid tiden efter införandet samt ha berott på uppstartsproblem. Exempelvis berättade en anhörig i en intervju att hon försökt ordna hemsjukvård för sin partner efter hemsjukvårdsöverenskommelsens införande, men att de först fått beskedet att detta inte var möjligt på grund av att hennes partner saknade biståndsbeslut för personlig omvårdnad (trots att detta resonemang inte längre var aktuellt utifrån den nya tröskelprincipen). Exemplet illustrerar att patienten bemötts av personer som inte känt till vad som gällde utifrån den nya hemsjukvårdsöverenskommelsen utan utgått från principerna i det tidigare hälso- och sjukvårdsavtalet. Sådana exempel beskrivs ha blivit färre allt eftersom att det har satt sig ute i verksamheterna vad som gäller. Samtidigt tar ett par arbetsgruppsmedlemmar upp att de tror att avtalsföljsamheten och efterlevnaden för vissa områden inom hemsjukvården har försämrats över tid. Detta har inte med 22 Tio minuters-regeln innebär att en sjuksköterska i hemsjukvården vid behov ska kunna få hjälp från närsjukvårdens läkare inom tio minuter (229)

161 hemsjukvårdsöverenskommelsen i sig att göra, utan beskrivs snarare bero på att uppdraget har blivit svårare att klara av (huvudsakligen kopplat till bemanning och ökad vårdtyngd). samtidigt kvarstår begränsningar med möjligheten att följa upp Det finns ett antal olika förutsättningar som rimligtvis påverkar möjligheten att både följa upp på en mer övergripande strategisk nivå, samt på verksamhetsnivå. Uppföljning av såväl processer (användning av rutiner, hur arbetsuppgifter genomförs etc.) som resultat (uppföljning av resurseffektivitet, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen) är viktigt för att säkra hemsjukvårdens utveckling, vilka säkerställs genom ett antal förutsättningar. Överlag bedöms förutsättningar för jämförbar uppföljning saknas, i regel på grund av olika redovisnings- och verksamhetssystem, otydliga begreppsdefinitioner och bristande jämförbarhet mellan kommunerna. PwC nämner i sin revision från 2017 att uppföljning och utvärdering av hemsjukvården på övergripande nivå inte är tillräcklig. De menar att nyckeltal och indikatorer följs för till exempel antal inskrivna (volymer), men att det finns brister kring uppföljning av kvalitet inom hemsjukvården (till exempel återinskrivningsanalyser och patientenkäter om upplevd sjukvård, nöjdhet etc.). Dock bör understrykas att Indikatorgruppen nyligen har inlett ett arbete för att inkludera variabler för kvalitet i sin uppföljning. Kvalitetsrevision genomförs av Regionkontoret, men enligt uppgifter från avdelningen för uppföljning och analys var revisionsanslaget 2016 brett riktat till hela uppdraget och inte så mycket om själva kommunavtalet. På verksamhetsnivå saknas en enhetlig och konsekvent uppföljning av processer, men utvecklingsarbeten pågår Vidare begränsas möjligheterna att på ett tillförlitligt sätt kunna följa upp hemsjukvården på verksamhetsnivå av att medarbetare inte alltid rapporterar exempelvis avvikelser. 23 Inkomna avvikelser ska sammanställas, analyseras, följas upp och vara en del i ett systematiskt förbättringsoch kvalitetsarbete. PwC skriver i sin revision att enligt uppgifter följs inte alltid rutinerna fullt och avvikelser skrivs inte alltid enligt fastställd rutin utan hanteras ofta informellt i dialog mellan verksamheterna, till exempel vid telefon. Samtidigt pågår flera utvecklingsarbeten, vilket är positivt. Exempelvis bildades det i december 2016 en regional patientsäkerhetsgrupp på initiativ av Strategisk grupp utifrån att behov kring uppföljning diskuterats. Gruppen har inlett sitt arbete under våren Rekommendationer kring uppföljning och följsamhet av hemsjukvårdsöverenskommelsen Region Halland och kommunerna bör fortsätta den pågående utvecklingen av indikatorer och säkerställa att uppföljningen av hemsjukvårdsöverenskommelsen utvecklas Nuvarande ersättningsmodell är förenad med flera svagheter och tycks inte fullt ut svara mot sitt syfte En ersättningsmodell bör vara anpassad för den typ av verksamhet som ska bedrivas då ersättningen påverkar förutsättningar, incitament och beteenden. Modellens syfte och tänkta funktion bör vara tydlig i organisationen (Lindgren, 2014). Ersättningsmodellen inom hemsjukvården är således av stor betydelse. 23 Uppföljningen av hemsjukvårdsöverenskommelsen på verksamhetsnivå ska ske via avvikelser och efterlevnad säkerställas via dialog (229)

162 Nuvarande ersättningsmodell utgår ifrån förväntade kostnader för hemsjukvården Inom ramen för Region Hallands hälso- och sjukvårdsansvar, av vilket hemsjukvården utgör en del, får regionen ekonomiska resurser från exempelvis skatteintäkter och statliga bidrag. Ersättningsmodellen för hemsjukvården styr och reglerar kommunernas erhållna ersättning från Region Halland. Innan hemsjukvårdsöverenskommelsen trädde i kraft 2015 utgick ersättningsmodellen från ett så kallat tjänsteköpsavtal som tecknades mellan kommunerna och landstinget/regionen. Regionen kunde köpa hemsjukvårdstjänster från kommunerna och för utförda tjänster debiterades regionen utifrån en redovisning av utförda timmar samt kringliggande kostnader i utförandet av tjänsten (exempelvis förbrukningsartiklar och medicinteknisk utrustning). 24 I takt med att den nya hemsjukvårdsöverenskommelsen utvecklades, ersattes det tidigare tjänsteköpsavtalet. Det beslutades att den nya ersättningsmodellen skulle frångå en ersättning baserad på faktiska kostnader (där ersättningen bestäms i efterhand) och i stället utgå ifrån förväntade kostnader (där ersättningen bestäms på förhand). I hemsjukvårdsöverenskommelsens avsnitt 8 beskrivs hur de förväntade kostnaderna räknas ut genom ersättningsmodellen. I avsnittet beskrivs också ansvar för finansiering, hur utbetalning görs samt möjlighet till eventuell omräkning av ersättningsbelopp. I överenskommelsen framgår att kommunen ansvarar för finansiering av hemsjukvården inklusive framtida volymändringar på grund av den demografiska utvecklingen och den medicinskt tekniska utvecklingen med de vårdnivåer som föreligger , men ersätts enligt det förväntade ersättningsvärdet. Ersättningsmodellen utgår ifrån en generell formel för uträkning av det förväntade ersättningsvärdet, se Figur 1. Som illustreras i figuren baseras ersättningens storlek på föregående års ersättning samt uppräkning med omsorgsprisindex (OPI) och en demografisk effekt.25 De två senare variablerna är tänkta att spegla kostnadsutvecklingen för hemsjukvård i ordinärt boende. Figur 1. Generell formel för det förväntade ersättningsvärdet, år x För beräkningen av ersättningsvärdet 2015 (det vill säga startåret, året då hemsjukvårdsöverenskommelsen trädde i kraft och därmed när kommunerna började få ersättning utifrån modellen) gjordes beräkningar utifrån ovanstående modell. Detta innebär att ersättningsvärdet för 2014 togs fram (utifrån bland annat tjänsteköp 2013) och multiplicerades med OPI för 2015 och demografisk effekt för åren 2013 och I tjänsteköpsavtalet står följande att läsa kring kringliggande kostnader utöver personal ( 6): Landstingen tillhandahåller (kostnadsansvar) de hjälpmedel, förbrukningsmaterial, provtagningsmaterial, medicinteknisk utrustning och annan utrustning som kommunens personal behöver för utförande av insats inom landstingets ansvarsområde. 25 OPI offentliggörs/beräknas av SKL. Demografiska effekten motsvarar tillväxten av personer över 80 år per kommun. Beräkningen utgår från skillnaden mellan tre år tillbaka i tiden respektive två år tillbaka i tiden och data hämtas från SCB. Vid överenskommelsens start fick varje kommun samma vikt utifrån Hallands totala demografiska effekt, men från och med 2016 (enligt beslut från Strategisk grupp ) räknas den demografiska effekten för respektive kommun. Den demografiska effekten multipliceras med en faktor 0,8 vilken dels ska ta bort effekten av de personer som bor på särskilt boende samt ta hänsyn till eventuella effektiviseringsmöjligheter kommunen gör (229)

163 Det totala ingångsvärdet år 2014 som användes i ersättningsmodellen inför utbetalningarna år 2015 uppgick till totalt 70,7 miljoner kronor (mkr) och togs fram utifrån ett antal datakällor som summerades ihop, vilket illustreras i Tabell 4 nedan. Utgångspunkten var att inkludera all produktion av hemsjukvård i ordinärt boende som kunde tänkas föras över till kommunerna. Därför inkluderades tjänsteköpen från 2013 vilka uppgick till 58,5 mkr, omsorgsprisindex, en effektiviseringsberäkning (det ansågs att kommunerna skulle lyckas effektivisera sin organisation i och med den nya överenskommelsen) samt regionens kostnader från vårdenheterna på 8,4 mkr vilket till största delen representerar de hembesök som regionen utförde under Som tabellen synliggör är det framför allt tjänsteköpen 2013, vilka stod för mer än 80 procent av 2014 års startvärde, som kommit att få stor inverkan på efterföljande års ersättningsbelopp. Tabell 4. Startvärdet för ersättningsmodellen (ingångsvärdet från 2014 som användes i 2015 års ersättning) Retroaktiv Regionens Tjänsteköp Effektivisering uppräkning Summa kostnader % retroaktiv (mkr) OPI vårdenheter 12,3 1,3-0,5 13,0 4,1 17,2 Halmstad * 11,0 1,0-0,4 11,6 0,9 12,6 Kungsbacka ** 11,1 1,3-0,5 11,9 0,8 12,7 Varberg 13,1 1,3-0,5 13,9 1,4 15,3 Falkenberg 7,4 0,9-0,4 7,9 0,4 8,3 Laholm 3,7 0,4-0,2 3,9 0,7 4,7 Hylte Summa Regionen 58,5 6,3-2,5 62,3 8,4 70,7 Kommentar: Belopp redovisade i mkr. *Hemvårdsförvaltningen 11,2 mkr, Socialförvaltningen 1,1 mkr. **Äldreomsorg 9,5 mkr, Funktionsstöd 1,5 mkr. Källa: Presentation Strategisk grupp, Simon Lindroos Den nya ersättningsmodellen mötte motstånd redan inledningsvis Ersättningsmodellen mötte kritik och var ifrågasatt redan från början. Intervjupersoner berättar att flera parter fick acceptera en ersättningsmodell och ersättningsnivåer i den nya hemsjukvårdsöverenskommelsen som de redan från början var kritiska till. Detta för att det alls skulle vara möjligt att enas om den nya överenskommelsen. Flera intervjupersoner menar också att ersättningsmodellen infördes utan att de förstod den ( Vi tänkte att det där har väl ekonomerna koll på men kände oss ändå negativt inställda ) och att den delvis saknade transparens. I efterhand har det därför varit svårt att förstå vad som ligger till grund för modellen ( Varför justeras demografisk effekt med just värdet 0,8? Det framgår ingenstans och bara två år efter är det svårt att veta vad modellen grundade sig på för antaganden och strategiska avvägningar ). Det är möjligt att åberopa omförhandling, men kommunerna uppfattar att det saknas en tydlig process och underlag Sedan hemsjukvårdsöverenskommelsens start har den nya ersättningsmodellen varit föremål för många synpunkter, framför allt avseende det ersättningsbelopp som ersättningsmodellen utgår ifrån (huvudsakligen tjänsteköpen 2013). Kommunföreträdare har uttryckt kritik både vad gäller den absoluta ersättningsnivån ( vi får för lite från regionen ) samt nivån i relation till andra kommuner ( vi är tveksamma till att de nästan får lika mycket som vi får trots att vi är mycket större ) (229)

164 Utifrån hemsjukvårdsöverenskommelsen har parterna dock rätt till omförhandling av ersättningsbeloppen som exempelvis påverkas av förändringar till följd av förskjutningar av vårdnivåer eller andra organisatoriska och vårdmässiga förändringar som kan påverka kommunernas kostnader. I överenskommelsens avsnitt 8.4 Omräkning av Regionens ersättningsbelopp på grund av annat skäl, står att läsa: Partnerna har rätt till omförhandling av ersättningsbeloppen under överenskommelsetiden vid: - Förändringar till följd av förskjutningar av vårdnivåer så att mer avancerad vård än tidigare flyttas från sjukhusnivå till hemsjukvårdsnivå och därigenom påverkar kommunernas kostnader för hemsjukvården jämfört med Andra organisatoriska och vårdmässiga förändringar som kan påverka kommunernas kostnader för hemsjukvården. Trots detta har det inte ansetts vara möjligt att åberopa omförhandling av ersättning för kommunerna då såväl underlag som en tydlig process för detta saknas. Kommunerna har framfört att även om detta står, så känner vi oss handfallna inför vad som krävs och upplever inte att det finns någon egentlig möjlighet att åberopa detta. De vet inte vart de ska vända sig eller vilket underlag som skulle krävas och arbetsgruppsmedlemmar framför att detta mer framstår som en fin skrivelse snarare än något de kan åberopa och använda sig av i praktiken.26 Det saknas också underlag som visar att vårdkostnaderna och/eller vårdtyngden de facto har ökat. Exempelvis saknas data som gör det möjligt att jämföra kommunernas självkostnader i dag mot kostnaderna år Det är emellertid viktigt att notera att kommunernas självkostnader inte är ett helt ändamålsenligt mått för en rättvis resursfördelning. En högre självkostnad kan bland annat bero på en sämre resurseffektivitet. Utöver detta saknas ett gemensamt mått för vårdtyngd, vilket också skulle ha varit nödvändigt för att kunna utföra rättvisande jämförelser. I dag finns bristande förutsättningar för uppföljning av ersättningsvärdet En förutsättning för att kunna utvärdera huruvida ersättningsvärdet som kommunerna erhåller från regionen speglar deras faktiska kostnader för det övertagna uppdraget är att det finns data för uppföljning. Kommunerna saknar dock ett gemensamt tillvägagångssätt för att redovisa och bokföra kostnader relaterade till hemsjukvård i ordinärt boende. Detta innebär att det inte är möjligt att jämföra kommunernas beräknade självkostnader för hemsjukvård i ordinärt boende. Skillnader som har observerats är bland annat sättet att separat redovisa ordinärt boende som egen post eller integrerat med särskilt boende. Inte heller uppdelningen mellan kostnader som kan härledas till hemsjukvårdens respektive hemtjänstens omsorgsarbete i ordinärt boende är tydlig. Halmstads kommun är den enda kommun som i utvärderingsarbetet har kunnat redogöra för en uppskattning av sina kostnader för hemsjukvård specifikt i ordinärt boende. Analyser indikerar att dagens ersättningsbelopp är något snedvridna på grund av brister i ersättningsmodellen Trots att inte data finns tillgängliga för faktiska kostnader relaterat till hemsjukvården i ordinärt boende har ett antal analyser utförts av de variabler som ingår i ersättningsmodellen (1. ersättningsvärdet för föregående år, 2. OPI och 3. demografisk effekt). Analyserna utgår framför allt från kvantitativa data, men har kompletterats med intervjuer i syfte att stödja tolkningar. 26 Samtidigt är detta eventuellt något som en kommunal tjänsteman skulle kunna framföra till sin politiker som sitter i GNHH. Om vederbörande lyft detta i GNHH skulle nämnden kunna ta ett beslut där om hur en sådan process ska se ut. Det vill säga, GNHH uppnår och uträttar vad tjänstemän och förtroendevalda gör av det (229)

