ÅRSREDOVISNING LINKÖPINGS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING LINKÖPINGS KOMMUN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING LINKÖPINGS KOMMUN 2008

2 Det har blivit en tradition att hämta motiv till budgetomslagen och årsredovisningarna från något av de konstverk kommunen inköpt under året. Årets omslag bär en bild av Fredric Ilmarson, han är den 7:e i ordningen att illustrera. Hans Björn Camilla Lothigius Stina Opitz Marcus Forsberg Ann Edholm Christer Themptander Fredric Ilmarson Produktion: Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen och informationschefen Grafisk produktion: Johnny Dahlgren Grafisk Produktion AB Tryck: AB Danagårds Grafiska Omslagsbild: Linköpingskonstnären Fredric Ilmarson (f 1974) Titeln är Stolen. Ett av Linköpings kommuns konstinköp 2009.

3 Innehåll Årsredovisning 2008 Linköpings kommun Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2 Kommunens politiker 4 Förvaltningsberättelse Omvärld Konjukturen 5 Arbetsmarknad 5 Befolkning 6 Bostäder 7 Kommunen och kommunens företag, sammanfattning 8 Årets verksamhet Omsorg 10 Utbildning 14 Kultur- och fritidsverksamhet 18 Samhällsbyggnad, samhällsplanering, kollektivtrafik m.m. 18 Kommunens personal 20 Ekonomisk översikt för kommunen Ekonomisk analys 22 Resultaträkning 34 Finansieringsanalys 34 Balansräkning 35 Driftredovisning styrelser och nämnder 36 Investeringsredovisning 37 Exploateringsredovisning 37 Noter till resultaträkning 38 Noter till balansräkning 39 Noter till finansieringsanalys 42 Redovisningsprinciper 43 Kommunens företag Organisationsskiss för kommunens företag 45 Sammanställd redovisning för koncernen 46 Koncernens resultaträkning 48 Koncernens balansräkning 49 Årets verksamhet i kommunens företag 51 Övrigt Revisorernas berättelse 62 Snabbfakta 64 1

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Finanskris och lågkonjunktur i världen Senare delen av hösten 2008 och de första månaderna i år 2009 har präglats av finanskris och en allt djupare internationell lågkonjunktur. Det ekonomiska läget har i finanskrisens spår försämrats över hela världen. Sveriges ekonomi är i grunden stark, men som ett litet exportberoende land påverkas vi av den kraftigt minskade efterfrågan på varor från omvärlden. Många exportföretag vittnar om minskade orderböcker. Arbetslösheten ökar som en direkt följd av finanskrisen och den internationella lågkonjunkturen. Sverige står finansiellt starkare än flertalet andra länder och Linköping står finansiellt starkare än flertalet andra kommuner. Vi är en välskött kommun med en ekonomi i balans och ett starkt och diversifierat näringsliv, men självfallet påverkas vi. Lågkonjunkturen medför lägre skatteintäkter i alla Sveriges kommuner. Det gäller också Linköping. Det kommer att ställas ytterligare krav på effektiviseringar, prioriteringar och nytänkande. I en lågkonjunktur är det också viktigt att våga investera inför framtiden. Så har skett under år 2008 och vi kommer också att fortsätta investera för tillväxt och flera invånare. Det behövs investeringar för nya bostäder, nya och växande företag, bra kommunikationer med en modern och grön profil. Vi förenar tillväxtoptimism med tydligt ansvarstagande för miljön. Det behövs också fortsatta investeringar för idrotten och kulturen. Finanskris till trots 2008 var ett framgångsrikt år för Linköping År 2008 var finanskrisen till trots - ett framgångsrikt år för Linköping. Folkmängden ökade med närmare Alltfler väljer att bo i Linköping och födelseöverskottet uppgick till 441 personer. Vi har en ung befolkning och hit söker sig också alltfler för att skapa sig en bra framtid. Nya medborgare samsas inte bara med de som bott här under många år utan också med en allt större grupp som pendlar hit för studier och arbete från regionens övriga kommuner. Mer än personer arbetspendlar till Linköping och utöver detta så pendlar tusentals ungdomar och andra till Linköping för gymnasie- och universitetsstudier. Linköping utvecklas i allt snabbare takt till en stad som präglas av mångfald. Linköpings universitet möter studenter och forskare från hela världen. Näringslivet är i allt större omfattning en del av en internationell marknad och alltfler har också egen erfarenhet av att växa upp, bo, arbeta eller studera i andra länder. Den mångfalden berikar, men måste också tillvaratas bättre i framtiden. Vi är inte längre en bland flera i gruppen av mellanstora svenska städer utan i allt större utsträckning en del av en större framväxande storstadsregion. Genom fördjupad samverkan med Norrköping och regionens övriga kommuner erbjuds medborgare och näringsliv goda framtidsutsikter, utvecklingsmöjligheter samtidigt som man kan ta del av den samlade regionens hela utbud av tjänster och upplevelser. Linköping utgör tillsammans med Norrköping det pulserande hjärtat i den framväxande fjärde storstadsregionen. Linköpings vackra innerstad har under året utvecklats i en mycket nära samverkan mellan kommun, fastighetsägare och ett framsynt näringsliv. Gallerior och affärer har byggts om för att möta framtiden. Parken vid St Lars kyrkan har utvecklats till en trevlig mötesplats för medborgarna. Nya affärer samsas med en allt större mångfald av restauranger och caféer. De särskilda satsningarna som skett på bland annat novemberljus och en rad andra aktiviteter har väckt starkt gensvar hos många i Linköping. Nu siktar vi på att tillsammans med näringsliv och fastighetsägare bli årets citykärna! Mjärdevi Science Park står trots finanskrisen kanske starkare än någonsin tidigare. Vid årsskiftet var drygt personer verksamma inom Mjärdevi. Det innebär att antalet arbetstillfällen ökade med 325 under året (till 5 300). Företagarna utsåg under år 2008 Linköping till bästa företagarkommun i länet. Det finns också gott om framtidstilltro inom en rad andra näringslivsområden. Beslut har tagits om att utveckla ett miljö- och teknikcenter i anslutning till nuvarande resecentrum (Clean Tech Parc). Satsningar sker också för att utveckla flyget i direkt anslutning till Linköping City Airport. Här erbjuds förstklassig etableringsmark för företagsetableringar med anknytning till flyg. Flygförbindelser har under året öppnats mellan Linköping och Amsterdam. Den fjärde storstadsregionen knyts härigenom närmare konti- 2

