Plan för utveckling av alumnverksamhet

Transkript

1 Plan för utveckling av alumnverksamhet Rapport från Alumngruppen Kulturvård 2012 Lars Bergström Björn Broberg Linda Fröberg Linda Lindblad Institutionen för Kulturvård Göteborgs universitet

2

3 Innehå ll 1. INLEDNING BAKGRUND GÖTEBORGS UNIVERSITETS VISION VISION MARIESTAD VERKSAMHETSPLAN, INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD MÅLGRUPP OCH SYFTE ALUMNORGANISATION ALUMNORGANISATION, CENTRALT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRANDE LAGAR ALUMNARBETET PÅ INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD BEFINTLIGA UPPGIFTER OM KULTURVÅRD I ALUMNDATABASEN ENKÄT OCH HEMSIDA KONSERVATORS- OCH BA-ALUMNER EVENEMANGET I MARIESTAD PROGRAM OCH INNEHÅLL FAKTARESULTAT FRÅN ALUMNDAGEN HANTVERKSLABORATORIET OCH ALUMN I MARIESTAD LOKAL FÖRETAGSUPPBYGGNAD OCH ENTREPRENÖRSKAP INSTITUTIONENS FRAMTIDA ALUMNARBETE REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 INBJUDAN OCH PROGRAM TILL ARBETSMARKNADSDAGEN BILAGA 2 INBJUDAN OCH PROGRAM TILL ALUMNDAGEN BILAGA 3 SKÄRMKOPIA AV INSTITUTIONENS ALUMNSIDA BILAGA 4 VYKORTSUTSKICK FÖRHANDSINFORMATION BILAGA 5 ENKÄT UTSÄND UNDER SENHÖSTEN 2012 INKL. RESULTAT BILAGA 6 RESULTAT FRÅN DISKUSSION MED KONSERVATORALUMNER BILAGA 7 KARTA ÖVER ALUMNERNAS BOSTADSORT

4

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Alumnarbete 1 är ett viktigt arbete ur flera aspekter. Det handlar om f d studenter som kommit ut i ett arbete som de har förberetts för i studier under två eller tre år. Den erfarenheten som de sedan själva hunnit skaffa sig i profession är i sin tur viktig för den framtida utbildningen. Att samla f d studenter i Alumnverksamhet är med andra ord ömsesidigt viktigt. Alumnverksamhet är ett sätt att samverka med det omgivande samhället. Genom alumnerna når utbildningen de delar av samhället man vill samverka med. Även behovet av livslångt lärande gör det troligt att fler alumner väljer att återkomma till sin utbildningsplats för vidareutbildning och uppdragsutbildning. Texten nedan är en rapportering från en alumndag den 14/ i Mariestad och för planeringen med att starta en alumnverksamhet. Alumndagen ska ses som starten till ett utvecklingsarbete för Institutionen för kulturvårds alumnarbete. En hel del arbete återstår framledes att utföras Göteborgs universitets Vision 2020 Studentinflytande ger kvalitet. I sitt arbete att omorganisera och utveckla universitetet till ett modernt europeiskt universitet har Vision 2020 proklamerats och formulerats vid Göteborgs universitet. Studenterna ska alltid vara i centrum, både före, under och efter studierna. Bred rekrytering, fokus på pedagogisk utveckling, starkt studentinflytande, aktiv alumnverksamhet och möjligheter till livslångt lärande är viktiga hörnstenar i visionen. 2 Vidare står att läsa: Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet. Genom att öka kontaktytorna med omvärlden höjer vi kvaliteten i utbildningen, kunskapsutbytet mellan parterna stärks och studenterna får arbetslivskontakter. Därför ska vi: använda alumner i alla utbildningar i syfte att stärka kontakten med arbetsmarknaden. 3 Göteborgs universitet beskriver således klart vikten av arbetet med alumnverksamhet Vision Mariestad 2030 Eftersom universitetets samarbete med Mariestads kommun är av central betydelse för Institutionens framtida verksamhet, är det på sin plats att i detta sammanhang också belysa kommunens vision för Det är hantverksyrken som betonas i visionen: År 2030 är Mariestad en välkänd och ansedd universitetsstad som lockar tusentals studenter från alla världsdelar. Det lyckas vi med tack vare unika utbildningar, banbrytande forskning och avknoppande kunskapsföretag som snabbt slår rot i en miljö som välkomnar entreprenörskap och innovationer. 4 1 Alumn är det latinska begreppet för en tidigare student på högskola eller universitet. 2 Vision Göteborgs universitet s. 7 3 a.a s Vision Mariestad S. 3 2

6 1.4. Verksamhetsplan, Institutionen för kulturvård Självfallet finns insikten om betydelsen av ett aktivt alumnarbete inom Institutionen för kulturvård (Kulturvård). Då Kulturvård är synnerligen levande och aktivt arbetande med utbildningarna och deras innehåll så har utrymmet för alumnarbete med nödvändighet haft en låg prioritet i etableringsskedet. För att förbättra den situationen fastställdes i senaste VP att en plan för alumnverksamheten skall tas fram. 5 Hur skall då arbetet bedrivas och till vilka skall den rikta sig? Den sista delen av frågan är i högsta grad berättigad, då institutionen haft en brokig utveckling, synnerhet i Mariestad. Verksamheten har utvecklats från arbetsmarknadsutbildning genom en KY-utbildning och fram till kandidatutbildning. Främst i vetskap mot den bakgrunden kan alumnverksamheten i Mariestad byggas upp. Sedan flera år bedrivs, ett föreningsarbete (BAF) för utbildade bebyggelseantikvarier (BA). Som branschförening har de en bra kontakt med institutionen. Ett liknande arbete bedriver konservatorerna (K), dock inte på samma nivå, utan inom ramen för Nordiska konservatorsförbundet. En redovisning av nuläget för dessa alumner återkommer i stycke Målgrupp och syfte För att få en bild av situationen för Kulturvårds f d hantverksstudenter och bringa klarhet i hur alumnfrågan skall hanteras framgent startades den 24 mars 2011 en alumngrupp av Lars Bergström, viceprefekt och ordförande i gruppen. Till gruppen knöts Linda Lindblad som är kommunikatör på Hantverkslaboratoriet, Linda Fröberg som är kursadministratör och Björn Broberg med lång erfarenhet av ekonomi- och entreprenörsutbildning. Syftet med alumnarbetet är och har varit att: skapa en alumnorganisation kartlägga antalet alumner och deras professioner idag skapa återkoppling till kulturvårdsutbildningarna som bedrivs i Mariestad. upprätthålla en dialog mellan alumner, studenter och starthusverksamhet genomföra alumnbiennaler, innebärande att vartannat år hålla seminarium med alumner, studenter och diversifierat näringsliv. skapa en fungerande långsiktig kontakt med Hantverkslaboratoriet och dess nätverk. 2. Alumnorganisation 2.1. Alumnorganisation, centralt vid Göteborgs Universitet Alumndatabasen vid Göteborgs universitet innehåller alumner. Normalt förs de studenter som tar ut sin examen automatiskt in i databasen. Identifieringen av studenten görs med stöd av personnummer mot vilket adressuppgifter stäms av i Statens person och Adressregister (SPAR). Uppdatering av adresser i SPAR sker en gång per månad. Dessutom hämtas studieuppgifter från 5 Verksamhetsplan Institutionen för kulturvård , s. 27 3

7 Ladok 6. För att vi ska få tillgång till alumnernas e-postadresser måste varje alumn själv gå in och registrera sig och komplettera sina uppgifter. Det samma gäller vid tillfällig adress i Sverige eller adress utomlands. Sammanställningen nedan visar de uppgifter som vi har tillgång till beroende på om alumnen överförts automatiskt av administratör via personnummer alternativt om alumnen härutöver själv registrerat fler uppgifter och godkänt uppgifter i databasen. Tillgängliga uppgifter i alumndatabasen Alumn överförd av Alumn som även själv administratör registrerat fler uppgifter Postadress Postadress Examen Examen Påbörjade program Påbörjade program E-postadress (ej obligatoriskt) Arbetsgivare (ej obligatoriskt) Sysselsättning (ej obligatoriskt) Beskrivning (ej obligatoriskt) Den centrala alumngruppen är organiserad under Externa relationers Forsknings- och innovationsservice. För hela universitetets alumnverksamhet arbetar Karin Lidberg som central alumnkoordinator (100 %) och Marika Lagervall som central alumnadministratör (50 %). Nästan varje fakultet har en egen alumnansvarig vilket på Naturvetenskapliga fakulteten är Marie Svensson Strandevall. Den centrala alumngruppen stöttar fakulteternas och institutionernas egna alumnsamordnare med allt från stöd till aktiviteter och utskick samt praktiska uppgifter som berör databasen Styrande lagar Alumndatabasen regleras av tre lagar. Personuppgiftslagen (PUL), Offentlighetsprincipen och Sekretesslagen. När uppgifterna i databasen används vid utskick måste avsändare och syftet med utskicket finnas med. Universitets övergripande syfte, som tidigare nämnts, med alumndatabasen är att utveckla kontakter med samhället och därmed med sina alumner. Uppgifter om alumnerna hämtas från Alumndatabasen via Göteborgs universitets medarbetarportal. För att som personal kunna göra sökningar behövs behörighet som administreras av den centrala alumnfunktionen. 3. Alumnarbetet på Institutionen för kulturvård 3.1. Befintliga uppgifter om kulturvård i alumndatabasen Kulturvårdsalumner från utbildningarna i Mariestad, som förts in i alumndatabasen har lagts in via personnummer efter urval från Ladok. Vi har valt att inkludera alla som har mer än 100 hp från 6 Ladok är det system som används för att dokumentera de studerandes närvaro och resultat inom högre utbildning. Systemet ägs av högskolorna tillsammans genom ett konsortium. 4

8 Kandidatprogrammen på Göteborgs universitet samt alla studenter som börjat något av de tre utbildningarna som gavs under KY-perioden Dacapo Hantverksskola. Anledningen till att flytta över alla med fler än 100 hp trots att studenten eventuellt inte är färdig med sin utbildning är att programmet erbjuder studenterna att ta ut en högskoleexamen efter två år vilket motsvarar 120 hp. Förmodligen får åtskilliga studenter jobb innan de helt fullgjort studierna och flera av dessa kan nästan vara klara med examensarbetet eller någon kurs och kanske inte varit tillräckligt angelägna om att slutföra sina studier. För att nå dessa före detta studenter och kunna klargöra om vårt antagande stämmer, har vi ansett det nödvändigt att även ta med dessa f d studenter. I alumndatabasen har vi postadresser till 437 Dacapo -alumner varav 5 i Norge, 3 i Finland, 1 i Danmark ( ). Av dessa har 88 aktivt registrerat sig och lagt till sin e-postadress vilket innebär att 20 % av alla alumner har registrerat sig själva. Detta är nästan dubbelt så många jämfört med hela GU som har 11 % Enkät och hemsida För att få fördjupad kunskap om vad utbildningarna de facto leder till för arbeten är det viktigt att få en tämligen heltäckande överblick över alumnernas nuvarande sysselsättning och ställning på arbetsmarknaden. Därför har en enkät sänts ut till de 434 alumner som finns i databasen. Enkäten redovisas med hjälp av 19 frågor om såväl alumnernas åsikter om nyttan med grundutbildningen som deras intresse för fortbildning. Enkäten bifogas som bilaga. Sedan sommaren 2012 har Institutionen för Kulturvård en särskild sida för alumner på institutionens hemsida Här finns information om vad institutionen hittills erbjuder alumner och länk till alumndatabasen och den ovan nämnda webenkäten. Bilaga 3.3. Konservators- och BA-alumner Under årsmötet för den svenska delen av Nordiska konservatorförbundet den 3 maj 2012 hölls en alumnaktivitet för yrkesverksamma konservatorer. 15 personer deltog i en diskussion i smågrupper om vilka frågor och stöd konservatorer skulle vilja att en alumnverksamhet erbjöd. Vilket stöd behövs i yrkeskarriären vid sidan om ämneskunskaperna? Nedan presenteras frågorna som diskuterades. 1. Fortbildning: Vilken kompetens efterslyser K-alumner? 2. Entreprenörskap och sociala medier; behövs det för en konservator? 3. Hur bör nätverksträffar utformas? Vad och hur ofta? 4. Skulle det vara intressant att anlita en uppsatsstudent och dela med sig av sina erfarenheter? 5. Omvärldsbevakning och vad efterfrågar branschen i framtiden? Den mest återkommande synpunkten var konservatorers upplevda behov av att bättre kunna hävda sin professions intressen i gruppen vid uppdrag. En konservator är ofta ensam bland andra yrkesgrupper och har andra intressen att bevaka. Att få gehör för sina förslag och på ett konstruktivt sätt kunna delta i och leda arbetet kräver speciella förmågor som behöver utvecklas, tränas och stöttas. Genomgående bland många kulturvårdsalumner är att det inte är sakkunskaperna som saknas utan kunskaper i projektledning, kommunikation och argumentation. Resultatet av diskussionen bifogas som bilaga 6. För bebyggelseantikvarier har en liknande verksamhet ägt rum i Bebyggelseantikvariskförening (BAF). Föreningen har haft en god kontakt med institutionen och verksamheten har i stora drag liknat 5

9 ett alumnarbete. Under sommaren 2012 fördes en diskussion om föreningens existens. Huruvida det i dags dato går att blåsa nytt liv i föreningen är oklart. 4. Evenemanget i Mariestad Program och innehåll En viktig och omfattande uppgift var att arrangera en inledande alumndag i samband med den arbetsmarknadsdag som arrangerades av Dacapos studentförening. Den kombinerade alumndagen och arbetsmarknadsdagen den 14 mars 2012 blev mycket uppskattad. Inbjudan sändes ut med hjälp av adresser från alumndatabasen. Dagen innehöll: Seminarier med aktuella ämnen Dialog, frågor och diskussioner med dagens studenter Visning av skolan och nya anläggningar Festmiddag på kvällen För alumnerna inleddes dagen med välkomsttal från Göteborgs universitet, Mariestads kommun och Hantverkslaboratoriet följt av ett föredrag om Hantverk som vetenskap av forskningsansvarige på Institutionen för Kulturvård, Peter Sjömar. Peters uppgift inom Kulturvård är att beskriva hantverkets kunskapsmodeller och en början till det kan man läsa om i Hantverkslaboratoriums antologi 7. Efter lunch vävdes alumndagen samman med studenternas arbetsmarknadsdag. På programmet erbjöds guidade visningar vid universitetsparken och det nybyggda murhuset, utställande företag i branschen, och ett fullt program i aulan. Föredrag hölls om Företag som försörjning och livsstil av Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde samt två olika paneldiskussioner. I en paneldiskussion som leddes av Björn Broberg lyftes erfarenheter av arbetsmarknaden fram från yrkesverksamma hantverkare - både anställda och de med egna företag. De flesta som deltog i panelen var tämligen överens om att de fått en adekvat professionell yrkesutbildning. Några önskade sig visserligen att utbildningen skulle ha gett dem något djupare kunskaper inom de områden, t.ex. trädbeskärning, som de var verksamma inom. Den största skillnaden mellan deltagarna visade sig finnas omkring upplevelserna och erfarenheterna av att vara anställd eller driva egna verksamheter. Av de som var anställda arbetade de flesta i jämförelsevis små företag. Några av dem som driver egna företag hade skaffat sig tydliga insikter om vad som krävs. Dessutom hade några klart uttalade ambitioner att använda sin professionella yrkeskunskap, som de förvärvat under utbildningen, till att affärsmässigt utveckla det egna företaget. De f d studenterna visade tydligt att de vill ha kunder och prestera lönsamma jobb på marknaden. Några befann sig i valet och kvalet mellan att fortsätta som anställda, eller tillsammans med någon yrkeskollega, starta en egen verksamhet. Alla var överens om att de inte vid något tillfälle under sin utbildning på något insiktsfullt sätt, kommit i kontakt med arbetsmarknads- och företagsfrågor. De sa sig ha ringa eller ingen kännedom om marknadens behov av deras kunskap och de eventuella roller som de kommer att spela under arbetslivet. Studierektor Kina Linscott höll en paneldiskussion med de ansvariga på utbildningsprogrammen. Diskussionen handlade om deras syn på alumnernas framtidsutsikter och ambitioner med utbildningen. 7 Hantverkslaboratorium s 63 ff. 6

10 Gästföreläsare på dagens seminarier var arkitekt till bokserien Byggekologi, Arkitekt Varis Bokalders och trädgårdshistoriker och trädgårdsmästare Maria Flink som föreläste om historiska trädgårdar. För att marknadsföra alumndagen sändes två utskick ut under vintern 2011/2012 till alla alumner. I det första brevet ( ) påtalades vikten av att registrera sig som alumn och att boka det datum då arrangemanget skulle genomföras. Det andra utskicket innehöll inbjudan med detaljprogram och anmälningsinformation för alumndagen. Ambitionen var att bifoga en enkät med det första utskicket, men vi valde att koncentrera oss på att arrangera ett bra program för alumndagen. Enkätundersökning skickas ut under hösten Faktaresultat från alumndagen Som indikation på hur många personer som totalt deltog under dagen använder vi anmälningar till den gemensamma middagen. Till middagen anmälde sig 78 studenter, 16 externa företag eller organisationer, 8 personal som inte även är alumn (majoriteten av personalen är även alumner). 62 alumner anmälde sig och 55 deltog. Tyvärr tackade många trädgårdsalumner nej p g a att evenemanget sammanföll med perioden då de flesta fruktträd ska beskäras. Totalt deltog 157 personer under dagen. Lokalpressen som representerades av MariestadsTidningen skrev artikel dagen efter och ett referat med bild publicerades även i Naturvetenskapliga fakultetens alumnmagasin i numret maj Hantverkslaboratoriet och alumn i Mariestad Under 2011 och 2012 har Hantverkslaboratoriet (HL) varit med och stöttat alumnarbetet som startat upp på institutionen för kulturvård i Mariestad. Kommunikatör i HL, Linda Lindblad, har deltagit i arbetet. HL har bidragit till programmet under arbetsmarknadsmässan som studentföreningen arrangerade i mars båda åren samt medverkat i planeringen av dagsprogrammet för alumner i mars Institutionen för kulturvård bedriver ett omfattande omvärldsarbete. Hantverkslaboratoriet är den organisationen inom institutionen som bedriver detta arbete. Därför har HL informerat om sin verksamhet och vilka möjligheter man som yrkesverksam har att förkovra sig inom sin profession och hur man kan få stöd som företagare genom Hantverkslaboratoriets olika arbetsformer. I sin utbyggda verksamhet har alumnerna nu möjlighet att söka till och delta i HL:s verksamhet genom: Gästhantverkartjänster Företagsnätverk Delta i seminarier och konferenser Initiera projekt I den enkät som skickades ut till alumner okt-dec 2012 efterfrågades om respondenten kände till HLs gästhantverkartjänster och intresset för fortbildning. Fortsatt kommer HL att bidra till alumnarbetet i Mariestad genom att informera om de möjligheter som erbjuds yrkesverksamma hantverkare samt inbjudningar till att delta i olika aktiviteter på plats i laboratoriet. 7

11 6. Lokal företagsuppbyggnad och entreprenörskap Av de studenter som genomgår sina utbildningar vid Göteborgs universitet i Mariestad kommer sannolikt jämförelsevis många att i framtiden välja att verka som egna företagare. Åtskilliga studenter, som väljer utbildningar med det hantverksinnehåll som erbjuds dem i Mariestad, har säkert tänkt sig eller under studietiden kommit underfund med att de på ett tillfredställande sätt kan utnyttja sina kunskaper och färdigheter i små företag som de äger antingen själva eller tillsammans med t.ex. någon eller några studiekamrater. Att det förhåller sig på det viset illustrerades tämligen påtagligt i det samtal med alumner som genomfördes vid den kombinerade arbetsmarknads- och alumndagen I samtalet med de gamla och numera yrkesverksamma studenterna framkom vidare att de var mycket nöjda med sin fackutbildning, men att de under studieåren inte haft tillfälle att ta del av företagandets villkor. Denna komponent är naturligtvis också viktig för att de skall kunna lyckas i sin hantverksprofession när de lämnat utbildningen. Detta indikerade att det skulle vara värdefullt att på olika sätt kunna erbjuda studenterna inslag av företagsuppbyggnad och entreprenörskap. Vidare framkom under samtalet den vikt som alumnerna lade vid att kunna uppehålla de sociala kontakterna med gamla studiekamrater och med universitetet för att på så sätt få del av erfarenheter och nyheter inom forskning, samt kunna erbjudas kortare kurser, längre utbildningar, seminarier mm. För universitetets utveckling av utbildningarna är det naturligtvis viktigt att också få del av de yrkesverksammas erfarenheter och åsikter inom olika professioner. Det kan i hög grad ske genom att universitetet tar ansvar för att hålla igång en levande dialog med sina före detta studenter som verkar på fältet. Mariestads kommun bör inte bara inse vilken potential som dessa studenter utgör för nyföretagandet i kommunen. I Mariestad borde ungefär samma villkor gälla som det gör på andra universitets- och högskoleorter i Sverige. Genom att t.ex. kunna erbjuda studenterna förmånliga arbetslokaler och markområden när de lämnar utbildningen kan troligen några studenter varje år fås att stanna kvar på studieorten Mariestad och här starta upp och driva sina verksamheter. Om och när deras företag växer så blir också deras geografiska verksamhetsområden (marknader) större. Men det viktiga är att lokaliseringen av de nya småföretagen finns i Mariestad. Sådana nyetableringar kommer naturligtvis att vara till gagn för alla parter utbildningarna på universitetet, de nya företagarna och Mariestads kommun. 7. Institutionens framtida alumnarbete Vi har noterat att alumnerna är mycket intresserade av att komma tillbaka och hålla kontakten med utbildningen. Detta beror troligtvis till stor del på att sammanhållningen är stark under studietiden och identiteten som Dacapostudent ger studenterna en stolthet och kvalitetstrygghet i arbetslivet. Förslag för det framtida arbetet och hur vi ska gå vidare med processen att bygga upp en stadigvarande alumnorganisation finns formulerat i inledningen av rapporten. Vi ser vikten av att skapa en nära relation till alumnerna då de är presumtiva ambassadörer för utbildningen och kan bidra till ökad förankring i samhället. Hantverkslaboratoriet och dess nätverk är inte minst intressanta för alumnerna själva. Eftersom Kulturvård i jämförelse med fakultetens övriga institutioner har en större bredd av utbildningar motiverar det en alumnsamordnare även på institutionsnivå. Alumngruppen rekommenderar att alumnerna kontinuerligt bjuds in till evenemang och branschträffar vartannat år. Evenemanget kan innehålla seminarium med alumner, studenter och diversifierat 8

12 näringsliv. Att upprätthålla en dialog mellan alumner, studenter och kommande starthusverksamhet kan också vara en bra aktivitet att börja med som skapar återkoppling kring med alumner. Vad ska då göras med alumnarbetet för hela institutionen som inkluderar även BA, K och framtiden även Slöjd? Kan det skapas nätverksträffar och evenemang för alla grupper samtidigt? Förmodligen ska alumnarbetet separeras genom att yrkesrollerna är så väldigt olika varandra. Men ett organiserat alumnarbete borde ge inspiration och en ökad nyfikenhet och förståelse mellan yrkesgrupperna. 9

13 8. Referenser Göteborgs universitet, Vision 2020 Mariestads kommun, Vision Mariestad 2030 Verksamhetsplan Institutionen för kulturvård Bilagor 9.1. Bilaga 1 Inbjudan och program till arbetsmarknadsdagen Bilaga 2 Inbjudan och program till alumndagen Bilaga 3 Skärmkopia av institutionens alumnsida 9.4. Bilaga 4 Vykortsutskick förhandsinformation 9.5. Bilaga 5 Enkät utsänd under senhösten 2012 inkl. resultat 9.6. Bilaga 6 Resultat från diskussion med Konservatoralumner 9.7. Bilaga 7 Karta över alumnernas bostadsort 10

14

15 Bilaga 1 Dacapo Studentförening inbjuder till Arbetsmarknadsafton Onsdagen den 9/3 kl Du är hjärtligt välkommen som inspiratör! Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvård i Mariestad bedriver utbildningarna Bygghantverk mur och trä, Trädgårdens hantverk och design, Landskapsvårdens hantverk och Traditionellt byggnadsmåleri som alla är hantverksmässiga utbildningar och unika i sitt slag i Norden. Nu ordnar vi en arbetsmarknadsafton för att nå ut med våra kunskaper, bilda nätverk och skapa kontaktytor. För att det ska bli så bra möten som möjligt är precis din medverkan viktig! Syftet med kvällen är att skapa ett framtidsforum och en mötesplats för studenter, inspiratörer och utställande företag. Under kvällen kommer det bland annat att hållas en paneldebatt med fokus på drivkraften bakom företagande, problemlösning, företagsidéer och marknadsföring. Missa inte detta unika tillfälle att knyta nya kontakter med andra hantverkare/företagare, mingla och kanske återträffa gamla vänner och bekanta. Anmäl dig nu!

16 Bilaga 1 Ur programmet: Aftonen invigs Paneldebatt om företagande Miniseminarium med Drivhuset Skaraborg om eget företagarskap Hantverkslaboratoriet berättar om forskning och utvecklingsmöjligheter för hantverkare. Avslutning och fest Arbetsmarknadsaftonen är utformad som en mässa där mingel med företagare, inspiratörer och andra intressenter pågår parallellt med fasta föredrag och debatter. För inspiratörer: Som inspiratör vill vi hemskt gärna att du kommer hit och deltar! Vi tänker att du kan bidra med dina erfarenheter inom branschen och svara på frågor om din verksamhet. Som inspiratör har du möjlighet att mingla men har ingen fast programpunkt. Du får träffa både studenterna på Dacapos unika utbildningar samt möjlighet att knyta nya kontakter med andra medverkande. Vill du ta med dig information om din verksamhet eller ditt företag så får du gärna göra det. Det finns möjlighet att ha tillgång till ett bord som monter om intresse finns, meddela oss detta vid anmälan. Som inspiratör betalar du en symbolisk summa på 100:- för att medverka. Som avslutning på kvällen bjuder vi in till fest som Dacapo festkommitté anordnar! Anmäl dig redan idag genom att mejla oss och betala in anmälningsavgiften på 100:- till Dacapo Studentförening Swedbank senast den 25:e februari. Glöm inte uppge namn och eventuellt företag. Utförligare schema och information om tider skickas ut efter den 25:e februari. Hör gärna av er om ni har ytterligare några frågor! Varmt välkommen! Kontakta oss: Catharina Eriksson, catharina.eriksson@live.com, Klaus Gylling, gyllingklausnik@yahoo.se, Lotta Harder, charlotta.harder@gmail.com,

17 Bilaga 2 INBJUDAN Alumnträff och arbetsmarknadsmässa 14 mars 2012 Nu har du chansen att träffa dina vänner från studietiden. Vad har alla gjort sedan sist? Har du startat egen verksamhet? Söker du nya medarbetare eller samarbete? Har du utvecklat något du vill marknadsföra? Varför inte göra det bland både nuvarande och gamla studenter! År 1998 startade den första hantverkutbildningen på Dacapo i Mariestad. Sedan dess har ca 440 studenter passerat genom bygg-, trädgårdeller landskapsvårdsprogrammet. Ni alla bjuds nu in till en intressant dag med föreläsningar, samkväm och en arbetsmarknadsmässa. Vi vill med dagen starta en alumnverksamhet* tillsammans med er gamla studenter. Vi vill återknyta kontakten för framtida samarbeten och fruktsamt utbyte. Antalet platser är begränsat så anmäl dig nu! Välkomna! *Alumn betyder tidigare student från högskola eller universitet

18 PROGRAM Bilaga 2 9:00 Samling och registrering vid teatern i Mariestad 10:00 Göteborgs universitet, Mariestads kommun och Hantverkslaboratoriet hälsar välkomna 11:00 Hantverk som vetenskap. Forskningsledare Peter Sjömar, Göteborgs universitet 11:45 Lunch.Efter lunchen kan du välja om du vill sitta ner och fika med dina gamla vänner eller deltaga på följande programpunkter: 13:00 Guidning i Universitetsparken 13:30 Parallella föreläsningar: Trädgård och landskapsvård: Trädgårdsmästarens hantering av det föränderliga materialet. Trädgårdshistoriker Maria Flinck Bygg: Ekologiskt byggande. Arkitekt Varis Bokalders 14:15 Guidning i Universitetesparken 14:45 Parallella föreläsningar: Trädgård och landskapsvård: Trädgårdsmästarens hantering av det föränderliga materialet. Trädgårdshistoriker Maria Flinck Bygg: Ekologiskt byggande. Arkitekt Varis Bokalders 15:00 Arbetsmarknadsmässa öppnar i aulan Aktiviteter på scen: föreläsning, inspiration och tv-soffa Att starta och driva företag. Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi, Högskolan i Skövde Separat program anslås under dagen 18:00 Mässan stänger och middag serveras på residenset eller buffé på skolan med studenterna 20:15 Kaffe med avec i aulan för alla! 21:00 Puben öppnar 22:30 Livemusik med balkanbandet Ekipaget Under dagen kommer flera erbjudanden att finnas till dig som gammal student. Om du inte tagit ut din examen så kan du passa på att reda ut hur du ska gå till väga!

19 Bilaga 2 Dacapo Studentförening inbjuder till Arbetsmarknadsmässa Ondagen den 14/3 2012, kl 15:00 På Trädgårdens skola i Mariestad Efter förra årets succé anordnar vi nu en ny arbetsmarknadsmässa. För er alumner innebär detta ett tillfälle, där du förutom att träffa gamla klasskompisar kan mingla med de nuvarande studenterna och inbjudna företag. Syftet med kvällen är att skapa en mötesplats för företagare och oss studenter. Under eftermiddagen och kvällen kommer det bland annat att hållas en tv-soffa kring olika frågor om hantverk och företagande. Har du ett företag och vill delta på mässan? Kontakta oss för mer information! Du som är alumnföretagare betalar 200 kr som utställare (ord.pris 500 kr) Markus Pettersson, eller Josefine Jadstrand, E-post: arbetsmarknadsmassa@gmail.com Som avslutning på kvällen bjuder vi in till en hejdundrande fest med livemusik i Dacapos egna pub. Varmt välkommen!

20 ANMÄLAN Bilaga 2 Deltagaravgift är 300 kr betalas in via bankgiro Ange namn, personnummer och 3016ALUMN när du betalar Anmäl dig via telefon eller e-post till Linda Fröberg Tel: E-post: alumn.mariestad@conservation.gu.se Ange vid anmälan om du vill inta middagen på: - Residenset, begränsade platser (öppet från 17:30) - Buffé på skolan med företag och studenter Tips! Förbered dig inför konferensen genom att ta med visitkort till minglet och ditt instrument för kvällen! Vi behöver din anmälan senast den 8 mars 2012 ÖVERNATTNING Boende är reserverat hos nedanstående hotell och vandrarhem till den 28 februari. Boendekostnaden ingår inte i deltagaravgiften. Ange Dacapo-Alumn när du bokar logi. Hotell Vänerport Hotell Wictoria Hotell Aqva Vandrarhemmet Finska föreningens Vandrarhem ,

21 Bilaga 3

22

23 Bilaga 4

24 Hej före detta Dacapostudent! Vad gör du nu för tiden? Vi på Institutionen för kulturvård och Hantverkslaboratoriet är mycket angelägna om att få veta hur det gick för dig efter dina studier på Dacapo. För utvecklingen är det viktigt att kunna redovisa om du fick arbete i rätt bransch, som egen företagare eller anställd och var i landet du bor nu. Bilaga 4 Vi ber dig därför att hjälpa oss genom att fylla i en webbenkät på institutionens webbplats. Enkäten är anonym tar cirka 10 minuter att fylla i. Vi är tacksamma om du gör det senast den 30 november. Passa också på att registrera dig i alumndatabasen så att vi kan nå dig via e-post framöver. Då kan du få inbjudningar till kommande evenemang, jubileumsfester och fortbildningskurser. Webbenkäten finns på: Med din hjälp kan vi utveckla hantverkskompetensen inom kulturarvssektorn och det kommer kanske till din fördel framöver! Om du har frågor kontakta Linda Fröberg: linda.froberg@conservation.gu.se eller Vänliga hälsningar Alumngruppen Hej före detta Dacapostudent! Vi på Institutionen för kulturvård och Hantverkslaboratoriet är mycket angelägna om att få veta hur det gick för dig efter dina studier på Dacapo. För utvecklingen är det viktigt att kunna redovisa om du fick arbete i rätt bransch, som egen företagare eller anställd och var i landet du bor nu. Vi ber dig därför att hjälpa oss genom att fylla i en webbenkät på institutionens webbplats. Enkäten är anonym tar cirka 10 minuter att fylla i. Vi är tacksamma om du gör det senast den 30 november. Passa också på att registrera dig i alumndatabasen så att vi kan nå dig via e-post framöver. Då kan du få inbjudningar till kommande evenemang, jubileumsfester och fortbildningskurser. Webbenkäten finns på: Med din hjälp kan vi utveckla hantverkskompetensen inom kulturarvssektorn och det kommer kanske till din fördel framöver! Om du har frågor kontakta Linda Fröberg: linda.froberg@conservation.gu.se eller Vänliga hälsningar Alumngruppen Vad gör du nu för tiden?

25 Bilaga 5 1. Vilken är din nuvarande bostadsort? 2. I vilken region bodde du (senast) innan studierna på Dacapo? Skåne Västsverige inkl. Halland men ej Skaraborg Skaraborg Stockholm och Uppsala län Småland inkl. Öland Gotland Östergötland och Södermanland Örebro och Västmanlands län Värmland Dalarna Jämtland Norrbotten Västerbotten Gävleborg och Västernorrlands län Utomlands

26 Bilaga 5 3. Vilket program var du inskriven på? Byggprogrammet inriktning TRÄ Byggprogrammet inriktning MUR Trädgårdens hantverk och design Landskapsvårdens hantverk 4. Vilket år avslutade du dina studier på Dacapo? ( ) Ange det sista året du var aktiv student på Dacapo oavsett om du slutfört utbildningen eller ej. 5. Är du man eller kvinna? Kvinna Man 6. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Om du är föräldraledig just nu vill vi att du svarar den sysselsättning som ligger närmast efter föräldraledigheten. Jag arbetar inom den bransch som jag utbildade mig till på Dacapo. Jag arbetar i en helt en annan bransch. Jag är arbetssökande Jag omskolar mig Jag arbetar delvis inom den bransch jag utbildat mig till på Dacapo. Annat

27 Bilaga 5 7a. Driver du eget företag? Ja Nej Delvis b. Vilken är din nuvarande arbetsgivare? c. Vilken position har du på din arbetsplats. 8. Hur lång tid tog det för dig att få ett jobb inom den bransch du utbildat dig till på Dacapo? Jag fick jobb innan utbildningen tog slut Inom 3 månader efter avlutad utbildning Upp till 6 månader Upp till 1 år Mer än 1 år Jag här ännu inte fått arbete inom branschen 9. Har du tagit ut din examen? Ja en KY-examen Ja en högskoleexamen Ja en kandidatexamen Ja en magisterexamen Nej men jag är klar med mina kurser Nej jag har lite rester kvar

28 Bilaga Är du intresserad av att studera vidare på Masterprogrammet i kulturvård? Studenter med en kandidatexamen från något av institutionens 6 program eller motsvarande, är behöriga att läsa ett fjärde och femte år på det gemensamma Masterprogrammet i kulturvård. Masterprogrammet är förberedande för vidare forskarstudier. Ja Nej Eventuellt 11. I hur stor grad anser du att du fick de kunskaper du behöver för att arbeta inom den bransch du utbildat dig till? 1 = ganska begränsat 7 = kunde inte varit bättre Vilka områden skulle du vilja öka dina kunskaper kring? Fördjupade hantverkskunskaper Entreprenörskap Kommunikation och projektledning Annat 13. Vilka sakkunskaper önskar du mest som fortbildningskurs?

29 Bilaga Vilken aktivitet skulle du vilja att en alumnverksamhet erbjöd? En gemensam hemsida för alla studenter som gått på Dacapo En hemsida som marknadsför hantverksföretag som utbildats på Dacapo Fortbildningskurser Konferenser och nätverksträffar Nyhetsbrev Studiebesök och erfarenhetsutbyte i den praktiska verksamheten Förmedla rekrytering mellan nuvarande studenter och alumner 15. Skulle du kunna tänka dig att: Erbjuda examensuppdrag/frågeställning till examensuppsats Ta emot en student för praktik Hålla föredrag som gästföreläsare Bli coach eller mentor Ingå i en arbetsgrupp som utvecklar alumnverksamheten 16. Är du intresserad av möjlighet att ta gesällbrev eller mästarbrev inom ditt hantverksområde. Ja Nej Kanske 17. Känner du till Hantverkslaboratoriets verksamhet sedan tidigare? Ja mycket väl Lite grann Nej

30 Bilaga Är du intresserad av Hantverkslaboratoriets gästforskartjänst? Ja mycket intressant Ja kanske Nej Vet inte 19. Känner du till att Institutionen för kulturvård sedan 2011 erbjuder en fristående kurs i traditionellt byggnadsmåleri på 30 hp? Kursen går på helfart under vårterminen. Ja Nej Tack för din medverkan! Information om institutionens utbud finner du på

31 Bilaga 5 Enkätresultat från Dacapoalumner fd. studenter på hantverksutbildningarna på inst. Kulturvård i Mariestad Enkätens behov och bakgrund Utbildning i bygghantverk, trädgårdsdesign och landskapsvård har funnits i Mariestad sedan slutet av 1990-talet. Utbildningarna startade som ett arbetsmarknadsprojekt och erbjöds som kvalificerad yrkesutbildning, så kallad KY-utbildning under namnet Dacapo Hantverksskola (Dacapo). I mitten av 2000-talet inkorporerades Dacapo som universitetsutbildning på Institutionen för Kulturvård vid Göteborgs universitet. Utbildningarna ha nu funnits i ca 15 år och det är av högsta intresse att ta reda på vad studierna lett till. Den personal som varit med under åren träffar många gamla studenter och har en känsla för var studenterna tar vägen och vad de gör efter examen, men det saknas studier som påvisar siffror som bekräftar de antaganden personalen har. Eftersom utbildningen har gått från att vara en ettårig ren hantverksutbildning till att bli en treårig universitetsutbildning med krav på akademiska färdigheter, finns en stor bredd bland alla de alumner som genomgått utbildningen genom åren. För enkelhetens skull har Dacapo använts som gemensamt begrepp för utbildningen i enkäten oavsett att utbildningen bedrivs vid Institutionen för Kulturvård Resultatet från denna enkät kan användas dels internt som underlag för institutionens arbete med marknadsföring, fortbildning, kursutveckling etc. men också externt med våra finansiärer, till media osv. Störst betydelse har ändå resultatet för det utvecklingsarbete av alumnverksamheten som nyligen påbörjats och som ökar samverkan mellan utbildning och näringsliv. Metod Enkäten genomfördes mellan 1 november 2012 och 31 januari 2013 som både webenkät och brevutskick med frankerat svarskuvert. I alumndatabasen fanns vid första sändningstillfället 434 alumner. 90 av dessa hade registrerat sin e- postadress i alumndatabasen. Dessa 90 alumner fick därför enkäten sänd tills sig via e-post med en länk till institutionens alumnsida där enkäten funnits tillgänglig som webenkät. 65 personer svarade på enkäten direkt via weblänken. I början på december sändes även enkäten ut som pappersformulär då ytterligare 125 svar kom in. Totalt sände vi ut enkäten till 434 alumner och fick 190 svar vilket ger en svarsfrekvens på 44 %.

32 Bilaga 5 Resultat 1. Vilken är din nuvarande bostadsort? Frågan är ställd som frisvar och skulle kunna sammanställas sorterat per region, jämförbart med fråga 2. Alingsås Alingsås Arvika Björsäter Boden Borås Brandstorp Bromma, Stockholm Bruksvallarna Bräcke Kommun Jämtland Byvallen, Sveg Dalarna Solvarbo Dalby, skåne Dalby, skåne Dingle Edsruk Enköping Eskilstuna Falköping Falköping Falköping Falköping Funäsdalen Gallnås, Värnamo Glanshammar Grums Grönestad Gävle Gävleborg och Stockholm Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Götene Heberg Hindås Hjo Hova Julita, Katrineholm Julita, Katrineholm Järna Järved Jönköping Kalmar Kalmar Karlskoga Karlskoga Karlstad Karlstad Kristinehamn Kullahalvön Kungälv Lerum Lerum Lidköping Lidköping Lidköping Linköping Linköping Lugnås Lundsbrunn Lyrestad Malmö Malmö Malmö Malmö Malmö/Göteborg Mariestad Mariestad Mariestad Mariestad Mariestad Mariestad Mariestad Mölndal Mörsil, Jämtland Nyköping Ockelbo Ockelbo Orsa i Dalarna Orust Rönninge Rönninge Simrishamn Skaraborg Skövde Skövde Skövde Smedjebacken Smedjebacken Stallarholmen Stehag Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm och Uppsala (Märsta) Stockholm/Mariestad Sundsvall Sundsvall Sunne Sunne Svanesund Säffle Södertälje Tidaholm Tjörn Torbjörntorp (Falköping) Trelleborgs Trollhättan Töreboda Ullared Ullared Uppsala Uppsala Vagnhärad Varberg Varberg Vartofta, Falköping Vissefjärda Väderstad Västerbotten, Västra Överröda Västerås Västerås Ystad, Svarte Åland Åmål, Dals Långed Årnäs, Mariestad Ödsmål Öland Örebro Örebro Östersjö i Partille

33 Bilaga 5 2. I vilken region bodde du (senast) innan studierna på Dacapo? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 3. Vilket program var du inskriven på? 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

34 Bilaga 5 4. Vilket år avslutade du dina studier på Dacapo? Är du man eller kvinna? Könsfördelning: 57 % av respondenterna är kvinnor och 43 % är män. 6. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Frågan vill ta reda på hur många som är verksamma inom den bransch de utbildat sig till under utbildningen på DaCapo eller Institutionen för Kulturvård. 62 % anger att de helt arbetar med bygg, trädgård, landskapsvård eller traditionellt byggnadsmåleri. 18 % anger att de delvis arbetar inom någon av dessa branscher parallellt med en anställning med något som inte har med studierna på Dacapo att göra. Tillammans med övriga svar kan man utläsa att de som delvis arbetar i branschen antingen har en enskild firma på deltid och-/eller kompletterar sin arbetstid eller årsarbetstid med en helt annan anställning. Det är tydligt att flera trädgårdsalumner har svårt att fylla vinterhalvåret med en anställning inom trädgård. Respondenter som vid svarstillfället har varit föräldralediga har ombetts ange den situation som de kommer att befinna sig i närmast efter föräldraledigheten. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

35 Bilaga 5 7a. Driver du eget företag? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ja nej delvis annat Genomsnitt från alla hantverksutbildningarna 34 % av alumnerna driver eget företag, 52 % är anställda, 7 % kombinerar företagandet med en anställning av större eller mindre grad eller studier och 6 % är antingen arbetssökande, helt studerande eller sjukskrivna. De som har företag har angett att de driver företaget som enskild firma. Någon enstaka har utvecklat företaget till aktiebolag. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ja nej Delvis Annat Bygghantverk Den grupp med flest företagare är de som gått Bygghantverksprogrammet där hälften har startat egna företag. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Delvis Annat Trädgårdens hantverk och design 26 % av de trädgårdsalumner som svarat på enkäten driver eget företag. 60% har en anställning. 7 % har ett eget företag samtidigt som de har en annan sysselsättning (anställning eller studier). 8 % arbetar inte.

36 Bilaga ja nej delvis annat Landskapsvårdens hantverk Av Landskapsvårdsalumnerna är det endast 29 stycken som har svarat. För att observera de låga siffrorna och inte göra svaret missvisande anges svaren i antal istället för procent. Traditionellt byggnadsmåleri Av tre svar är det 2 målare som har egna företag. Den tredje är anställd hos en av dem. b. Vilken är din nuvarande arbetsgivare? c. Vilken position har du på din arbetsplats. Dessa två frågor är besvarade med fri text. Svaren har grupperats till respektive utbildning och redovisas som bilaga. 8. Hur lång tid tog det för dig att få ett jobb inom den bransch du utbildat dig till på Dacapo? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Fick jobb innan examen Innom 3 månader Upp till 6 månader Upp till ett år Mer än ett år Ännu inte fått arbete i branschen Observera att även fjolårsstudenterna har svarat på frågan och för deras del har det inte gått ett år sedan examen.

37 Bilaga 5 9. Har du tagit ut din examen? 30% 25% % 15% 26 10% 5% % Värdet ovan staplarna anger antal svar. Sammanlagt är det 61% som har tagit ut någon form av examen och 36% som inte gjort det. 3 % har inte svarat på frågan. 10. Är du intresserad av att studera vidare på Masterprogrammet i kulturvård? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Eventuellt Ej besvarat frågan

38 Bilaga I hur stor grad anser du att du fick de kunskaper du behöver för att arbeta inom den bransch du utbildat dig till? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Dåligt Ganska dåligt Si sådär Bra Jättebra Nästan perfekt Kunde inte varit bättre 12. Vilka områden skulle du vilja öka dina kunskaper kring? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fler svarsalternativ har fått markeras. 13. Vilka sakkunskaper önskar du mest som fortbildningskurs? Frågan har fått besvaras i fritext. Svaren har sorterats per program och redovisas som bilaga. Vid en snabb överblick efterfrågar byggalumnerna mer juridik (lagar och regelverk) och ritkunskaper för att kunna leverera välarbetade offerter och råd vid tillbyggnationer. Då 35% av alla som svarat på enkäten driver eget företag är det många som har en konsultroll och har stort ansvar för de beslut uppdragsgivaren ska ta.

39 Bilaga 5 Även trädgårdsalumnerna har denna rådgivande roll och de efterfrågar mer ritkunskaper men då främst i Cad eller något annat designprogram. Trädgårdsalumnerna verkar även sträva mot en tydlig ekologisk profil. Motorsågskörkort återkommer också som ett önskemål bland trädgårdsalumner. Landskapsvårdarna vill ha fördjupade kunskaper i allt som ingår i programmet. Svaren från denna fråga bör kunna användas som vägledning inför planering av kurser på avancerad nivå, inför planering av beställda fortbildningskurser och kortare seminarier och workshops. 14. Vilken aktivitet skulle du vilja att en alumnverksamhet erbjöd? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flera svarsalternativ har fått markeras. Idag finns en enkel sida för alumner på institutionens hemsida men den sida som troligtvis fyller de före detta studenternas behov mer är Hantverkslaboratoriets hemsida. Det finns även en öppen grupp på Facebook för nuvarande studenter (Dacapo school of crafts). Denna Facebooksida fungerar som anslagstavla för studenternas sociala fritid och gemensamma intressen. Det finns även en FB-grupp för trädgårdsalumner och en för Landskapsvårdens studenter och alumner. Vissa planer finns att organisera en sida för Dacapohantverkare där kunder kan få överblick över företag med den fiktiva kvalitetsstämpeln Dacapo samt fungera som forum för hantverkarna själva.

40 Bilaga Skulle du kunna tänka dig att: 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16. Är du intresserad av möjlighet att ta gesällbrev eller mästarbrev inom ditt hantverksområde. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja Nej Kanske Ej besvarat frågan 17. Känner du till Hantverkslaboratoriets verksamhet sedan tidigare? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja mycket väl Lite grann Nej Ej besvarat frågan

41 Bilaga Är du intresserad av Hantverkslaboratoriets gästforskartjänst? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja mycket intresserad Ja kanske Nej Vet inte Ej besvarat frågan 19. Känner du till att Institutionen för kulturvård sedan 2011 erbjuder en fristående kurs i traditionellt byggnadsmåleri på 30 hp? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Ej besvarat frågan

42

43 Bilaga 6 Minnesanteckningar från alumndiskussion under Nordiska Konservatorsförbundets(S) årsmöte i Mariestad den 2 maj 2012 Surrande bikupa om konservatorers tankar om framtida alumnverksamhet Syfte Att lyssna av efterfrågan från branschaktiva konservatorer för framtida alumnverksamhet på Institutionen för kulturvård, för konservatorer (och övriga kulturvårdsalumner). Metod En grupp om 15 yrkesverksamma konservatorer diskuterade 6 frågeställningar i fyra grupper. Totalt för hela övningen ägnades en timma. Mellan varannan punkt avbröts surrandet för kort diskussion i hela gruppen. Fler bra synpunkter och lösningar kom fram i den muntliga redovisningen. Punkterna nedan är en sammanställning av vad grupperna antecknade på blädderblock. Mycket diskussion finns alltså mellan raderna. Övningen var uppskattad och enkel. 1. Vilket stöd behövs i yrkeskarriären vid sidan om ämneskunskaperna? Forskning, analyser(tekniska), Ambassadörskap för kulturvård, politisk lobbying, mer pengar till det olönsamma Synliggör yrkesgruppen, ensam är inte stark. Öka statusen gemensamt. Nätverk Nkf.S + Institutionen, Stöttning inför kundkontakter, att skriva avtal, kommunikation, att hävda sig i gruppen Kanal för information, förmedling av nya kunskaper, kunskapsspridning Starta eget, stor andel är egenföretagare, vissa inriktningar i större utsträckning än andra Karriärvägar Mentor praktiknätverk, roller Stöd för företagare och museietjänstemän Svårt att få jobb, påfrestande med stor otrygghet och många korta projekt, rörligheten stor 2. Fortbildning: Vilken kompetens efterslyser K-alumnerna? Nutidsorienterade, internationella perspektiv, uppdatera ämneskompetens Fördjupning i form av workshops. T.ex. upphandling, bokföring, tillståndsansökan, ledaskap, juridik Information om vidareutbildning och specialisering Argumentationsteknik Konservatorn är ofta ensam konservator i projektgruppen Projektledarkompetens 3. Entreprenörskap och sociala medier; behövs det för en konservator? Ambassadörskap, Argumentera för kulturvård i alla medier Nätverka genom sociala medier, maillistor, internationella kontaktnät Bloggande som lobbying och marknadsföring för yrket. K-företaget på Facebook istället för personen. GILLA-knappen som ambassadör. Se stöd om företagande i punkt 1.

44 Bilaga 6 4. Hur bör nätverksträffar utformas? Vad och hur ofta? HGO RAÄ Formellt och informellt Kulturvård NKF Var rationell med tid. Samplanera olika årsmöten med Malmsten liknande föreningar. Gemensamt mingel. = sant Nätverka på nätet, hemsidor, forum Workshops, delaktighet, inte bara föredragstalare, grupparbeten, läger Informellt nätverkande t.ex. pubkvällar, nöje och socialt givande Kulturvårdsforum finns! Tvärvetenskapliga kontakter arrangera även workshops med Mariestad Information till övriga alumner om forskning + andra uppdateringar Utveckla de sociala medier som redan finns, icke formellt + förmedling Gör skillnad på snäva och breda träffar Inbjudan: Vem bjuder in? Ökat medvetande mellan olika yrkesgrupper om varandra. Var övergår ämnesfältet till någon annans ämnesfält. Känna till hela kedjan. T ex. målare konservator. 5. Att anlita en uppsatsstudent och dela med sig av sina erfarenheter intressant? Bygga upp en ämnesbank Tipsa om uppsatsämnen. Viktigt för att studenter ska få arbeta med riktiga fall Yrkesverksamma håller kontakt med studenter. Hitta uppsatsämnen under praktik Öka sammarbetet mellan utbildningen och arbetslivet det 3:e uppdraget Kommer gärna och gästföreläser om något intressant case. 6. Omvärdsbevakning - vad efterfrågar framtiden? (hur bör yrket anpassa sig till morgondagens samhälle?) Konservator/bevarandefrågor måste diskuteras i alla förhållanden t.ex. global uppvärmning. Vara uppdaterad med ny teknik (datorer, program osv.) Kulturarvsnätverk mera RAÄ Mindre stuprör mer prata över gränserna Åtgärdsförslag Alumnverksamheten på Kulturvård: Arrangera en 1-dagsutbildning med inriktning på företagande eller projektledning och arrangera en workshop gemensam för alla alumner från kulturvård för att öka förståelsen mellan yrkesgrupperna. NKF-S: inventera vilka nätverk som finns på nätet och komplettera hemsidan med länkar till Facebookgrupper, ev. bloggsidor, forum och andra smala nätverk. Samordna mentorskap.