12 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011

Transkript

1 12 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Mer än ett år gått sedan ny överenskommelse om hemsjukvård tecknades i april år Indikatorgruppens arbete har gått in i en ny fas med fokus på indikatorer för kvalité och som resulterat i ny uppdragsbeskrivning. Rapporten har kompletterats med fler indikatorer för kvalité. Utveckling av fler indikatorer som speglar de ekonomiska effekterna av överenskommelsen kommer även att behöva definieras och arbetas med i utvärderingssyfte. Planen vara att det i denna rapport för första gången skulle finnas med kvalitetsindikatorer, projektledare för framtagning av detta har varit Anna Gröneberg. Men efter att kommunerna hade rapporterat in data så tog man gemensamt beslut om att data måste kvalitetssäkras mer innan de indikatorerna publiceras. Detta arbete pågår nu vilket gör att kvalitetsindikatorerna inte finns med i denna rapport. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 3 juni 2016 Indikatorrapport maj 2016 Slutrapport kvalitetsindikatorer Beslut skickas till Strategiska gruppen Hallands kommuner

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionkontoret Hälsa och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer HNH Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Sammanfattning Mer än ett år gått sedan ny överenskommelse om hemsjukvård tecknades i april år Indikatorgruppens arbete har gått in i en ny fas med fokus på indikatorer för kvalité och som resulterat i ny uppdragsbeskrivning. Rapporten har kompletterats med fler indikatorer för kvalité. Utveckling av fler indikatorer som speglar de ekonomiska effekterna av överenskommelsen kommer även att behöva definieras och arbetas med i utvärderingssyfte. Planen vara att det i denna rapport för första gången skulle finnas med kvalitetsindikatorer, projektledare för framtagning av detta har varit Anna Gröneberg. Men efter att kommunerna hade rapporterat in data så tog man gemensamt beslut om att data måste kvalitetssäkras mer innan de indikatorerna publiceras. Detta arbete pågår nu vilket gör att kvalitetsindikatorerna inte finns med i denna rapport. Bakgrund Arbetet med att frambringa kvalitetsindikatorer som speglar hemsjukvårdens arbete i ordinärt boende intensifierades i februari och Anna Gröneberg ansvarade för att driva projektet framåt. Kvalitetsindikatorerna har inom projekttiden februari till juni fått en ram att indelas i utifrån definitionen enligt Socialstyrelsen på God vård och omsorg. Denna ska enligt socialstyrelsen vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig, jämlik och effektiv. Utifrån dessa ledord arbetade indikatorgruppen fram kvalitetsindikatorer för att spegla arbetet kring patienter i hemsjukvård. Arbetet i syfte att frambringa dessa indikatorer har resulterat i denna grund eller ram för kvalitetsarbetet och kommer att utgå ifrån definitionen för God vård och omsorg fortsättningsvis. I samband med kvalitetsarbetet sågs ett behov av att beskriva indikatorgruppens arbete i en uppdragsbeskrivning vilken även togs fram under projekttiden och beslut togs för den att gälla den 17 mars i GNHH (Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel) och i strategisk grupp.

3 2(2) Indikatorgruppens arbete har under projekttiden varit mycket intensivt med målet att producera mått på kvalitet i hemsjukvården. Tre indikatorer togs fram i ett första skede som speglar resultat av Kompetens, Säker vård och Tillgänglig vård. Fortsättningsvis finns en god grund med hjälp av dessa tre tillsammans med andra indikatorer utifrån definitionen på god vård och omsorg ligga till grund för kvalitetsarbetet gällande hemsjukvård i Halland. Regionkontoret Magdalena Barkström Verksamhetschef Bilaga: Indikatorrapport maj 2016 Slutrapport kvalitetsindikatorer Styrelsens/nämndens beslut delges Strategiska gruppen Hallands kommuner

4 Juni 2016 Sammanfattande analys Det har gått ett år sedan ny överenskommelse om hemsjukvård infördes i april Indikatorgruppens arbete har gå indikatorer för kvalité och som resulterat i ny uppdragsbeskrivning. Rapporten kommer därmedframöver att komplet kvalité. Utveckling av fler indikatorer som speglar de ekonomiska effekterna av överenskommelsen kommer även att med i utvärderingssyfte. I gällande rapport för juni kan analysen spegla att samverkan behöver ske gällande rutiner och arbetssätt för de ensta och vårdcentraler behöver samarbeta kring de enstaka hembesöken för att finna en samsyn och för att uppnå likvärd gäller både "internt" mellan kommunerna och "externt" i relation till vårdcentralerna. version

5 Inskrivna i hemsjukvård Det översta diagrammet visar inskrivna invånare i förhållande till befolkningsantal, där antal personer med hemsj antal personer i resp. kommun. Det nedersta diagrammet visar fördelningen för inskrivna i hemsjukvård inom olik månad. Andel av befolkning 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% Inskrivna i hemsjukvård Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Kommentar/An Inga stora förän Inskrivna i hems I Varberg har an 8% sedan nya he De inskrivna har vårdbehov än tid antal inskrivna u planat ut och lig 0,5% juni juli aug sept okt nov dec jan feb mar apr maj I Halmstad finns under 17 år som resultat. Arbete 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Åldersfördelning maj Falkenberg 26 Halmstad 0 Hylte 2 Kungsbacka 3 Laholm 1 Varberg 33 Halland I Falkenberg har till antal inskrivn nivå som är mer Statistik är unde inskrivna patien antal utskrivna p att komplettera av patienter i he Siffrorna inuti st inom resp ålders staplarna visar å