5 nenten och andra destinationer. Livsmedelsbranschen och servicesektorn utgör också exempel på branscher där det sker betydande framtidssatsningar. Ett spännande arbete med utvecklingsplaner för tätorter såsom Vikingstad, Linghem och Sturefors har påbörjats. Vi kommer också att fördjupa arbetet med att möjliggöra utveckling av landsbygden. Det är viktigt att skapa förutsättningar för utveckling i hela kommunen. God verksamhetsutveckling och god ordning på ekonomin Skattesatsen har under året varit lägre i Linköping än i kommuner såsom Norrköping, Örebro, Uppsala, Eskilstuna och Jönköping. Vi har och skall också fortsätta att ha regionens lägsta kommunalskatt. Bokslutet för år 2008 redovisar ett överraskande stort överskott. Kärnverksamheterna har god ordning på ekonomin och redovisar ett ekonomiskt överskott på 140 miljoner kronor. God hushållning med ekonomin förenas med ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling. Genom införandet av eget val har många äldre fått ökad makt över den egna livssituationen. Äldre med hemtjänst kan själva välja vem som skall ge stöd och hjälp (omvårdnad och städning). Den äldres valfrihet stärks väsentligt samtidigt som fokus riktas mot kvalitet och den enskildes önskemål och behov. Linköping har också fortsatt höga ambitioner inom de särskilda omsorgerna. Inom gymnasieskolan, skolan och förskolan sker också ett omfattande utvecklingsarbete. Nya förskolor byggs för att möta den ökade efterfrågan och det arbetas intensivt med att ta igen de förseningar som varit under året. Föräldrar som önskar erbjuds möjligheten till vårdnadsbidrag. Vi satsar på både dagis och valfrihet! Kultur och idrott är viktiga för Linköping. Här finns en rad satsningar som det arbetats med under året såsom utveckling av Gamla Linköping, idrottspolitiskt program och förbättrade villkor för spontanidrott. Omfattande investeringar har under året skett inom samhällsbyggnads- och miljöområdet. Verksamhetsutvecklingen hade inte varit möjlig utan alla engagerade och kunniga medarbetare i kommunen. Den goda verksamhetsutvecklingen hade inte heller varit möjlig utan duktiga entreprenörer som utför tjänster åt kommunen. Tillsammans utvecklar vi Linköping för att kunna möta upp mot medborgarnas berättigade förväntningar på en framsynt kommun. Linköping är väl förberett på att kunna möta den spännande framtid som följer efter finanskris och internationell lågkonjunktur. Vi kommer att fortsätta ta ett tydligt ansvar för en god ekonomisk hushållning. Det finns all anledning att vara fortsatt optimistiska inför framtiden, men samtidigt vara väl medvetna om att den närmaste tiden kommer att ställa krav på uppoffringar och en fortsatt stram hantering av de medel vi förvaltar på medborgarnas uppdrag. För varje dag som världen befinner sig i en lågkonjunktur kommer vi faktiskt också en dag närmare då det vänder till det bättre. Linköping har all anledning att se framtiden an med stor optimism. Här kan idéer bli verklighet! Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande 3

6 Kommunens politiker Ann-Cathrine Hjerdt (m) borgmästare ordf. Kf Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande Gösta Gustavsson (c) kommunalråd 1:e vice ordf KS Bengt Olsson (fp) kommunalråd Jan-Willy Andersson (kd) kommunalråd Lena Micko (s) Kommunalråd 2:e vice ordf KS Mats Johansson (s) kommunalråd Kent Waltersson (s) kommunalråd Annika Lillemets (mp) gruppledare Monika Ericsson (v) gruppledare 4

7 Omvärld Förvaltningsberättelse Årsredovisningen omfattar koncernen Linköpings kommun. I koncernen ingår kommunen och de kommunala företagen. En mer utförlig beskrivning av kommunens verksamheter redovisas i Nämndernas verksamhetsberättelser som är en separat handling. Dessutom finns årsredovisningar för respektive bolag. Konjunkturen Under 2008 blev konsekvenserna av den globala finanskrisen påtagliga. Upptakten till finanskrisen var den lånekris som uppstod i USA till följd av de så kallade subprime-lånen. Subprimelån var en beteckning på huslån till köpare med sämre ekonomiska förutsättningar. Dessa lån hade initialt en låg ränta men betydligt högre när lånen så småningom skulle omsättas. Kreditgivarna spred sina risker för dessa högrisklån genom att paketera dem i form av obligationer som sedan såldes till investerare runt om i världen. När de amerikanska låntagarna fick svårigheter att betala räntor och amorteringar lämnade en hel del av dem sina hus och hem. Fastighetspriserna dök och därmed blev de obligationer som utfärdats med bolånen som grund mer eller mindre värdelösa. Flera stora banker fick skriva ner sina tillgångsvärden, och eftersom ingen visste vem som hade stora obligationsinnehav blev finansmarknadens aktörer alltmer ovilliga att låna ut pengar både internt mellan finansinstituten och till företag och privatpersoner. Flera av de största amerikanska finansinstituten och investmentbankerna fick stora svårigheter, gick i konkurs eller togs över av staten eller konkurrenter. Finanskrisen har lett till en minskad global efterfrågan, fallande börskurser, minskad sysselsättning och fallande bruttonationalprodukter (BNP) runt om i världen. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) minskade BNP i de stora EU-länderna med mellan en och två procent under fjärde kvartalet jämfört med kvartal tre. Även USA:s BNP sjönk med en procent. Försämringen har följt på en redan svag tillväxt under kvartalen två och tre. Enligt SCB:s nationalräkenskaper föll Sveriges BNP med 4,9 % under fjärde kvartalet 2008 jämfört med motsvarande kvartal För helåret 2008 föll BNP med 0,2 %. Enligt SKL har en mycket svag orderingång och tvärstopp på kreditmarknaden fått såväl export som investeringar att minska. SKL bedömer också att de närmaste kvartalen kommer att resultera i faktiska uppsägningar och fler arbetslösa. Detta leder också till att kommunsektorns skatteintäkter nu beräknas bli väsentligt lägre än de prognoser som SKL presenterat tidigare. Differensen kommer att påverka 2009 år resultat i negativ riktning. Det planerade införandet av en broms i pensionssystemet i januari 2010 påverkar också det kommunala skatteunderlaget negativt. Arbetsmarknad Slutet på 2008 och inledningen på 2009 har för länet inneburit bland de högsta varseltalen i landet. Antal varsel i E-län 5