165 Sammanfattningsvis indikerar analyserna att dagens ersättningsbelopp eventuellt är något snedvridna: Tjänsteköpen år 2013 har som tidigare nämnts haft stor påverkan på ersättningsmodellen. En analys av tjänsteköpen indikerar att det har funnits tolkningsutrymme vad gäller debitering av kostnader relaterat till personal och andra kostnader i utförande av insats. De skiftande tolkningarna ledde sannolikt till omotiverade skillnader i ersättningsbelopp mellan kommunerna. Sådana omotiverade skillnader i ersättningsmodellens ingångsvärden medför omotiverade skillnader även i dag. Ersättningsmodellernas variabler OPI och demografisk effekt tycks inte spegla den faktiska kostnadsutvecklingen. Valet av basår påverkar i hög utsträckning utfallet. De förväntade ersättningsbeloppen tycks på totalen resultera i lägre belopp jämfört med om kommunerna hade ersatts utifrån det tidigare tjänsteköpsavtalet. Ersättningsmodellens brister har troligtvis medfört att dagens ersättningsbelopp inte fullt ut är rättvisande. Nedan presenteras våra resultat mer utförligt utifrån genomförda analyser. Olika tolkningar av de tidigare tjänsteköpen tycks ha medfört omotiverade skillnader i dagens ersättningsbelopp Som tidigare nämnts, påverkas ersättningsmodellen kraftigt av tjänsteköpen 2013 och därmed efterföljande år. Vid analys av det ersättningsvärde som respektive kommun erhöll 2015 och 2016 jämfört med den statistik som följs upp avseende antalet inskrivna i hemsjukvården från Indikatorgruppen, låter sig ett antal avvikelser illustreras. Analysen baseras på antagandet om ett linjärt samband mellan kommunens andel av inskrivna i hemsjukvården och kommunens andel av ersättningen, se Figur 2. Ett någorlunda linjärt samband tycks finnas för Kungsbacka, Varberg, Laholm och Hylte medan sambandet är icke-linjärt för Halmstad och Falkenberg. De sistnämnda kommunerna har nästan haft samma ersättning för mycket olika volymer av hemsjukvård (Halmstad har haft betydligt fler inskrivna än Falkenberg). Analyserna indikerar omotiverade skillnader som sannolikt beror av tjänsteköpen eftersom de har fått stor påverkan på ersättningsvärdet till kommunerna. Figur 2. Andel inskrivna i hemsjukvården per kommun i relation till kommunens ersättningsandel (2016)27 Källa: Indikatorgruppen, Tjänsteköpsersättning samt Health Navigator-analys. 27 Grafens syfte är en skattning av utsträckningen med vilken ersättningen är rättvisande genom att anta ett linjärt samband mellan andel av totalt inskrivna i hemsjukvården per kommun jämfört med kommunens andel av ersättningen (229)

166 I intervjuer beskrivs att tjänsteköpen har påverkats av tolkningsutrymmen och att ersättningsbeloppet till varje kommun därmed inte baserats på samma grunder, vilket skulle kunna förklara skillnaderna ovan. Som exempel debiterades olika faktiska kostnader kopplade till timredovisning. Vissa kommuner tycks enbart ha debiterat ersättning för faktisk tid hos patienterna medan andra kommuner tycks ha debiterat ersättning för faktisk tid hos patienterna plus kringliggande tid före och efter. Vidare beskrivs att det funnits ett betydande tolkningsutrymme rörande kringliggande kostnader ( Olika personer tog betalt för olika saker. Går det att tolka olika så görs det ). I en workshop med ekonomer från kommunerna och Regionkontoret gjordes ett försök att gemensamt fylla i Tabell 5 utifrån frågan Vilka kringliggande kostnader kunde kommunen debitera i utförande av tjänst?, vilket gav upphov till ett antal frågetecken. Flertalet av de kostnader som nämns i tjänsteköpsavtalen (som regionen hade kostnadsansvar för) var oklara för ekonomerna och ingen samsyn rådde inom gruppen kring vilka kostnader som ingick i de tidigare tjänsteköpen. Det framkom också under mötet att det fortfarande råder delade meningar gällande vad som ska ingå respektive inte ska ingå i ersättningen från regionen, exempelvis kring material, vilket som tidigare nämnts skapar friktioner ( Det finns ekonomiska effekter av att bilagorna till överenskommelsen togs bort utan konsekvensbeskrivning. Tydliggör vilka kostnader som region respektive kommunen ska stå för. ). Tabell 5. Workshop Vilka kringliggande kostnader kunde kommunen debitera för i utförande av tjänst? Typ av kostnad Svar från ekonomerna kring vad kommunen kunde debitera regionen Personal Ja Sjukvårdsmaterial och förbrukningsartiklar i samband Oklart med insats Hjälpmedel, behandling och inkontinens i samband med Oklart insats Medicinteknisk utrustning i samband med insats Oklart Källa: Workshop med ekonomer 8/2/2017. Vidare har en arbetsgruppsmedlem efterfrågat att ersättning för de enstaka hembesöken behöver definieras vid en eventuell revidering av befintlig överenskommelse, med anledning av att det ibland anses otydligt. För att sammanfatta ledde de skiftande tolkningarna av tjänsteköp år 2013 sannolikt till omotiverade skillnader i ersättningsbelopp mellan kommunerna. Sådana skillnader i ersättningsmodellens ingångsvärden medför omotiverade skillnader även i dag. Ingångsvärdet år 2014 saknade totalt 3,8 miljoner kronor Som ovan nämnts ska kommunerna erhålla ersättning för all produktion av hemsjukvård, däribland de belopp som ersattes utifrån det tidigare tjänsteköpsavtalet. I beräkningen för startvärdet 2014 återfinns dock felaktigheter, och som ett resultat saknas kringliggande kostnader på totalt 3,8 mkr i total utbetald ersättning från Region Halland till kommunerna, se Tabell 6.28 Detta innebär att ungefär motsvarande belopp saknats även efterföljande år. Om värdet ska räknas upp retroaktivt bör värdena justeras för OPI och demografisk effekt enligt ersättningsformeln. Data för antalet inskrivna baseras på statistik från maj 2016 samt ersättningen från Region Halland till kommunerna för Presentation för Strategisk grupp, från ekonom vid Regionkontoret (Simon Lindroos) (229)

167 Tabell 6. Kostnader relaterade till tjänsteköpen 2014 (mkr, avrundade siffror) Tjänsteköp Faktiska tjänsteköp 2013 utifrån timpriser Andra kostnader relaterade till tjänsteköp Halmstad 12,3 12,0 0,7 Kungsbacka 11,0 11,0 0,6 Varberg 11,1 11,1 0,9 Falkenberg 13,1 13,1 0,9 Laholm 7,4 7,5 0,5 Hylte 3,7 3,7 0,3 Summa regionen 58,5 58,4 3,9 Totala Differens kostnader 62,3 3,8 Källa: Region Halland. Ersättningsmodellens variabler för kostnadsutveckling tycks avvika från tjänsteköpens utveckling Ett ytterligare konstaterande är att variablerna (OPI och demografisk effekt) för kostnadsutvecklingen inte tycks spegla tjänsteköpens kostnadsutveckling. Våra analyser indikerar att tjänsteköpens kostnadsökning varit högre än variablernas motsvarande utveckling. Det kan visserligen vara så att variablerna är relativt representativa för den underliggande behovsutvecklingen, men att tjänsteköpen har påverkats för mycket av ovan nämnda tolkningar. I Figur 3 visas den genomsnittliga årliga tillväxten för tjänsteköp för Hallands kommuner under Laholm, Varberg, Falkenberg och Hylte har haft en tillväxt på mellan 3 7 procent årligen, medan Halmstad och Kungsbacka har växt betydligt mer (omkring procent varje år). Figur 3. Tjänsteköpens genomsnittliga årliga tillväxt, Källa: Region Hallands tjänsteköp , Health Navigator-analys. Om ovanstående tillväxttal jämförs med variablerna OPI och demografisk effekt, se Figur 4, resulterar tillväxttalen för varje kommun snarare i 1 4 procent, vilket är lägre än motsvarande siffror ovan (i synnerhet för Halmstad och Kungsbacka) (229)

168 Figur 4. Utveckling av variablerna OPI och demografisk effekt, Källa: Statistiska centralbyrån, SKL omsorgsprisindex, Health Navigator-analys. I intervjuer har arbetsgruppsmedlemmar tagit upp att de upplever att justeringarna som görs årligen för OPI och den demografiska effekten är otillräckliga för att fånga kostnadsförändringar ( Kostnaderna har ökat i snabbare takt än ersättningsnivåerna, Vi har fortsatt följa statistiken och ser för närvarande att antalet hemsjukvårdsärenden inte ökar men omfattningen gör det. ). Som exempel kan nämnas förskjutningar i vårdnivåer, det vill säga att slutenvården i allt större utsträckning skriver ut patienter tidigare och att kommunerna i sin tur vårdar allt sjukare patienter i hemmet ( Alltmer avancerad sjukvård utförs i hemmet. Den mer avancerade sjukvården i kommunala hälso- och sjukvården medför ökade kostnader och behöver kompenseras ekonomiskt, Den allmänna inställningen/kulturen går mot att människor ska kunna få vårdas hemma och enbart de med specialiserad, avancerad vård vårdas på sjukhus. ). Informationen från intervjuerna har dock i regel inte gått att under utvärderingen bekräfta med fakta. Utöver ökad patientvolym beskrivs förskjutningarna även kräva allt mer medicinsk apparatur som i sin tur kräver resurser och kompetens. Flera intervjupersoner pekar på att utvecklingen mot allt mer vård (samt vårdplaneringar) i hemmet förväntas fortsätta.30 Sett till demografisk effekt kan andelen patienter över 80 år också vara densamma i en kommun mellan två år, men om det under denna tidsperiod sker en förändring så att allt fler patienter över 80 år som tidigare varit på sjukhus ska vårdas i hemmet leder det eventuellt till ökade kostnader för kommunernas uppdrag för hemsjukvården, men enligt ersättningsmodellen inte till någon ökad ersättning. Även materialkostnaderna anses ha ökat snabbare än vad som avspeglas i ersättningsnivåerna, drivet av bland annat förändringar till följd av den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård: Med nya lagen Trygg och effektiv utskrivning kommer patienter komma 29 Tillväxten är beräknad enligt formeln, det vill säga (1+OPI)*[1+(demografisk effekt*0,8)], där OPI är samma värde för ersättningsåret x och demografisk effekt baseras på personer över 80 år mellan åren x-2 och x Utöver ovan kan även konstateras att arbetsgruppmedlemmar har påpekat utmaningar med att möta framtida behov av hemsjukvård utifrån befintlig modell. Som exempel kan nämnas Kungsbacka kommun. Kungsbackas kommuns prognoser indikerar att de kommer att växa med 14 procent de närmaste tio åren, medan åldersgruppen över 80 år kommer att växa med hela 80 procent under samma period (229)

169 hem fortare med färre dagar på sjukhus vilket kräver resurser hos kommunen och närsjukvården.. I tillägg kan även nämnas att arbetsgruppsmedlemmar har tagit upp att kostnaderna för till exempel sårvårdsmaterial har ökat: Olika upphandlingar för material och produkter för region och kommun försvårar vid ordination av material/produkter då kostnaden kan vara högre för kommunen. En översyn av gemensam upphandling, mellan kommuner och region behövs för att kunna ge patienten likvärdig vård samt få en gemensam kostnadsbild.. Sammanfattningsvis kan konstateras att variablerna för kostnadsökningar alternativt kostnadsminskningar troligtvis inte speglar hemsjukvårdens förändringar i tillräckligt hög grad, vilket således kan leda till ett för lågt respektive för högt ersättningsbelopp. Hur stor inverkan och betydelse eventuella tolkningar för tjänsteköpen har, låter sig emellertid inte utan svårighet utrönas. Valet av tjänsteköpens basår i ersättningsmodellen, exempelvis 2013 jämfört med 2014, får stora konsekvenser för respektive kommuns ersättningsvärde Som tidigare nämnts, baserades 2015 års ersättningsvärde på ersättningsvärdet 2014, OPI och demografisk effekt. För ersättningsvärdet 2014 beslutades att utgå ifrån tjänsteköpen 2013 som basår samt ett antal andra kostnadsposter (se Tabell 4 för detaljerad information). Ett alternativt utgångsläge hade varit att utgå ifrån 2014 års tjänsteköp och därmed ha 2014 som basår. I Figur 5 illustreras respektive kommuns tjänsteköpsutveckling, där, som vi sett tidigare, betydande variationer förekommit. Hade modellen utgått ifrån 2014 års tjänsteköp hade värdet förändrats, framför allt hade Halmstad fått ett antal miljoner kronor mer i ersättning. Några kommuner, såsom Falkenberg och Hylte, hade i stället erhållit en något lägre ersättning. Valet av basår har således fått stora konsekvenser för ersättningsvärdet. Figur 5. Tjänsteköpens utveckling, Källa: Region Halland och Health Navigator-analys. Ersättningsvärdet tycks, oaktat basår, medföra lägre ersättningsbelopp totalt sett jämfört med om kommunerna hade ersatts utifrån det tidigare tjänsteköpsavtalet En ytterligare analys av det totala ersättningsvärdet för alla kommuner stärker resonemanget att valet av basår orsakar betydande konsekvenser för utfallet av ersättningsvärdet. Vi har valt att (229)

