Stress och psykisk ohälsa på jobbet
|
|
- Roger Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stress och psykisk ohälsa på jobbet Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent vid Arbets och miljömedicin, VLL Sofia Nording, leg psykolog vid Stressrehabilitering, VLL Therese Eskilsson, leg sjukgymnast, lektor vid samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet och Stressrehabilitering, VLL Arbets och Beteendemedicinskt Centrum Västerbottens läns landsting Verksamhetschef Jens Wahlström Utreda, förebygga och behandla ohälsa relaterad till ARBETE, MILJÖ och LIVSSTIL Arbets- och miljömedicin Avdelningschef Lars Modig Regionuppdrag NorBet Beteendemedicin Sorsele Umeå Stressrehab Avdelningschef Katarina Steinholtz Umeå universitet Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes och miljömedicin 1
2 Psykisk ohälsa Stress och livsstilsrelaterade besvär Sömnsvårigheter Lätta medelsvåra depressioner Ångesttillstånd Utmattningssyndrom Neuropsykiatriska tillstånd ADHD m fl Andra psykiatriska diagnoser Missbruk, droger 2
3 Psykisk ohälsa i Sverige I nationella folkhälsoenkäten 2013 rapporterade 21% av kvinnor och 15% av män nedsatt psykiskt välbefinnande. Cirka 90% av de som sjukskrivs i Sverige för psykisk sjukdom har Stress och livsstilsrelaterade besvär. Huvuddelen av de som behöver vård för psykiska problem behandlas inom primärvården. Cirka 3% av den vuxna befolkningen får psykiatrisk specialistvård varje år. Depressioner och ångestsyndrom vanligare bland kvinnor, alkohol och drogrelaterade besvär hos män. Psykisk ohälsa i Sverige I Sverige var ca 2% av den arbetande befolkningen årligen sjukskriven med psykiatrisk diagnos under perioden De flesta med psykiatriska diagnoser är i arbete. Minskad risk för sjukskrivning vid god kontroll i arbetet. För en effektiv arbetsåtergång efter långvarig sjukskrivning är det nödvändigt att arbetsplatsen involveras. 3
4 Arbetsorsakade besvär Källor till stress Arbetsstress Stress hemma Ekonomisk stress Svåra livshändelser 4
5 Varför ser det olika ut för kvinnor och män? 5
6 6
7 7
8 Tidiga tecken på stress och utmattning 8
9 Stressreaktion Andas snabbare ytligare Ökad muskelspänning Varm svettas Hjärtat slår fortare Blodtrycket ökar Koncentrerad Fokuserad Pigg & alert GER ENERGI! Stressreaktion Aktivitet Återhämtning från stressreaktion 9
10 Balans? KRAV BELASTNING FÖRMÅGA RESURSER BEHOV Ohälsosam stress Kroppssymtom ökar Aktivitet Återhämtning från stressreaktion 10
11 Ohälsosam stress Konstant ytlig andning Okoncentrerad Anspänd i kroppen, smärta Uppvarvad Hjärtrusningar Ofokuserad Trött Störd sömn TAR ENERGI! 11
12 Förlopp utmattningssyndrom Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor: Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress Känslomässig labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Utmattningen beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. 12
13 Psykisk ohälsa Tillfälliga reaktioner som blir långvariga Depression, ångest, utmattningssyndrom Andra psykiatriska sjukdomar inklusive neuropsykiatriska diagnoser Varningssignaler Kroppssymtom: Värk Huvudvärk Hjärtklappning Tryck över bröstet/upplever svårigheter att andas Bröstsmärtor Mag/tarmbesvär Yrsel Ljud och ljuskänslighet Känslomässiga symtom: Nedsatta energiresurser Sömnstörning Trötthet Uttröttbarhet Oro och rastlöshet Nedstämdhet Känslomässig labilitet, irritabilitet 13
14 Varningssignaler Kognitiva symtom: Koncentrationsnedsättning Minnespåverkan Påverkad simultankapacitet Påverkad initiativförmåga Påverkad exekutiv förmåga Påverkad organisationsförmåga Varningssignaler Beteendemässiga: Arbetar ständigt övertid Inte har tid att komma till möten, fikaraster, passar inte tider Är ofta uppvarvad Börjar tappa engagemanget i sina arbetsuppgifter Orkar inte sina arbetsuppgifter som tidigare, fastnar i uppgifter Säger sig vara helt slut efter arbetsdagen och orkar inte med fritidssysslor Berättar om sömnbesvär Börjar uttrycka tvivel på sin egen kompetens Nedprioritering av återhämtning och avkoppling Sjuknärvaro Frånvaro: korttidsfrånvaro eller nyttjar alla tillfällen till ledighet 14
15 Bikupa Vilka varningssignaler kan du se bland dina medarbetare, och vad gör du i det läget? Balans mellan aktivitet och återhämtning Fritid Arbete Fritid Arbete 15
16 Balans i arbetet Pauser, reflektion, ställtid och variation Standardiserade arbetssätt Struktur (mallar, checklistor, rutiner) Tydliggöra mål och aktiviteter Avsluta och utvärdera Utrymme för anpassningar (individens resurser och förmågor) Rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa 16
17 Vilken evidens finns angående rehabilitering och återgång i arbete vid sjukskrivning för psykisk ohälsa? Rehabrådets slutbetänkande vid lättare psykisk ohälsa Trots bristfällig evidens, men väl utformad konsensus kliniskt, rekommenderas ett multimodalt rehabiliteringsprogram som bör innehålla följande komponenter: Livsstilsförändring med avseende på balans mellan aktivitet och vila Stressreduktion enligt någon av de tekniker som idag används kliniskt Samtalsbehandling, som bör vara fokuserad på arbete och andra ev. stressorer, som kan vara KBT inriktad eller ha en psykodynamisk teoribas, och som kan ges individuellt men hellre i grupp Arbetsinriktad rehabilitering, gärna med rehabiliteringskoordinator, gärna med hjälp av manualiserad teknik som exempelvis ADA (ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång). 17
18 Effekt av psykologiska behandlingar vid psykisk ohälsa Systematisk metaanalys 2017; 45 RCT studier ( patienter/medarbetare) Depression, ångest, stress/utmattningssyndrom, insomni Psykologisk intervention i jämförelse med en kontrollgrupp Utfallsmått sjukskrivning och symtom Resultat Psykologiska interventioner större effekt på symtom och sjukskrivning än sedvanlig behandling (liten effekt) (Salomonsson S. et al. Psychological Medicine 2017) Involvering av arbetsplatsen Det vetenskapliga underlaget för vilken åtgärd som är mest effektiv vid återgång i arbete efter en sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är svagt. Kunskapsöversikten visar dock tydligt att arbetsplatsen måste vara involverad för att medarbetaren ska komma tillbaka i arbete på ett bra sätt. 18
19 Riktlinjer psykisk ohälsa på arbetsplatsen Studier har visat att arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga Forskning visar att det är avgörande att tidigt påbörja ett samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete samt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sin möjlighet att klara av arbetet. Vid utredning av funktion och arbetsförmåga bör problemlösningsbaserad samtalsmetodik användas. Ex Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA) och Krav och funktionsschema (KOF) Irene Jensen Professor i företagshälsovård Karolinska Institutet Åtgärder vid sjukskrivning (Forskningsöversikt 2017) Vården Skapa multidisciplinära rehabiliteringsteam Kontakt med arbetsgivare; utse opartiska rehabiliteringskoordinatorer som håller ihop processen Identifiera riskgrupper via primärvården Stärk primärvårdens förmåga att identifiera och behandla personer med psykisk ohälsa Skapa processer för förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen Stärk vårdens kompetens att använda livsstilsrelaterade insatser och förebygga sjukfrånvaro, såsom att främja fysisk aktivitet och hälsosam mat Fysisk aktivitet på recept (FaR) 19
20 Åtgärder vid sjukskrivning (Forskningsöversikt 2017) Individnivå Medicinsk utredning och utvärdering av arbetsförmåga Skapa plan för återgång i arbete där individen är delaktig i utformningen Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplatsen Gradvis återgång i arbete/deltidssjukskrivning Regelbundet stöd, uppföljning och handledning från arbetsgivaren Problemlösningsbaserad samtalsmetodik Relevant evidensbaserad terapi, individuellt, via telefon och internet, eller i grupp Medicinering Fysisk aktivitet Åtgärder vid sjukskrivning (Forskningsöversikt 2017) Organisationsnivå Identifiera och åtgärda barriärer som motverkar arbetsåtergång Arbetsgivaren involverad i processen Samarbeta med vård och myndigheter Införa rutiner kring sjukfrånvarohantering såsom trepartssamtal, koordinering av insats, regelbunden uppföljning Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplatsen 20
21 Sammanfattningsvis Arbetsplatsen och samverkan är av stor betydelse vid återgång i arbete! ADA+ Strukturerad dialogmodell som främjar samverkan mellan den sjukskrivne, arbetsgivaren, vården/företagshälsan och FK
22 Processen för ADA + Rehabiliteringskoordinator samordnar Poäng med att genomföra intervju enskilt med båda parter Poäng med att rehabiliteringskoordinatorn är neutral Personintervju Arbetsgivarintervju Dialogsamtal Uppföljning Intern samverkan (teamet) Extern samverkan (FK, AF, FHV) Rehabiliteringskoordinator Stödja personen och (arbetsgivaren) i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Arbetsmiljöarbete Diagnosspecifika behov/förutsättningar Utgå från förutsättningar på arbetsplatsen 22
23 Enskild intervju med person och arbetsgivare Förväntningar/farhågor I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? eller utanför arbetet? Vad har arbetsgivaren gjort för att underlätta arbetssituationen före respektive under aktuell sjukskrivning? Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar till stånd? Motivation och tilltro Stöd från kollegor och arbetsgivare Parternas egna förslag för återgång i arbete SAM? Tillgång till företagshälsovård? Dialogsamtalet Fokus att i dialog diskutera hållbar återgång Hälsofrämjande förhållningssätt Anpassning av arbete utifrån aktuell kapacitet (fysiskt, mentalt, kognitivt) Skriftlig plan med delat ansvar Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare 23
24 Anpassning av arbete Arbetsgivaren har huvudansvar för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet ska ske systematiskt (SAM). För att förebygga skador och ohälsa hos medarbetare kan arbetsgivaren behöva anpassa arbetet. När skada har uppstått har medarbetaren rätt att få hjälp med anpassningar och rehabilitering med syfte att återfå arbetsförmåga. AFS 1994:1 Medarbetaren bör aktivt medverka i anpassningar och rehabilitering. Belastningsergonomi Anpassa arbetsstationen undvik böjd, vriden rygg, armar ovan axelhöjd Begränsa repetitivt arbete pauser, variation växla mellan uppgifter Undvik tung manuell hantering lyfta, bära, skjuta eller dra Förekommer vibrationer (helkropp eller verktyg) gör en riskbedömning (gränsvärden) (AFS 2005:15) Se över organisatoriska förhållanden Tidspress, styrt arbete, brist på återhämtning Hög mental belastning, snabba beslut Undersök behov/möjlighet till ergonomisk riskbedömning (FHV) AFS 2012:2 Skapa VARIATION i arbetsuppgifterna! 24
25 Kognitiv ergonomi Det är vanligt med kognitiva nedsättningar (tillfälliga och kroniska). Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla! Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Minne, koncentration, uppmärksamhet, exekutiv förmåga. Kognitiv ergonomi vid utmattningssyndrom Kartlägg och planera Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Minimera kraven på delad uppmärksamhet Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Använd knep för att minnas bättre Skapa en god digital arbetsmiljö Ta hjälp av omgivningen 25
26 Verktyg för arbetsgivare vid stressrelaterad psykisk ohälsa 5 verktyg! Agera tidigt! Kommunikation och dialogsamtal Anpassning av arbetsuppgifter Tydlig skriftlig plan Uppföljning 26
27 Agera tidigt Identifiera tidiga tecken, varningssignaler Tidig kontakt Vid sjukskrivning informera om rutiner, regler etc Ta stöd av FHV efterfråga ADA+ Kommunikation Tid och plats Visa respekt! Tidsram och dagordning Vara rak, tydlig och ärlig! Vid behov stödperson Öppna frågor (hur, på vilket sätt, kan du beskriva..) Undvik oklara referenser och svepande generaliseringar, istället faktabaserat Lyssna aktivt (uppmärksamhet, koncentration, feedback, omformulera, fråga) 27
28 Dialogsamtal Fokus att i dialog diskutera hållbar återgång Hälsofrämjande förhållningssätt Anpassning av arbete utifrån aktuell kapacitet (fysiskt, mentalt, kognitivt) Samtalet mynnar ut i en skriftlig plan med delat ansvar Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare Anpassning av arbetsuppgifter Utgå från medarbetarens arbetsuppgifter. Vad behöver medarbetaren för att lyckas genomföra arbetsuppgifterna på ett hållbart sätt? Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi Vad behöver medarbetaren göra, träna på, förändra? Vad behöver du som AG göra? 28
29 Tydlig skriftlig plan Tidsperiod (för planen) Målsättning (omfattning och upplägg) Arbetsinnehåll Åtgärder medarbetare Åtgärder arbetsgivare Uppföljning Rimliga åtgärder (antal och omfattning) Diskutera hur och vilken information som ska delges till kollegorna KONKRET OCH TYDLIGT! Nytt! Lagkrav 1 juli 2018 Arbetsgivaren är skyldig att genomföra en skriftlig plan för återgång i arbete för den medarbetare som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom under minst 60 dagar. Exempel på plan för anpassning av arbete Dialogsamtal: Närvarande: Kim Bergqvist (medarbetare), Anna Svensson (arbetsgivare), Arbete och omfattning: Undersköterska 100 %. Idag sjukskriven 75 % och arbete 25 %. Tidsperiod för planen: Målsättning Återgång till arbete 50 % Arbete dagligen kl Arbetsinnehåll (50 %) Delta i morgonarbetet på sal Provtagning i röda teamet, mån, ons, fre (gå parallellt under 14 dgr). Beställa förrådsvaror tisdag och torsdag. 29
30 forts. exempel på plan för anpassning av arbete Åtgärder medarbetare 1. Använda lyfthjälpmedel och be om hjälp vid tunga förflyttningar 2. Variera arbetsställning (provtagning, beställning av varor) 3. Använd checklista (vid provtagning och beställning av varor) 4. Ta fikapaus 15 min. 5. Ta paus/avbryt i aktivitet kort stund varje timme eller mellan patienterna. Åtgärder arbetsgivare 1. Informera berörd personal om Kims plan för anpassning av arbete. 2. Köpa in ståbord som kan användas vid beställning av varor. 3. Planera för återkommande utbildning i förflyttningsteknik. 4. Ta fram checklista för provtagning och beställning av varor. 5. På APT, diskutera miljön i fikarummet. 6. Uppföljning av åtgärderna med Kim, 1 gång/vecka (torsdagar). 7. Uppföljning/utvärdering av planen Uppföljning Uppföljning är A och O! Du som arbetsgivare ansvarar för att regelbundet boka in tid för uppföljning Följ upp det som står i planen Vid svårigheter tätare uppföljning Var flexibel anpassa/redigera planen vid behov Dokumentera alla uppföljningar 30
31 Bikupa Dela med dig av dina tankar angående verktygen; Agera tidigt! Kommunikation och dialogsamtal Anpassning av arbetsuppgifter Tydlig skriftlig plan Uppföljning Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder 31
32 Risk och friskfaktorer i arbetet Riskfaktorer Fysiskt och mentalt krävande arbete Otrygg anställning Små utvecklingsmöjligheter Obalans insats/belöning Höga krav och låg kontroll i arbetet Mobbning, hot, trakasserier, kränkningar och konflikter Bristande socialt stöd från chefer/medarbetare Bristande psykosocial, organisatorisk och fysisk arbetsmiljö Organisationsförändringar t.ex. teknik och ledningsförändringar, omstruktureringar och nedskärningar Fördomar om psykisk ohälsa 32
33 Inventera riskfaktorer Antal Stressorer/riskfaktorer Gradera Stor arbetsmängd 2 Högt arbetstempo tidspress 3 Svåra/komplexa arbetsuppgifter 4 Ensidigt, upprepat och monotont arbete 5 Bristande kontroll över det egna arbetet 6 Ensamarbete 7 Oklara förväntningar på arbetsinsats 8 Oklara roller 9 Bristande erkänsla/uppskattning 10 Upplevelse av orättvisor 11 Ständiga förändringar 12 Otrygghet i anställningen 13 Skiftarbete oregelbundna arbetstider 14 Konflikter 15 Risker för hot och våld 16 Kränkningar trakasserier Lägg till ev ytterligare stressorer 0 = inga problem 5 = måttliga problem 10 = mycket stora problem Ju fler desto större risk ADDITIV EFFEKT Bikupa Hur kan du arbeta med riskfaktorer på din arbetsplats, exempelvis identifiera, åtgärda, minska och förebygga? 33
34 Friskfaktorer Socialt stöd och bra socialt klimat Bra ledarskap och närvaro av chef på arbetet Tydlig arbetspolicy och systematiskt arbetsmiljöarbete Utvecklingsmöjligheter för anställda Strukturer för kommunikation och kännedom om verksamheten Delaktighet och inflytande för stärkt engagemang och kontroll för anställda Rättvis och respektfull behandling Samarbeten och teamarbete Erkännande och feedback Balans mellan insats och belöning Anställningstrygghet för de anställda Känsla av sammanhang Begriplighet (jag vet) Vad jag gör, vart jag är på väg, hur jag gör vid hinder. Hanterbarbet (jag kan) Tillgång till tillräckliga resurser som jag kan använda på ett effektivt sätt. Meningsfullhet (jag vill) Det jag gör betyder något i verksamheten, gör att vi lever upp till mål. 34
35 Arbetsplatsens känsla av sammanhang Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kunskap Resurser och stöd Motivation Egen roll Påverkansmöjligheter Värderingar Feedback Kompetens Positiva upplevelser Ork Arbetsplatsens känsla av sammanhang Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kunskap om Omvärlden Organisationens historia Företagets organisation Arbetsinnehållet Egna rollen Förändringar Återkoppling Från chefen, kollegor, klienter Resurser och stöd Material, verktyg, människor Tydlig organisation Klara riktlinjer Påverkansmöjligheter Arbetstakten Arbetets planering Kompetens Yrkeskunnande Social kompetens Kommunicera Ork Fysisk, psykisk Distansering, pauser Motivation Visioner, mål Rimlig lön, förmåner Värderingar Etik och moral, Centrala värderingar Rättvis behandling Positiva upplevelser Relationer; kollegor/chef Trevlig miljö, Trivselaktiviteter Humor Variation i arbetet Självkänsla TS4 Reflekterande Öppenhet Helhetsbild av arbetet Dellve & Eriksson 2016 (efter Antonovsky 1990) Tillåtande, harmoniskt klimat som ger möjlighet till flexibilitet och ansvarstagande Uppskattning och berikande socialt klimat 35
36 Bild 70 TS4 känsla av sammanhang på arbetsplasen är en känd modell som inrymmer många friskfaktorer. Förra chefsgruppen tyckte att det var ett praktiskt bra ex på hur man ex kan be medarbeteren fylla i vid medarbetersamtal. Det blir konkret vad som saknas och där det behöver stärkas Therese Stenlund;
37 Bikupa Hur kan du arbeta med friskfaktorer på arbetsplatsen? Arbetsmiljöarbete 36
38 Arbetsmiljöarbete 37
39 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:01, 3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Varför har vi arbetsmiljöproblem trots tydlig lag och föreskrift? 38
40 Företagshälsovård en oberoende resurs!? Arbetsmiljölagen 39
41 AFS 2015:4 Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetstid Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Arbetsmiljölagen Kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Förebygga & hantera: SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete Undersök Glöm inte undersöka organisatoriska faktorer Var noga med att inkludera ALLA i undersökningen Se till att berörda och deras skyddsorganisationer kommer till tals Riskbedöm Finns risk för ohälsa p.g.a. obalans mellan krav och resurser? Åtgärda Konkret handlingsplan för åtgärder Minska kraven eller öka resurserna? Förankra handlingsplanen Utse ansvarig Följ upp Bättre balans mellan krav och resurser? Positiva och negativa konsekvenser av åtgärderna 40
42
43 Chefens förutsättningar 42
44 Resultat från Chefios Chefens arbetssituation 43
45 Chefoskopet 44
46 Hälsofrämjande verktyg Andrea Eriksson och Lotta Dellve, KTH Gruppdialog och reflektion kring olika teman, 6 träffar + 1 uppföljningsträff Gotalandsregionen/startsida/Vard och halsa/institutetfor stressmedicin/ism/halsoframjandearbete/verktyg_och_metoder/hallbart ledarskap ivardag och forandring/ Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al
47 Workshop Workshop inklusive fika kl Fika och diskutera tillsammans/utbyt erfarenheter Vad kommer Du konkret att arbeta vidare med i Din verksamhet för att främja hälsa, samt förebygga och rehabilitera psykisk ohälsa? 46
48 Panelsamtal kl Frågor/diskussion med föreläsare utifrån er workshop 47
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten Arbetsorsakade
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare,
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Metoden ADA+ och dess användbarhet Anpassning av arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan 1 Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång)
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Bakgrund ADA Metoden ADA + Anpassningar på arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan Preliminära resultat från utvärdering av ADA + 1 Bakgrund
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merSven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merDET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Läs merSamband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merArbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få
Läs merAtt identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
Läs merUtmaningen en film om den sjuka jobbstressen
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Källor genomgående i presentationen Arbetsmiljöverket och Metodicum Organisatorisk och social arbetmiljö 2016 04 24 Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merDialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Läs merVad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?
Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning? Vad är det och hur kan det motverkas? Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus Maria Nordin,
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merSTRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merVad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM
Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare lilian.wiegner@vgregion.se
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merNy AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete &
Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merHur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi
Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merArbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4
Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4 Diskussionsfrågor som stöd för att kunna formulera egna mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen.
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Läs merAFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merMotverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )
Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att
Läs merStress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Läs merBilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening Arbetet
Läs merBelasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Läs merJennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Piteå 2017-05-31 Arbets- och miljömedicin Norr, Stressrehabilitering Umeå Kompetenscentrum Arbets- och miljömedicin Norr uppdrag från
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merKognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Läs merEkonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi
Ekonomiska vinster med tidiga insatser Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi Johan Rudborg Hälsoekonom, hälsostrateg Proactive Health Deltagit i utarbetande av Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg,
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merOSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko
OSA-föreskriften en introduktion Organisato och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 2 OSA-föreskriften definitionerna
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merArbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merSAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om
Läs merPRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE
PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga
Läs merSKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merBakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö
Organisatorisk o Social Arbetsmiljö Bakgrund Sjukpenning o rehabkostnader 28 Miljarder Kondition Riskbeteende Dagsljus Luftkvalitét Ventilation Akustik Arbetsutrustning Bildskärmar Kemikalier Mestadels
Läs merKognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas
Läs merPSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Hur är det på min arbetsplats? Ett arbetsmaterial med följande innehåll: 1. Förslag till undersökning av den psykosociala arbetsmiljö 2. LIUs handlingsplan för arbetsmiljö 3. IKEs
Läs merSÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merArbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga
Läs merDialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning
Detta material består av ett antal frågor som är tänka att använda i samtal mellan respektive. Materialet inleds med en text som är bra att läsa igenom innan samtalet. Efter avslutat samtal är det viktigt
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Läs merFörslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge
Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa
Läs merKränkande särbehandling
Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering Vad är det? Vad är nytt? Regionhälsan 2018-10-26 Charlotta Wrenninge, Elisabeth Weiner Lagändring Plan för återgång i arbete (trädde i kraft 1 juli 2018) 30 kap. 6 SFB
Läs merRehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Läs merHur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Läs merWorkshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström
Workshop Tema stress 1 KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG Malin Strömberg Gunnar Lagerström Vad är stress? Stress kan beskrivas som den uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa ställs inför en utmaning
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs mer