8 Sammanlagt stod östgötar utanför den ordinarie arbetsmarknaden i januari. Det är en ökning med personer jämfört med januari Hårdast drabbat är Motala, Mjölby och Norrköping medan Linköping ligger ungefär i nivå med riket när det gäller arbetslösa. De stora varsel som lagts under hösten kommer att slå igenom först under mars, april och maj 2009 i arbetslöshetsstatistiken. Antalet varsel i länet ökade markant i slutet av Antalet varsel nådde i januari 2009 en rekordnivå på ca 900 personer. Under perioden oktober 2008 till januari 2009 har totalt ca personer varslats i länet. Länets arbetslöshet har legat klart över rikets nivåer senaste 3-årsperioden. Under denna period har även kommunens arbetslöshetssiffror klättrat över rikets nivåer. Linköpings kommun bedöms ha något bättre utsikter att klara konjunkturraset än övriga kommuner i länet främst beroende på att en stor del av jobben finns inom offentlig sektor. Det som talar emot en bättre arbetslöshetsutveckling är den omfattande flyktinginvandring kommunen haft under en följd av år och som inneburit att arbetskraften växt med flera tusen personer, vilket i sin tur innebär ökad konkurrens om de jobb som går att få. Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Ökningstakten för arbetslösheten har stegrats ytterligare under inledningen av Befolkning Sveriges befolkning ökade med personer under 2008 till personer. Invandringen nådde upp till personer. Så stor invandring har Sverige aldrig haft tidigare. Största invandrargrupp 2008 utgjordes av svenskar med personer följt av irakiska medborgare. Antalet asylsökande irakier har minskat vilket bidraget till att invandringen av irakier minskat med 20 % jämfört med Utvandringen minskade med 124 personer till personer Av de utvandrade utgjorde svenskarna 46 %. Dessa väljer i de flesta fall att utvandra till något av de övriga nordiska länderna eller till engelsk-språkiga länder. Sammanlagt föddes det barn i Sverige vilket var en ökning med barn. Födelsetalen är dock långt ifrån babyboomens födelsetal i slutet av 80-talet och början av 90-talet då vi nådde nästan födda Under 2008 fick personer svenskt medborgarskap. Kvinnorna var i majoritet med 55,6 %. En förklaring till den relativt stora skillnaden mellan män och kvinnor kan vara att det är vanligare att svenska män gifter sig med utländska kvinnor än tvärtom. Befolkningsutvecklingen i länet Befolkning i länet ökade i lägre takt 2008 jämfört med Folkmängdstillväxten blev personer jämfört med personer Det innebär att länet gått lite i otakt med landets utveckling. Linköping, Norrköping, Mjölby och Boxholms kommuner ökade sin folkmängd medan övriga kommuner i länet minskade sin. Under perioden ökade länets folkmängd med personer. Av dessa utgjorde utrikes födda personer eller 92 % av befolkningstillväxten. Ett väntat trendbrott inträffade för arbetslösheten under de sista månaderna under I diagrammet ser man detta genom att arbetslöshetskurvan för 2008 brutit igenom 2007 års kurva vilket innebär att arbetslösheten var högre än för ett år sedan. Linköpings befolkningsutveckling Linköpings folkmängd ökade med personer till personer 2008 vilket var 291 personer färre än Personer med svensk bakgrund ökade med 23 personer och personer med utländsk bakgrund 1 ökade med personer. Personer med utländsk bakgrund har bidragit med 92 % till kommunens befolkningstillväxt under perioden Invandringen har svarat för den ojämförligt största delen av kommunens befolkningstillväxt under perioden Personer med utländsk bakgrund 1 Utrikes födda eller personer som är födda i Sverige men har två föräldrar som är födda utomlands. 6

9 utgjorde 15,3 % av kommunens befolkning Personer med utländsk bakgrund har under den senaste 10-års perioden ökat med personer vilket är fler än de som bor i länets fem minsta kommuner. Totalt uppgick denna befolkningskategori till personer Befolkningstillväxten per år Flyktingmottagning Flyktingmottagandet i länet blev betydligt större än vad överenskommelsen med migrationsverket angav. För tio av länets kommuner blev flyktingmottagandet lägre än vad som var överenskommet. För Linköpings del blev flyktingmottagandet 60 % större än vad som överenskommits. De tre senaste åren har kommunen tagit emot flyktingar. Det innebär att flyktingarna svarat för 58 % av alla utrikes födda (3 143 personer) som flyttat till Linköping under perioden Av flyktingarna kom 52 % eller 948 personer från Irak. Näst största flyktinggrupp är somalier som uppgår till 326 personer under samma period. Bostäder Bostadsbyggandet i Linköpings kommun höll ställningarna under Antalet påbörjade lägenheter vid årets slut var 607 vilket var nästan exakt lika som vid slutet på Under året färdigställdes 569 lägenheter fördelat på 239 småhus, 147 flerbostadshus, 178 studentbostäder och 5 lägenheter för särskilt boende. Under 2008 påbörjades 606 lägenheter vilket bara skiljde med en lägenhet jämfört med För 2009 ser det betydligt mörkare ut och Boverket prognostiserar en nedgång med 60 % för antalet påbörjade lägenheter i landet. Befolkningsutveckling

10 Kommunen och kommunens företag, sammanfattning Sammanfattning koncernen Kommunkoncernens samlade resultat efter finansiella poster var positivt och uppgick till 367 mnkr, motsvarande resultat förra året var 363 mnkr. I jämförelse med föregående år har Linköpings Stadshus AB förbättrat sitt resultat efter finansiella poster med 90 mnkr och kommunens resultat efter finansiella poster har försämrats med ca 100 mnkr. Finansnettot för koncernen var negativt och uppgick till -483 mnkr. Motsvarande belopp förra året var -380 mnkr. En anledning till förändringen är att Stadshus räntekostnader ökat med 114 mnkr. Omsättningen i koncernbokslutet uppgick till mnkr vilket är en ökning med 707 mnkr (5,3 %) jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har omsättningen ökat med 27 %. Tekniska Verken har under motsvarande period ökat sin omsättning med över 59 % och kommunen sin omsättning med 18 %. Årets investeringar uppgick till mnkr. Tekniska Verken-koncernen investerade mest och deras andel av investeringarna uppgick till 45 %. Koncernens låneskuld har ökat med 73 mnkr. Kommunkoncernens balansomslutning har ökat med 3,6 % jämfört med 2007 och uppgick till mnkr. Eget kapital uppgick den 31 december 2008 till mnkr, vilket är en ökning med 444 mnkr jämfört med föregående år. Mellanskillnaden mot koncernens resultat på 494 mnkr beror på bokföringar som skett direkt mot eget kapital. Det egna kapitalet har ökat med mnkr under de senaste fem åren. Soliditeten har ökat till 23,7 % den 31 december För år 2004 uppgick soliditeten till 16,9 %. Koncernens totala borgensåtagande uppgick den 31 december 2008 till 100 mnkr, vilket innebär att borgensåtagandena minskat med 26 mnkr jämfört med föregående år. Sammanfattning kommunen Linköpings kommun redovisade 2008 ett positivt resultat med 32 mnkr var resultatet 136 mnkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 7,2 % mellan åren 2007 och 2008 samtidigt som skatteintäkter, utjämning och finansnetto endast har ökat med 5,1 %. Om kommunen istället hade redovisat pensionsåtagandena före 1998 som en ansvarsförbindelse hade nettokostnadsökningen varit 6,2 % och skatteintäkter, utjämning och finansnetto hade då ökat med 4,6 %. Om nettokostnaderna på lång sikt fortsätter att öka mer än skatteintäkter, utjämning och finansnetto kan detta leda till att kommunen tvingas vidta åtgärder för att återställa balansen. Jämfört med det prognostiserade resultatet per den 31 oktober har resultatet förbättrats med 41 mnkr. Nämnderna exklusive pensionsenheten har förbättrat sina resultat med nästan 100 mnkr och pensionsenheten har försämrat sitt resultat med 76 mnkr. Finansnettot har förbättrats med 35 mnkr. Omsättningen för Linköpings kommun var mnkr under 2008 vilket innebär en ökning med 5,2 % jämfört med 2007 och motsvarar kr per invånare. Av detta finansierades mnkr eller kr per invånare med skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Nettoinvesteringarna uppgick till 178 mnkr, vilket är betydligt mer än avskrivningarna som uppgick till 81 mnkr, men samtidigt 54 mnkr mindre än den budgeterade investeringsramen. Koncernens och kommunens resultat efter finansiella poster