6 Enstaka hembesök Diagrammet visar antal invånare med enstaka hembesök per invånare i resp kommun. Det avser beställnin hemsbesök görs är s personal emot remis hembesök. Av 152 p enstaka hembesök? Kungsbacka: Få enst vårdplanerade för in kommun. Tabellen visar antal invånare med enstaka hembesök för respektive kommun. Kommentar/Analys Spridningen för hur Antal per Invånare med enstaka hembesök kommuner kan bero gäller tillgång till vår 20 Falkenberg Halmstad Hylte för enstaka hembesö Kungsbacka Laholm Varberg man bedömer inskri Halland remisser för enstaka 15 En mottagare i vissa 10 Varberg har skapat 5 inskrivna. 82% av pa inskrivna. Var samtli 0 Halmstad har varit li Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr enstaka hembesök, nivå. Antal invånare med enstaka hembesök i respektive kommun Kommun Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Ja Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland

7 Enstaka hembesök Det övre diagrammet visar ett snitt för antal enstaka hembesök per unik patient med enstaka hembesök under mån hembesök divideras med antal unika patienter med enstaka hembesök. Det nedre diagrammet visar max antal ens haft flest enstaka hembesök under månaden. Antal Enstaka hembesök per unik patient med enstaka hembesök (snitt) Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Max antal enstaka hembesök för en unik patient under månaden Kom Det kom ver bed De del me I en gen kor ver sna vår Bes för till Antal enstaka hembesök Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm I Va som Om bes har tag sta mo 10 Varberg 0 Nov Dec Jan Feb Mar Apr

8 Enstaka hembesök Diagrammet visar totala antalet enstaka hembesök per månad per invånare för respektive kommun. Tabell hembesök under månaden. Kommentar/Analy Diagrammet visar dividerat med anta hembesök under s det faktiska antale Totalt antal enstaka hembesök "per invånare" Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Falkenberg Halmstad Totalt antal enstaka hembesök i respektive kommun Kommun Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar A Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Kan ett stort antal vara ett kriterium I Varberg är sårom till enstaka hembe så många såromlä enstaka hembesök I Varberg har ensta hemtjänstpersona blivit så omfattand Kungsbacka har äv villket kan analyse behov av fler insat än i andra kommu

9 Utskrivningsklara Tabellen visar antal vårdtillfällen där det dröjt en eller fler dagar från det att en läkare bedömt patienten utskrivningsklar diagrammet redovisas genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle där det dröjt en eller flera dagar efter utskrivningsklar t både personer i ordinärt och särskilt boende. Antal vtf maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 ma Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Antal dagar 7 Genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle efter bedömd utskrivnin Halland Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg ,47 4,00 3,88 4,44 4,31 3,71 4,02 4,15 4,78 4,46 4,87 0 nov-14 dec-14 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 Kommentar/Analys: Varberg och Halmstad, vill framhålla intresset av att få en uppdelning av de patienter som tillhör kommunen och de som til Resultat kring utskrivningsklara har granskats och förbättringsarbete, bl.a. ny rutin har tagits fram som ska gynna snabbare S Kungsbacka görs vårdplanering dagen efter kallelse, hemtjänst tar emot utifrån beslut efter 48 timmar. I snitt ligger Halland på ca 4 dagar vilket motsvarar snittet i landet. I Kronobergs län har man lyckats komma ner till två daga och samma journalsystem vilket underlättar processerna för patienten mellan olika vårdgivare på ett patientsäkert sätt.

10 Oplanerad återinskrivning inom 1-30 da Tabellen visar antal oplanerade återinskrivningar där patienten redan varit inskriven i slutenvården de senaste 30 visar hur stor andel av alla oplanerade inskrivningar som är återinskrivningar inom 1-30 dagar. Diagrammet visar särskilt boende. Antal återinskr. apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 f Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Andel i % 25 Halland Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm V ,7 17,0 17,2 17,7 15,5 17,2 17,3 17,8 17,1 16,7 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 Kommentar/Analys: I Halland ligger vi totalt sett på en högre nivå jämfört med riket. Flera pågående projekt syftar till att minska återinskriv beslutsstöd för ställningstagande till ny vårdnivå samt läkarmedverkan i hemsjukvård, pilotverksamhet i Halmstad samt Siffrorna kring oplanerade återinskrivningar understryker att vi måste jobba med bra vårdplaneringar, trygg hemgång, l m.m. Varbergs projekt kring Tidig rehab är en del i detta. Från Laholm kommer kommentarer kring denna statistik som Regionen mer djupt analyserar återinläggningarna. I kommunen vet vi ju inte vilka dessa patienter är och inte heller vet ser ett stort behov av att samverka i dessa frågor för att nå resultat. Liten effekt kan endast uppnås om kommun, slute tillsammans.