170 jämföra 2014 års tjänsteköpsvärde som totalt uppgick till 64,3 miljoner kronor (det sista värdet som finns tillgängligt för tjänsteköp) mot olika scenarier som har sin utgångspunkt i ersättningsmodellen. De olika scenarierna har utformats utifrån olika basår. Som Figur 6 nedan illustrerar hade kommunerna i Halland på totalen 2014 fått 7 32 procent lägre ersättning om den nuvarande ersättningsmodellen hade legat till grund för ersättningsbeloppet snarare än faktiskt fakturerade kostnader (det vill säga tjänsteköpen). Val av basår får således avsevärd påverkan på ersättningsvärdet. Antas ett liknande mönster framöver, ger ersättningsmodellen på totalen en lägre ersättning till kommunerna jämfört med tidigare tjänsteköpsavtal. Se bilagan längst bak i utvärderingsrapporten för motsvarande diagram per respektive kommun. Figur 6. Scenario över utfall av ersättningsmodellen för 2014 baserat på olika basår Källa: SKL Omsorgsprisindex, SCB:s befolkningsdata på personer över 80 år, Region Hallands tjänsteköp för , Health Navigator-analys. Det råder viss oro över att nuvarande ersättningsmodell inte skapar rätt incitament Det råder fundersamhet bland intervjupersoner kring huruvida ersättningsmodellen skapar rätt incitament för att främja mer vård i hemmet. Utifrån ett kraftigt förenklat teoretiskt resonemang medför den nya ersättningsmodellen incitament för utföraren (i detta fall kommunen) att arbeta så resurssnålt som möjligt (både enligt hälso- och sjukvårdslagen samt kommunallagen gäller dock att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt). I det tidigare fallet, när ersättningen utgick ifrån faktiska kostnader, gäller det motsatta incitamentet att producera så mycket som möjligt (Lindgren, 2014). Detta resonemang bekräftas i intervjuer där intervjupersoner uttrycker vissa funderingar för de incitament som skapas av ersättningsmodellens utformning: Ju sjukare en patient är, desto mindre incitament har huvudmännen av naturliga skäl att önska ta över ansvaret för den patienten. I arbetsgruppen för utvärderingen har det framförts att ersättningsmodellen eventuellt borde utformas för att ge motsatta incitament: ju svårare sjuk du är, desto mer ska kommunen eller annan huvudman vilja ha patienten. Det är dock angeläget att påpeka att två extremer beskrivs ovan. Naturligtvis är det viktigt att alla patienter, oavsett vårdtyngd, är önskade hos samtliga vårdgivare. Vidare bör tilläggas att kommunerna inte heller har något val - eftersom det ju är vårdplaneringen som styr genom tröskelprincipen. Kommuner kan inte välja bort patienter om de blir inskrivna i hemsjukvården och ingen huvudman kan välja bort patienter (229)

171 Till detta föreligger också indikationer på att kostnaderna för hemsjukvården kan förväntas öka ytterligare i framtiden. I den nya hälso- och sjukvårdsstrategin som antagits av Region Halland, kommer allt fler patienter att vårdas i hemmet framöver. Alla parter önskar därför hitta en flexibel ersättningsmodell som skapar rätt incitament för parterna att hantera denna omställning. Eventuellt finns en konflikt mellan att ha en ersättningsmodell som baseras på förväntade kostnader (om incitamentet då blir att arbeta så resurssnålt som möjligt) och önskan att kommunen ska ta över mer och mer vård i hemmet. För att stimulera kommunernas kapacitet att producera mer hemsjukvård, snarare än tvärtom, har det i arbetet lyfts fram alternativa lösningar som komplement till ersättningsmodellen, till exempel möjligheten att införa patientavgifter som en extra intäkt och incitament för att öka produktionen.31 Enligt medlemmar i utvärderingens styrgrupp har upp till 75 procent av Sveriges kommuner redan patientavgifter inom hemsjukvården (denna siffra har ej kunnat bekräftats i utvärderingen, vi har försökt undersöka varifrån värdet kommer men inte funnit källan). Sammanfattningsvis tycks valet av basår för tjänsteköp, exempelvis 2013 snarare än 2014, få betydande effekter på kommunernas erhållna ersättningsbelopp och därmed inte vara särdeles robust. Vidare tycks det som att ersättningsvärdet på totalen, oaktat basår, medför lägre ersättningsbelopp jämfört med om kommunerna hade ersatts utifrån det tidigare tjänsteköpsavtalet. Mot bakgrund av att kommunerna utifrån ersättningsmodellen eventuellt inte har incitament att tillhandahålla mer vård i hemmet eftersom det är förenat med högre egna kostnader kan det ifrågasättas huruvida ersättningsmodellen skapar rätt incitament för att fortsätta främja viljeinriktningen om mer vård i hemmet. Rekommendationer kring ersättning i hemsjukvårdsöverenskommelsen Region Halland och kommunerna bör gemensamt se över och revidera ersättningsmodellen. Vid en första revidering bör de delar av ersättningsmodellen som är möjliga att åtgärda på kort sikt ses över, medan ett mer långsiktigt utvecklingsarbete bör hantera exempelvis frågor kring vårddtyngdsmätningar och mätningar av reell kostnadsutveckling. Inom ramen för den första revideringen bör bland annat ingå att kompensera för de cirka 4 miljoner kronor årligen som saknats i regionens utbetalningar, att se över den relativa fördelningen av utbetalade medel samt att tydliggöra kostnadsansvar för sjukvårdsmaterial samt medicinsk teknisk utrustning etc. Region Halland och kommunerna bör överväga att inleda ett arbete för att etablera en gemensam struktur för redovisning av kostnader inom hemsjukvården. Detta är relevant bland annat för att GNHH ska kunna fullfölja sitt uppdrag om att följa upp resurseffektivitet enligt avsnitt 5.2 i överenskommelsen men framför allt ur ett patienthänseende för att kunna planera vård på rätt vårdnivå. Region Halland och kommunerna bör överväga att inkludera en skrivelse under kommunernas och eventuellt regionens uppdrag i överenskommelsen om att årligen redovisa faktiska kostnader relaterade till hemsjukvården. 31 Å andra sidan tillkommer det eventuellt betydande administration, vilket bör övervägas. Vidare kan eventuellt ifrågasättas om det bidrar till att främja jämlik vård om olika avgiftssystem föreligger (229)

172 4. Rekommendationer för den fortsatta processen I utvärderingen lämnas löpande ett antal rekommendationer för hur den befintliga överenskommelsen skulle kunna utvecklas för att bättre svara mot sitt syfte och mål. Rekommendationerna rör alltifrån hur begrepp och definitioner kan utvecklas för att bli tydligare till hur uppföljningen kan stärkas. I den händelse att parterna bestämmer sig för att vidareutveckla och fortsätta det nuvarande samarbetet utifrån hemsjukvårdsöverenskommelsen lämnar vi även en övergripande rekommendation för den fortsatta processen. Som tidigare nämnts är syftet med utvärderingen att belysa i vilken utsträckning hemsjukvårdsöverenskommelsen är ändamålsenligt utformad. Ambitionen är att utvärderingen ska tjäna som underlag för att kunna vidareutveckla den befintliga hemsjukvårdsöverenskommelsen i den händelse att parterna önskar förlänga det nuvarande samarbetet. Det har inte varit inom utvärderingens uppdrag att utreda alternativ till hemsjukvårdsöverenskommelsen, utan endast att utvärdera ändamålsenligheten i befintlig överenskommelse. Utifrån detta lämnas två typer av rekommendationer, 1) rekommendationer för hur överenskommelsen kan utvecklas samt 2) rekommendationer för den fortsatta processen i den händelse att parterna önskar fortsätta samarbetet. Löpande i utvärderingen har rekommendationer lämnats beträffande hur innehållet i och utformningen av hemsjukvårdsöverenskommelsen skulle kunna utvecklas för att bättre svara mot syfte och mål. I den händelse att parterna bestämmer sig för att vidareutveckla och fortsätta det nuvarande samarbetet utifrån hemsjukvårdsöverenskommelsen lämnar vi även en övergripande rekommendation för den fortsatta processen. GNHH bör planera för en strukturerad process med tydliga milstolpar Förberedelsearbetet för en reviderad överenskommelse bör inledas i god tid för att säkerställa tillräckligt med tid för översynen av de prioriterade frågor som vi lyfter i denna utvärdering och säkerställa att beslut om reviderad överenskommelse kan ske senast före hemsjukvårdsöverenskommelsen löper ut För att klara av tidsplanen är det angeläget att en strukturerad process med tydliga milstolpar definieras och följs. Figur 8 illustrerar en möjlig fortsatt process med fem faser. De fem faser som föreslås innebär 1) Förberedelser och projektuppstart, 2) Översyn av nyckelfrågor, 3) Utarbeta dokument, 4) Beredning och 5) Beslut. 32 Överenskommelsen gäller till och med Överenskommelsen kan genom skriftlig överenskommelse förlängas fyra år i taget om samtliga parter enas om detta senast ett år innan överenskommelsens upphörande. Utifrån information från en av Region Hallands jurister kan dock parterna komma överens om annan lösning eller reviderad överenskommelse fram till och med (229)

173 Figur maj - juni7. Föreslagen för en reviderad överenskommelse juniprocess - sep sep okt 2017 mars 2018 Framtagande av utkast på ny ÖK Förberedelser och projektuppstart Översyn av nyckelfrågor Berednings- och beslutsprocess för ny ÖK Utarbeta dokument Beredning Beslut 1) Förberedelser och projektuppstart Inledningsvis bör en projektorganisation, med representation från samtliga berörda parter, tillsättas. I samband med detta är det relevant att knyta relevant fackkompetens till arbetet, exempelvis jurister och ekonomer. Vidare behöver planering och koordinering av arbetet genomföras och en detaljerad projektplan upprättas. Dessutom behöver en tydlig kommunikation kring den tilltänkta fortsatta processen ske så att beslutsgången och tidslinjen är väl känd bland parterna. Som tidigare har nämnts är det angeläget att planera och harmonisera den fortsatta procesen med andra pågående arbeten. Ett utkast till överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Halland håller för närvarande (april 2017) på att utarbetas. Vid ett fortsatt utvecklingsarbete av hemsjukvårdsöverenskommelsen är det väsentligt att framtida rekommendationer överensstämmer med den nya överenskommelsen vid utskrivning, som har kommit betydligt lägre än den eventuellt reviderade hemsjukvårdsöverenskommelsen. I förberedelsearbetet ingår att inhämta denna information. 2) Översyn av nyckelfrågor När förutsättningarna för det fortsatta arbetet finns på plats genomförs kompletterande analyser (exempelvis kring ersättningsmodellen) samt förhandling mellan parterna kring nyckelfrågor. Det är mycket viktigt med en konstruktiv ansats från alla parter i detta arbete. Arbetet bör i högsta möjliga mån ta sin utgångspunkt i utvärderingens slutsatser och rekommendationer. Ett möjligt tillvägagångssätt är att analysera möjliga scenarier/alternativ för de områden där parterna önskar förändring/revidering, inklusive konsekvensanalyser, där parterna ges möjlighet att ta ställning/förhandla utifrån ett antal konkreta förslag som utvecklas utifrån utvärderingens slutsatser. En robust förankring och process för löpande dialog mellan alla involverade parter är centralt i detta steg. Därutöver kan det vara aktuellt att vidare analysera och se över ett antal områden vid sidan av själva hemsjukvårdsöverenskommelsen, till exempel patientavgifter inom hemsjukvården. Vid en revidering av hemsjukvårdsöverenskommelsen är det viktigt med realistiska förväntningar. Under ett första revideringsarbete kommer det sannolikt inte att vara möjligt tillgodose alla de förbättringsområden som har redogjorts för i denna utvärdering. I stället är det lämpligt att planera för ytterligare revideringar i framtiden, där parterna lämnar de områden som kommer att kräva ett mer omfattande utvecklingsarbete tills vidare. Med fördel bör en långsiktig plan utformas, där arbetet delas upp i vilka revideringar som bör ske på kort, medel respektive lång sikt. Exempelvis kan det vara fördelaktigt att redan inledningsvis se över den relativa fördelningen av medlen utifrån ersättningsmodellen, medan parterna på längre sikt bör arbeta för att inkludera parametrar såsom vårdtyngd i den ersättning som utbetalas (229)

174 3) Utarbeta dokument När det råder en tydlig och samstämmig bild av vilka förändringar som bör ske utarbetas utkast med stöd av relevant kompetens, till exempel jurister och företrädare för samtliga parter. 4) Beredning När ett reviderat utkast av överenskommelsen färdigställts, går den för beredning. Det är viktigt att det under beredningen framgår i vilken utsträckning överenskommelsen kan revideras och vilka synpunkter som kan lämnas. 5) Beslut Efter beredning tas utkastet för beslut (229)

175 Källförteckning HSL 14 kap, 1. Hälso- och sjukvårdslagen. från Riksdagen. Tillgänglig: [hämtad ]. Lindgren P. (2014). Ersättning i sjukvården modeller, effekter, rekommendationer. Stockholm: SNS Förlag PwC-revisionsrapport. (2017). Samgranskning i Hemsjuvården i Halland, Region Halland. Regeringskansliet. (2012) Strategi för en god och mer jämlik vård Region Halland. (2013). Slutrapport Framtidens hemsjukvård (HSS120093). Samuelsson E. (2011). Kommunaliserad hemsjukvård (SOU, 2011:55). Stockholm: Statens offentliga utredningar/fritzes. SLL Stockholms läns landsting. (2015). Hemsjukvård Tillgänglig: [hämtad ] Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvården i förändring - En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Socialstyrelsen. (2011). Ojämna villkor för hälsa och vård jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen. (2017). Termbanken. Tillgänglig: [hämtad ] (229)

176 Bilagor Figur B1. Scenarion per kommun över utfall av ersättningsmodellen för 2014 baserat på olika basår (229)

177 Källa: SKL Omsorgsprisindex, SCB:s befolkningsdata på personer över 80 år, Region Hallands tjänsteköp per kommun för , Health Navigator-analys (229)

178 49 178(229)

179 Revisionsrapport samgranskning i hemsjukvården i Halland 8 HNH (229)

180 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Regionkontoret Styrning och stöd Angelica Eriksson Nämndtjänsteman Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Revisionsrapport samgranskning i hemsjukvården i Halland Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att godkänna skrivelsen och översända denna till Region Hallands revisorer. Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna inom Region Halland genomfört en granskning av vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Syftet med granskningen har varit att bedöma och besvara revisionsfrågan om Region Halland och Hallands kommuner säkerhetsställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredställande vis. Revisorerna har översänt rapporten till gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i Region Halland med begäran om svar senast den 15 juni 2017 om vilka åtgärder nämnden avser att vidta med anledning av resultatet i granskningen. Regionkontoret Magdalena Barkström Nämndtjänsteman Bilaga: yttrande Revisionsrapport samgranskning i hemsjukvården i Halland Beslutet ska skickas till Region Hallands revisorer 180(229)

181 1(3) Datum Diarienummer HNH Region Hallands revisorer Yttrande på revisionsrapport samgranskning i hemsjukvården i Halland Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel har tagit emot revisionsrapporten Samgranskning i hemsjukvården. Region Hallands revisorer begär svar senast den 15 juni Revisionsrapportens samlade bedömning är att gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i Region Halland inte fullt ut har säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredsställande vis. Sammanfattningsvis ser gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel att stora delar av de områden som hanteras i rapporten ligger utanför nämndens ansvarsområde. Nämndens främsta uppgift är att vara det politiska samverkansorganet, att från politiskt håll kvalitetssäkra hemsjukvårdsprocessen, för bästa vård för hallänningen. Vidare uppdrag som åligger nämnden är bland annat att föreslå samverkansmöjligheter till huvudmännen inom vård-, omsorgs- och hälsooch sjukvårdsverksamheter som riktar sig till huvudmännens gemensamma brukargrupper, samt utifrån underlag i de kvalitetsindikatorer som indikatorgruppen utarbetar ska nämnden även föreslå satsningar på utveckling och kompetens som kan ske gemensamt i Halland. Gemensamma nämnden arbetar kontinuerligt med att säkra informationen mellan huvudmän. Främsta fokus har varit och är att identifiera rätt hantering av informations- och beslutsärenden. Nämnden ser vikten av rätt representation för att de förtroendevalda ska kunna föra hem frågorna och få gehör. Denna fråga hanteras gång på gång vid sammanträdena och man försöker tillsammans finna en väg för att informationsflödet mellan huvudmän och gemensam nämnd ska fungera. Gemensamma nämnden lyder under överenskommelsen som tecknades den 1 januari Avvikelsehanteringen ligger därav inte under nämndens ansvarsområde, nämnden har inte någon verksamhet. Gemensamma nämnden vill poängtera att det i överenskommelsen mellan huvudmännen avsnitt två Tvist, tolkning, ändring och tillägg, punkt två står Vid oenighet om bestämmelser i denna överenskommelse tolkas överenskommelsen av företrädare som har utsetts av parterna. Samtliga parter förbinder sig att följa den av den gemensamma nämnden gjorda tolkningen. Utöver detta arbetar genomförandegruppen med att förtydliga och förenkla för att utförandet ska fungera. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr: (229)

182 2(3) Gemensamma nämnden delar revisonsrapportens uppfattning och ser behovet av gemensamma system för informationsupphämtning. Frågan hanteras i nämndens internkontrollplan för 2017 där man följer utvecklingen och ser behov av att huvudmännen har mer likställd dokumentation för jämförbar data. Olika huvudmän har delvis olika verksamhets- och uppföljningssystem vilket försvårar detta. I dagsläget är det inte möjlighet att enkelt följa vårdflöden ( hemsjukvårdspatientens väg mellan olika vårdnivåer), vilket behövs för att följa upp och planera för rätt vård på rätt vårdnivå. Detta har att göra med att det är olika huvudmän som utför hemsjukvård, och det begränsar möjligheten att dela jämföra data på grund av att lagstiftningen begränsar det. Det som kan göras är följa pågående laglighetsprövning, och i relevanta sammanhang påvisa angelägenheten. Gemensamma nämnden informerar om det regionövergripande projektet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård som hålls ihop av Region Halland, där det inom ramen för huvudprojektet finns ett delprojekt som arbetar med att säkerhetsställa informationsöverföring. Under hösten 2017 kommer ett gemensamt informationsöverföringsprogram LifeCare för patientdata införas. Inom ramen för trygg och effektiv utskrivning från slutenvård kommer även en överenskommelse gällande vårdprocesserna mellan huvudmännen tecknas och börja gälla från och med den 1 januari En förhoppning är att införandet ska resultera i tydlighet och förstärkt vårdprocess. Närsjukvården kommer även få en central roll i vårdprocessen i och med införandet, genom att de får ansvarar för att vårdplaneringen genomförs. Idag hanteras detta mellan sjukhus och hemkommun. Gällande mörkertalen för avvikelser så finns rutiner, och de förväntas följas. Gemensamma nämnden anser sig redan arbeta kontinuerligt med revisorernas synpunkt på att uppföljning och utvärdering behöver utvecklas för att i enlighet med hemsjukvårdens uppdrag säkerställa följsamhet till avtal och överenskommelser med fokus på en likvärdig vård för den äldre befolkningen i Halland. Vidare bör resultat av uppföljningarna kommuniceras. Varje år i mars, juni, september och december presenteras en indikatorrapport som bereds på strategisk nivå där tjänstemän från kommunerna och Region Halland deltar. Indikatorgruppen arbetar kontinuerligt med att utveckla uppföljningen. Indikatorrapporten har initialt haft fokus på kvantitet för att ha en grund att utvecklas vidare på. Framåt sätt arbetar indikatorgruppen i samråd med politik och tjänstemän med att utveckla kvalitativa mätningar inom hemsjukvården. Gemensamma nämnden anser att det är av vikt att lyfta den färska utvärdering framarbetad av Healt Navigator som exern konslut. Utvärderingen visar på en övergripande positiv inställning till överenskommelsen från alla parter. Överenskommelsen anses även ha bidragit till en ökad tydlighet och förbättrade förutsättningar för hemsjukvård i Halland. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr: (229)

183 3(3) Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Ulrika Jörgensen Ordförande Magdalena Barkström Nämndtjänsteman Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr: (229)

184 184(229) RHR

185 185(229)

186 Revisionsrapport Samgranskning Hemsjukvården i Halland Projektledare Margaretha Larsson Region Halland My Nyström Martin Hassel Malou Olsson Josefine Palmqvist Schultz Januari (229)

187 Hemsjukvården i Halland Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Metod och avgränsning Granskningsresultat Styrning Avtal/överenskommelser avseende hemsjukvård och samverkan Det finns aktuellt avtal avseende Läkarmedverkan - Tillgång till avtalad läkarresurs/ specialistkompetens Det finns rutiner för hantering av avvikelser från ingångna avtal och överenskommelser Bedömning och rekommendationer Fungerande organisation/samverkansformer som stödjer hemsjukvården och dess utveckling Bedömning och rekommendationer Rutiner och riktlinjer för vårdkedjan Vårdplanering Enstaka hembesök Informationsöverföring Återinskrivning till sjukhus Bedömning och rekommendationer Uppföljning och utvärdering Bedömningar Rekommendationer Bilaga 1 - Processkarta inskrivning i hemsjukvård Bilaga 2 - Rutin informationsöverföring i Meddix Bilaga 3 - Enkätsvar Närvård Region Halland Bakgrundsfrågor Riktlinjer och rutiner för vårdkedjan...28 Arbete för att minska återinskrivning till sjukhus Samverkan och samarbete okt-dec 2016 Region Halland PwC 1 av (229)

188 Hemsjukvården i Halland Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna inom Region Halland genomfört en granskning av vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Granskningen har skett i samverkan med länets sex kommuner. I Hylte och Kungsbacka kommuner har granskningen genomförts av revisionsbyrån EY. Syftet med granskningen är att bedöma och besvara revisionsfrågan om Region Halland och ovannämnda kommunerna säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vår samlade bedömning är att Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i Region Halland och Driftsnämnd Närsjukvård inte fullt ut har säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredsställande sätt. I vår bedömning utifrån avstämning mot kontrollmål har vi funnit att det finns aktuella rutiner och riktlinjer för vårdkedjan och dess olika processer men att dessa inte tillämpas fullt ut. Granskningen har visat på utvecklingsområden avseende Följsamhet till avtal, riktlinjer och rutiner Informationsöverföring. Uppföljning och utvärdering av hemsjukvårdens kvantitet och kvalitet. Avtal/överenskommelser avseende hemsjukvård och samverkan. Kontrollmål Kommentar Det finns aktuellt avtal avseende Läkarmedverkan Uppfyllt. Tillgång till avtalad läkarresurs/ specialistkompetens Delvis uppfyllt Det finns rutiner för hantering av avvikelser från ingångna avtal och överenskommelser Delvis uppfyllt. okt-dec 2016 Region Halland PwC Avtal och överenskommelser mellan huvudmännen finns och dessa är i allt väsentligt ändamålsenliga. Specifikt avtal avseendeläkarmedverkan finns inte då detta ingår i den övergripande överenskommelsen Svårigheter att komma i kontakt med läkare nämns som ett problem dock inte generellt för samtliga vårdcentraler. Vi konstaterar att projektet med läkarmedverkan i hemsjukvården positivt påverkat tillgången till läkare och läkarmedverkan. Det finns rutiner för avvikelsehantering dock bör följsamheten till dessa förbättras och säkerställas. 2 av (229)

189 Hemsjukvården i Halland Fungerande organisation/samverkansformer som stödjer hemsjukvården och dess utveckling. Kontrollmål Kommentar Det finns fungerande organisation/samverkansformer på övergripande och lokal nivå Uppfyllt. Det finns en ändamålsenlig organisation på likväl övergripande nivå som på lokal nivå. Ur ett patientperspektiv finns dock behov att på lokal verksamhetsnivå tydligare formalisera och systematisera samverkan för att skapa samsyn avseende tolkning av avtal, rutiner och riktlinjer för en likvärdig och patientsäker vård. Rutiner och riktlinjer för vårdkedjan: Kontrollmål Kommentar Aktuella rutiner/riktlinjer finns för informationsöverföringen mellan aktörerna Delvis uppfyllt. Aktuella rutiner/riktlinjer finns för att undvika återinskrivning till sjukhus Delvis uppfyllt. Aktuella rutiner/riktlinjer finns vårdplanering Delvis uppfyllt. Det finns rutiner för informationsöverföring men dessa tillämpas inte fullt ut. Delar av informationen sker via fax vilket kan innebära risker i patientsäkerhet och effektivitet. Det finns en utmaning i att huvudmännen använder olika IT-system och det faktum att flertalet olika it-stödsystem används parallellt kan innebära en risk för att väsentlig information saknas och/eller är inaktuell. Rutiner finns men trots att det inom de intervjuade verksamheterna finns en upplevelse av aktivt arbete för att undvika oplanerade inskrivningar utifrån bland annat rutinen Trygg hemgång är vår bedömning att detta arbete inte fått önskad effekt. Rutiner i vårdprocessen följs inte till fullo. Rutiner och riktlinjer finns på både regional och lokal nivå för att säkerställa vårdkedjan och dess olika processer. Dock finns brister avseende följsamhet till dessa rutiner och riktlinjer. Närsjukvården och vårdcentraler behöver bli en tydligare del i vårdprocessen. Även okt-dec 2016 Region Halland PwC 3 av (229)

190 Hemsjukvården i Halland professionen kring rehabilitering behöver i större utsträckning bli och ses som en naturlig del i den samordnade vårdplaneringen oavsett på vilken vårdnivå planeringen sker. Aktuella rutiner/riktlinjer finns för hantering av avvikelser från fastställda rutiner. Delvis uppfyllt. Rutiner för hantering av avvikelser från rutiner, riktlinjer och avtal finns som är tydliga och ändamålsenliga men att dessa inte följs fullt ut. Det finns dock mörkertal när det gäller avvikelser då inte alltid hanteringen sker som den ska och i stället hanteras mer informellt via telefon eller inte hanteras över huvud taget. Uppföljning och utvärdering Kontrollmål Kommentar Uppföljning och utvärdering av vårdkedjan sker systematiskt. Uppfyllt. Uppföljning sker löpande via regionens indikatorrapporter där nyckeltal och indikatorer följs avseende kvantitet. Dock kan uppföljningen utvecklas och även omfatta kvalitativa delar. Extern konsult har av gensamman nämnden för hjälpmedel och hemsjukvård i uppdrag att utvärdera hemsjukvården och vårdkedjan nu två år efter att avtalet/överenskommelsen avseende hemsjukvård i Halland tecknades. Hemsjukvårdens utveckling följs upp och utvärderas systematiskt avseende: - effekter - volymer - ekonomi. okt-dec 2016 Region Halland PwC Delvis uppfyllt. Utvecklingen följs löpande via regionens indikatorrapporter det är dock en brist att viss del av statistikinsamling sker manuellt vilket kan påverka uppgifternas riktighet. Det finns behov av att utveckla enhetligt system för regionen för systematisk uppföljning och utvärdering av framtagna indikatorer. 4 av (229)

191 Hemsjukvården i Halland 1. Inledning 1.1. Bakgrund Överenskommelsen om hemsjukvården i Halland gäller från 1 januari Regionen har ett ansvar för slutenvården och läkarinsatser i särskilda boenden och hemsjukvård. Övriga insatser tillgodoses av kommunen. Många personer får stöd av hemtjänst/hemsjukvård för att klara av att bo hemma så långt möjligt. Vårdcentralerna har en viktig roll för de patienter som inte omfattas av hemsjukvård eller andra stödinsatser. En väl fungerande vårdkedja är en förutsättning för att uppnå syftet med hemsjukvårdsreformen. Vård av äldre i samverkan med kommunerna har varit i fokus under lång tid med fokus på bland annat säker vård. Samverkan/samarbete mellan huvudmän är väsentligt för en effektiv vårdprocess. Regionen och kommunerna möter ofta samma personer/patienter i primärvård, hemsjukvård, sjukhusvård, särskilda boenden och hemtjänst. Det förekommer att personer som vårdats på sjukhus blir kvar på sjukhuset trots att behandlingen är avslutad. Kommunerna övertar efter en tid betalningsansvaret för dessa patienter. Kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård regleras i lagstiftning. I lagen regleras även aktiviteter under vårdtiden till exempel inskrivningsmeddelanden, framtagande av vårdplaner och utskrivningsmeddelande. Det är således viktigt att regionen planerar för en utskrivning i tid, kallar till vårdplanering. Kommunen måste vara flexibla i sitt arbetssätt för att snabbt kunna ordna servicen hemma då patienten blir utskriven. En fungerande hemsjukvård och samverkan möjliggör för personer med vård- och omvårdnadsbehov att så lång möjligt kunna få sin vård där denne bor utan att behöva förflyttningar mellan huvudmän. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys funnit skäl att granska vårdprocessen och hemsjukvården ur ett kvalitativt och effektivitets perspektiv Syfte och Revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om Region Halland och kommunerna har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Granskningen utgår från huvudmännens respektive uppdrag och ansvar samt styrning, uppföljning och samverkan. Den ska också granska risk för brister i kommunikation som kan påverka den äldre negativt, såväl mellan som inom huvudmännen. Detta omfattar också analyser att gränssnitt/ansvarsgränser är tydliga mellan regionen och kommunerna. okt-dec 2016 Region Halland PwC 5 av (229)

192 Hemsjukvården i Halland Den övergripande revisionsfrågan är om: Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i Region Halland, Driftsnämnd Närsjukvård samt ansvarig nämnd för hemsjukvård i respektive kommun har säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredsställande sätt? Revisionskriterier Dokument som är styrande inom området, avtal i olika former, gemensamt antagna rutiner för ex vårdplanering, Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Betalningsansvarslagen Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Kontrollmål Avtal/överenskommelser avseende hemsjukvård och samverkan - Det finns aktuellt avtal avseende Läkarmedverkan - Tillgång till avtalad läkarresurs/ specialistkompetens - Det finns rutiner för hantering av avvikelser från ingångna avtal och överenskommelser Fungerande organisation/samverkansformer som stödjer hemsjukvården och dess utveckling - Det finns fungerande organisation/samverkansformer på övergripande nivå - Det finns fungerande organisation/samverkansformer på verksamhetsnivå Rutiner och riktlinjer för vårdkedjan - Aktuella rutiner/riktlinjer finns för informationsöverföringen mellan aktörerna - Aktuella rutiner/riktlinjer finns för att undvika återinskrivning till sjukhus - Aktuella rutiner/riktlinjer finns vårdplanering - Aktuella rutiner/riktlinjer finns för hantering av avvikelser från fastställda rutiner. Uppföljning och utvärdering - Uppföljning och utvärdering av vårdkedjan sker systematiskt. - Hemsjukvårdens utveckling följs upp och utvärderas systematiskt avseende: - effekter - volymer - ekonomi. Metod och avgränsning Granskningen har avgränsats till att omfatta vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre i ordinärt boende. Vidare har granskningen berört avdelningar på tre kliniker vid Hallands sjukhus inom Region Halland. Granskningen som redovisas i denna rapport omfattar Region Halland. Granskningen är en del i en samgranskning som har omfattat länets sex kommuner, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Kungsbacka, Laholm och Varberg samt vårdcentraler i respektive kommun och tre kliniker vid Hallands sjukhus inom Region Halland (kirurgkliniken, medicinkliniken och rehabiliteringskliniken). De vårdcentraler som berörts i granskningen är, okt-dec 2016 Region Halland PwC 6 av (229)

193 Hemsjukvården i Halland VC Falkenberg, VC Slöinge, VC Oskarsström, VC Nyhem, VC Bäckagård, VC Hyltebruk VC Torup, VC Kungsbacka, VC Åsa, VC Håsten, VC Tvååker samt VC Laholm Inom ramen för granskningen har intervjuer genomförts på plats vid Halmstad och Varbergs sjukhus med områdeschef, avdelningschefer, vårdplanerare/vårdplatskoordinator, verksamhetsutvecklare och utredare vid ledningskansliet Hallands sjukhus. Telefonintervju har genomförts med nämndsansvarig chef för den gemensamma nämnden. Vidare har verksamhetschefer och medicinskt ansvariga läkare på 12 vårdcentraler intervjuats i de 6 kommunerna som omfattas av granskningen. En webenkät skickades till 38 personer inom de berörda vårdcentralerna varav 23 besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens på ca 62 procent. Detta är att betrakta som låg svarsfrekvens vilket gör att inga generella slutsatser kan dras. Däremot förstärker svaren i enkäten till stor del det som framkommit vid intervjuer vilket gör att det kan användas. Enkäten bestod av 24 frågor och det fanns utrymme att lämna kommentarer för de flesta av frågorna. Resultaten av enkäten redovisas i sin helhet i bilaga till rapporten. Granskningen har vidare genomförts genom en genomgång av aktuella riktlinjer och rutiner, både på regional som lokal nivå. Bland annat följande styrande och stödjande dokument har ingått i granskningen: Överenskommelse om hemsjukvård i Halland 2015, rev Bilaga till överenskommelsen: Överrapportering från vårdcentral till kommunal hemsjukvård för enstaka hembesök journalhandling Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix, Riktlinjer för vårdplanering hemsjukvård i öppenvård och enstaka hembesök, Rutin: Meddix driftstopp Rutin: Trygg hemgång Rutin vårdplanering, publicerad Blankett: överenskommelse/vårdplanering öppenvård 2, vårdplan hemsjukvård, journalhandling Indikatorrapport Hemsjukvård i Halland. november 2016 Årsredovisning 2015 för gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Hallands Hälso- och sjukvårdsstrategi Riktlinje Egenvård i Halland, gäller from och med Rapporten har faktakontrollerats i verksamheten och kvalitetssäkrats internt enligt vår modell för att säkerställa god kvalitet. okt-dec av 35 Region Halland PwC 193(229)

194 Hemsjukvården i Halland 2. Granskningsresultat 2.1. Styrning Avtal/överenskommelser avseende hemsjukvård och samverkan Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges i den egna bostaden. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutade 25 februari 2015 om en överenskommelse för hemsjukvården i Halland. Överenskommelsen gäller från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2018 men implementerades i praktiken 7 april Genom överenskommelsen regleras ett gemensamt ansvar för frågor inom hemsjukvården genom den gemensamma nämnden. Definitionen för hemsjukvård är enligt avtalet: Hemsjukvård i Halland avser hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tid. Vårdplaneringen är grunden för inskrivning i hemsjukvården. Hemsjukvårdens uppdrag omfattar också enstaka hembesök hos ej inskrivna patienter. I enlighet med avtalet ska patient som inte kan ta sig till vårdcentralen själv och som har behov av sammanhängande vård skrivas in i hemsjukvården. Principen benämns som tröskelprincipen. Överenskommelsen innebär också att kommunens legitimerade personal vid behov gör enstaka hembesök hos patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården. Bilden som förmedlas vid intervjuer är att ansvar och roller upplevs otydligt. Det saknas definitioner av vad termer som långvarigt eller bestående innebär vilket skapar skillnader i tolkning. Den bild som förmedlas till oss är att det finns ett tolkningsutrymme i överenskommelsen och avtalet samt det finns en önskan om en större tydlighet. Det uppges från både kommun, vårdcentraler och sjukhus att det finns olika tolkningar av överenskommelsen, svårigheter som lyfts rör vilka som ska tillhöra hemsjukvården och exempelvis vilken vårdnivå som ska ansvara för patienter med omfattande hjälpmedelsbehov. okt-dec 2016 Region Halland PwC 8 av (229)

195 Hemsjukvården i Halland Andel inskrivna i hemsjukvård Diagrammet visar inskrivna invånare i förhållande till befolkningsantal, där antal personer med hemsjukvård dividerats med totalt antal personer i respektive kommun. Figur 1 - Antal inskrivna i hemsjukvård juni 2015-sept 2016 Källa: Diagram lånat från Indikatorrapporten november 2016 Regional nivå finns inte med i diagrammet men enligt rapporten är total antal av hallänningarna inskrivna i hemsjukvård relativt konstant, cirka 1,3 %, medan det finns skillnader mellan kommunerna. Laholm, Halmstad och Hylte har under perioden minskat andelen inskrivna, medan övriga ligger relativt konstant eller har ökat något. Laholm är den kommun där andelen inskrivna har minskat mest. Det har dock i intervjuer med representanter från Laholm framkommit att det finns viss problematik i uppgifter kring volymer vilket kan medföra viss felmarginal i uppgifterna från Laholms kommun vilket åtgärdats inför I slutet av perioden har Halmstad störst andel inskrivna, även om andelen minskat svagt under perioden. Kungsbacka har under hela perioden en lägre andel inskrivna i hemsjukvård, en förklaring till det är att kommunen har en yngre befolkning och färre i åldern 80+ än övriga kommuner Det finns aktuellt avtal avseende Läkarmedverkan - Tillgång till avtalad läkarresurs/ specialistkompetens Enligt överenskommelsen om hemsjukvård utgör regionens uppdrag för hemsjukvården att: Säkerställa och utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras i hemsjukvården samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården Säkerställa att patient får den rehabilitering och habilitering som ligger utanför kommunens ansvar och kompetens. I överenskommelsen finns inga krav på vårdcentralerna att lokala avtal om läkarmedverkan ska tecknas. Region Halland har i dokumentet Uppdragsbeskrivning för Vårdval Halland 2016 fastställt primärvårdsenheternas ansvar för hemsjukvård. Av dokumentet framgår bl.a. följande krav: Vårdenheten ska erbjuda en god tillgänglighet för kommunens sjuksköterskor angående patienter som valt vårdenheten, via telefon ska läkare nås inom tio miokt-dec 2016 Region Halland PwC 9 av (229)

196 Hemsjukvården i Halland nuter, och vid behov erbjuda hembesök av läkare inom ett dygn, utifrån bedömning och samråd med kommunsjuksköterska. Läkare ska utföra hembesök hos invånare som på grund av allvarlig sjukdom, inklusive palliativt skede, och/eller handikapp, inte kan ta sig till mottagningen utan stora problem. Kommunernas sjuksköterskor beskriver att det är svårt att få tag på vårdcentralernas läkare. I intervjuer med hemsjukvårdspersonal från kommunerna framhävs dock att problematiken med läkarmedverkan från vårdcentralerna inte är ett generellt och organisatoriskt problem, utan ser olika ut beroende på vårdcentral. Detta anses delvis bero på brist på tillgängliga resurser för vissa vårdcentraler, och i andra fall anses det vara en prioriteringsfråga och/eller personfråga snarare än en resursfråga. I maj 2016 startade en pilotverksamhet avseende läkarmedverkan i hemsjukvård. Denna pilotverksamhet ligger organisatoriskt inom närsjukvården Halland. Syftet med projektet är att patienten ska få vård på rätt nivå och att undvika onödiga inskrivningar på sjukhus. De patienter som ska prioriteras bestäms i samverkan mellan hemsjukvårdsläkaren och kommunens hälso- och sjukvårdspersonal. Läkare på vårdcentral och hemsjukvårdsläkare har enligt uppgift en kontinuerlig dialog om de insatser som görs för patienten. Syftet med projektet har enligt intervjuerna varit att ta hand om brådskande behov av oplanerade hembesök för att därmed undvika sjukhusbesök. I praktiken har läkaren fungerat som ett stöd för hemsjukvårdspersonalen, inte minst för kommunens sjuksköterskor, för att exempelvis hantera felaktiga läkemedelslistor och minska risken för att sjuksköterskor står ensamma med ansvaret kring medicinering. De intervjuade inom kommunernas hemsjukvård se positivt på projektet med läkarmedverkan då de i denna organisationsform har ett stort stöd och att det ger goda effekter för patienterna. Vad gäller regionens ansvar för att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården uppger intervjuade att vårdcentralerna tillhandahåller kostnadsfria utbildningar vid behov. Det kan t.ex. behövas vid införandet av nya behandlingsmetoder eller ny teknik. I intervjuerna med representanter från sjukhuset framkommer att till en del saknas förståelse för vilken kompetens som finns i kommunen och att det exempelvis vid vissa tillfällen kan behövas tid för utbildning kring specifika insatser innan kommunen kan ta emot patient som enligt bedömning på sjukhuset är utskrivningsklar Det finns rutiner för hantering av avvikelser från ingångna avtal och överenskommelser Region Halland har rutiner för hantering av avvikelser från ingångna avtal och överenskommelser. Vid intervju framkommer att chefsläkaravdelningen vid Hallands sjukhus arbetar med avvikelser. Inkomna avvikelser sammanställs, analyseras, följs upp och är en del i ett systematiskt förbättrings- och kvalitetsarbete. I ett patientsäkerhetsperspektiv involveras verksamhetsansvariga inom både regionen och i kommunerna för att i verksamheten jobba med ständiga förbättringar och sprida erfarenheter. okt-dec 2016 Region Halland PwC 10 av (229)

197 Hemsjukvården i Halland Enligt uppgifter följs dock inte dessa rutiner fullt ut och avvikelser skrivs inte alltid enligt fastställd rutin utan hanteras ofta informellt i dialog mellan verksamheterna exempelvis via telefon Bedömning och rekommendationer Vår revisionella bedömning avseende avtal och överenskommelser mellan huvudmännen är att dessa i allt väsentligt är ändamålsenliga, dock finns det brister i följsamhet som behöver säkerställas. Det finns vidare rutiner fastställda för hantering av avvikelser från rutiner, riktlinjer och avtal. Enligt vår bedömning är dessa rutiner tydliga och ändamålsenliga men att dessa inte följs fullt ut. Enligt vår bedömning fungerar avvikelsehantering till viss del. Avvikelser som dokumenteras och hanteras enligt fastställd rutin är del i regionens systematiska kvalitetsarbete vilket enligt vår bedömning är bra. I ett patientsäkerhetsperspektiv involveras verksamhetsansvariga inom både regionen och i kommunerna för att i verksamheten jobba med ständiga förbättringar och sprida erfarenheter. Det finns ett mörkertal när det gäller avvikelser då inte alltid hanteringen sker som den ska och i stället hanteras mer informellt via telefon eller inte hanteras över huvud taget. Vår rekommendation är att avvikelsehanteringen gällande rutiner och riktlinjer över huvudmannagränsen behöver utvecklas och bli en del i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet inom ramen för samverkan i vårdprocessen Fungerande organisation/samverkansformer som stödjer hemsjukvården och dess utveckling Samverkan mellan Region Halland och länets sex kommuner avseende stöd och utveckling av hemsjukvården sker i olika sammanhang. Den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel är det politiska samverkansorganet. Nämndens ska bland annat utarbeta indikatorer för uppföljning, fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården och föreslå satsningar på utveckling och kompetens. I den gemensamma nämnden finns representanter från regionen och samtliga Halländska kommuner. Närmaste nämnden på tjänstemannanivå är den strategiska gruppen där förvaltningschefer från regionen och kommunerna verkar. Organisatoriskt under den strategiska gruppen finns olika taktiska grupper. På regional nivå finns en regional genomförandegrupp för hemsjukvårdsavtalet, en indikatorgrupp som jobbar med uppföljning samt ett nätverk för Hallands Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). Indikatorgruppen startades i december I gruppen deltar representanter från Region Halland och regionens sex kommuner, Region Halland är sammankallande. En del i gruppens uppdrag har varit att ta fram indikatorer för hemsjukvården i Halland. Den regionala genomförandegruppen med representanter från samtliga kommuner samt regionens närsjukvård för såväl offentlig som privat regi har i uppdrag att arbeta för att säkerställa en likvärdig vård i Halland, exempelvis genom att tydliggöra ansvar och roller för hemsjukvården utifrån överenskommelsen. Uppdraget har även varit att analysera de okt-dec 2016 Region Halland PwC 11 av (229)

198 Hemsjukvården i Halland data som tas fram utifrån beslutade indikatorer och att återrapportera dessa till den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. På lokal nivå i finns olika samverkansforum. Det finns forum för möten mellan tjänstemän från regionens slutenvård, närsjukvård och kommunerna likväl som för personal på verksamhetsnivå där praktiska frågor hanteras. I del lokala samverkansforumen diskuteras bland annat patientärenden, nulägesrapport från respektive enhet. Information från regionala genomförandegruppen och indikatorgruppen förekommer också i dessa möten. Samverkan på lokal nivå fungerar i varierande grad och det framkommer i intervjuer att det i vissa fall finns olika syn och förväntan på samverkan vilket också påverkar hur väl man anser det fungerar Bedömning och rekommendationer Det finns en ändamålsenlig organisation på likväl övergripande nivå som på lokal nivå som enligt vår bedömning är funktionell och som i allt väsentligt är gynnsam för en fungerande samverkan. Vår bedömning ur ett patientperspektiv är att på lokal verksamhetsnivå behöver samverkan tydligare formaliseras och systematiseras för att skapa samsyn avseende tolkning av avtal, rutiner och riktlinjer för en likvärdig och patientsäker vård Rutiner och riktlinjer för vårdkedjan Vårdplanering I frågan kring vårdplanering finns två riktlinjer för verksamheterna att förhålla sig till, Riktlinjer för vårdplanering hemsjukvård i öppenvård och enstaka hembesök samt Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix. Riktlinjerna utgår från vart behovet av hemsjukvård initieras vilket kan ske från tre håll, från sjukhus, från vårdcentral eller från kommun. För att en patient ska bli inskriven i hemsjukvården krävs att en vårdplanering har ägt rum. Detta gäller oavsett om patienten kommer från sjukhusvistelse eller om hemsjukvård påkallats från annat håll. I det fall vårdplanering initieras av sjukhuset är det alltid slutenvården som kallar till en samordnad vårdplanering via Meddix. Sjukhusen har sex kommuner och ett stort antal vårdcentraler att samverka och jobba med. Kommunerna liksom vårdcentralerna har olika förutsättningar och jobbar därmed på olika sätt. Vårdplaneringsteam finns i alla kommuner utom i Hylte och Laholm. I Laholm finns en sjuksköterska med samordningsansvar och i Hylte har biståndshandläggare samma uppdrag. Till vårdplaneringen kallas kommunens personal medan primärvården varken kallas eller deltar. Enligt intervjuer med både sluten vården och på vårdcentralerna påtalas att primärvården har svårt att avsätta tid och resurser för att delta vid vårdplaneringar på sjukhuset. När det gäller rehabiliteringsinsatser och rehabiliteringspersonalens deltagande vid vårdplaneringar varierar detta. Enligt uppgifter från de intervjuade inom slutenvården ser de att det finns oklarheter i hemsjukvårdsavtalet gällande rehabilitering. Det påtalas vid in- okt-dec 2016 Region Halland PwC 12 av (229)

199 Hemsjukvården i Halland tervjuerna att dokumentationen i VAS 1 kring rehabiliteringsbehov kan bli bättre. De intervjuade vårdplanerarna uppger att i de fall det saknas dokumentation kring rehabilitering kontaktar de arbetsterapeut och/eller fysioterapeut via telefon innan vårdplaneringsmötet. Att det saknas dokumentation i VAS beror till en del på att aktuell information avseende kvarstående rehabiliteringsbehov från rehabiliteringskliniken inte vid vårdplaneringstillfället blivit dokumenterad i VAS alternativt att patienten under vårdtiden inte varit i kontakt med rehabiliteringspersonal. Rehabiliteringsverksamheten tycker i sin tur att det är otydligheter i processen och att det får konsekvenser för exempelvis utprovandet av hjälpmedel. De påtalar att de behöver invänta vårdplanering och beslut huruvida patienten skriv in i hemsjukvården och att det därmed blir kommunen som ansvara för hjälpmedlen. Om hemsjukvård inte är aktuellt faller ansvaret för hjälpmedel på närvården. Hallands sjukhus rehabiliteringsklinik har en upplevelse att det är svårt att nå och få kontakt med rehabiliteringspersonal inom både kommun och på vårdcentral för fortsatt planering. För att underlätta planeringen testas nu system och meddelande funktion via Meddix som beskrivs ytterligare längre fram i rapporten. De intervjuade på sjukhusen har inte samma bild kring hur avtalet tolkas avseende gränsdragningsfrågor. Det finns en upplevelse av att det är mycket utrymme för tolkningar inom slutenvården och inom de olika kommunerna vilket kan vara tidskrävande då kontakter med kommunerna behöver tas för samråd. Samtidigt påtalas att det fungerar utan problem i arbetet med vissa kommuner, bland annat nämns Varbergs och Laholms kommuner i detta sammanhang. En allmän upplevelse som förmedlas från slutenvården är att gränsdragning avseendehemsjukvård var lättare då gränsen drogs utifrån om patienten hade beviljad insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) från kommunen i form av Dusch. De intervjuade beskriver att det till vardags kan vara svårt då exempelvis personalen på sjukhuset anser att patienten ska skrivas in i hemsjukvården men kommunen har en annan tolkning och då blir konsekvensen att ärendet bollas mellan kommun och hälsocentralerna. Oavsett diskussioner och tolkningar har kommunen vetorätt när det gäller inskrivning i hemsjukvård. Inskrivning i hemsjukvården skall alltid föregås av en vårdplanering och slutligt beslut fattas av kommunens sjuksköterska. De intervjuade vårdcentralerna lyfter att de ibland saknar information om när patienter skrivs in i hemsjukvården vilket till viss del beror på att vårdnivåer använder olika dokumentationssystem och att informationsöverföringen inte fungerar. I de fall hemsjukvårdsinsatserna avslutas i samband med ändrande medicinska förutsättningar avslutas ärendet av kommunens sjuksköterska och ansvaret övergår till vårdcentralen. Det finns inget i rutiner och riktlinjer reglerat kring detta eller om det krävs någon form av vårdplanering vid utskrivning från hemsjukvården som vid inskrivning. Enligt flera intervjuade vid vårdcentralerna brister det i dessa fall ofta i dialogen mellan kommun och vårdcentral. 1 VAS= Vårdadministrativt stöd som används inom Region Halland okt-dec av 35 Region Halland PwC 199(229)

200 Hemsjukvården i Halland När behov av hemsjukvård initieras från vårdcentralen skickas ett meddelande via fax till kommunens sjuksköterska. Parallellt tas också en telefonkontakt för informationsöverföring. Kommunens sjuksköterska planerar och gör ett besök hos patienten för bedömning och eventuell inskrivning i hemsjukvård. Vid intervjuer på vårdcentraler påtalas att det vore av värde att även primärvården deltar vid dessa besök i de fall där patienten har omfattande behov och då även insatser från primärvårdens läkare kan bli aktuellt. Enligt vårdplanerarna på sjukhusen är det viktigt att vårdplanering startar i ett så tidigt skede som möjligt av vårdperioden för att all förberedelse ska vara klar när det är dags för utskrivning. Tidig vårdplanering bygger på läkarens bedömning avseende rimlig vårdtid för den enskilde patienten. Kommunerna har svårt att förstå varför vårdplaneringarna sker i ett så tidigt skede av vårdperioden då de upplever att patientens tillstånd och behov i samband med och efter utskrivning inte går att förutse. Eftersom vårdcentralerna inte deltar vid vårdplaneringarna tycker de intervjuade att det är svårigheter kring de patienter som har insatser från kommunernas hemtjänst men inte uppfyller kriteriet att skrivas in i hemsjukvården. Slutenvården tar då efter vårdplaneringen kontakt med vårdcentralen via telefon samt att remiss/vårdbegäran skickas till aktuell vårdcentral för fortsatt vård och behandling Enstaka hembesök Samma regionövergripande rutin som beskriver vårdplanering definierar även vad som gäller för enstaka hembesök. Ett enstaka hembesök kan göras hos patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården och innebär en eller ett fåtal insatser med ett identifierbart start- och slutdatum. Insatsen ordineras från vårdcentral via en fastställd regionövergripande blankett som faxas mellan vårdgivarna. Det framgår i intervjuerna skillnader i tolkning kring enstaka hembesök. Från kommunernas håll upplevs en subjektivitet från vårdcentralerna. Bedömningarna kan vara kopplade till geografiska förutsättningar dvs. var patienten bor och vilken vårdcentral patienten är listad på. Andel invånare med enstaka hembesök Diagrammet nedan visar antal invånare med enstaka hembesök per invånare i respektive kommun. Det avser beställning från både vårdcentral och kommun. okt-dec 2016 Region Halland PwC 14 av (229)

201 Hemsjukvården i Halland Figur 2 - Antal invånare med enstaka hembesök Källa: Diagram lånat från Indikatorrapporten november 2016 Inom Regionen på total nivå har antalet patienter med enstaka hembesök legat konstant under perioden. Kommunerna ligger vid den senaste redovisningen på ungefär samman nivå som i maj 2015 dock kan man se att Varberg är en kommun som konstant ökat. De stora variationerna som påvisas i exempelvis Hylte hänger det ihop med att Hylte är en liten kommun snarare än att det är stora förändringar i antalet enstaka hembesök. Antal hembesök per patient Diagrammet visar ett snitt för antal enstaka hembesök per patient med enstaka hembesök under månaden. (Det totala antalet enstaka hembesök divideras med antal unika patienter med enstaka hembesök.). Figur 3 - Antal inskrivna i hemsjukvård juni 2015-sept 2016 Källa: Diagram lånat från Indikatorrapporten november 2016 På regional nivå har antalet besök per patient minskat något det finns dock fall där enstaka patient med väldigt många besök tillfälligt drar upp genomsnittet. Det finns skillnader mellan kommunerna som också observerats ibland annat genomförandegruppen som okt-dec 2016 Region Halland PwC 15 av (229)

202 Hemsjukvården i Halland under december-januari beslutat gå igenom kommunspecifika rutiner för att säkra likvärdig bedömning. Enligt indikatorrapporten har genomförandegruppen även diskuterat att viss andel av de enstaka hembesök som sker inför planerad operation skulle kunna undvikas. Egenvård skulle eventuellt kunna bedömas i större utsträckning genom att förbereda med bättre information och checklistor till patient Informationsöverföring Meddix är ett IT-stöd för informationsöverföring mellan vårdnivåer. I vårdprocessen är det enligt rutinen för samordnad vårdplanering sju delar som ska noteras som information i Meddix för att alla parter ska ha kännedom om patienten. I bilaga finns tabell som beskriver informationsflödet utifrån Meddix. Från intervjuer framkommer att vårdcentralerna får information i Meddix om att patienter är inskrivna på sjukhus samt när patienten blir utskriven från sjukhus och inskriven i hemsjukvården. Information till vårdcentral sker aldrig innan vårdplaneringen utan i efterhand, vilket i praktiken innebär att ingen kallelse till vårdplanering skickas till vårdcentral. Meddix används inte som meddelande funktion eller vid informationsöverföring från vårdcentral då i stället fax används. Enligt uppgift saknas modul i Meddix för öppenvården i systemet vilket gör att de inte heller kan använda systemet för dialog och informationsöverföring mellan andra vårdgivare. När en patient skrivs ut från sjukhuset ska en överrapportering ske från läkare till läkare. Detta innebär att slutenvårdens läkare ska förvissa sig om att det medicinska ansvaret kan övertas av läkare inom primärvården. Överrapporteringen kan enligt rutin inte delegeras. Denna överrapportering är särskilt viktig för palliativa patienter, patienter med komplexa sjukdomsbilder och för patienter med tillstånd som kräver snabb uppföljning efter utskrivning. Denna överrapportering beskrivs ske via utskrivningsmeddelandet. Det framkommer i granskningen att det finns brister i informationsöverföringen vid utskrivning från sjukhus. En vanligt förekommande miss är felaktigheter rörande läkemedel, t.ex. att det inte följer med någon läkemedelslista, att läkemedelslistan inte är uppdaterad eller att patienten skickas hem utan att få med sig medicin för de första tre dagarna. I dokumentet Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix fastställs att det är slutenvårdens ansvar att ordinerade nyinsatta läkemedel/sjukvårdsartiklar finns tillgängliga vid hemkomsten för tre dagar fram i tiden vilket inte alltid sker. En annan brist som påtalas är att omvårdnadsepikris ibland saknas eller inte är uppdaterad. Ofta sker muntlig överföring av information som inte finns dokumenterad. Från vårdcentralerna påtalas att de saknar information från genomförda vårdplaneringar och att information från sjukhusets rehabliteringsverksamhet ibland är fördröjd eller uteblir helt. Detta problem har uppmärksammats och ett projekt med meddelande- och dialogfunktion via Meddix testas inom rehabverksamheten. Projektet används i en del av verksamheten, dvs. är inte breddinfört och pågår fram till 31 mars Sammantaget är den upplevelse som förmedlas vid intervjuer att informationsöverföringen i Meddix generellt fungerar bra utifrån att all hälso- och sjukvårdspersonal har läsbeokt-dec 2016 Region Halland PwC 16 av (229)

203 Hemsjukvården i Halland hörighet i systemet. Vidare ser man de samordnade individuella planeringarna ses som en framgångsfaktor vid all informationsöverföring och samverkan. Informationsöverföringen på kommun och primärvårdsnivå är enligt de intervjuade inte optimal då den till stor del sker informellt via telefon eller fax. Detta upplevs från både kommun och vårdcentral som patientosäkert och tidskrävande Från vårdcentral lyfts att information om när en patient skrivs ut från hemsjukvården till stor del saknas i dagsläget. Om patienten har lämnat medgivande kan kommunens personal läsa relevanta delar av Region Hallands journaler i Nationell patientöversikt (NPÖ). Dock är informationen i NPÖ inte alltid uppdaterad och ibland hänvisas det till länkar som kommunens personal inte kan följa. I så gott som samtliga intervjuer framkommer att rutinerna för informationsöverföring mellan aktörerna (sjukhus/primärvård/hemsjukvård/hemtjänst) inte följs till fullo. Ett generellt förbättringsområde som lyfts under intervjuer för att säkra vårdkedjan är att kommunikationen mellan kommun, primärvård och sjukhus behöver förbättras. Det uppges att under senare tid har ett flertal avvikelser noterats kopplat till informationsöverföring. En generell problematik beskrivs vara att huvudmännen använder olika dokumentationsoch stödsystem samt att flertalet system för informationsöverföring används. Ofta leder det till dubbel administration och osäkerhet kring informationens kvalité Återinskrivning till sjukhus Ett led i att undvika återinskrivning till sjukhus är den riktlinje och det beslutsstöd för sjuksköterskor som tagits fram gemensamt mellan regionen och kommunerna, Trygg hemgång - stöd för tryggt kontaktsamtal. Syftet är att minska antalet oplanerade återinläggningar, säkra en korrekt bedömning så patienten kan få vård på rätt nivå, samt att säkra informationsöverföringen vid skifte i vårdansvar mellan vårdnivåer. Enligt rutin för Trygg hemgång ska en patient med hög risk för återinskrivning identifieras på sjukhuset. Vid utskrivning ska det då fokuseras på att patient och närstående är välinformerade, att läkemedelsordinationen är korrekt och att epikris och eventuell remiss skrivs ut inom ett dygn efter hemgång. Sjuksköterskan inom närsjukvården eller kommunens sjuksköterska inom hemsjukvården kontaktar patienten inom 72 respektive 24 timmar efter utskrivning för kontaktsamtal. Även om det finns fastställda rutiner finns det i praktiken oklarheter med vad trygg hemgång innebär samt vem som ska ansvara för detta. De intervjuade uppger överlag att det bedrivs ett aktivt arbete med att minska återinskrivning till sjukhus. Trots detta har oplanerade återinskrivningar ökat. Enligt insamlad statistik och uppgifter i regionens indikatorrapport har antalet oplanerade återinskrivningar varierat mellan månaderna. Sett till hela perioden augusti 2015 till september 2016 har antalet oplanerade återinskrivningar ökat. Statistiken omfattar återinskrivningar generellt, oavsett om patienten varit inskriven i hemsjukvården eller om det varit närvården som varit ansvarig vårdgivare. okt-dec 2016 Region Halland PwC 17 av (229)

204 Hemsjukvården i Halland Figur 4 - Antal oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar, aug 2015-sept Källa Pilotprojektet Läkarmedverkan i hemsjukvård som pågår i Halmstad, Kungsbacka och Varberg med syfte och målsättning att patienterna ska få vård på rätt vårdnivå och att inskrivning på sjukhus ska undvikas är också en del i arbetet att minska återinskrivning till sjukhus. Arbetet i projektet avser att fokusera på de patienter som riskerar inläggning på sjukhus och de som skrivs ut från sjukhus med risk för återinskrivning. I insamlad statistik kan vi konstatera att det fram till september 2016 inte heller i de kommuner som ingår i projektet påvisats någon minskning i antalet återinläggningar utan tvärtom har även här återinskrivningarna ökat. Figur 5 - Antal oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar, aug 2015-sept Kungsbacka Halmstad Varberg Hallands sjukhus följer upp månadsstatistik avseende oplanerade återinskrivningar och analyserar anledning och om det eventuellt beror på brister i vårdplaneringen eller om det föreligger annan anledning. Om kommunens eller primärvårdens rutiner har brustit tas kontakt med respektive verksamhet för diskussion. okt-dec 2016 Region Halland PwC 18 av (229)

205 Hemsjukvården i Halland Vi har inte funnit att närvården arbetar med analys och uppföljning av oplanerade återinskrivning till sjukhus annat än via indikatorrapporterna Bedömning och rekommendationer Vår revisionella bedömning av de rutiner och riktlinjer som finns på både regional och lokal nivå för att säkerställa vårdkedjan och dess olika processer i allt väsentligt är ändamålsenliga. Vi ser dock att det i flera delar finns brister avseende följsamhet till dessa rutiner och riktlinjer. Sammantaget gör vi bedömning att det inom följande områden finns brister som behöver åtgärdas och säkerställas: Vårdplanering. Närsjukvården och vårdcentraler behöver enligt vår bedömning bli en tydligare del i vårdprocessen. Även professionen kring rehabilitering behöver i större utsträckning bli och ses som en naturlig del i den samordnade vårdplaneringen oavsett på vilken vårdnivå planeringen sker. Informationsöverföring. Följsamhet till fastställda rutiner som finns behöver säkerställas. Användningen av Meddix som system för informationsöverföring behöver säkerställas liksom användningen av NPÖ som ger de olika verksamheterna möjlighet att dela aktuell patientinformation. Hanteringen av information behöver tydligare kopplas till vårdprocesserna, exempelvis måste rätt informationsöverföring ske vid rätt tillfälle och till rätt mottagare. Oplanerad återinskrivning till sjukhus. Trots att det inom de intervjuade verksamheterna finns en upplevelse av aktivt arbete för att undvika oplanerade inskrivningar är vår bedömning att detta arbete inte fått önskad effekt. Vår bedömning är att detta arbete förutsätter att fastställda rutiner i vårdprocessen följs till fullo vilket inte sker. Vidare ser vi att de uppföljningar som sker inom slutenvården behöver intensifieras och att även närvård och kommun blir en del i detta analys- och uppföljningsarbete Uppföljning och utvärdering Den nu gällande överenskommelsen varar till och med den 31 december år Enligt överenskommelsen ska den utvärderas efter två år genom extern konsult som utses av parterna. Detta är nu aktuellt och Health Navigator har som extern konsult tillsammans med utsedd projektledare fått uppdraget av gemensamma nämnden att genomföra uppföljningen som startat upp vid årsskiftet I den gemensamma nämnden finns fastställd internkontrollplan för 2017 som omfattar ett antal kontrollområden, organisation/styrning/ledning, verkställande av fattade beslut, patientsäkerhet och verksamhetens genomförande/ kvalitet. På övergripande nivå följs enligt uppgift vårdprocessen och hemsjukvården kontinuerligt via ett antal fastställda indikatorer. Indikatorrapporter sammanställs och presenteras kontinuerligt för den gemensamma nämnden. Innan rapporten går till nämnden har den behandlats i Indikatorgruppen, Genomförandegruppen och i den Strategisk gruppen. okt-dec 2016 Region Halland PwC 19 av (229)

206 Hemsjukvården i Halland I indikatorrapporten presenteras indikatorer avseende volymer som handlar om inskrivna i hemsjukvård, enstaka hembesök, utskrivningsklara, oplanerad återinskrivning inom 130 dagar samt palliativ vård. Enligt uppgifter sker viss statistikinsamling manuellt och detta medför viss osäkerhet i uppgifterna. Resultaten i indikatorrapporterna diskuteras i de olika grupperna och fördjupade analyser görs i vissa delar. Exempelvis går det att läsa i novembers indikatorrapport att Genomförandegruppen gör översyn av enstaka hembesök då det förefaller att det till viss del finns olika rutiner i kommunerna avseende enstaka hembesök. För att säkra likvärdig bedömning och därigenom likvärdig vård för hallänningen, kommer genomförandegruppen att under december-januari gå igenom kommunspecifika rutiner och se vad som kan samordnas. Vidare har Genomförandegruppen även diskuterat att viss andel av de enstaka hembesök som sker inför planerad operation skulle kunna undvikas. Som ovan nämns omfattar indikatorrapporten kvantitativ volymredovisning och saknar indikatorer kring kvalitet vilket påpekats vid intervjuer med flera kommuner. Enlig fastställt reglementet för den gemensammanämnden har de att utarbeta indikatorer för att kunna följa upp utvecklingen av hemsjukvården avseende volymer (såväl utifrån demografiska förändringar som förskjutningar av vårdnivåer med allt mer avancerad vård i hemmet), resurseffektivitet, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen. Bland annat ska nämnden enligt reglementet utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården samt med underlag från kvalitetsindikatorer rekommendera satsningar på utveckling och kompetens som bäst kan anordnas gemensamt i Halland. I intervjuer med representanter från både regionen och kommunerna saknas uppföljning av grunduppdraget och genomförande av hemsjukvård i enlighet med överenskommelsen och riktlinjer som exempelvis läkarmedverkan. I protokoll från den gemensamma nämnden finns under 2016 inga noteringar kring verksamhetsuppföljning annat än att indikatorrapporterna behandlats utan vidare åtgärder. Överlag är det svårt i protokollen från både driftsnämnd närvård och den gemensamma nämnden att följa verksamheten och nämndens arbete för att säkerställa att hemsjukvården utförs i enlighet med avtal, överenskommelsen och fastställda riktlinjer för en likvärdig vård för hallänningen och det som benämns som en gemensam modell för Halland Bedömning och rekommendationer Vår bedömning är att uppföljning och utvärdering av hemsjukvården på övergripande nivå inte är tillräcklig. Nyckeltal och indikatorer följs avseende kvantitet men enligt vår bedömning finns brister kring kvalitativ uppföljning. Vidare ser vi en brist i att viss del av statistikinsamling sker manuellt vilket enligt vår bedömning kan påverka uppgifternas riktighet. Vi ser ett behov av att utveckla enhetligt system för regionen för systematisk uppföljning och utvärdering av framtagna indikatorer. Vår bedömning är att uppföljning och utvärdering behöver utvecklas för att i enlighet med hemsjukvårdens uppdrag säkerställa följsamhet till avtal och överenskommelser med fokus på en likvärdig vård för den äldre befolkningen i Halland. Vidare bör resultat av uppföljningarna kommuniceras. okt-dec 2016 Region Halland PwC 20 av (229)

207 Hemsjukvården i Halland 3. Bedömningar Vår samlade bedömning är att Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel i Region Halland och Driftsnämnd Närsjukvård inte fullt ut har säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredsställande sätt. I vår bedömning utifrån avstämning mot kontrollmål har vi funnit att det finns aktuella rutiner och riktlinjer för vårdkedjan och dess olika processer men att dessa inte tillämpas fullt ut. Granskningen har visat på utvecklingsområden avseende Följsamhet till avtal, riktlinjer och rutiner Informationsöverföring. Uppföljning och utvärdering av hemsjukvårdens kvantitet och kvalitet Rekommendationer - Vår rekommendation utifrån bristande följsamhet till avtal, riktlinjer och rutiner är att avvikelsehanteringen behöver utvecklas och bli en tydligare del i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet som finns inom Region Halland. - System och rutiner kring informationsöverföring behöver säkerställas. Även möjligheten till gemensamma system behöver se över. Att skicka faxmeddelanden mellan huvudmännen är en risk avseende patientsäkerheten och denna form av informationsöverföring och dialog bör ses över. - Uppföljning och utvärdering behöver utvecklas för att i enlighet med hemsjukvårdens uppdrag säkerställa följsamhet till avtal och överenskommelser med fokus på en likvärdig vård för den äldre befolkningen i Halland. Vidare bör resultat av uppföljningarna kommuniceras Kerstin Sikander Uppdragsledare okt-dec 2016 Region Halland PwC Margaretha Larsson Projektledare 21 av (229)

208 Hemsjukvården i Halland 4. Bilaga 1 - Processkarta inskrivning i hemsjukvård Figur 1 Process för inskrivning i hemsjukvården Bild lånad från Regionen: Riktlinjer för vårdplanering hemsjukvård och enstaka hembesök. okt-dec 2016 Region Halland PwC 22 av (229)

209 Hemsjukvården i Halland 5. Bilaga 2 - Rutin informationsöverföring i Meddix Steg i vårdflödet Beskrivning Inskrivning på sjukhus Vid akut eller planerad inskrivning på sjukhus skickar kommunen och/eller regionens öppna hälso- och sjukvård ett Statusmeddelande sjukhuset. Inskrivningsmeddelande från sjukhus Om slutenvården bedömer att patienten kan behöva insatser efter utskrivning ska inskrivningsmedelande skickas till både berörda enheter i kommun och inom regionens öppna hälso- och sjukvård. Kallelse till SVP-möte När slutenvårdens läkare bedömer att patient behöver insatser efter utskrivning sänds kallelse till berörda parter. Kallelsen skickas alltid till mottagande kommun och till primärvården och psykiatrin om patienten bedöms ha behov av insatser därifrån efter utskrivning. Kallelse kvitteras av kallade parter i Meddix Samtliga kallade parter ska kvittera kallelsen. Bokning av SVP-möte Kommunens ska återkoppla senast dagen efter kallelsen mottagits. Kommunen bokar tid för mötet som ska hållas snarast möjligt. SVP-möte Sjukhusets vårdplanerare eller avdelningens ansvariga sjuksköterska ansvarar för att inleda mötet. Vårdplan upprättas Vårdplanen ska ge en samlad bild av patientens behov av fortsatta insatser efter utskrivning. Vårdplanen är ett gemensamt dokument där alla parter skriver sin del. När den markeras klar och delas i Meddix kan alla parter läsa planen. okt-dec 2016 Region Halland PwC 23 av (229)

210 Hemsjukvården i Halland 6. Bilaga 3 Enkätsvar Närvård Region Halland Utskick : 38 Antal svar: 23 Svarsfrekvens: 62,16 % Bakgrundsfrågor Jag arbetar på vårdcentral i följande kommun: 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,43% 30,0% 20,0% 10,0% 26,09% 8,70% 4,35% 21,74% 8,70% 0,0% Falkenberg (n=1) Halmstad (n=7) Hylte (n=2) Kungsbacka (n=6) Laholm (n=2) Varberg (n=5) Min roll är: 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 39,13% 43,48% 30,0% 20,0% 13,04% 4,35% 10,0% 0,0% okt-dec 2016 Region Halland PwC 24 av (229)

211 Hemsjukvården i Halland Övergripande avtal och överenskommelse 100,0% Avtal och överenskommelser avseende hemsjukvården är kända i min organisation. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 61,90% 50,0% 40,0% 38,10% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ja (n=13) Delvis (n=8) Nej (n=0) Vet ej (n=0) 100,0% Ansvarsgränserna/rollfördelningen mellan hemsjukvårdens och primärvårdens personal är tydlig. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 57,14% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 19,05% 23,81% 0,0% Ja (n=4) Delvis (n=12) Nej (n=5) Vet ej (n=0) okt-dec av 35 Region Halland PwC 211(229)

212 Hemsjukvården i Halland 100,0% Tydligheten avseende ansvarsgränser och rollfördelning har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 52,38% 40,0% 30,0% 20,0% 19,05% 23,81% 10,0% 0,0% 4,76% Ja (n=11) Delvis (n=4) Nej (n=1) Vet ej (n=5) 100,0% Definitionen för när en patient ska bli en hemsjukvårdspatient är tydlig 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 23,81% 38,10% 33,33% 10,0% 0,0% 4,76% Ja (n=5) Delvis (n=8) Nej (n=7) Vet ej (n=1) okt-dec av 35 Region Halland PwC 212(229)

213 Hemsjukvården i Halland 100,0% Vi har system och rutiner för hantering av avvikelser från fastställda avtal och överenskommelser. 90,0% 80,0% 70,0% 66,67% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 4,76% 9,52% 19,05% 0,0% Ja (n=14) Delvis (n=1) Nej (n=2) Vet ej (n=4) 100,0% Om du svarat ja på frågan ovan. Är din uppfattning att rutinerna efterlevs? 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 35,29% 29,41% 35,29% 20,0% 10,0% 0,0% Ja (n=6) Delvis (n=5) Nej (n=0) Vet ej (n=6) okt-dec av 35 Region Halland PwC 213(229)

214 Hemsjukvården i Halland Riktlinjer och rutiner för vårdkedjan 100,0% 90,0% Vi har rutiner att följa när en patient blir aktuell för inskrivning i hemsjukvården. 85,71% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 14,29% Ja (n=18) Nej (n=0) Vet ej (n=3) 100,0% 90,0% 80,0% Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 77,78% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 11,11% 11,11% Ja (n=14) Delvis (n=2) Nej (n=2) okt-dec av 35 Region Halland PwC 214(229)

215 Hemsjukvården i Halland 100,0% 90,0% Vi har riktlinjer/rutiner för informationsöverföring mellan aktörerna (ex. sjukhus/primärvård/hemsjukvård). 90,48% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 9,52% Ja (n=19) Nej (n=0) Vet ej (n=2) 100,0% Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 42,11% 47,37% 20,0% 10,0% 0,0% 10,53% Ja (n=8) Delvis (n=9) Nej (n=2) okt-dec av 35 Region Halland PwC 215(229)

216 Hemsjukvården i Halland 100,0% Vi har riktlinjer/rutiner för vårdplanering. 90,0% 80,0% 76,19% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 23,81% 10,0% 0,0% Ja (n=16) Nej (n=0) Vet ej (n=5) 100,0% Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 53,33% 40,00% 10,0% 0,0% 6,67% Ja (n=8) Delvis (n=6) Nej (n=1) okt-dec av 35 Region Halland PwC 216(229)

217 Hemsjukvården i Halland Arbete för att minska återinskrivning till sjukhus 100,0% Vi bedriver ett aktivt arbete för att minska/undvika återinskrivning till sjukhus. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 57,14% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 23,81% 4,76% 14,29% 0,0% Ja (n=12) Delvis (n=5) Nej (n=1) Vet ej (n=3) 100,0% Vi har fungerande rutiner för att förhindra att avvikelser inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 52,38% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 23,81% 9,52% 14,29% 0,0% Ja (n=5) Delvis (n=2) Nej (n=3) Vet ej (n=11) okt-dec av 35 Region Halland PwC 217(229)

218 Hemsjukvården i Halland 100,0% Vi har fungerande rutiner när avvikelser och fel inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 52,38% 40,0% 30,0% 20,0% 23,81% 19,05% 10,0% 0,0% 4,76% Ja (n=5) Delvis (n=1) Nej (n=4) Vet ej (n=11) okt-dec av 35 Region Halland PwC 218(229)

219 Hemsjukvården i Halland Samverkan och samarbete 100,0% Samarbetet mellan primärvårdens och hemsjukvårdens personal fungerar bra. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 50,00% 44,44% 10,0% 0,0% 5,56% Ja (n=9) Delvis (n=8) Nej (n=1) Vet ej (n=0) 100,0% Samarbetet mellan primärvården och sjukhusen kopplat till hemsjukvårdspatienter fungerar bra. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 22,22% 33,33% 11,11% 33,33% 0,0% Ja (n=4) Delvis (n=6) Nej (n=2) Vet ej (n=6) okt-dec av 35 Region Halland PwC 219(229)

220 Hemsjukvården i Halland 100,0% Informationsöverföringen mellan olika verksamheter/vårdnivåer fungerar bra. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 61,11% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 22,22% 11,11% 5,56% 0,0% Ja (n=4) Delvis (n=11) Nej (n=2) Vet ej (n=1) 100,0% Vi uppfyller skyldigheten att tillhandahålla läkare till hemsjukvården i tillräcklig omfattning. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 50,00% 40,0% 30,0% 20,0% 27,78% 16,67% 10,0% 0,0% 5,56% Ja (n=5) Delvis (n=3) Nej (n=1) Vet ej (n=9) okt-dec av 35 Region Halland PwC 220(229)

221 Hemsjukvården i Halland 100,0% 90,0% Hemsjukvården får tillräckligt stöd i form av specialistfunktioner, t.ex. vårdhygien och smittskydd. 88,89% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 11,11% Ja (n=2) Delvis (n=0) Nej (n=0) Vet ej (n=16) 100,0% Anser du att samarbetet mellan olika funktioner/yrkesgrupper har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården. 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 27,78% 27,78% 33,33% 20,0% 10,0% 0,0% 11,11% Ja (n=5) Delvis (n=5) Nej (n=2) Vet ej (n=6) okt-dec av 35 Region Halland PwC 221(229)

222 Anmälan av delegationsbeslut HNH (229)

223 Summering tilldelningsbeslut enligt delegationsordning Politisk nämnd Beslutsdatum Upphandling Antagna leverantörer Diarienummer Beslutsfattare DNRRGS Madelene Winbo GNHH Sitt- och ryggdynor , Anatomic Sitt i Norrköping AB , B.i.m.a. Plastteknik AB , Etac Sverige AB , Fysionord i Sollefteå AB , Göran Sjödén Rehab Distribution AB , HELAB Produktion AB , Invacare AB , NIMACARE AB , Permobil Aktiebolag , Sunrise Medical AB GNHH Sängar för hemsjukvården HumanCare HC Karho Pharma AB Svan Care AB DNRGS Madelene Winbo DNRGS Madelene Winbo DNRGS Madelene Winbo GNHH Sitt- och ryggdynor Anatomic sitt i Norrköping AB BIMA Etac Sverige AB Fysionord i Sollefteå AB Göran Sjödén Rehab AB Helab Produktions AB Invacare AB Nimacare AB Permobil AB Sunrise AB GNHH Arbetsstolar, sitsystem ståstöd Mercado Medic Aktiebolag 223(229)

224 1(1) Delegationsbeslut Datum Diarienummer HNH Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Ordförandebeslut Beslut enligt (1A) i gemensamma nämndens förteckning över delegerade ärenden. Ärendet Kungsbacka kommun föreslår i ett fyllnadsval att Birgitta Gustafsson (L) utses till ledamot i gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. Eftersom valet inte har trätt i kraft vid gemensamma nämndens sammanträde den 10 mars 2017 och det finns ett behov av kontinuitet, bör ett beslut om en adjungering av den föreslagna ledamoten ske. Beslut Ordförande beslutar att adjungera in Birgitta Gustafsson (L) från Kungsbacka kommun. Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Ulrika Jörgensen Ordförande Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Beslutet delges: Kungsbacka kommun Blanketten ska lämnas till sekreteraren för anmälan vid nästkommande sammanträde med styrelsen/nämnden 224(229)

225 Betalningsmodell HNH (229)

226 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Hälsa och funktionsstöd Staben ambulans, diagnostik och hälsa Mats Emanuelsson Controller Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Betalningsmodell 2018 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att fastställa betalningsmodellen för år Sammanfattning Betalningsmodellen kallades tidigare för prissättningsmodell, i betalningsmodellen finns även priserna med. Nämnden ska årligen besluta om betalningsmodell för nästkommande år. Modellen ligger till grund för hur prissättningen görs i praktiken. Beslut gällande betalningsmodellen har informerats vid nämnden den 21 april Regionkontoret Magdalena Barkström Nämndtjänsteman Rose-Marie Persson Områdeschef Bilaga: Betalningsmodell med indexuppräkning 2018 Beslutet ska skickas till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 226(229)

227 Betalningsmodell 2018 med indexuppräkning Hjälpmedelscentrum hanterar nedanstånde: Hyr ut hjälpmedel (hyrespriset i prislista avser månadshyra). Försäljer hjälpmedel. Utför specialanpassningar och tjänster mot timersättning (se separat bilaga). Erbjuder utbildningar utöver den sedvanliga förskrivarutbildningen mot timersättning. Allmänt En varukatalog/prislista visar alla de hjälpmedel och tillbehör som finns i sortiment, undantagna är de produkter som köps utanför sortiment och reservdelar. Artiklarna klassas som lagervara eller beställningsvara. Lagervarorna skall alltid finnas tillgängliga på lager, beställningsvara kan finnas tillgängliga (men enbart om de returnerats från brukare), saknas tillgänglighet så beställs de hem. Prissättningen gör ingen skillnad på om artikeln är lagervara eller beställningsvara. Utgående artiklar har generellt sett ett lägre pris. Grundprincipen är att hyreshjälpmedel prissätts efter normalt inköpspris fördelat på beräknad livslängd (avskrivningstid) samt ett påslag för verksamhetskostnader. Det finns även flera tillbehör som inkluderas i huvudhjälpmedlets hyrespris, vilket ska motsvara standardutförandet. Enskilda produktgrupper kan få bära olika andel verksamhetskostnader, vilket innebär att volymprodukter delvis kan subventionera hjälpmedel med låg nyttjandegrad. Alla hjälpmedel är grupperade i så kallade hjälpmedelsfamiljer (sektorer). Exempel på detta är familjen madrasser, sängar etc. Indelningen av sektorer är framförallt till för att underlätta analysen av hjälpmedelskostnader. Påslag för verksamhetskostnader fördelas på varje sektor. Samtliga priser är exkl moms. I samband med upphandlingar och nya avtal kommer priserna att justeras och hanteras vid avtalsstart. I budgetprocessen varje år ses priserna samt volymförändringar över för att få en bild över hur intäkter och kostnader balanserar i sin helhet. En indexhöjning för verksamhetskostnaderna läggs in för att tas hänsyn till i priserna för det kommande verksamhetsåret. Indextalet som används är det som kommer från regionen centralt. Hjälpmedelscentrum Halland Hallands sjukhus Halmstad Besöksadress: Kistingevägen 2 Tfn Fax hjalpmedel@regionhalland.se Org nr (229)

228 Debiteringsformer Hyreshjälpmedel Principen för hyreshjälpmedel är att de kan återanvändas. Hyrespriset baseras på att det är en funktion man hyr. Hjälpmedelscentrum garanterar ett fungerande hjälpmedel och svarar för att hjälpmedlet uppfyller kraven på funktion och säkerhet. Hyrespriset är detsamma oavsett hjälpmedlets ålder och debiteras i 30-dagars perioder. Minimihyra är 30 dagar. I hyrespriset ingår rådgivning och konsultation, ev teknikerinsats för anpassning, inköp och val av sortiment, lagerhållning, transport till buffertförråd, förebyggande och avhjälpande underhåll, rekonditionering, utkörning av ett urval av hjälpmedel till brukaren och viss utbildning/information. Ett fåtal hyreshjälpmedel med mycket varierande utförande och därmed har ett individuellt bestämt hyrespris (ex vis dyra elrullstolar). Det enskilda hjälpmedlets hyrespris är baserat på det enskilda hjälpmedlets anskaffningskostnad. Inom några relativt frekventa produktgrupper är tillbehören dyra och har därför ett eget hyrespris. På grund av upphandlingarna och den tekniska utvecklingen på hjälpmedel är det allt vanligare att gällande sortiment byts ut. Det finns ett stort antal hyreshjälpmedel som är klassade som utgående och innebär att vi har produkten kvar men ej på ett aktivt avtal. För att stimulera återanvändningen bestäms hyrespriset på den utgående produkten till 90 % av priset av den nya produkten. Detta gäller där det finns en så kallad ersättningskedja. Försäljningshjälpmedel Principen för försäljningshjälpmedel är att de inte återanvänds. I försäljningspriset ingår rådgivning och konsultation, inköp, val av sortiment, lagerhållning och transporter till buffertförråden. Prissättningen för försäljningshjälpmedel utgår från inköpspriset och för att täcka hjälpmedelscentralens insatser tillkommer ett procentpåslag. För kosmetiska proteser samt hjälpmedel som specialanpassas eller installeras av extern entreprenör kommer den faktiska kostnaden för hjälpmedlet att debiteras. Fraktkostnad kan tillkomma. En administrationskostnad tillkommer på 150 kr/order. Ingen administrationskostnad debiteras dock vid justering av installation/anpassning. Hjälpmedelscentrum Halland Hallands sjukhus Halmstad Besöksadress: Kistingevägen 2 Tfn Fax hjalpmedel@regionhalland.se Org nr (229)

229 Buffertförråd Hjälpmedelscentralen har ett stort antal buffertförråd ute på olika vårdenheter i länet, ca 45 st. Antalet och typ av produkter på förråden är olika utifrån den volym av hjälpmedel som förskrivs inom området. Flera av förråden delas av kunder inom samma geografiska område. Syftet med förråden är att tillhandahålla en god och snabb service till kunderna. Hjälpmedlen på förråden tillhör Hjälpmedelscentralen och det uppstår ingen kostnad i form av hyra eller försäljningspris förrän det förskrivs till en brukare. Eftersom det förekommer att hjälpmedel tas ur buffertförrådet utan att det först registreras på en brukare, uppstår inventeringsdifferenser. Hjälpmedelscentrum tillämpar följande rutin vid debitering av dessa differenser: För individmärkta hjälpmedel debiteras inköpspriset. Återfinns hjälpmedlet och returneras till HMC sker ingen återbetalning. Försäljningshjälpmedel debiteras med försäljningspriset. Tillbehör och inte individmärkta hyreshjälpmedel debiteras med inköpspris. Det är endast det sammanlagda värdet av negativa inventeringsdifferenser som kommer att hanteras. Betalningsansvar Det är endast individuellt förskrivna hjälpmedel inköpta och hanterade av HMC som kan avräknas mot den budget respektive part har tilldelats. Köps hjälpmedel in utan inblandning av HMC betalas detta av respektive part. Detta gäller även behov av eventuell service och reparationer. Hjälpmedelscentrum Halland Hallands sjukhus Halmstad Besöksadress: Kistingevägen 2 Tfn Fax hjalpmedel@regionhalland.se Org nr (229)