11 Likvida medel har ökat med 70 mnkr jämfört med föregående år och uppgick den 31 december till 211 mnkr. Det bokförda värdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick den 31 december 2007 till mnkr. Marknadsvärdet uppgick till mnkr, vilket motsvarar 37,0 % av pensionsskulden. Kommunens soliditet uppgår till 56 % vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med Det totala antalet medarbetare har minskat med 85 personer jämfört med föregående år. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 54 och antalet visstidsanställda har minskat med 139. Samtidigt som det har skett en volymökning inom barnomsorgen har det skett reduceringar inom omsorgsverksamheten bland annat tillföljd av entreprenadövertaganden. Den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid är 5,3 % vilket är en minskning med 0,1 procentandelar jämfört med föregående år. Vid en jämförelse mellan Sveriges kommuner år 2007 placerade sig Linköping på 14: e plats när det gällde den totala sjukfrånvaron. Andelen långtidssjukfrånvaro har dock ökat något jämfört med föregående år. Så här används 100 kronor av kommunalskatten 9

12 Enligt kommunallagen skall kommuner ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och för ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I Årsredovisningen redovisas ett redigerat och begränsat urval mål och beskrivningar för ett antal verksamheter. Måluppfyllelsen beskrivs dels med text och dels med färgrutor och pilar enligt beskrivningen nedan. För en komplett redovisning av mål och måluppfyllelse hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Årets verksamhet Den politiska majoriteten har arbetat utifrån ett antal övergripande målrubriker: Ett friare Linköping Ett tryggare Linköping Ett företagsammare Linköping Ett grönare Linköping Många av de redovisade målen har därför kategoriserats under någon av dessa rubriker. Nämndernas bedömning av måluppfyllelsen redovisas samlat för respektive verksamhet med färgmarkeringar och pilar. Grön ruta innebär att målet har uppnåtts. Gul ruta innebär att målet delvis har uppnåtts. Röd ruta innebär att målet inte har uppnåtts. Uppåtriktad pil innebär en positiv trend, dvs. att måluppfyllelsen har förbättrats. Parallell pil innebär en oförändrad trend, dvs. att måluppfyllelsen är oförändrad jämfört med tidigare. Nedåtriktad pil innebär en negativ trend, dvs. att måluppfyllelsen har försämrats. Särskilda boendeformer för äldre Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Alla äldre som beviljas särskilt boende skall erbjudas detta inom tre månader. Ett friare Linköping Alla skall uppleva att de har möjlighet att välja boende och boendeform i alla områden. Omsorg Måluppfyllelse Vid årets slut fanns det 28 personer som väntat mer än tre månader på vårdbostad. Av dessa hade 24 fått erbjudande men valt att tacka nej. 51 personer hade väntat längre tid än tre månader på servicelägenhet. Samtliga hade erbjudits boende men valt att tacka nej. En uppföljning visar att ca 70 % av de som ansöker om vårdbostad erhåller något av sina önskade alternativ. Behovet av särskilt boende i form av servicelägenheter och vårdbostäder är stort. I genomsnitt har varje månad ca 100 personer väntat på vårdbostad och 100 personer väntat på servicelägenhet. För att möta det ökade behovet av vårdbostäder har beslut fattats om en utbyggnad av 56 platser Arbetsmiljöverket har ställt krav på att hygienutrymmen vid vårdbostäder skall åtgärdas. En plan finns framtagen för detta arbete. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats under Äldreomsorg Särskilda boenden Ålderdomshem, platser Demensboende, platser Sjukhem, platser Antal servicelägenheter för äldre Korttidsvård/växelvård, platser Summa

13 Hemtjänst Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Hemtjänstpersonal ska vara tillgänglig dygnet runt alla dagar under året. Akut hjälp ska kunna erhållas inom 20 minuter i tätort och 40 minuter i glesbygd. Ett tryggare Linköping Den enskilde ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet. Personalkontinuiteten ska öka med 25 % i förhållande till den genomsnittliga personalkontinuiteten år Ett tryggare Linköping Alla personer över 80 år skall årligen erbjudas information om kommunens service till äldre genom hembesök eller informationsmöten. Måluppfyllelse Vid genomförda platsbesök har det framkommit att det ibland förekommit längre väntetider. I kommunens brukarundersökning har 68 % angett att det är lagom antal personer som kommer från hemtjänsten. 11 % tycker att det är alldeles för många och övriga, 21 %, tycker att det är något för många. Vid övergång till eget val inom hemtjänsten fr.o.m anställdes vid socialkontoret äldrelotsar som ansvarar för information och uppsökande verksamhet. Dessa har genom uppsökande verksamhet mött cirka personer. Eget val inom hemtjänsten infördes 1 maj Det innebär en möjlighet att välja utförare i hela Linköpings kommun för alla insatser inom hemtjänsten. Det finns 11 olika utförare av hemtjänst. En enkät visar att 96 % av brukarna är mycket eller ganska nöjda med hemtjänstens insatser. Andelen mycket nöjda har ökat sedan undersökningen Enkäterna som rör vårdboende, rehabilitering, anhörigstöd samt dagvård och växelvård visar en hög grad av nöjdhet. Resultatet redovisas i form av så kallat kundindex. Index över 70 bedöms spegla en god kvalitet. Index för brukarnas helhetsomdöme varierar mellan 79 för vårdboende och 88 för rehabilitering, anhörigstöd med mera. Hemtjänst Antal hemtjänstärenden per månad Antal hemtjänsttimmar per år Insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Målbeskrivning Ett friare Linköping Under 2008 ska två personer som bor i särskilt boende flytta ut till ordinärt boende med eget hyreskontrakt. Måluppfyllelse Under 2008 har en person erhållit eget hyreskontrakt. Två personer har flyttat från gruppboende till egen lägenhet med andrahandskontrakt som på sikt kan övergå till förstahandskontrakt. Målet är delvis uppfyllt. Antalet personer som är externt placerade på enskilda vårdhem överstiger budgeterat antal med 8 personer. Att dessa personer inte har kunnat erbjudas boende i kommunen beror på brist på lämpliga bostäder med särskild service och på grund av särskilda behov hos den enskilde. Utförandet av PVH-verksamhet (psykiatrisk, social och praktisk verksamhet i hemmet) uppfyller inte avtalade prestationer. Till viss del kan det förklaras med att utförarenheten inte varit fullt bemannad. Till PVH-verksamheten har kopplats ett boendestöd som på sikt ska utföra det stöd i boendet som hitintills utförts av hemtjänstens personal. För det ökande antalet personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel Aspergers syndrom, personer med ADHD-problematik och personer med självdestruktivt beteende, har ett stödteam till målgruppen upphandlats. Stödteamet startade sin verksamhet

14 Funktionshindrade barn och vuxna (LSS och LASS-insatser) Målbeskrivning Ett friare Linköping Enskilda personer som har beslut om insatsen personlig assistans enligt LSS eller assistans enligt LASS ska kunna välja mellan minst fem utförare. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Det finns mer än ett 20 -tal olika utförare av personlig assistans att välja mellan. Flera satsningar med IT-lösningar pågår inom LSSområdet. Dessa syftar till stöd för information och uppföljning, samt till att öka den enskildes möjlighet till ett mer självständigt liv. Arbete pågår med att hitta ett nytt IT-baserat anhörigstöd som kan nå en betydligt bredare målgrupp än det nuvarande. Under året presenterades ett förslag till ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som föreslås träda i kraft Förslaget innebär att staten får ett samlat huvudmannaskap för beslut och finansiering av insatsen personlig assistans. Det innebär också att staten tar över kommunernas nuvarande ansvar för sjuklönekostnader och tillfällig utökning av personlig assistans. LASS kommer att upphävas, och tillämpliga delar av lagen inarbetas i LSS. Insatser för personer med utvecklingsstörning Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Enskild person som beviljats insatsen bostad med särskild service ska få erbjudande om boende inom sex månader. Mål för en god ekonomisk hushållning Placering på boenden inom kommunen ska ske av minst två personer som är placerade på utanför kommunen. Måluppfyllelse I vissa fall kan erbjudande om bostad med särskild service ges inom 6 månader. I andra fall tar det längre tid. Det beror på tillgången på platser. Totalt har tre personer på extern placering fått boende i kommunen. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar har fått möjlighet att testa/använda ett särskilt hjälpmedel som för flera personer med lindrig utvecklingsstörning, har visat sig vara ett mycket bra hjälpmedel som ökat den enskildes möjlighet till ett självständigt liv. En av fördelarna med systemet är att det kan anpassas individuellt utifrån varje persons behov. Arbete pågår med att ta fram förslag på hur de enskilda brukarna ska få möjlighet till eget val av daglig verksamhet. Avsikten är att den dagliga verksamheten ska bli mer stimulerande och utvecklingsinriktad för den enskilde, och ännu mer ska utgå från den enskildes intressen och behov. För att få bättre planeringsunderlag för framtida utbyggnad behövs en tidig kontakt med de brukare som på sikt kommer att behöva bostad med särskild service. Bland annat sker detta genom möten med ungdomar i gymnasiesärskolan och deras föräldrar. Individ- och familjeomsorg Målbeskrivning Ett tryggare Linköping Kommunens medborgare ska kunna erhålla ett personligt rådgivningssamtal inom 10 dagar. Ett tryggare Linköping Kommunens medborgare ska kunna få kontakt med verksamhet för rådgivning, stöd eller behandling under vardagar kl Lagstadgade krav för handläggningstiden för barn och ungdomar ska uppfyllas och barnens perspektiv alltid beaktas. Måluppfyllelse Ett personligt rådgivningssamtal har kunnat erhållas inom 10 dagar inom alla verksamheter. Målet har följts upp genom halvårsvis inrapportering från respektive verksamhet. Målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt förutom vad gäller handläggningstider. Resurser har tillförts under 2008 vilket har resulterat i en väsentlig förbättring och målet kommer att uppnås under Det har under flera år bedrivits ett utvecklingsarbete för att på sikt minska antalet placeringar av ungdomar på behandlingshem och i stället erbjuda öppenvårdsinsatser. Arbetet med att stärka samarbetet mellan skola och socialtjänst fortgår och är angeläget även fortsättningsvis. Flera verksamheter drivs i samverkan, bland annat föräldraprogram, familjecentraler och teamar- 12

15 bete kring barn och ungdomar med särskilda behov. Arbetet syftar till att åstadkomma bättre livsvillkor för barn och ungdomar och innebär ett stärkt socialt nätverk särskilt kring barn i utsatta livssituationer. Arbetet med att rekrytera familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer har varit fortsatt intensivt, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda utsatta barn alternativa boendeformer. Under 2008 inkom totalt anmälningar till socialkontoret. Av dessa rörde anmälningar vuxna och barn och ungdomar. Det är en relativt stor ökning i förhållande till år Angående lagens krav på 4 månaders handläggningstid i barnavårdsärenden så har antalet utredningar som pågått längre tid än fyra månader halverats. Skälen till att utredningstiderna varit långa är bland annat hög arbetsbelastning och hög personalomsättning. Det totala antalet barn och ungdomar som placerats på HVB (Hem för vård eller boende) har ökat i förhållande till föregående år. I januari år 2008 var det 53 placeringar och i december var det 66 placeringar. Andelen flickor som blir föremål för placering visar också en tendens att öka. Linköpings kommun har haft avtal med Migrationsverket om att ta emot fem ensamkommande flyktingbarn under Därutöver anländer det ensamkommande barn till kommunen utanför Migrationsverkets inblandning. Under 2008 har mottagandet fungerat väl och avtalet är uppfyllt. Ekonomiskt bistånd Målbeskrivning Målet är att säkerställa att den enskilde får en rättsäker prövning och att medverka till att den enskilde, så långt möjligt, blir självförsörjande. Antalet andrahandskontrakt ska vara högst 325 st. Måluppfyllelse Rättssäkerhetsnivån är hög. Det är ovanligt att besluten ändras av Länsrätten eller Kammarrätten vid en rättslig prövning. Målet är uppfyllt. Antalet andrahands-kontrakt är nu 301. Boende i akutboende ska ej vara längre än tre månader. I september 2008 startade ett projekt med syfte att hjälpa personer i akutboende att snabbt komma vidare till eget kontrakt, samt eventuellt behandling. Insatsen förväntas ge resultat under första halvåret Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, ökat flyktingmottagande och stora ändringar inom socialförsäkringsområdet är de främsta faktorerna som har påverkat 2008 års kostnadsutveckling för ekonomiskt bistånd. Tydligaste och största kostnadsökningen syntes i aprilmaj inom socialförsäkringsområdet. Antalet personer som inte har rätt till sjukpenning ökade stadigt under hela året. Antalet personer som hade sjukpenning vid årets början minskade markant under året, med ökade kostnader för kommunen som följd. Det har under året skett ett aktivt arbete för att påverka introduktionen av flyktingar i syfte att bland annat förebygga och dämpa framtida kostnadsutveckling för försörjningsstödet. Ekonomiskt bistånd Hushåll med ekonomiskt bistånd/månad exkl. flyktingar varav nya hushåll Antal flyktinghushåll med ekonomiskt bistånd Utbetalning kronor/hushåll /månad Antal lägenheter med andrahandskontrakt i genomsnitt per månad Antal hushåll i kö för lägenhet Behovet av såväl akutboende som andrahandskontrakt har i hög grad kunnat tillgodoses. Vissa som idag har andrahandskontrakt betalar inte sin hyra. Problematiken i dessa hushåll är varierande till exempel missbruk och/eller olika typer av funktionshinder, huvudsakligen psykiska och neuropsykiatriska. Merparten är ensamhushåll. Under 2008 har rutiner upprättats för att följa kommunens direktiv för indrivning av obetalda fordringar Detta har resulterat i att intäkterna för avskrivna fordringar ökat markant. 13

16 Utbildning Barnomsorg (förskola, familjedaghem, skolbarnsomsorg) Målbeskrivning Personaltäthet och utbildningsnivå hos personalen ska ligga på minst samma nivå som snittet av värdet hos Linköpings samarbetskommuner. Ett friare Linköping Språkförståelsen hos alla barn i förskolan ska öka. Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan i barnens lärande och lägga grunden till en positiv och innehållsrik fritid. Ett tryggare Linköping Alla barn ska känna sig trygga i förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten. Måluppfyllelse Personaltätheten ligger i paritet med jämförbara kommuner. Inom förskolan har andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varit lägre än i jämförbara kommuner. Personal inom fritidshemsverksamheten har en lägre utbildningsnivå än i jämförbara kommuner. Resultaten har under de 7 år kartläggningen genomförts legat på en relativt konstant nivå. Måluppfyllelsen har ökat. I verksamhetens kvalitetsredovisningar beskrivs överlag en positiv utveckling. Föräldrar ger högt betyg i kommunens attitydundersökning när det gäller trygghetsfrågor. När det gäller personalens utbildning avviker Linköping påtagligt från jämförelsekommunerna. Även om skillnaden är marginell från föregående år, har heller ingen förbättring skett när det gäller att öka andelen högskoleutbildade. I Linköping har det tidigare utbildats fler barnskötare än i jämförelsekommunerna. Många av dessa arbetar inom skolbarnsomsorgen samtidigt som det har varit svårt att rekrytera fritidspedagoger eftersom det är få som utbildar sig inom yrket. Under året har förskolorna varit fullbelagda med inskrivna barn, vilket har givit en förtätad och kostnadseffektiv verksamhet. Byggnationen av nya förskolor har inte skett i den takt som barnantalet har ökat, utan har blivit försenad. Förskola Antal barn i förskola Antal barn i familjedaghem Antal barn i skolbarnsomsorg Totalt antal inskrivna barn Grundskola/Särskola Målbeskrivning Alla elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till ett nationellt program. Personaltäthet och behörighet hos lärare ska ligga på minst samma nivå som snittet av värdet hos Linköpings samarbetskommuner. Ett tryggare Linköping Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Måluppfyllelse Andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasiet har minskat från 93,9 % år 2007 till 91,8 % år Linköping hade en lärartäthet på 7,9 lärare per 100 elever lå 07/08 2, vilket är lägst av samarbetskommunerna. Genomsnittet i riket ligger på 8,3. När det gäller andelen lärare med pedagogisk utbildning ligger Linköping på 91 % och över snittet hos samverkanskommunerna (86 %). Elever i åk 3, 6 och 9 och deras föräldrar ger i en enkät högt betyg när det gäller elevernas trygghet i skolan. När det gäller arbetsro i skolan är indextalen låga för så gott som samtliga skolor. 2 Nya statistikuppgifter avseende personal släpps i april/maj för föregående år. 14

17 Målbeskrivning Ett friare Linköping Elever i särskolan ska ges möjlighet att höja sina teoretiska och praktiska kunskaper. Personaltäthet, behörighet och specialkompetens hos lärare i särskolan ska ligga på minst samma nivå som snittet av värdet hos Linköpings samarbetskommuner. Måluppfyllelse I särskolan finns det sedan länge individuella utvecklings-planer och eleverna har egna scheman. Förutsättningarna för koncentration och arbetsro ökar vilket resulterar i en positiv utveckling hos eleverna. De elever som valde att få betyg i år 9 eller 10 har uppnått sina kursplanemål i svenska. Lärartätheten och andelen lärare med pedagogisk utbildning har minskat och är lägre än i samarbetskommunerna. Andelen personal med specialpedagogisk utbildning är däremot näst högst bland samarbetskommunerna. Det kompenserar till viss del att andelen övriga lärare med pedagogisk utbildning är låg. Regeringen har beslutat att införa individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Dessa har som mål att ge föräldrar och elever en tydlig återkoppling om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i kursplanerna och på ett tydligt sätt beskriva nästa steg i elevens lärande. Rektorer och lärare har påbörjat arbetet med att ta fram skriftliga omdömen som stämmer överens med förordningen. Grundskola/särskola Antal elever i förskoleklass och grundskola varav elever i förskoleklass Antal elever i särskolan varav individintegrerade i grundskolan Ungdoms- och fritidsverksamhet Målbeskrivning Ett friare Linköping Ungdomarna i högstadieåldern ska vara nöjda med det fritidsutbud som finns att tillgå. Måluppfyllelse Enligt en attitydundersökning med alla elever i årskurs 9 är den största delen av ungdomarna nöjda med det utbud som finns, men det finns en grupp ungdomar på alla skolor som uppger att de inte är nöjda. Ett nytt verksamhetsuppdrag har tagits fram som bland annat innebär mer öppettider för fritidsgårdarna på kvällar och helger, tydligare koppling till högstadieskolorna, prioritering av ungdomar i socialt utsatta situationer samt ökat inflytande för ungdomarna i planering och genomförandet av verksamheten. Detta leder till att verksamheten kan se olika ut beroende på områdets förutsättningar och karaktär. Vårdnadsbidrag Eftersom vårdnadsbidraget infördes under året finns inte målbeskrivningar formulerade i budgethandlingen för Därför ges ingen måluppföljning, utan endast en faktisk redovisning av antal ansökningar. 117 ansökningar har resulterat i att familjer beviljats vårdnadsbidrag för 101 barn för tiden augusti december 2008, sammantaget 337 bidragsmånader. 15

18 Gymnasieskola/Gymnasiesärskola Målbeskrivning Ett friare Linköping Öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat. Ett friare Linköping Öka andel elever som slutför gymnasiesärskoleutbildning med betyg på nationella och specialutformade program. Förbättra möjligheterna för eleverna i gymnasiesärskola att få arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning efter utbildningen. Måluppfyllelse Målet är uppnått. Eleverna har förbättrat sina studieresultat och är mer nöjda med sin utbildning. Måluppfyllelsen är förbättrad när det gäller elevernas genomsnittliga betygsmedelvärde. Måluppfyllelsen är oförändrad när det gäller grundläggande behörighet. Målet är uppnått och måluppfyllelsen oförändrad. Inom gymnasiesärskolan är det svårt att budgetera antal elever då det kan bero på 9- eller 10-årig grundskola, inflyttning och andra faktorer. Eleverna väljer program efter förmåga och intresse vilket också försvårar prognosen. Målet är delvis uppnått och måluppfyllelsen förbättrad. Beslut är fattat att tillsätta en tjänst med placering på Jobbtorget för att öka antalet avgångselever från gymnasiesärskolan som får arbete. Det totala antalet elever i gymnasieålder fortsätter att öka fram till Därefter minskar antalet elever successivt fram till 2015 för att sedan åter långsamt öka. Under 2008 minskade antalet elever i kommunala gymnasieskolor med 24 st på grund av ökad konkurrens från fristående gymnasieskolor. Under en femårsperiod har andelen folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor ökat från 4 % till 20 %. Andelen förväntas öka ytterligare 2009 och 2010 främst beroende på att utbildningarna fylls på med alla årskurser men också beroende på nya utbildningar. Friskoleutvecklingen och elevminskningen leder på sikt till minskade lokal- och personalbehov. Kostnadsökningen som då kan uppstå beror på att information om lokal- och personalbehov tidsmässigt inte är tillgängliga i tillräckligt god tid för avveckling. Gymnasieskola Linköpingselever i gymnasieskola varav i fristående gymnasieskolor Linköpingselever i gymnasiesärskola Vuxenutbildning Målbeskrivning Ett friare Linköping Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskoleoch gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Måluppfyllelse Utbudet av vuxenutbildning anpassas kontinuerligt efter efterfrågan. Samtliga som önskat grundläggande vuxenutbildning har erbjudits detta. Samtliga som önskat gymnasial vuxenutbildning har inte kunna erbjudas det därför att studerande som har betyget Godkänt eller högre inte ges möjlighet att delta i samma kurs igen för att höja betyget. Kommunen är skyldig att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till alla som önskar det och som inte tidigare har motsvarande utbildning. Sökande med kortast utbildningsbakgrund är alltid högst prioriterad till vuxenutbildning. Utöver grundläggande vuxenutbildning erbjuds Gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (Sfi) och kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildningar). Utbildningarna blir allt mer flexibla. De studerande deltar i utbildningen utifrån individuella behov avseende tid, rum och pedagogisk metod, vilket har påverkat kostnadsutvecklingen positivt. Könsfördelningen inom vuxenutbildningen är ojämn, ca 65 % av de studerande är kvinnor. 42 % av de studerande i Linköping är födda utomlands. Av dem som studerar på vuxenutbildning är 18 % kortutbildade. Det är samma andel som i kommungruppen och riket. 16

19 Arbetsmarknad, invandrar- och flyktingverksamhet Målbeskrivning Ett friare Linköping Öka andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar. Uppföljning ska ske när introduktionen avslutas samt efter tre och fem år. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått, men bedöms vara på väg att förbättras. Andelen flyktingar som kommit ut i arbete har ökat jämfört med året innan. Andelen som studerar är lägre i och med att fler personer har fått arbete eller kommit i arbetsmarknadsprogram. Andelen övrigt är högre jämfört med året innan. Möjligheten att förlänga introduktionstiden till mer än två år kan ha påverkat resultatet. Uppföljning vid introduktionens slut, andel i % Antal avslutade Arbete Utbildning Arbetsmarknadsprogram Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, arbetssökande) Summa Det nya arbetssättet med flyktingintroduktion på heltid, parallella insatser och nya verktyg i form av bland annat kommunala praktikplatser har inte hunnit få full effekt under Arbetet ska ses långsiktigt, eftersom det för många flyktingar tar lång tid innan de kan nå självförsörjning, på grund av till exempel kort utbildning och traumatiska upplevelser som måste bearbetas. Kommunen styr inte heller vilka grupper av flyktingar som tas emot och utbildningsnivån varierar stort. Enkäter har skickats ut till de personer mellan år som avslutade sin introduktion 2003 (117 personer, 53 har svarat) och 2005 (147 personer, 68 har svarat), som bor kvar i Linköpings kommun och som det gick att få fram en adress på. Svarsfrekvensen, runt 45 %, är för låg för att kunna generalisera resultaten till samtliga personer. Resultatet redovisas därför i antal personer och inte i procent. Vad personer gör i dag efter fem resp. tre år efter avslutad introduktion, antal personer Arbete Utbildning (vuxenutb, universitet, folkhögskola) Arbetsmarknadsprogram 2 1 Övrigt (arbetssökande, föräldraledig, sjukdom) Summa Både efter fem och tre år efter avslutad introduktion är fortfarande många av dem som svarat utan arbete. Flera studerar fortfarande eller hamnar i kategorin övrigt. Antalet i arbetsmarknadsprogram är ytterst få. De personer som är inskrivna på socialkontoret och får ekonomiskt bistånd, så kallade gamla flyktingar, som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande ska erbjudas insatser. 17

20 Kultur- och fritidsverksamhet Målbeskrivning Ett friare Linköping Under 2008 ska antalet besökare till friluftsmuseet Gamla Linköping uppgå till minst samma nivå som under Ett friare Linköping Nämnden ska erbjuda ett brett utbud av anläggningar. De tävlingsarenor som erbjuds ska uppfylla de krav som respektive specialförbund ställer för den nivå/serie som Linköpingsidrotten tillhör. Ett friare Linköping Under 2008 ska antalet sammankomster och deltagartillfällen inom föreningsverksamheten för åldern 7-20 år uppgå till minst samma nivå som under Antalet utövande tjejer i musikverksamheten på Skylten ska öka med 25 %. Förutsättningar för utveckling och tillväxt Biblioteket ska utarbeta ett verktyg för hur e-tjänster kan mätas som idag inte framkommer i statistiken. Ett friare Linköping Antalet besökare och medialån bör stabiliseras under 2008 för att sedan öka under mandatperioden. Ett friare Linköping Målet för barnkultur är att upprätthålla samma nivå på barnarrangemang och antal besökare som tidigare och hålla samma nivå på antal besök i Ateljé Passagen. Måluppfyllelse Målet har uppnåtts genom att Gamla Linköping i enlighet med sitt uppdrag hållit sin verksamhet på samma nivå som tidigare år. Alla anläggningar klarar inte de krav som ställs för att användas som arenor för elitidrott. Anläggningar som byggs nya eller byggs om anpassas utifrån avsatta medel till de krav som ställs utifrån idrottens regelverk. Antalet sammankomster har ökat från år 2007 till år Antalet band med tjejer har ökat med 57 %. Målet är inte uppnått med att utarbeta ett verktyg för att mäta e-tjänster. En svag ökning av besökare och medialån har skett i jämförelse mot Målet är inte uppnått vad gäller nivån på antal besökare och medialån. Målet ej uppnått, antalet besökare har justerats till en mer realistisk nivå inför Samhällsbyggnad, samhällsplanering, kollektivtrafik m.m. Målbeskrivning Handläggningstid för ansökan om bygglov ska i 80 % av delegationsärendena uppgå till högst 5 veckor. Ett tryggare Linköping Det ska finnas en planberedskap som motsvarar minst två års normal efterfrågan på mark för företagsetableringar fördelade på minst fem olika områden. Ett företagsammare Linköping Under 2008 ska detaljplaner antas för minst 55 ha för verksamheter. Ett grönare Linköping Kommunens natur ska bevaras och utvecklas enligt naturvårdsprogrammet. Attraktiviteten och tillgängligheten i Linköpings innerstad ska successivt förbättras i förhållande till Ett grönare Linköping Medborgarna ska uppleva att kommunens gator och vägar, gång- och cykelvägar samt parker och grönområden sköts lika bra eller bättre än jämförbara kommuner. Måluppfyllelse Handläggningstiden i 65 % av delegationsärendena har uppgått till högst 5 veckor, d.v.s. 15 % sämre än fastställt mål. Kommunen har en planberedskap omfattande sammanlagt cirka bostäder vilket motsvarar hela två års behov. Planreserven avseende kommunens tomtkö uppgår till 185. Detaljplaner för handel har antagits för 21 ha och för industri 22 ha, sammanlagt 43 ha. Detta sker kontinuerligt. Av naturvårdsprogrammets 67 planerade åtgärder är ca 30 pågående. I en intervjuundersökningen ansåg 68 % att stadskärnan blivit bättre de senaste 3 åren. 14 % ansåg att den blivit sämre. Kommunens standard på gator, gång- och cykelvägar har förbättrats och är nu bättre än jämförbara kommuner, medan vinterväghållningen har försämrats och nu är sämre. Renhållningen är fortfarande bättre än jämförbara kommuner. Parkskötseln har förbättrats och är nu bättre än jämförbara kommuner i centrum, medan standarden fortfarande är sämre i bostadsområdena. 18

Årsredovisning. Linköpings kommun

Årsredovisning. Linköpings kommun Årsredovisning 2008 Linköpings kommun Produktion: Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen och informationschefen Grafisk produktion: Johnny Dahlgren Grafisk Produktion AB Tryck: AB Danagårds Grafiska

Läs mer

Månadsrapport december 2015

Månadsrapport december 2015 Dnr 215/111 Månadsrapport december 215 Hemtjänst Antalet hemtjänsttimmar är fortsatt högt. Budgetunderskottet slutade på minus 46 miljoner. Befolkning Befolkningsutvecklingen fortsätter. Årets ökning på

Läs mer

Månadsrapport februari 2016

Månadsrapport februari 2016 Månadsrapport februari 216 Dnr 215/111 Befolkning Befolkningsutvecklingen är relativt svag. Hittills i år är ökningen 67 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten visar att ca 3 3 personer är öppet arbetslösa,

Läs mer

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå.

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport augusti 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

Månadsrapport augusti 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad Dnr KS 218/758 217-9-18 Månadsrapport augusti 218 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad Nuläge Befolkning Antalet invånare var sista juli 151 282. Det har fötts 1 7 barn i år.

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Månadsrapport statistik december 218 Dnr KS 218/758 219-3-11 Befolkningsutveckling 155 15 145 14 135 13 147 42 145 218 143 72 142 131 14 499 138 79 137 27 135 936 134 684 132 92 133 728 131 934 15 134

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Månadsrapport augusti 2016

Månadsrapport augusti 2016 Månadsrapport augusti 216 Dnr 216/354-Ks Befolkning Befolkningsökningen ökar. Till och med juli är ökningen drygt 1 personer. Invandringsöverskottet är fortsatt största ökningsfaktorn. Arbetsmarknad Antalet

Läs mer

Månadsrapport juli 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

Månadsrapport juli 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad Dnr KS 218/758 217-8-21 Månadsrapport juli 218 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad Nuläge Befolkning Antalet invånare var sista juni 151 77. Det har fötts 896 barn det första

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Månadsrapport augusti 2017

Månadsrapport augusti 2017 Månadsrapport augusti 217 Dnr KS 217/295 Befolkning Bostäder Flyktingmottagning Förskola Särskilt boende Hemtjänst Hemsjukvård Medarbetare Befolkningstillväxten har varit relativt stor under halvår 2 216

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Månadsrapport juli 2017

Månadsrapport juli 2017 Månadsrapport juli 217 Dnr KS 217/295 Befolkning Bostäder Flyktingmottagning Förskola Hemtjänst och hemsjukvård Medarbetare Befolkningstillväxten har varit relativt stor under halvår 2 216 och fortsätter

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 Omsättning 2009 Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro.

Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro. Årsredovisning i korthet 2017 fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro. Årsredovisning i korthet 2017 Forshaga kommuns årsredovisning är en redogörelse över hur våra verksamheter

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport maj 2016

Månadsrapport maj 2016 Månadsrapport maj 216 Dnr 216/354-Ks Befolkning Befolkningsökningen går sakta uppåt. Hittills i år är ökningen 41 personer. Invandringsöverskottet är fortsatt största ökningsfaktorn. Arbetsmarknad Antalet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport Ekonomisk månadsrapport januari september Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) 2020 med plan 2021-2022 Inledning Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet. Drift, ledning och styrning av förskola, förskoleklass,

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport Ekonomisk månadsrapport januari oktober Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia

Budget Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia Budget 2015-2017 Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia Konjunkturen Beräknad BNP-tillväxt på 1,8 procent 2014 och 3 procent under 2015 Svag efterfrågan i omvärlden dämpar exporten Återhämtningen

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

2010-02-18 Äldrenämnden

2010-02-18 Äldrenämnden 1 2010-02-18 Äldrenämnden Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (KD), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Redovisning från analysgruppen. Budgetberedningen

Redovisning från analysgruppen. Budgetberedningen Redovisning från analysgruppen Budgetberedningen 1652 M Färgmarkering - Värnamos resultat i förhållande till riket Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa

Läs mer

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 1 2 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-02-19 Diarienummer AMN-2016-0053 Arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsberättelse 2015 Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING Innehållsförteckning Verksamhet... 3 Driftredovisning... 3 Verksamhetsmått... 3 Årets händelser... 3 Ekonomi... 4 Integration/flyktingmottagning... 5 Mål

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter

Läs mer

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015 Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) KKiK är ett jämförelseprojekt som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2015 deltog cirka 230 av Sveriges kommuner i KKiK genom att ta fram resultat utifrån

Läs mer

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal

Läs mer

Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019

Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019 Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2011-05-26 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, september 2017 Lämnat arbetslöshet för arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer