Mölndals SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. ~tsutskott il Sida 9(17)

Transkript

1 Mölndals stad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~tsutskott il Sida 9(17) Beslutsexpediering 76 Dnr KS 30/11 Kommunstyrelsen Svar på motion om etablering av arbetsintegrerande sociala företag i Mölndals stad - återremiss Ärendet Jerker Halling (V) föreslår i motion den 19 januari 2011 att kommunfullmäktige beslutar att Mölndal stad ska utarbeta en plan för att underlätta för arbetsintegrerande sociala företag att etablera sig i kommunen. 1 motionen föreslås också att Mölndal ska ha som målsättning att det vid utgången av 2012 ska finnas minst fyra nya arbetsintegrerande sociala företag i MölndaL Jerker Halling föreslår i motionen även att Mölndal ska sprida kunskap om arbets integrerande sociala företag i kommunen, till exempel genom att ordna före läsningar, studiebesök och utbildningar. Ärendets behandling Kommunfullmäktige har den 19januari 2011, 11, remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har i sin tur remitterat motionen till arbets- och familj estödsnämnden och näringslivsutskottet. Arbets- och familj estödsnämnden har behandlat ärendet den 21juni 2011, 75. Näringslivsutskottet har behandlat ärendet den 22 augusti 2011, 45, och föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionens första förslag, att besluta att ge näringslivsutskottet i uppdrag att ta initiativ till en dialog mellan berörda kommunala och regionala verksamheter med mål att utarbeta en plan för att underlätta för etablering av arbetsintegrerande sociala företag i Mölndals stad. Näringslivsutskottet förslår kommunfullmäktige att avslå motionens två andra förslag då dessa bör formuleras i samråd inom en gemensam dialog enligt föregående punkt. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet den 13 september 2011, 184, och beslutat att återremittera ärendet till arbets- och familj estöds nämnden för ytterligare beredning för att dels tydliggöra ekonomiska konsekvenser, dels tydliggöra konsekvenser för det arbetssätt som motionären föreslår. Arbets- och familj estödsnämnden har återigen behandlat ärendet den 20 december 2011, 139, och beslutat att svara kommunstyrelsen i enlighet med tjänsteskrivelse daterad den 29 november /

2 Möl n da Is stad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL :~etsut~ott il Sida 10(17) Kommunstyrelsens arbetsutskott har återigen behandlat ärendet den 11januari 2012, 5, och beslutat att återremittera ärendet till arbets- och familjestöds nämnden igen, fbr ytterligare beredning för att på ett tydligare vis förklara ekonomiska konsekvenser och juridisk status av företagsmodellen, samt redogöra för det arbetssätt som motionären föreslår. Arbets- och familjestödsförvaltningens tjänsteskrivelse den 8 mars Arbets- och familj estödsnämnden har återigen behandlat ärendet den 29 mars 2012, 26, och beslutat att som svar på motionen om arbetsintegrerande sociala företag i Mölndals stad överlämna tjänsteskrivelse daterad den 8 mars 2012 till kommunstyrelsen. Ledamöternas förslag till beslut Hans Bergfelt (M) föreslår följande: Kommunstyrelsen konstaterar att ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det positivt att etablering av sociala företag i Mölndal underlättas och att information om sådan verksamhet sprids samtidigt som verksamheten och initiativet främst bygger på enskilda individers medverkan och företagande. Näringslivsutskottet får i uppdrag att ta initiativ till en dialog mellan berörda kommunala och regionala verksamheter som ett sätt att sprida information om sociala företag. Med det som underlag avslås motionens två första att-satser, medan den tredje anses besvarad. Förslaget antas. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen konstaterar att ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det positivt att etablering av sociala företag i Mölndal underlättas och att information om sådan verksamhet sprids samtidigt som verksamheten och initiativet främst bygger på enskilda individers medverkan och företagande. Näringslivsutskottet får i uppdrag att ta initiativ till en dialog mellan berörda kommunala och regionala verksamheter som ett sätt att sprida information om sociala företag. Med det som underlag avslås motionens två första att-satser, medan den tredje anses besvarad. Justerandes sign / Utdragsbestyrkande ~

3 ~ nslyr~isen ~ ~o1~ 1 Motion angående eta ring av arbetshitegrerande sodalla företag ~ Möftndafis kommun. Vänsterpartiet 1 Mölndal idag finns det inga arbetsintegrerande sociala företag. Vi vill med denna motion f~ Mölndal att satsa för att det ska kunna etableras arbetsintegrerande sociala företag i kommunen. Med begreppet arbetsintegrerande sociala företag avses företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): o med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/ell.er behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för meda~betarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt o som 1 huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter o företag som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Karaktäristiskt för de sociala företagen är att deras ursprung finns i ett behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller den privata sektorn. Genom samarbete mellan den privata, offentliga och ideella sektorn finns möjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden att bli delaktiga i sin egen rehabilitering, utveckla den egna arbetsförm~gan, bli delaktig i att driva företag och att delta i samhällslivet. Majoriteten av medarbetarna 1 ar~etsintegrerade sociala företag är personer som t.ex. p~ grund av funktionsned~ttning som medför nedsatt arbetsförmåga, tidigare missbruk, kriminalitet, t~ngtidssjukskrivning, l~ngtidsarbetslöshet, hemlöshet eller annan form av social utsatthet inte fatt möjlighet att etablera sig p~ eller förlorat kontakten med arbetsmarknaden. Dessa m~lgrupper finner vi i kommunen främst inom V&d och Omsorgsförvaltningen och Arbets- och Familjestödsförvaltningen. Det är där och tillsammans med närin~sflvsutskottet som vi främst ska satsa p~ för denna utveckling. Det handlar om behov~t av arbetstillfällen för dessa personer, men också om att utveckla nya vägar till entreprenörskap och ny affärsverksamhet. Det sociala företagandet bind,~f samman entreprenörskap medmänniskors behov av arbete. Detta är bl.a. vad Mölndals stad ska satsa p~ för att underlätta etablerandet av arbetsintegrerande sociala företag~ De arbetsintegrerande sociala företagen innebär en vinna-vinna situation för både samhället oc~h den enskilda individen.

4 De insatser som kan krävas för ig~ngsättandet av dessa företag ger det samhällsekonomiskt, i de fall m~lgruppen består av f.d. missbrukare/kriminella, p~ varje satsad krona - 9 kronor tillbaka*). Om det handlar om människor med psykiska funktionshinder ger det ca 5 kr tillbaka**) p~ varje satsad krona. Och d~ har man inte tagit hänsyn till den mänskliga vinsten av en känsla av ett meningsfullare liv och en bättre livskvalité. Rent ekonomiskt är det kommunen som tjänar mest p~ detta pga mindre kostnader i bl. a. ekonomiskt bistånd och mer skatteintäkter. Vi f~rju dessutom fler friskare och nöjdare invånare. Många aktörer p~ arbetsmarknads-, rehabiliterings- och näringslivsomr~det behöver ökad kunskap om arbetsintegrerande socialt företagande för att p~ bästa sätt möjliggöra ett bredare deltagande i arbetslivet. Det gäller även befolkningen 1 allmänhet. Man ser att det p~ många håll redan finns väl utvecklade rutiner för samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för att hantera frågor kring arbetsintegrerande socialt företagande, men att kunskapen allmänhet behöver öka. Kunskaper kring vad det organisatoriskt, ekonomiskt, juridiskt och socialt innebär att bl. a. etablera och driva arbetsintegrerande sociala företag. Dessa kunskaper behöver vi i Mölndal. *) 1. Nilsson & A. Wadeskog om de sociala företagen Basta! och Vägen Ut!, 2006 **) 1. Nilsson & A. Wadeskog om de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen, 2007 Vi vill: ~ Mölndal ska utarbeta en plan för att underlätta för arbetsintegrerande sociala företag att etablera sig i kommunen. ~ Mölndal ska ha som målsättning att det vid utgången av 2012 ska finnas minst fyra nya arbetsintegrerande sociala företag i Mölndal. ~ Mölndal ska sprida kunskap om arbetsintegrerande sociala företag 1 kommunen. T.ex. genom att sprida pamfletter, ordna föreläsningar, studiebesök, utbildningar för olika kommunala förvaltningars tjänstemän, politiker, näringsliv och befolkningen i allmänhet. För Vänsterpartiet i Mölndal / r er Halling

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Mohidak stad Sida 9(17) Arbets- och farniljestödsnämnden Beslutsexpediering 26 Dnr Afn 65/11 Återremitterat ärende angående motion om etablering av arbetsintegrerande sociala företag i Mölndals stad. Sammanfattning Vänsterpartiet har i en motion till kommunstyrelsen begärt att det ska utarbetas en plan för att underlätta för arbetsintegrerande sociala företag att etablera sig i kommunen. Vidare föreslås i motionen att Mölndals stad ska sprida kunskap om arbetsintegrerande sociala företag i kommunen samt att Mölndals stad ska ha som målsättning att det vid utgången av 2012 ska finnas minst fyra nya arbetsintegrerande företag i Mölndal. Arbets- och familjestödsnämnden har lämnat yttrande till kommunstyrelsen i ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har återremitterat ärendet till Arbets- och familj estödsnämnden för ytterligare beredning för att dels tydliggöra ekonomiska konsekvenser, dels tydliggöra konsekvenser för det arbetssätt som motionären föreslår. Arbets- och familjestödsnämnden har lämnat yttrande till kommunstyrelsen i ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har återigen återremitterat ärendet till Arbets- och familjestödsnämnden för ytterligare beredning Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 8 mars Arbets- och familj estödsnänmdens beslut Att som svar på motionen om arbetsintegrerande sociala företag i Mölndals stad överlämna tj änsteskrivelsen till Kommunstyrelsen. r M~LNDALSSTD Kommunstyrelsen 2O1~ ~O3~ 29 D~anr.~ titgaäras år -- ( Juster~ndes sign j~/ ~,/ Utdragsbestyrkande 2

6 MÖLNDALS STAD Tj änsteskrivelse 1(3) Arbets- och familjestödsförvaltningen Dnr 65/11-13 Randi äggare Tarja Thorén Avdelningschef Arbets- och familjestödsnärnnden Svar på mot~on angående etab~ehng av arbets~ntegrerande soc~&a företag Mö~nd&s stad Arbets~ och famnjestödsnämnden be&utar Arbets- och familj estödsnämnden föreslås besluta - att lämna skrivelsen som svar på motion om etablering av arbetsintegrerande sociala företag i Mölndals stad BNagor Sociala företag behövs (Tillväxtverket) Socialt företagande en väg till arbetsmarknaden (Nutek) Bakgrund Vänsterpartiet har lämnat in en motion till Kommunstyrelsen om att Mölndals stad ska utarbeta en plan för att underlätta för arbetsintegrerande sociala företag att etablera sig i kommunen. Vidare föreslås i motionen att Mölndals stad ska sprida kunskap om arbetsintegrerande sociala företag i kommunen samt att Mölndals stad ska ha som målsättning att det vid utgången av 2012 ska finnas minst fyra nya arbetsintegrenande företag i Mölndal. Arbets- och familjestödsnämnden har lämnat yttrande till Kommunstyrelsen i ärendet. Näringslivsutskottet har behandlat ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har återremitterat ärendet till Arbets- och familjestödsnämnden för ytterligare beredning för att dels tydliggöra ekonomiska konsekvenser, dels tydliggöra konsekvenser för det arbetssätt som motionären föreslår. Arbets- och farniljestödsnämnden har lämnat yttrande till Kommunstyrelsen i ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har ånyo återremitterat ärendet till Arbets- och familjestödsnärnnden för ytterligare beredning för att på ett tydligare vis förklara ekonomiska konsekvenser och juridisk status av företagsmodellen, samt redogöra för det arbetssätt som motionären föreslår. MÖLNDALS STAD KommuflStYrelS~ 2012 ~03- ~2 9

7 MÖLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 2(3) Arbets- och familjestödsförvaltningen Dnr 65/11-13 Handläggare Tarja Thorén Avdelningschef JuHd~sk och ekonom~sk status av företagsmoden för sodada företag Arbetsintegrerande socialt företagande är i Sverige en relativt ny form av företagande som har vuxit fram i olika miljöer och med olika förutsättningar, till exempel inom ideella föreningar eller som avknoppning från kommuner. Det speciella med dessa företag är att de kombinerar näringsverksamhet med målet att skapa integration på arbetsmarknaden och ge människor en möjlighet att arbeta utifrån sin egen förmåga. Med nya företeelser uppstår också nya frågor och ibland svårigheter att hitta och tillämpa lagar och regelverk. Arbetsintegrerande sociala företag har olika bakgrund och affärsidéer. Dessutom har de ofta valt olika företagsformer för sin verksamhet. Några exempel är ekonomiska föreningar, ideella föreningar, aktiebolag, stiftelser och olika kombinationer av dessa. Verksamheten i ett arbetsintegrerande socialt företag bör bedrivas i en egen association. Ett sådant företag är i grunden en sammanslutning av personer som kommit överens om att samverka för gemensamt ändamål. Privaträttsligt finns det två huvudkategorier av associationer; bolag och föreningar. Bolagsformerna kan grovt delas upp i enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. Föreningsformen kan grovt delas upp ekonomiska eller ideella föreningar. Vilken associationsform ett arbetsintegrerande socialt företag bör bedriva sin verksamhet igenom beror främst på vilket sätt verksamheten ska bedrivas, ägas och ledas. En ekonomisk förening kan vara lämpligast då verksamheten är arbetskooperativ där medlemmarna anställs och får lön, det vill säga ekonomisk nytta av sitt deltagande. En sådan förening är också öppen för att ta in nya medlemmar. Aven om medlemmarna inte får en anställning i början, är det lämpligast att starta som ekonomisk förening för att slippa byta organisationsform efter något år. En ideell förening kan vara lämpligast då medlemmarna inte ska anställas utan får sin försörjning från annat håll och överskottet stannar i verksamheten för att utveckla denna eller ~ annät ideellt syfte. En sådan verksanihet syftar främst till gemenskap, integrering och rehabilitering, för att hjälpa medlemmarna till förvärvsarbete på annat håll. Det skulle också kunna vara en verksamhet där de som arbetsintegreras får anställning, medan medlemmarna till exempel är andra föreningar eller intresseorganisationer. Ett aktiebolag kan vara lämpligast om syftet är att verksamheten ska bestå av en sluten ägarkrets. Det vill säga att ett förutbestämt antal fysiska eller juridiska personer ska äga verksamheten. Grundsyftet med ett aktiebolag är att ge ägarna en vinst, avkastning på sin kapitalinsats.

8 MÖLNDALS STAD Tjänsteskrivelse 3(3) Arbets- och familjestödsförvaltningen Dnr 65/ Handläggare Tarja Thorén Avdelningschef Ekonomiska konsekvenser av företagsmodenen De ekonomiska konsekvenserna av fi5retagsmodellen ser olika ut beroende på vilken företagsform som väljs. Bolagsformerna kräver en annan finansiering än till exempel en ideell förening. Den vanligaste formen av socialt företag är ett arbetskooperativ som har en ekonomisk förening som grund. Ett arbetskooperativ bör bära sina egna kostnader och vara fristående från offentlig verksamhet. Eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten. Då målgruppen ofta har nedsatt arbetsförmåga är det inte ovanligt att olika former av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen används. Stödresurser i form av arbetsledning, stöd för företagets ekonomiska uppföljning och marknadsföring krävs åtminstone i etableringsskedet. Här kan kommunen vara den stödresurs som krävs och verksamheten kan senare avknoppas. Etableringsfasen kan vara olika lång innan företagsidén bär och verksamheten blir lönsam. Ibland är syftet inte att bli självfinansierande. Därför är extern finansiering, ibland i form av kommunala medel, helt nödvändig. Därmed är verksamheten inte fristående från offentlig verksamhet vilket kan försvåra ur konkurrenssynpunkt. Medel för finansiering av arbetsintegrerande sociala företag kan också sökas genom Tillväxtverket och Europeiska Socialfonden ESF. Kunskapsspridn~ng om soc~a~a företag Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det positivt att etablering av sociala företag i Mölndal underlättas och att information om sådan verksamhet sprids. Det förslag som näringslivsutskottet lämnat i sitt svar om uppdrag kring initiativ till en dialog mellan berörda kommunala och regionala verksamheter med mål att utarbeta en plan för att underlätta för etablering av arbetsintegrerande sociala företag i Mölndal är ett konstruktivt sätt att påbörja kunskapsspridningen på det lokala planet. Arbets- och familjestödsförvaltningen Mio Saba T f förvaltningschef Tarja~horén Avdelningschef

9 ~ r~ I ~ ~ E~~p k. 5% EUROPEISKA UNIONEN p~iska C~IIo~d~n

10 Vill du veta mer om Sociala företag? Vill du veta mer om hur man startar sociala foretag~ Kooperativa Utveckltngscentrum LKU finns alla Ian och har via Nutek statens uppdrag att stodja utvecklingen av foretag och entreprenorskap inom den sociala ekonomin Bland annat sociala foretag och kooperativ De flesta centra har erfarenhet av att ge rad och stod till sociala foretag och manga har b dragit till kunskapsutvecklingen genom att medverka regionala och nationella projekt Ditt narmaste Kooperativa Utvecklingscentrum hittar du pa Foreningen Kooperativ Utveckling FKU s hemsida www kooperativutveckling coop Vill du fa kontakt med kooperativen i broschyren9 Vagen ut kooperativen www vagenut coop Basta arbetskooperativ www basta se Kooperattvet Kullen via ~ww lkuore se eller www sccialakooperativ com For att hitta och fa kontakt med sociala foretag finns foljande organisationer och hemsidor Sociala kooperattvprojektet www socialakooperativ com Skoopi (intresseorganisatlon) www skoopi com Vill du veta mer om Europeiska Socialfonden ESF och programmet Equal? Svenska ESF Rådet ar en statlig myndighet som forvaltar och informerar om Europeiska soclalfondens program i Svenge Genom ESF SiOdS projekt som bidrar till okad sysselsaltning jamstalldhet mellan man och kvinnor en hållbar utveckling samt ekonomisk och social sammanhållning Genom ESF Radet gar det att fa information om pågående och avslutade projekt som ska stodja utvecklingen av sociala foretag och andra projekt om foreta gande och integration på arbetsmarknaden Svenska ESF Rådet www esf se Vill du läsa handlingspianen för Socialt företagande i Sverige? Handlingsplanen ar utarbetad av projektet NTG Socialt foretagande med stod av foretradare for sociala foretag och kooperativ utveckling med flera Huvudförfattare är Jan Olsson och en första version publiceras under oktober Beställning: eva.johansson@nutek.se eller Alla bilder ar hamt~de fran de affarsverksamheter som dnvs av de sociala företag som medverkar i broscnyren De aterger en del av men inte hela den mangfald av yrken och verksamheter som uigor den ekonomiska och sociala verksamheten hos Karina Dallrar Basta arbetskooperativ och kooperattvet Kullen Nutck, Stockholm 2005 Infonr Tc~t Ingrid Btidcman 1-va Laurel i oih Fva johansson Tcxtredigering Birgitta 1~lcpke Foto: Bibbi Friman, Basta och Kulten Produktion: Ordförrfdet A~ Tryck: Stta.45

11 Företagande för en öppen arbetsmarknad Den broschyr som du håller i handen visar på det sociala företagandets bety delse och möjligheter att skapa nya hållbara företag. Det sociala företaget ut vecklar också affärsområden som ger nya arbetstillfällen samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmarknaden. Sociala företag har skapat hundratusentals nya arbeten i Europa. Även i Sverige växer antalet arbetstillfällen skapade i sociala företag. Arbetstillfällen skapade för och av människor som av olika orsaker står utanför arbetsmark naden och riskerar ert permanent utanförskap i samhället. År 2005 ser det ut så häri Sverige: människor under 60 år har förtidspension. ~ lever permanent på socia[bidrag/försörjningsstöd har varit sjukskrivna i mer än ett år har varit arbetslösa i mer än 2 år sitter i fängelse, är hemlösa eller i insatser pga missbruk. Flertalet av dessa människor lever i utsatthet och fattigdom och upplever en stor maktlöshet. Behovet av stöd och särskilda insatser för att komma in på arbetsmarknaden är stort. Många vill och kan arbeta men arbetsförhållanden och uppgifter måste anpassas till individens förutsättningar. En ökad samver kan mellan olika myndigheter och mer individuellt utformade insatser skulle kunna bidra till att många 11cr kan lämna hidragsberoendet bakom sig. De sociala företagen verkar och behövs inom de närings-, arbetsmarknads och socialpolitiska fälten. För att vi ska få fler framgångsrika företag, som också förmår integrera dem som idag står utanför arbetsmarknaden, behövs en ökad samverkan för individens bästa och en ökad förståelse för sociala före tags förutsättningar. Hur vägen till fler arbetstillfällen i fler sociala företag kan se ut beskrivs i den Handlingspian för socialt företagande som projektet NTG Socialt föreragande presenterar i oktober Med hjälp av berättelser från medarbetare i tre sociala företag beskriver den här broschyren de fyra grundstenarna i det sociala företaget: ~xla1 ~,ta~and~ Berättelserna ger tillsammans en bild av de möjligheter och vinster som det sociala företagandet ger både individen och samhället. Läs och inspirerasi Stockholm den 25 augusti 2005 Kjell Jansson Generaldirektör Nutek Eva Arvidsson riksdagsledamot Ordförande NTG Socialt företagande

12 Sociala företag skapar arbete och mänsklig utveckling Om ni frågar mig vad ett socialt foretag ar skulle jag saga att det ar en verksamhet dar manniskormar bra, känner att de tillhör samhället, gärsaker~ 1/änar pengar och också känner sig mycket lyckliga och stolta över vad de gör~ Detta är vadjag ser som kvalitet, inte i ekonomiska term er~ men i form av självrespekt. Katarina Garbi, Bef Café, Argostolis, Grekland Sociala företag och socialt entrepre nörskap utvecklas idag i hela världen kw att skapa arbetstillfällen och för att tillfredsställa behov som varken marknaden eller offentlig sektor till godoser. Dessa företag producerar varor och tjänster men skiljer sig på andra sätt från företag som vi är vana att möta. Socialt företagande och en treprenörskap är en fantastisk möjlig het att skapa nya hållbara företag och utveckla affärsområden som ger nya arbetstillfällen, samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmark naden. Eftersom de binder samman entreprenörskap, individens behov av arbete och samhällets behov av tjäns ter inom olika sektorer har de också stor urvecklingspotential. Ungefär en miljon människor i ar betsför ålder står idag utanför den svenska arbetsmarknaden och lever på passiva bidrag. Många kan och vill arbeta men vägen in på arbetsmarkna den är stängd. För många oavsett hur konjunkturerna utvecklas och hur behovet av arbetskraft ser ut. Orsakerna till utanförskapet varierar. Ett funk tionslunder som innebär att arbets platsen och uppgifterna måste anpas sas kan vara ett praktiskt hinder. Men ofta handlar det om okunskap och rädsla för vad det innebär att anställa och arbeta tillsammans med männis kor med till exempel psykiska funk tionshinder eller bristande kunskaper i svenska språket. För andra har en lång sjukskrivning eller oturen att bli arbets lös i fel yrke eller på fel ort skurit av kontakten med arbetsmarknaden. De sociala företagen driver affärsverksamhet med medarbetarna och deras förutsättningar i centrum. Några exempel är Vägen Ut-kooperativen och Basta arbetskooperativ som dri ver boende, arbetsträning och produk tion för och med personer som ska slussas tillbaka till samhället efter fän gelsevistelser eller mångårigt missbruk. Medlemmarna och medarbetarna har själva liknande erfarenheter och kan därför erbjuda en unik kompetens som de förvaltar genom att bland an nat vidareutbilda sig och delta i olika utvecklingsprojekt i sina egna företag. Andra exempel är de cirka 100 koope rativ som drivs för och av personer med arbetshinder på grund av psykisk ohälsa. Nya sammanhang skapas, nya varor och tjänster produceras. Kanske inte i samma takt som i andra företag, kanske med fler inblandade personer, men med hög kvalitet nch till marknadsmässiga priser. De sociala foretagen organiseras of tast som ekonomiska eller ideella före ningai men även aktiebolag och stif telser forekommer De verkar bade pa den privata och den offentliga mark naden genom att salja produkter och! elles tjanster till privatpersoner fore tag och offentlig sektor Sa langt ar det inget som skiljer dem fran vanligi foretag De har en affarside, de mirk nadsför och tjänar pengar på sin pro duktion av varor och tjänster, betalar skatt och arbetsgivaravgifter för sina anställda.

13 Vad är då skillnaden? Det sociala företaget har som mål att tillgodose samhälleliga behov, sam tidigt som de driver en affärsverksam het. För att kunna göra detta har de sociala företagen alltid en relation till offentlig sektor ekonomiskt och ibland verksamhetsmiissigt. Den ekonomiska relationen kan be stå av vcrksamhctsbidrag, försäljning av tjänster och platser för rehabilite ring eller arbetsträning, olika anställ ningsstöd eller andra bidrag till medarbetarnas försörjning. De sociala före tagen har sinsemellan mycket olika förutsättningar för sitt företagande eftersom de erbjuder arbete till perso ner med mycket skiftande arbetskapa citet och möjlighet till utveckling. Men trots att de sociala företagen är beroende av ett samhälleligt stöd strä var alla efter att öka andelen affärs mässig finansiering av företaget. Affärsmässighet och ekonomisk effek tivitet inom ramen för företagets tyd liga sociala ändamål och medarbetar nas delaktighet är en förutsättning för långsiktig överlevnad och omvärl dens erkännande. De sociala företagen är verksamma inom flera politikområden och be roende av samverkan med flera myn digheter och förvaltningar. Företagen och dess medarbetare berörs av sam ma beslut, lagar och förordningar som andra företag. Samtidigt är man i hög grad beroende av att arbetsmark nads- och socialpolitiska program och insatser anpassas både till före tagens förutsättningar och till indivi dernas behov. Det är en förutsättning för att kunna utveckla arbetstillfällen under tillräckligt trygga och stabila former. För att möta det stora behovet av nya arbetstillfällen och för att vi ska få en arbetsmarknad öppen för alla behövs fler sociala företag, fler sociala entreprenörer och fler eldsjälar. Flera europeiska länder, med Italien som föregångare, har valt att reglera de sociala företagen i en egen lagstift ning som ska främja socialt entrepre nörskap och affärsverksamhet med i grunden sociala mål. Storbritannien har intätrat ett speciellt organ, Social Enterprise Unit, för att organisera stödet. Sociala företag och entrepre nörer har en stor potential att skapa nya arbetstillfällen även i Sverige för utsatt att de erbjuds rimliga villkor. Ett handlingsprogram för ökat socialt företagande har utarbetats av aktö rerna i Equal-projektet Socialt företagande en väg till arbetsmarknaden. Det innehåller förslag på en rad om råden där förutsättningarna kan för bättras för de sociala företagen, Det handlar om samverkan mellan myndig heter, finansiering, stödstrukturer och kompetensutveckling men också om offentlig upphandling och nya sätt att mäta och redovisa verksamheternas individuella och samhälleliga nytta.

14 De sociala företagen och deras medarbetare Den här broschyren beskriver de sociala företag vars huvudsakliga rna! ar ~tt underlatta etablering pa arbets marknaden och darmed integrera grupper som riskeral ett permanent utanförskap på arbetsmarknaden. Ett socialt foretag ar en narrngsverksamhet som ~ har mm hu~udsakligt andamal att genom forctagande integrera personer som star langt tran arbetsmarknaden o huvudsakligen atenn~esterai sina ~inster i den egna verksamheten eller liknande verksamhet skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt är fristående från offentlig sektor. Denna beskrivning stämmer väl med vad det europeiska forskarnätverket EMES har kommit fram till efter empi riska studier av det sociala företagandet i flertalet av EU:s medlemsstater. Ett annat sätt är att beskriva sociala företag är att låta några medarbetare med egna ord beskriva vad det betyder för dem, deras utveckling och väg till en ny identitet som medarbetare och/eller företagare.

15 Att ha ett attete innebär au vara delaktig / samhället, att vara be/lä vd, all få en struktur i vardagen och att våga ställa krav. )l Min identitet har förändrats. Jag är en samhällsmedborgare. Jag beta lar skatt. Samtidigt har jag förmånen att hjälpa andra kvinnor att gå sam ma väg. Vårt arbete kan betyda att en kvinna slutar missbruka och får till baka sina omhändertagna barn, Det är vår belöning och det betyder jättemycket. Det är lättare att ställa krav på myndigheterna om man klarar sin föräldraroll. Som inissbrukare är man rädd. När man lever i ett utanförs kap har man ett visst språk och det är svårt att få andra att lyssna. Genom kooperativet har vi träffat många myndighetspersoner och förstår nu mera deras sätt att tala. Samtidigt har de lärt sig av oss och vi har fått stor respekt för varandra. ~ Tim Eriksson, kooperativet Karins Döttrar 1999 bestämde jag mig för att byta bana och intalade mig själv att inom tre år ska jag ha ett jobb och en lägen het. Men vägen var krånglig. Först häktet i Göteborg och sedan Kristian stad, Högsbo, Ryd och Skövde. Se dan ville myndigheterna skicka mig till Seychellerna för att jag skulle börja ett nytt liv där, men jag ville vara kvar i landet och så blev det. Jag tog mig ut, reste till Örebro där jag träffade en go tös som jag nu är gift med. Sedan började jag på Kris (Krimi nellas revansch i samhället). Där var det mycket som var bra, men jag ville inte leva i det gamla utan gå vidare. När jag blev tillfrågad om jag ville vara med i projektet Egenmakt i Ba ronbackarna lät det intressant. Under den tid som jag gick i skolan för Stöd och Fastighet, och var delak tig i områ desutveckling, hade jag socialbidrag. 1 mars fick min fru, även hon deltagare i projektet, anställning i kooperativet. Detta innebar att hon fick en inkomst vilket betydde att vi inte kunde få so cialbidrag. Alltså skulle min fru för sörja oss. Dessutom visade det sig att försäkringskassan inte skulle ge oss bostadsbidrag för att min fru hade en ~Ii ~I Ii: Tina Eriksson en sv sex grundare av looperalivet Karina Döttrar Thomas Johansson arbetsledsre for stöd- och fastighet, ledamot i kcoperativet Kullens första styrelse inkomst. 1 detta läge hade vi mindre pengar än när vi hade socialbidrag och jag grubblade mycket över om detta verkligen var verkligheten och på hur vi skulle få ihop pengar till hyra, mat och asidra räkningar. Jag och min familj bestämde att vi inte skulle låta oss hindras och i juni månad var det jubel i mitt hjärta då jag fick anställning i kooperativet. Nu var vi en hel familj, självförsörjande och delaktiga. Vi betalde skatt och låg inte längre samhället till last. Att jag nu har den lägenhet jag vill ha, och det jobb jag vill ha är ett intyg på att man kan om man vill. Idag har jag mycket styrka, men jag ser också att det finns så otroligt många lagar och fallgropar för en vanlig Svensson. Det får mig att undra: Hur har detta fått fotfäste och vilka är det egent ligen som fått bestämma över männis kans väg? ~5 Thomas Johansson, kooperatiuet Kullen

16 z:z~zz De rociela färetaaen styrs demokratiskt och är ofta organiserade i kooperativa former. Kooperativet Kullen i Örebro är en utveckling av projektet Egenmakt i Baronbackariia. 1 Baronbacken bor cirka personer, med ursprung i bland annat Sverige, Somalia, Eritrea och Bosnien. 1 början av 2000-talet var frågan hur man skulle kunna ut veckla området och aktivera invå narna. Inom projektet startade Kul len, som idag har cirka 100 medlem mar. En del av dem arbetar i koope rativet, andra går kurser, lär sig om förcnings- och samhällslivet samt del tar i olika aktiviteter. Kullen säljer rehabiliteringsujänster, driver en restaurang med dag liga matgäsrer och erbjuder catering. Övriga verksamheter är lokalvård och fastighezsskötsel. Kullen har fem anställda koopera törel; som också fungerar som arbets ledare. Marianne Johansson verksamhetsledare. ledamot i kooperativet Kullens första styrelse 1 början hade jag inte tillräckliga kunskaper för att klara allt arbete, men nu vet jag att jag klarat det om jag frågar någon när jag behöver. Men när de som har kunskaperna inte gör vad de ska, då blir jag förbannad. Y~ Thomas Johansson, kooperativet Kullen ~SMånga här har varit utanför länge, de kanske kommer från kriget i Irak eller har varit missbrukare. Mot oss måste man vara 110 procent ärlig och vi kräver av oss själva att vi inte gör något fel. Vi går till exempel inte till restaurangen och äter gratis, även om vi kanske skulle kunna göra det. Thomas Johansson, kooperativet Kullen ~Y Att börja ta mer ansvar i samhället och faktiskt känna att jag har en skyl dighet att medverka, har inneburit att jag måste vara på min vakt för att inte bli uppåten av det stora maskineri som finns omkring oss.~~ Thomas Johansson, kooperativet Kullen ~~Vi var åtta personer på det första arbetsmö tet. Jag tror att bara två hade mötesvana, vi andra såg ut som fråge tecken. Vi hängde i ändå och hade möten med protokoll en gång i veckan. Efter några månader blev jag an ställd med lönebidrag. Samma dag tog vi över restaurangen. Min man och jag jobbade mycket och hade ibland svårt att släppa ansvaret till någon annan. Men vi blev tvungna att lära oss det när arbersuppgifterna blev för många och vi höll på att gå på knäna. Jag fick erbjudande om att bli verksamhetsledare och fick en per sonlig mentor som jag träffade en gång i veckan. Efter det kände jag att jag växte med mina uppgifter och blev säkrare när jag satt på möten. 5~ Marianne Johansson, kooperativet Kullen ( ~5 Demokrati är ett bra ord som jag aldrig levde mcdi mitt tidigare liv. Nu fattar jag vad demokrati är och hur man ska använda den på rätt sätt. Jag kan säga vad jag tycker och tänker och diskutera med andra, utan art jag skadar dem eller såtar deras känslor. Alla jobbar tillsammans och alla har samma rättigheter och skyldigheter. Alice Daniel, kooperatimjet Kullen ~ är svårt. En svårighet är att få medlemmarna att vilja delta. Ibland kan det också vara svårt att göra sig hörd. När man har varit ut anför känner man att man ska vara tacksam för att man har ett arbete. Det är lätt att fastna i det gamla, att det är chefen som bestämmer, i stället för vi själva. Elisabeth Karlsson, kooperativet Kullen Alice Daniel ekonomiansvarig, ledamot 1 kooperaevet Kullens nuvarande styrelse Elisabeth Karlsson städarmsvarig ledamoti kooperalivel Kullens forsla styrelse

17 / det sociala företaget kan medarbetarna ta makten över sina liv och känna att de kan péverka sig själva och andra. Egenmakt växer ur självtillit och oberoende. Kooperativet Karina Döttrar i Göteborg är ett konst- och hantverks kooperativ, som också säljer rehabi literingspiatser till kriminalvården och socialtjänsten. Rehabiliterings platserna sr~r för de största inkom sterna i kooperativet. Kooperativet startades av sex kvinnor år ~5 Vi startade Karins Döttrar för att vi såg en brist i samhället. Vi tänkte på vad vi själva skulle ha behövt när vi hade brutit mcd missbruket och ville in på arbetsmarknaden. Det finns ett stort glapp mellan missbruksvården och arbetsmarknaden, och det behövs speciella arbetsträningsplatser där man kan vara med andra kvinnor som förstår ens speciella behov. Där man kan få det stöd som behövs för att gå vidare till ett vanligt arbete. Att skapa något är på sätt och vis att ta kontroll över sitt liv. Och när någon köper det som man själv har gjort, får man sjädvförtroende efter som föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i miss brukssvängen är oftast inte särskilt positiva. [mötet med en kund får man en ny identitet som producent och delaktig i kooperativets verksamhet. Vi som jobbar i kooperativet var tidigare långtidssjukskrivna eller lev de på socialbidrag. Nu sitter vi ofta i möten med både socialtjänsten och kriminalvården. De lyssnar på oss, på grund av den erfarenhet vi har. Men nu, efter två års kooperativt företa gande, känns det som om vi faktiskt lämnat rollen som före detta. Jag känner mig inte ens bekväm med for muleringen drivs av kvinnor med egen erfarenhet av missbruk. Visst har vi det, men vi har ju också så mycket mer livserfarenhet. ~Y Titta Eriksson, kooperativet Karins Döttrar ~9Kunskap är makt. När man lär sig något växer man och varje dag blir en utveckling. Kunskap hjälper en också att skaffa en ny identitet. Hos oss har alla fått ett lönearbete, en anställning i kooperativet och vi har gått flera utbildningar. Alla har gått en koopera törsutbildning. Vår kassör utbildar sig i ekonomi och bokföring, vilket hon aldrig har jobbat med förut. Någ ra av oss har gått på datautbildning. Själv har jag börjat en utbildning som drog- och alkoholterapeut. För att bli mer professionella går vi dessutom ofta på föredrag och föreläsningar. Visst är det bra med egna erfarenhe ter, men det räcker jfltc~.~~ Täta Eriksson, kooperativet Karins Döttrar ~~Människ~r som har fastnat i miss bruk och kriminalitet, känner oftast inget engagemang i samhället. De har hamnat i ett utanförskap. Har man en gång fastnat på det lägsta trappstcgct, är det fruktansvärt svårt att komma upp till nästa, men när det steget är taget öppnar sig alla möjligheter. Tina Eriksson, kooperativet Karins Döttrar Mycket beror på hur andra män niskor ser mig. 1 ett kooperativ har vi större möjligheter att se kvinnornas resurser, eftersom vi jobbar så nära dem. Vi vet att det är möjligt att för ändra sitt liv, eftersom vi själva har gjort det. Vi kan se och ta fram den lilla kärnan hos andra. Hur ska vi få in människor på arbetsmarknaden om vi inte erbjuder dem ett arbete uti från deras förmåga? Titta Eriksson, kooperativet Karins Döttrar

18 Sociala företag driver affärsverksamhet, de har en attars~de, marknadsfor och säuer sina tjänster och produkter anställer och betalar skatt etcetera. Pro duktionen häller hög kvalitet och försäljningen sker till markriadsrnassiga priser Kooperativet Basta i Nykvarn star tade Syftet var att erbjuda miss brukare rehabilitering och metoden var: sjäivh~älp genom företagande. Den som kommer till Basta placeras på en arbetsplats som behöver arbets kraft. Vill man sedan byta arbete eller gå en utbildning, diskuterar man det i första hand med sin produktionschef. Det är vanligt att man i början har mer rutinbetonade uppgifter, för att senare hitta den plats där man passar och trivs. 1 dag har Basta cirka 100 arbetsta gare på 14 olika arbetsplatser och omsätter årligen 15 miljoner kronor. Affärsverksamheten kan delas in i fern huvudgrupper: 1 Intern ekonomi Allt som behövs för att få. anläggningen att fungera när det gäller ekonomi och administra tion, Basta Värdshus, inre och yttre underhåll av mark och fastigheter. 2 Djurhållning Basta hundpensionat, Bastu Basjkir (hästuppfödning och turridningar). 3 Byggarbeten, snickeri och klotter sanering Bastas industriella verksamhete; som ger förhållande vis stora inkomster. 4 Bastas utbildningscenter.yes YES är en stödfunktion för att utveckla människor och verksam heter på Basta, men tar också emot elever från gymnasiets individuella program. Utbildningen är ettårig och teori varvas mcd praktik. Inom YES har ungdomar kunnat utbilda sig till arbete i storkök, plattsättare, byggnadssnickare, hundskötare el ler hästskötare. Andra utbildningar skräddarsys efter önskemål. 5 Basta rehabilitering Socialtjänst och kriminalvård köper ettåriga rehabiliteringsplatser. \ ~~Jag har missbrukat i nästan hela mitt vuxna liv och då samlar man på sig ett bagage som blir tyngre och tyngre för varje år. Till slut tappade jag en del av motorn till missbruket och började tjata på socialen ont be handling. De erbjöd mig Bastu. Jag hade hört att det var något slags ar betsläger, men jag kunde ju inte gärna säga nej. Men jag var så pass upprörd att jag ringde hit och sa att de skulle ha klart för sig att jag egentligen inte ville komma. Då fick jag svaret: Men då tycker jag inte att du ska göra det och jag sa: Men vänta lite nu.... När

19 man är missbrokare är det aldrig upp till en själv och första upplevelsen här var just det: Det är upp till dig, du är vuxen, du fattar dina egna beslut, 55 Namn Namhia; kooperativet Basta ~ När jag jobbade i stallet var mitt mål att verksamheten skulle bära sina egna kostnader, Det var på tal att läg ga ner stallet, ledningen hade sagt att de inte riktigt såg nyttan av det. Men de sa också: Om ni kan göra något för att ändra på det, så tar vi ett nytt beslut om ett år. Efter det året hade vi börjat med turridning, lite med avd och salt vår första häst. Vi såg en po sitiv riktning, Vi hade lärt oss vad all ting kostade och hur man gör en bud get. 1 dag bär sig stallet och gör en liten vinst, inre mycket, men det ger en stor vinst i mänskligt välmående och sociala kontakter, På det sättet är det en dyrbar verksamhet. 5~ Namn Nambiar, kooperativet Basta Y~Utbildningen har rullat på väldigt bra, vi har inte behövt annonsera sär skilt mycket inte för stallet heller. Informationen går från mun till mun, det har antagligen med kvalitet att göra. Det är viktigt att Basta går mcd vinst, så att vi kan bo och leva hä; men samtidigt får pengarna aldrig trampa ihjäl människorna. Det är två mål som måste samsas, utan att det ena tar över det andra. Vi kan inte börja med legoarbeten bara för att få in pengar. Visst kan vi göra ett skit jobb i några månader om det behövs, men vi kan lika gärna plocka bort nå gon från en produktion som han eller hon inte mår bra av.55 Namn Nambiar, kooperativet Basta ~V har en chef för produktion och en för rehabilitering. Även om båda ser till helheten, ska var och en värna om sitt, och de måste enas i sina beslut. Målet är att hitta balansen, även om man vinglar lite hit och dit när man försöker hålla sig på mittstrecket.~ Namn Nambiar, kooperatiuer Borta Jag började missbruka när jag var 19 år. Det gick snabbt utför och till slut bodde jag på gatan. Efter sju år ville jag inte längre, jag gråt varenda dag. Jag fick välja mellan flera olika behandlingsalternativ. Om Basta hade jag hört att det var lite som ett fäng else. Man fick inte ta emot besök eller gå uranför omrädet, men när jag kom hit var jag helt lyrisk. Jag fick eget rum, jag kunde duscha, mamma kom och hälsade på. 1 början gick det upp och ne; jag hade mardrömmar och ångest ibland, men det gick. Jag började som lärling på städ, se dan jobbade jag i köket och en del pä hundpensionatet. Innan jag började på Rehab, gick jag gymnasieutbild ningen och är nu utbildad hundin struktör. Jag drömmer om att träna tjänstehundar eller utforma egna valpkurser. Mina dagar ser olika ut. Jag talar mycket i telefon med socialen och kri minalvården, när de vill placera nå gon här. Det är jag som tar emot när de kommer och titta; jag berättar om våra arbetsplatser, vilka regler som gäller och vi går en rundtur. Det är jag som tar hand om de nya, jag vill ju gärna ge folk en bra start. Man litar på mig här, jag har an svar. Det är inte bara ett litet gäng som styr företaget, alla är företaget. Man blir stolt helt enkelt, Basta är vi. Det är svårt att förklara det där... man måste nästan uppleva det, man blir bastian helt enkelt. Här har jag blivit drogfri, fått hjälp med mina tänder, tagit körkort, kontaktat min Namu Namb tar tidigare ansvarig för stallet Basta Baajkir, numera lärare och assistent till rektorn Diana Klocker Basta Rehabihlering son, gått en utbildning, fått jobb och ett hem. Jag brinner för Basta, så är det bara. 1 början tänker man kanske mest på sig själv, men sedan växer man in i arbetet. Man är med och bidrar till Basta. Det är det som är så unikt: samtidigt som man rehabiliterar sig från att bokstavligen ha bott i en kartong är man med och driver ett företag. Vi är inga legoarbetare, vi har hög kvalitet på allting och säljer till marknadspriser. Alla idéer tas upp direkt, jag tänker alltid på om det är något som kan bli bättre och om det är bra för Basta, Allting här har startat så, att någon har haft en tanke. Jag har inte så mycket med ekono min att göra, men man hör diskussio nerna hela tiden. Man vet ungefär hur stor budgeten är i ens egen verksam het. Det är viktigt att Basta tjänar penga; då kanske Rehab blir ännu bättre, och det är viktigt för mig att människor får en bra rehabilitering. För mig är det här mer än ett vanligt jobb, det är större än så. ~ Diana Klöcket, Borta Rehabilitering

20 4~ E~ Verket för n~ringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32, Stockholm Telefon: Fax:

21 [ - 1~3~ 7

22 Förord Sociala företag behövs! 1 slutet av 2008 ficktillväxtverket (då Nutek) i uppdrag av reger ingen att tillsammans med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Försäkringskassan genomföra informationsinsatser om socialt företagande. Syftet med insatserna är att öka kunskapen hos myndigheter och i samhället om de sociala företagens potential när det gäller rehabilitering och sysselsättning. Christina Lugnet GenrraidirektörjllIv5xtverk~t Sociala företag är företag med syfte att skapa möjligheter till arbete för per soner som av olika skäl har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots att det ännu inte finns så många sociala företag i landet så har man organi serat sig och tillsammans med andra drivit utvecklingsarbete som nu visar resultat. Resultat som bland annat handlar om en ökad kunskap om före tagande, affärsutveckling, metoderför kvalitetssäkring och om behovet av ökat samarbete med offentlig sektor. Tillväxtverket har genom olika program och projekt haft möjlighet att följa och aktivt stödja utvecklingen av det arbetsintegrerande sociala företagan det. Det känns därför naturligt att nu tillsammans med övriga berörda myn digheter och etablerade sociala företag och deras organisationer fortsätta arbeteti denna informationssatsning under2009. Vår förhoppning är att denna satsning ska bidra inte bara till ökad kunskap utan också till att lång siktig samverkan etableras. Behovet ärstort av fler företag s~m utvecklar affärsverksamheter och arbetsmetoder som skapar förutsättningarförfler att få arbete och möjlighet till rehabilitering. Förattdetska blien långsiktigthållbarutveckling behövs ~ömsesidig förståelse och gemensamma spelregler på en marknad som ännu håller på att utvecklas. l Sverige finns ingen speciell lagstiftning eller reglering för sociala företag till skillnad mottilt exempel Italien, Spanien och Storbritannien. Den svenska regeringen ser för närvarande över behovet av särskilti~eglering och vilka formerav stöd som skulle kunna stimulera utveck lingen i Sverige. 1 denna skrift möter du företrädare förde medverkande myndigheterna och organisationerna som ger sin syn på behovet av arbetsintegrerande soci ala företag. Men viktigast är kanske mötet med de sociala företagarna själva. Från Hudiksvall och från Huddinge får vi exempel på vad företagandet bety derför dem det egentligen handlar om. Stockholm den 4augusti2009 Christina Lugnet Generaldirektör,Tillväxtverket

23 AnnehåN PROGRAMMETS SYFTE Ökad kunskap om socialt företagande 3 informationssatsning 2009 ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG Sociala företag vad är det? 6 ARBETSINTEGRERANDE SOCIA1A FÖRETAG Fakta om sociala företag i Sverige 7 KRAFTKÄLLAN Socialt företag med många grenar 8 ARBETSFÖRMEDLINGEN Nya möjligheter för växande grupp utförsäkrade med sociala företag Ii FÖRSÅKRINGSKASSAN Samverkan med sociala företag breddar möjligheten 12 till rehabilitering och sysselsättning SOCIAL5TYRELS~N De sociala företagen är de utestängdas chans! 14 HUDDINGE AGRO & SERVICE Skapar jobb för utveckling under trygghet 16 HUDDINGE KOMMUN Socialt företagande stärker välfärden! 19 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING SKL hoppas på fler och växande sociala företag 20 runt om i landet G fillväxtverket SKOOPI Upplaga: 3000 ex, däreftertryckvidbehov Sociala arbetskooperativ nyckeln till ett eget arbete 21 Produktlolllväxtverket Stockholm augusti2009 Text: Agneta Barghamre Helris Foto: När Inget annat anges: Agneta Berghsmre Hems Form: On3förrådet A~ Tryck; Danagärds Grafiska lrtfo00fi5 PLATTFORMEN FOR SOCIALT FÖRETAGANDE Okad samverkan och erfarenhetsutbyte 23

24 Programmets syfte Ökad kunskap om sodaft företagande format~onssatsn~ng 2009 * Socialt företagande är ett relativt nytt begrepp som definieras på lite olika sätt, i Sverige och i övriga Europa. l denna skrift är fokus i första hand på det arbetsintegrerande sociala företagandet, som en möjlig väg in på arbetsmarknaden för personer i behov av rehabilitering och/eller individuellt anpassade förhållanden på arbetsplatsen. ~Jag tycker det är viktigt att man ser människors potential och tar till vara deras engage mang och vilja att bidra. Sociala företag spelar därför en viktig rollisamhället via sitt arbete med att hjalpa manniskor som står långt utanför arbets gemenskapen tillbaka, t ex långtidssjukskrivna och färtids pensionärel genom att erbjuda sysselsättning som är anpassad till deras behov. Socialförsäkringsminister Cristina HusmarkPehrs~on slutet av 2008 fattade Regeringen beslut om att getillväxtverket i upp drag att genomföra insatser för att öka kunskapen om de sociala företagens potential nar det galler rehabilitering och sysselsattning Uppdraget genom förs i samarbete med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Försäkringskassan, redan etablerade sociala företag, företrädare för ideella organisatio ner samt Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget innebär att ta fram en gemensam handbok, samt att öka den allmänna kunskapen hos myndig heter och i samhallet om arbetsintegrerande sociala foretagandet Program met ska slutrapporteras till regeringen i februari Det overgripande syftet ar att oka kunskapen om nyttan av socialt foreta gande för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av ohälsa, funktionsnedsattning eller arbetsloshet Forhoppningen ar att fler och vax ande sociala företag ska komma till stånd, och därigenom kunna vidga arbetsmarknaden och erbjuda möjlighet till rehabilitering och arbete genom företagande för fler av dem som idag inte har en plats på arbetsmarknaden. Målsättningen med programmet är att det ska leda fram till: Ökad kunskap inom relevanta statliga myndigheter och kommuner bland annat om när sociala företags tjänster är adekvata för individen, hur man upphandlar sociala företag och hur den egna verksamheten kan samverka med sociala företag. Ökad kunskap hos sociala företag och deras medarbetare till exempel om hur man lagger anbud och darmed kan nyttja nya affarsmojligheter inom arbetsmarknads och socialpolitiken Ökad kunskap hos intresserade nyföretagsaktörer, folkbildnings organisationer och relevanta myndigheter så att de kan ge vägledning, råd och stöd om hur man startar och driver ett socialt företag. Ökad kunskap hos relevanta ideella organisationer så att de vet vad ett socialt foretag ar och kan inspirera till eller delta i utvecklingen av sociala företag. 3