11 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse för Halland på socialstyrelsens sju indikatorer för palliativ vård. I diagrammet v 1-4. Det gröna fältet visar målvärdet, den streckade linjen visar resultat 2015 och det röda fältet visar resultat för s Andel avlidna utan trycksår 100 dokumenterad symtomskattning dokumenterad smärtskattning Andel ordinerade injektionsläkemedel mot ångest Andel ordinerade injektionsläkemedel mot smärta dokumenterat brytpunktsamtal dokumenterad munhälsa Kvalitetsindikator Målvärd Resultat 2014 Resultat 2015 Andel avlidna utan trycksår 90 95,1 92,6 Andel ordinerade injektionsläkemedel mot ångest ,5 93,0 Andel ordinerade injektionsläkemedel mot smärta ,8 95,7 dokumenterad munhälsa ,3 38,7 dokumenterat brytpunktsamtal ,5 80,9 dokumenterad smärtskattning ,7 39,5 dokumenterad symtomskattning ,5 19,9 Antal vårdtillfällen i urvalet: Kommentar/Analys I Halland kan en förb Spindeldiagrammen styrkor/förbättrings arbeta vidare med. Varberg: Totalt har e inom den palliativa v troligen flera faktore baspersonal, sjukskö smärtskattningar oc palliativ vård för läka Organisationen behö lindring av illamåend Halmstad: Förbättra troligen relaterat till hemsjukvården fört Urvalet per kommun

12 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse per kommun på socialstyrelsens sju indikatorer för palliativ vård. I diagrammet kvartal 1-4. Det gröna fältet visar målvärdet, den streckade linjen visar resultat 2015 och det röda fältet visar resu Andel avlidna utan trycksår 100 dokumenterad 50 Andel ordinerade injektionsläkeme Falkenberg Målvärde dokumenterad Andel avlidna utan trycksår Andel o injektio dokumenterad 0 Andel ordinerade injektionsläkeme Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 dokumenterad 0 Ande inje dokumenterat dokumenterad dokumenterat dokumenter dokumenterad symtomskattni Andel avlidna utan trycksår Andel ordinerade injektionsläke Halmstad Målvärde dokumenterad Andel avlidna utan trycksår Andel injekt dokumenterad smärtskattning dokumenterat brytpunktsamtal dokumenterad dokumenterad Andel avlidna utan trycksår dokumenterat 0 0 Andel ordinerade injektionsläke dokumenterad munhälsa Andel ordinerade injektionsläkem Andel ordinerade injektionsläkem dokumenterad Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Hylte Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 dokumenterad dokumenterat dokumenterad symtomskattning dokumenterad smärtskattning dokumenterat brytpunktsamtal 0 Andel avlidna utan trycksår And inj Andel me dokumente And injekt m A inj Andel m dokumente munhäls

13 Definitioner Indikator Källa Definition Personer inskrivna i Inrapportering från Antal inskrivna patienter, exkl personer med korttidsvistelse enligt LSS. hemsjukvård kommunerna Enstaka hembesök Inrapportering från kommunerna Hembesök hos patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården, avser unika ind vårdcentral och kommun. Dessutom redovisas det totala antalet enstaka hembe Utskrivningsklar Kvalitetsportalen //MEDDIX Antal vårdtillfällen där det dröjt en eller flera dagar från det att läkare bedömt p utskrivning har skett, hur många sådana vårddygn som förflutit samt vilken kom diagrammet visas genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle. vårdtillfälle. Varje gång ett oplanerat vårdtillfälle rapporteras så undersöks om föregående vårdtillfälle för samma individ oavsett om det är planerat eller opla som Oplanerad återinskrivning. Diagrammet visar antalet Oplanerade återinskr måluppfyllelse för sju indikatorer som är framtagna av socialstyrelsen. I urvale exkluderats: Särskilt boende, Korttidsplats, Sjukhusavdelning, Hospice / Sluten Återinskrivningar Kvalitetsportalen Rapporten bygger på de slutenvårdsregistreringar som rapporteras till Kvalitets det har gått mellan 1 och 30 dagar mellan föregående utskrivning och den aktu vårdtillfällen för samma tidsperiod. Palliativ vård: Pallaitivregistret Rapporten bygger på registreringar i kvalitetsregister och statistiken är hämtad

14 1(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Magdalena Barkström, RK Halland Projektledare: Anna Gröneberg, Utvecklingsledare, RK Halland Slutrapport- Införande av kvalitetsindikatorer Hemsjukvård Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte Mål Projektmål Effektmål... Fel! Bokmärket är inte definierat Måluppfyllnad Redovisning - aktivitets- och tidsplan Redovisning - resurser Projektbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat Personella resurser Övriga resurser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Redovisning - kommunikation Redovisning - riskanalys Redovisning - resultatet Restpunktlista Framtida idéer... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10. Lärdomar från projektarbetet Tillvägagångssätt Projektorganisation... Fel! Bokmärket är inte definierat Kommunikation... Fel! Bokmärket är inte definierat Erfarenheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

15 2(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Projektstyrningsmodellen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 11. Slutsats Rekommendation Förvaltningsorganisation Uppföljning av effektmål... Fel! Bokmärket är inte definierat Restpunktlista... Fel! Bokmärket är inte definierat Framtida idéer... Fel! Bokmärket är inte definierat. 13. Övrigt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 14. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 15. Fastställande...13 G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

16 3(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Sammanfattning Arbetet med att frambringa kvalitetsindikatorer som speglar hemsjukvårdens arbete i ordinärt boende intensifierades i februari och Anna Gröneberg ansvarade för att driva projektet framåt. Kvalitetsindikatorerna har inom projekttiden februari till juni fått en ram att indelas i utifrån definitionen enligt Socialstyrelsen på God vård och omsorg. Denna ska enligt socialstyrelsen vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig, jämlik och effektiv. Utifrån dessa ledord arbetade indikatorgruppen fram kvalitetsindikatorer för att spegla arbetet kring patienter i hemsjukvård. Arbetet i syfte att frambringa dessa indikatorer har resulterat i denna grund eller ram för kvalitetsarbetet och kommer att utgå ifrån definitionen för God vård och omsorg fortsättningsvis. I samband med kvalitetsarbetet sågs ett behov av att beskriva indikatorgruppens arbete i en uppdragsbeskrivning vilken även togs fram under projekttiden och beslut togs för den att gälla den 17 mars i GNHH (Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel) och i strategisk grupp. Indikatorgruppens arbete har under projekttiden varit mycket intensivt med målet att producera mått på kvalitet i hemsjukvården. Tre indikatorer togs fram i ett första skede som speglar resultat av Kompetens, Säker vård och Tillgänglig vård. Fortsättningsvis finns en god grund med hjälp av dessa tre tillsammans med andra indikatorer utifrån definitionen på god vård och omsorg ligga till grund för kvalitetsarbetet gällande hemsjukvård i Halland. 2. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsarbetet bedrivs i kommunerna idag utifrån gällande överenskommelse. %20hemsjukvård_klar.pdf Denna överenskommelse styr vilka patienter som tillhör kommunal hemsjukvård och då nytt avtal tecknades föll ansvaret för hemsjukvården politiskt till GNHH som skulle fungera som en kvalitetsnämnd i syfte att säkerställa bland annat kvaliteten inom hemsjukvård i ordinärt boende. Den gemensamma nämnden har följande uppdrag inom hemsjukvårdsområdet: -Utarbeta indikatorer för att kunna följa upp utvecklingen av hemsjukvården avseende volymer (såväl utifrån demografiska förändringar som förskjutningar av vårdnivåer med allt mer avancerad vårt i hemmet), resurseffektivitet, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen. - Fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården för att inför kommande mandatperioder kunna föreslå förbättringar och justeringar i modellen. -Vara det politiska samverkansorganet rörande frågor som avser kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

17 4(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Föreslå samverkansmöjligheter till huvudmännen inom vård-, omsorgs, och hälsooch sjukvårdsverksamheter som riktar sig till för huvudmännen gemensamma brukargrupper -Särskilt ansvar för samverkan inom hemsjukvårdsområdet och angränsande områden. -Utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården -Med underlag från kvalitetsindikatorer rekommendera satsningar på utveckling och kompetens som bäst kan anordnas gemensamt i Halland. Uppdraget innebär enligt citat ovan att utarbeta indikatorer för att kunna följa upp utvecklingen av hemsjukvård avseende volymer, resurseffektivitet och kvalitet i syfte att åstadkomma en likvärdig vård för hallänningen. En arbetsgrupp för att arbeta fram indikatorer för hälso- och sjukvården fick i samband med ny överenskommelse kring hälso- och sjukvården uppdrag att utarbeta indikatorer för uppföljning och därigenom har projektet framtagits och arbetats med av representant från Kungsbacka Kommun. Indikatorgruppen som arbetat med att frambringa indikatorer i syfte att beskriva hemsjukvård har till stor del kunnat producera volymmått. En svårighet har varit att åstadkomma och kunna presentera kvalitativa indikatorer för hemsjukvård, mycket beroende på att de olika kommunerna har olika journalsystem, olika sätt att koda uppgifter och olika personella förutsättningar att frambringa statistikuppgifter. De olika kommunerna har även haft en period efter ny överenskommelse om hemsjukvård då de justerat i sina system utifrån ny gränsdragning och nya rutiner gällande inskrivningar och enstaka hembesök. Detta har föranlett ett omfattande korrigeringsarbete och pågår till viss del fortfarande Nuläge Indikatorgruppen har arbetat fram olika indikatorer eller mått i syfte att beskriva hälso- och sjukvården. Svårigheter uppstår ibland då nya indikatorer och mått ska presteras och utifrån detta faktum har en checklista upprättats med bakgrund av socialstyrelsens beskrivningar gällande upprättande av indikatorer i syfte att systematisera arbetet. Socialstyrelsen har satt upp ett antal kriterier som stöd vid fastställandet av en indikator och för att särskilja dessa från andra nyckeltal och bakgrundsmått, vilka indikatorgruppen använder vid frambringande av nya indikatorer. De krav som ställs vid utformandet av indikatorer är att: Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

18 5(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data. De mått som idag beskriver kvaliteten på hemsjukvård är bland annat Återinskrivningar inom 30 dagar och Utskrivningsklara, dessa två mått är inte relevanta och valida i syfte att enbart beskriva kommunal hemsjukvård. Dessa två mått beskriver endast patienter över 65 år, vilket inte speglar den patientgrupp som nämnden och verksamheten utifrån överenskommelsen ansvarar för vilket försvårar analys och åtgärder. De två måtten fungerar dock utmärkt som bakgrundsmått till en övergripande bild av hur samverkan fungerar mellan Region och Kommun och kan även spegla hur effektiv det förebyggande arbetet är i syfte att minska återinläggningar. Dock speglar måttet Återinskrivningar inom 30 dagar arbetet som bedrivs både gällande läkarmedverkan och hemsjukvårdens effektivitet tillsammans vilket försvårar analys av resultat eftersom det inte kan kopplas till enbart en verksamhet, Region eller Kommun. En annan indikator för att beskriva kvalité i kommunal hälso- och sjukvård är palliativregistret. Denna indikator har hög relevans och mäter det som avses att mätas och håller därmed en kvalité i syfte att beskriva palliativ vård på ett jämförbart sätt mellan kommunerna utifrån socialstyrelsens krav enligt ovan. Eftersom bristen på kvalitativa mått finns, förutom palliativregistret, för hemsjukvård i ordinärt boende tillskapades en satsning på dessa indikatorer från februari-juni Utöver de kvalitativa och volymmåtten finns även kvarstående att fortsatt arbeta med indikatorer för resurseffektivitet och i slutänden likvärdig vård för Hallänningen. Det sistnämnda kan dock presenteras med en övergripande bild av samtliga indikatorer per kommun och ger tillsammans ju fler indikatorerna blir en helhetsbild av hur hemsjukvården fungerar i varje kommun. Ramverk för kvalitétsindikatorer God vård och omsorg är ett samlingsbegrepp som kan tillämpas i utvecklingen av indikatorer. Det speglar de egenskaper som en god vård inom hälso- och sjukvården och en god kvalité ska innehålla. Indelningen baseras på de mål och krav som ställs i lagstiftningen och de har nu utvecklats till en gemensam modell i syfte att arbeta med indikatorer på ett strukturerat sätt. Enligt socialstyrelsen definieras god vård och omsorg av att den är kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig, jämlik G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

19 6(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] och effektiv. I syfte att åstadkomma, beskriva och mäta en god vård och omsorg är indikatorerna indelade utifrån dessa ord. I syfte att ge kvalitetsnämnden jämförbara och kvalitetssäkrade underlag avseende god vård och omsorg, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen presenteras en modell. Att arbeta utifrån föreslagen modell nedan ger möjlighet att kunna följa upp kvalitet av kommunal hälso- och sjukvård som bedrivs i Halland på ett jämförbart sätt mellan kommunerna. God vård och omsorg, bildar en bas i det fortsatta arbetet i indikatorgruppen i syfte att säkerställa kvaliteten i hemsjukvården och kan med fördel och enhetlighet ligga till grund för kvalitetsarbetet i varje kommun. Nedanstående mall är framarbetad av Anna Gröneberg tillsammans med indikatorgruppen och är en övergripande beskrivning av kvalitét i hemsjukvård med stöd av definitionen av God vård och omsorg. Indikatorer kan beskrivas utifrån rubrikerna som definierar god vård och omsorg och kan över tid aktualiseras, elimineras eller ersättas med olika indikatorer utifrån vad som behöver mätas, kontrolleras och analyseras i verksamheten. De olika indikatorerna och olika mått kan bytas ut över tid, men behöver alltid kunna placeras i mallen i syfte att beskriva god vård och omsorg. Insamling av uppgifter från kommunerna G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

20 7(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Ett utskick gjordes till samtliga kommuner för information och presentation av kvalitetmallen och information om det nya arbetet kring indikatorer för kvalitet i syfte att förbereda dem på att uppgifter behövde samlas in. Samtliga fick information i indikatorgruppen, genomförandegruppen samt i strategisk grupp gällande det kommande arbetet. En ny inrapporteringsmall producerades med nyckelbeskrivningar till varje indikator för att säkerställa att inrapporteringen blev enhetlig. Den 10 maj skulle kommunerna rapportera in kvalitetsindikatorerna och resultatet skulle analyseras. De uppgifter som inkom var trots det förberedande arbetet inte helt kvalitetssäkrade utan såg till viss del olika ut från de olika kommunerna. Indikatorgruppen samlades och korrigerade uppgifterna som hade inkommit och behövde ytterligare tydliggöra och förbättra beskrivningarna av vad som avsågs att mätas samt säkerställa kommunikationsvägarna mellan indikatorgruppen och personer i verksamheterna som skulle inkomma med uppgifterna. Målsättningen var att den 10 juni kunna presentera resultat i sin helhet gällande kvalitetsindikatorerna men kan nu endast rapporteras i valda delar. Allt eftersom resultat och indikatorer kan kvalitetssäkras kommer rapporten att bli fullständig och då även jämförbar och hållbar för analys. De första tre kvalitetsindikatorerna Enligt socialstyrelsen ska en god vård och omsorg bedrivas med god kompetens. En god kompetens är förenligt med att vård och omsorg levererar en viss kvalitet. Vården ska vara grundad i beprövad erfarenhet och en viss kompetensnivå anses ha ett samband med kvalitet. I syfte att beskriva den kompetensnivå som fanns i hemsjukvården sammanställdes ett antal frågor kring utbildningsnivå både för sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Frågorna skulle besvara till exempel antal legitimerad personal med specialistutbildning och antal rehabiliterande personal som hade utbildning efter högskoleutbildning. De olika kommunerna visade sig ha olika sätt i verksamheterna att registrera och arbeta med kompetens, vilket försvårade inlämningen av statistik och det uppkom även frågor från kommunerna gällande olika kompetenser. Det fanns inget enkelt sätt att frambringa resultat på detta mått utan manuella insamlingar av uppgifter krävdes. Angående vilken kompetens som skulle mätas gällde till exempel vilka vidareutbildningar som sjuksköterskorna hade genomgått, men gällande arbetsterapeuter och fysioterapeuter fanns ingen enkel metod att frambringa vilka utbildningar efter högskolenivå som skulle gälla. Indikatorgruppen valde att ställa en öppen fråga till ansvariga för verksamheterna för att insamla kunskap om vilka utbildningar rehabiliterande personal kunde genomgå. Detta arbete är under pågående process och kommer att resultera i ett antal utbildningar som kan representera en god kvalité av det rehabiliterande arbetet. Ett exempel från rapporteringsmallen gällande kompetens kan ses nedan. Resultaten i mallen speglar antal patientansvariga sjuksköterskor i ordinärt boende och andel specialistutbildade av dem. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

21 8(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Kunskapsbaserad vård Kompetens Antal Antal Antal Antal Antal Antal Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Antal patientansvariga sjuksköterskor (PAS-ssk) som är ansvariga för patienter i ordinärt boende varav hur många har specialistutbildningar vilka specialistutbildningar Sjuksköterska inom akutsjukvård 0 Sjuksköterska med inriktning mot anestesi eller intensivvård Sjuksköterska inom internmedicin och kirurgi 0 Sjuksköterska inom äldrevård Ambulanssjuksköterska 2 2 Barnmorska Barnsjuksköterska Distriktssköterska Onkologisjuksköterska Operationssjuksköterska 1 1 Psykiatrisjuksköterska Ögonsjuksköterska 0 Att tillägga under rubriken kompetens är även omsorgspersonalens kompetens som ju ska säkerställa en viss kvalitet gällande de delegerade hälso- och sjukvårdsinsatserna. Eventuellt kommer frågan att ställas till kommunerna längre fram vilken kompetens som finns för att säkerställa den delegerade insatsen och en jämförelse mellan kommunerna utifrån delegeringsutbildning kan bli aktuell. Att beskriva kompetensnivå är ett första steg i att kartlägga vilka resurser som finns i verksamheterna. Dessa resurser behöver därefter även kopplas till den patientgrupp som resurserna är till för att bli ytterligare intressant. För att helt kunna åstadkomma en matchning mellan resurs och patientgrupp behöver patientgruppen kartläggas och synliggöras. Inom detta område krävs ett stort arbete i syfte att likställa och kartlägga på ett enhetligt sätt mellan kommunerna. En grund i arbetet kan vara klassifikation av funktionstillstånd och diagnoser med hjälp av ICF, ICD och KVÅ. Eftersom de olika kommunerna har olika journalsystem och inte fullt ut har en enhetlig dokumentation krävs att ett samarbete och en samsyn uppnås innan jämförelser kan genomföras vilket med fördel skulle åstadkomma jämförbara data mellan kommunerna, en mer kvalitetssäkrad rapportering till NPÖ och socialstyrelsens framtida statistikkrav. Tillgänglighet God kvalité av vård och omsorg enligt socialstyrelsen kännetecknas av att vara tillgänglig. För att vården ska vara tillgänglig behöver den levereras i rimlig tid. I syfte att beskriva tillgänglighet av vården i Halland resulterade arbetet i indikatorgruppen i att mäta antal legitimerad personal som fanns tillgängliga för patienter i ordinärt boende. Svårigheten i att mäta indikatorn för tillgänglighet var att alla kommuner inte fördelar sin personal på ett likartat sätt. En del kommuner har delat upp personalen så att det finns riktade resurser till ordinärt boende respektive särskilt boende och en del kommuner har inte delat in verksamheten utan fördelar personal över gränserna. Det är även vanligt att fördela resurser i form av personal där det bäst behövs vilket försvårar bedömningen av hur mycket personalresurser som finns riktade mot en specifik patientgrupp. Då statistiken inkom var den från vissa kommuner angiven i antal personer som var riktade mot ordinärt boende och från vissa kommuner angiven i personaltimmar, vilket medförde att statistiken inte var G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

22 9(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] jämförbar och inte kunde offentliggöras. Ett beslut togs i indikatorgruppen att ytterligare förtydliga vilken enhet måttet skulle anges i och att varje representant i gruppen tydligt behövde tillse att rätt statistik inkom. Det slutgiltiga måttet för tillgänglighet blev antal schemaplanerade personaltimmar/vecka för patienter i ordinärt boende exklusive helg, kväll och natt. Dock är gruppen intresserad av tillgänglighet dygnets alla timmar men beslöt att påbörja arbetet med det mest enkla för verksamheterna att rapportera in. Det som kan kommenteras i dagsläget utifrån inkommen statistik är att det finns en ungefärligt lika tillgänglighet i kommunerna, dock är detta en uppskattning av indikatorgruppen och kommer till nästkommande inrapportering att fullt ut kunna analyseras och presenteras. Säker Enligt socialstyrelsen ska vården vara säker för att kunna tecknas som kvalitetshöjande, med detta menar man att vården ska förhindra vårdskador och vara rättssäker. För att kunna beskriva säker vård i Halland föreslog indikatorgruppen att använda nationellt kvalitetsregister Senior Alert. Måttet skulle spegla det förebyggande arbetet vilket anses säkerställa vården med hjälp av de riskbedömningar som genomförs i arbetet med Senior Alert. Fördelen med detta mått var att det redan arbetas med i verksamheterna och att det finns en röd tråd till Taktisk grupp äldre samt förvaltargrupp för Senior alert som följer upp och arbetar med Senior Alert idag. Nackdelen med måttet på säker vård är att Senior Alert speglar och mäter de patienter som är över 65 år, vilket innebär att en del av hemsjukvårdens patienter inte mäts, även om det stora flertalet finns med och är över 65 år. Den inkomna statistiken utifrån måttet nedan inrapporterades trots förekomst av nationellt register på olika sätt. 80 % av alla patienter i ordinärt boende med risk ska ha en åtgärd, Fråga: Hur många procent av patienter med bedömd risk i ordinärt boende har minst 1 utförd åtgärd Beslut togs utifrån detta att ta hjälp av ansvarig för förvaltargruppen för Senior Alert för att få en samstämmig och likartad rapportering och statistik. Samarbetet startades i slutet av maj och kommer högst sannolikt att resultera i fler mått såsom till exempel antal riskbedömningar och eventuellt antal munhälsobedömningar. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

23 10(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] I syfte att säkerställa att enhetlighet kan uppnås mellan kommunerna är det indikatorgruppens arbete att säkerställa att indikatorerna speglar eller mäter det som avses att mätas baserat på socialstyrelsens krav på indikatorer och att kvalitétssäkra resultatet enligt uppdragsbeskrivning beslutad i strategisk grupp och i GNHH. Indikatorsgruppen har sedan tidigare arbetat fram indikatorer för volym utifrån gällande överenskommelse kring hälso- och sjukvården i Halland. Dessa indikatorer beskriver hur många patienter som omfattas av överenskommelsen och ny gränsdragning samt de patienter som är i behov av tillfälliga insatser av kommunal hemsjukvård, så kallade enstaka hembesök. Dessa mått kan beskriva omfattningen eller volymen av hemsjukvård i ordinärt boende, men speglar inte kvaliteten eller resurseffektiviteten. Med ovanstående beskrivet resultat kan ses att ett fortsatt behov finns av att ytterligare säkerställa och producera långt fler mått gällande kvalitet i syfte att få en helhetsbild av hemsjukvården i ordinärt boende. 3. Syfte Att säkerställa och producera kvalitetsindikatorer för hemsjukvård i ordinärt boende. 4. Mål 4.1. Projektmål Att fokusera indikatorgruppens arbete på kvalitetsindikatorer under februari till juni Måluppfyllnad Målsättning med arbetet har varit att fokusera på kvalitetsarbetet i indikatorgruppen och att säkerställa och producera kvalitetsindikatorer för hemsjukvård i ordinärt boende. Det som producerats är en hållbar och kvalitetssäkrad mall som bottnar i socialstyrelsens definition av god vård och omsorg och de tre kvalitetsindikatorerna kompetens, Senior Alert och tillgänglighet av personal till patientgruppen inom ordinärt boende. Resultat av de tre indikatorerna är ännu inte fullt ut säkerställda och kan därför inte presenteras i rapporten men kommer att delvis beskrivas muntligt i avrapporting till nämnden. Sammanfattningsvis har måluppfyllnad uppnåtts delvis eftersom en säker modell producerats, men ej ännu ett komplett resultat av indikatorerna. 5. Redovisning - aktivitets- och tidsplan Arbetstid till projektet har omfattat 50 % från februari-juni och har utöver månadsvis möten med indikatorgruppen innehållit: Att i februari producera uppdragsbeskrivning till indikatorgruppen Att i mars producera mall för kvalité samt indikatorer utifrån mallen Att i mars producera underlag och presentation för nämnd G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

24 11(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Att i mars meddela kommande inrapportering av kvalitetsindikatorer via utskick till kommunerna Att i april träffa Genomförandegruppen för presentation Att i maj samla in uppgifter från de olika kommunerna och arbeta med att säkerställa indata med hjälp av indikatorgruppen Att i maj sammanställa slutrapport Att i juni presentera slutrapport och resultat av arbetet 6. Redovisning - resurser 6.1. Personella resurser 50 % februari-juni 7. Redovisning - kommunikation Gällande kommunikation för projektet har den säkerställts av projektledaren och medlemmar i indikatorgruppen. Det finns behov av att tydliggöra och ytterligare säkerställa hur kommunikation ska ske från indikatorgruppen till respektive kommun. Resultat från respektive indikator har inte kunnat fullt ut levereras vilket kan ha en förklaring i hur kommunikation sker. Det finns även behov av att strukturera samband och hur i tiden olika möten sker i syfte att åstadkomma att indikatorrapportens gång genom olika forum synkroniseras. Detta gäller till exempel strategisk grupp, genomförandegruppen, indikatorgruppen, nämnden och de olika taktiska grupperna. 8. Redovisning - riskanalys Risker i arbetet är generellt att kommunerna inte inkommer med rätt indata i förhållande till de indikatorer som beslutats. Enligt ovan är det av vikt att kommunikationsplan behöver produceras och informeras ut till alla inblandade aktörer gällande arbetet som en förbättringsåtgärd. 9. Redovisning - resultatet Redovisning av resultatet presenteras under rubriken nuläge med anledning av arbetets korta projekttid Restpunktlista och framtida idéer Säkerställande och full rapportering av indata för de tre kvalitetsindikatorerna Kommunikationsplan innehållande struktur för i vilka forum rapporten ska informeras och för hur rapporten ska omhändertas i varje kommun G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

25 12(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Kompetensverktyg i kommunerna i syfte att kartlägga den kompetens som finns, att underlätta inrapportering samt att i framtida hemsjukvård kunna beskriva vilken kompetens som krävs för den patientgrupp som vården ska levereras till. Ta ställning till hur kompetens för den delegerade insatsen ska kunna presenteras och mätas. Utveckla samarbete med förvaltargrupper för Senior Alert och även palliativ vård Utveckla samverkan kring dokumentation i syfte att likställa journalens innehåll som förberedande insats gällande producentskap i NPÖ och i syfte att säkerställa indata till socialstyrelsens framtida krav. Fortsatt analys av vilka indikatorer som kan spegla kvalitén av hemsjukvård för barn och de yngre patientgrupperna Viktigt att poängtera att arbetet med indikatorgruppen i relation till genomförandegruppen, gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel, de taktiska grupperna och strategisk grupp behöver förtydligas och synkroniseras ytterligare. Beslutsmandat och vilken process/vilket flöde arbetet med indikatorer ska ha internt i kommunerna och externt till samverkansformerna i Halland är delar som vi fortsatt behöver fokusera på och arbeta med. Det är tydligt att kommunerna har olika arenor på hemmaplan att ta hand om resultatet i indikatorrapporten och för att arbetet ska flöda mellan Region Halland och kommunerna på ett effektivt sätt behöver det formuleras hur övergångarna ska ske mellan samverkansgrupper och till de egna verksamheterna i kommunerna på såväl tjänstemannanivå som på politikernivå. Fortsatt arbete med att ta fram kvalitetsindikatorer för de övriga boxarna i mallen i indikatorgruppen enligt uppdrag. För att täcka indikatorer för samtliga rubriker för god vård och omsorg behövs fler indikatorer. Behov av samstämmighet gällande journaluppgifter och klassifikationer, t.ex. ICF kvå ICD osv i syfte att få likartad statistik och vårdtyngd. Förslag att påbörja arbete med övergripande säkerställande av dokumentation gemensamt över kommunerna. Producera indikatorer för resurseffektivitet 10. Lärdomar från projektarbetet Tillvägagångssätt Lärdom från projekttiden är att allt tar längre tid än man tror. Det är ett invecklat och komplext arbete eftersom det inbegriper många aktörer inom hälso- och sjukvård. Det är svårt att ta fram enhetlig statistik eftersom kommunerna arbetar på olika sätt och använder olika system i verksamheterna. Positiva reflektioner är att det är effektivt och fokuserat att använda projektledare under perioder i indikatorgruppen beroende på vilken statistik eller vilket fokus som rapporteringen ska ha. Gällande G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

26 13(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] kvalitetsindikatorer har det varit mycket effektivt att använda personer med verksamhetskunskap i syfte att frambringa indikatorer i indikatorgruppen. Då en eventuell utvärdering av de tidigare bilagorna till föregående överenskommelse ska genomföras eller då ekonomiska konsekvenser ska beskrivas krävs en annan sammansättning av medlemmar i gruppen tillsammans med de verksamhetskunniga utifrån ett helhetsperspektiv. 11. Slutsats Slutsats utifrån genomfört arbete är att vi nu i Halland har en mycket väl grundad kvalitetsmall som kommer att hålla över tid och åstadkomma ett tydligt ramverk för att beskriva God vård och omsorg för Hallänningen. Det är nu vårt gemensamma ansvar, politiket och tjänstemän, att tillse hur vi förvaltar och använder detta ramverk i det fortsatta arbetet så att det kan ligga till grund för likvärdig vård för Hallänningen. 12. Rekommendation Förvaltningsorganisation Ny ansvarig person för indikatorgruppen bör utgå från restpunktslistan och använda den som grund i det fortsatta arbetet i syfte att tillse att förutsättningarna för ett väl fungerande arbetssätt gällande indikatorerna ytterligare förbättras. 13. Fastställande Halmstad Datum: Magdalena Barkström Beställare RK Halland Halmstad 25/ Anna Gröneberg Projektledare Utvecklingsledare Hälso- och sjukvård RK Halland Halmstad 25/ G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx