Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län

Transkript

1 Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län

2 2

3 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Meddelande nr 214:26 3

4 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Meddelande nummer 214:26 Referens Kontaktperson Webbplats Fotografier Kartmaterial ISSN ISRN Upplaga Carin Lundqvist, vattenenheten, Naturavdelningen. November, 214 Carin Lundqvist, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon: , e-post: carin.lundqvist@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Jönköpings län och Smålandsbilder Lantmäteriet och Länsstyrelsen i Jönköpings län LSTY-F-M 14/26--SE 5 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen i Jönköpings län, 214 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 214 4

5 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning Innehåll Metoder Provtagning och analyser Redovisning av resultat Vattendirektivsämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Metaller Bromerade difenyletrar polyaromatiska kolväten ftalater och fenoler Diklordifenyltrikloretan (DDT), polyklorerade bifenyler (pcb) och dioxiner... 2 passiva provtagare Slutsats Doftämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsatser Komplexbildande ämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsatser TPPO, TMDD, TCEP samt fenoler Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsatser Tennorganiska ämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Pyritioner Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion... 4 Slutsats Prioriterade ämnen kandidater Bakgrund Undersökta Ämnen

6 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Metaller i abborre... 5 Bakgrund... 5 Provtagningslokaler och matris... 5 Resultat och diskussion Slutsats Metaller i vatten Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Bekämpningsmedel Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Slam 1995 till Bakgrund Provtagningslokaler och metod Resultat och diskussion Kadmium Kvicksilver Bly Krom Nickel Koppar Zink Nonylfenol Slutsats Sammanfattning per huvudavrinningsområde Emån Lagan Motala Ström... 9 Nissan Referenser Bilaga 1- Terminologi Bilaga 2 - Provtagningslokaler Bilaga 3 - Riktvärden för bekämpningsmedel Bilaga 4 - Vattendirektivsämnen... 1 Bilaga 5. Analysresultat Vattendirektivsämnen Bilaga 6. Analysresultat Doftämnen och komplexbildare Bilaga 7. Analysresultat TPPO, TCEP, TMDD och fenoler Bilaga 8. Analysresultat Tennorganiska ämnen och Pyritioner Bilaga 9. Analysresultat Prioriterade ämneskandidater Bilaga 1. Analysresultat Bekämpningsmedel

7 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Sammanfattning Mängden kemikalier som vi använder idag har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Stor kunskapsbrist finns angående många kemikaliers miljöpåverkan och om förekomsten ute i miljön. Ett sätt att ta reda på mer om spridning och förekomst av kemikalier i miljön är genom så kallade screeningundersökningar. Screening av miljögifter innebär att förekomsten av ett stort antal ämnen i ett område eller att ett urval av ämnen vid ett stort antal lokaler undersöks. Naturvårdsverket väljer varje år ut ett antal ämnen eller ämnesgrupper som skall ingå i den nationella screeningen. Den nationella screeningen utökas med att antal regionala lokaler för de ämnen som bedöms vara intressanta för länet. I Jönköpings län har miljögifter analyserats förutom via screeningsundersökningar även inom arbetet med vattenförvaltningen 1. Ämnenas egenskaper och användningsområden avgör i vilka lokaler och matriser (sediment, vatten eller biota) som de undersöks. Hydrofoba ämnen, det vill säga fettlösliga ämnen, förekommer oftast bundna till partiklar i sediment eller anrikas i biota. Det är därför mer lämpligt att mäta dessa ämnen i sediment eller biota än i vatten, medan vattenlösliga ämnen lämpligast mäts i vatten. Under åren analyserades mer än 15 ämnen vid cirka 7 lokaler. Knappt 1 av dessa ämnen påträffades i länet men i allmänhet i låga halter. En sammanfattning av de ämnen som detekterats vid någon av lokalerna visas i tabell 1-3. Samtliga analysresultat redovisas i bilaga 5-1. I tabellerna är de ämnen som förekom i höga halter (jämfört med gränsvärden eller medianvärden) röd- eller orangemarkerade. Om dessa ämnen förekommer i höga halter i utgående avloppsvatten, ytvatten, sediment eller fisk bör de undersökas ytterligare. Det behöver inte innebära en risk för effekter i miljön även om ett ämne förekommer i halter över gränsvärden i utgående avloppsvatten. Utspädningen i mottagande recipienter kan medföra att halten i recipienten inte överstiger gränsvärden. PFOS, DTPA, TBT, nonylfenol, nickel och zink är ämnen som förekommer i halter över gränsvärden eller mycket över medianhalten för landet. Dessa ämnen bör undersökas vidare. 1 EUs Ramdirektiv för vatten: 7

8 Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Vetlanda ARV Simsholmens ARV Gislaved ARV Huskvarna ARV Eksjö ARV Nässjö ARV Tranås ARV Hultsfreds ARV Bankeryd ARV Gränna ARV Gnosjö ARV Torsjöån Anderstorpaån Vetlandabäcken Emån ned Vetlanda Pauliströmsån Storgölen Munksjön Vättern Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 1. Sammanfattning av de doftämnen, komplexbildare, TPPO, TCEP, TMDD, fenolära ämnen och pyritioner som detekterades i utgående avloppsvatten och i ytvatten. Endast ämnen som har detekterats vid minst en lokal i länet redovisas. Grått= under rapporteringsgränsen, grönt= låga halter jämfört med gränsvärden/medianhalter, gult= över medianhalterna för landet, orange= i närheten av gränsvärden eller mycket över medianhalten, rött= över gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Ämnen OTNE Myskketon Acetyl cedren Galaxolid Tonalid Galaxolid lactone EDTA NTA DTPA ADA TPPO TMDD TCEP Oktylfenol Nonylfenol PSA ZnPyr 8

9 Slam Slam Slam Slam Slam Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Simsholmen ARV Huskvarna ARV Bankeryd ARV Gränna ARV Vetlanda ARV Kvarnarpasjön Lilla Bellen Huskvarna hamn 3 m utanför H.hamn Jönköpings hamn Domsands hamn S. Visingsö (djuphåla) Omberg Djuphåla St. Aspö djuphåla Tranås hamn Sommen djuphåla Ryssbysjön Bolmstad hamn Hästhultasjön S. Bolmens djuphåla Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 2. Sammanfattning av de doftämnen, komplexbildare, fenolära ämnen och tennorganiska ämnen som detekterades i sediment och slam. Endast ämnen som har detekterats vid minst en lokal i länet redovisas. Grått= under rapporteringsgränsen, grönt= låga halter jämfört med gränsvärden/medianhalter, gult= över medianhalterna för landet, orange= i närheten av gränsvärden eller mycket över medianhalten, rött= över gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Ämnen OTNE Acetyl cedren Galaxolid Tonalid Galaxolid lactone EDTA NTA Oktylfenol Nonylfenol Monobutyltenn Dibutyltenn Tributyltenn Monooktyltenn Monofenyltenn Difenyltenn Trifenyltenn 9

10 Hästhultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Sjunnendammen Vetlandabäcken Vättern Munksjön Hären Vidöstern Bolmen Sjunnendammen Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 3. Sammanfattning över vattendirektivsämnen och förslag till vattendirektivsämnen som har detekterats vid minst en lokal i vatten (V), fisk (F) eller i sediment (S). Grått=under rapporteringsgränsen, grönt=låga halter jämfört med gränsvärden, gult=uppmätta halter men gränsvärden saknas, orange=över norska gränsvärden eller mycket över medianvärdet, rött=över svenska gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Ämnen S S S S S S F F F F F F 4-tert-oktylfenol 4-nonylfenol Naftalen Acenaftylen Fluoren Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Bens(a)antracen Krysen Bens(b)fluoranten Bens(k)fluoranten Bens(a)pyren Dibens(ah)antracen Benso(g,h,i)perylen Indeno(123cd)pyren Dimetylftalat Butylftalat DEHP MBT DBT TBT PBDE HBCD PFOS PCDD/F + PCB 1

11 Sjunnendammen Vetlandabäcken Anderstorpsån Gnosjöån Nässjöån Svartån nedströms Tranås ARV Lillån nedströms Bankeryd ARV Munksjön Lagan ned Värnamo Bolmen Torsjöån Emån nedströms Vetlanda Emån (Kvillsfors) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 4. Sammanfattning över vattendirektivsämnen och förslag till vattendirektivsämnen som har detekterats vid minst en lokal i vatten (V), passiva provtagare (P) eller i sediment (S). Grått=under rapporteringsgränsen, grönt=låga halter jämfört med gränsvärden, gult=uppmätta halter men gränsvärden saknas, orange=över norska gränsvärden eller mycket över medianvärdet, rött=över svenska gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Ämnen S S V V V P P P P P P P P Cd Hg Ni Pb Zn PCB7 PCB (dioxinlika) Diklofenak Terbutryn Diklorvos Mer att läsa om tidigare screeningundersökningar finns i: Screening av miljögifter i Jönköpings län 27 29, Meddelande 211:37, Länsstyrelsen i Jönköpings län 211. Screening av miljögifter i Jönköpings län 24 26, Meddelande 28:1, Länsstyrelsen i Jönköpings län 28. Screening av miljögifter i Jönköpings län 22 23, Meddelande 24:47, Länsstyrelsen i Jönköpings län

12 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Inledning Mängden kemikalier som vi använder idag har ökat kraftigt de senaste decennierna. Kunskapen om dessa kemikaliers miljöpåverkan och om förekomsten ute i miljön är i många fall bristfällig. Miljömålet en giftfri miljö är framtaget för att begränsa förekomsten av ämnen i miljön, som har skapats i eller utvunnits av samhället, som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljömålet bedöms som mycket svårt att nå till 22 (1). Screening av miljöfarliga ämnen kan användas för att följa upp miljömålet och för att upptäcka nya ämnen som kan vara potentiella miljögifter (se faktaruta). Resultat från screeningundersökningar kan även användas för att uppfylla krav från andra nationella och internationella direktiv till exempel ramdirektivet för vatten (se faktaruta), marina direktivet med flera. Faktaruta: Miljögift Miljögifter är ett samlingsnamn för kemiska ämnen som är skadliga för den yttre miljön och giftiga för levande organismer. Risken för negativa effekter ökar om ämnena är långlivade (persistenta) och om de kan tas upp av organismer och anrikas i vävnader och uppåt i näringskedjan, så kallad bioackumulering och biomagnifikation. Beroende på miljögifternas persistens kan de spridas långväga i miljön. Många av de mest kända miljögifterna, till exempel PCB och DDT, är fettlösliga och långlivade organiska ämnen. Problemen med miljögifter började uppmärksammas på 196-talet och åtgärder för att förhindra spridning och användning av vissa ämnen infördes. Antalet kemiska ämnen som vi använder idag ökar och trots att kemikalielagstiftningen idag har förbättrats så är kunskapen om flertalet av de kemiska ämnen som används idag otillräcklig. För förklaring av termer och begrepp se bilaga 1 (terminologi). Screening av miljögifter innebär att förekomsten av antingen ett stort antal ämnen i ett område eller att ett urval av ämnen vid ett stort antal lokaler undersöks. Syftet är att få en bild av föroreningssituationen för att vid behov kunna inkludera ämnet eller ämnesgrupperna i den löpande miljöövervakningen eller för att sätta in åtgärder för att begränsa riskerna. Naturvårdsverket väljer varje år ut ett antal ämnen eller ämnesgrupper som skall ingå i den nationella screeningen. Länsstyrelsen väljer sedan ut de ämnen som anses intressanta för regional del och den nationella screeningen förtätas med ett antal relevanta regionala lokaler. I Jönköpings län har länsstyrelsen, kommuner, Emåförbundet, Lagans vattenråd, Nissans vattenråd samt Vätternvårdsförbundet varit med och finansierat den regionala screeningen. Ämnenas egenskaper och användningsområden avgör i vilka lokaler och matriser (sediment, vatten eller biota) som de undersöks. Hydrofoba ämnen, det vill säga fettlösliga ämnen, förekommer oftast bundna till partiklar i sediment eller anrikas (bioackumuleras) i biota. Därför är det mer lämpligt att mäta dessa ämnen i sediment eller biota än i vatten, medan vattenlösliga ämnen lämpligast mäts i vatten. För undersökning av miljögiftsinnehåll i biota används oftast fisk eller musslor. I sediment kan ämnen ansamlas under en lång tid och genom att undersöka olika djup i sediment kan man få en bild av hur föroreningssituationen har förändras med tiden. Ämnen som har många användningsområden och som nyttjas både i hushåll och inom industri undersöks lämpligast i avloppsvatten eller slam från reningsverk. För att studera 12

13 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län spridningen till miljön från reningsverken undersöks vatten eller sediment från närliggande recipienter. Ämnen med mer begränsad användning, till exempel inom specifika verksamheter, analyseras i vatten, sediment eller biota i närheten av källorna. Innehåll I denna rapport redovisas resultat ifrån följande undersökningar: Regionala screeningundersökningar Miljögifter i fisk Inom den regionala miljöövervakningen av miljögifter (29 214) ingår detta delprogram. I abborrar från ett antal utvalda sjöar analyseras metaller i lever vart femte år. Kvalitét i avloppsslam är ett annat delprogram inom den regionala miljöövervakningen. Syftet med delprogrammet är att sammanställa och utvärdera ett urval av de avloppsslamdata som tas fram via kommunernas egenkontroll. Verifierande provtagningar - Inom arbetet med ramdirektivet för vatten bedöms den kemiska och ekologiska statusen i länets vattenförekomster bland annat beroende på halter av miljögifter. Det är stor brist på underlag för denna bedömning och därför har ett antal provtagningar genomförts i länet för att verifiera statusklassningen. Bekämpningsmedel - En pilotstudie genomfördes 212 i ett jordbruksintensivt område. Bekämpningsmedel analyserades vid fyra tillfällen under perioden juni-juli. Faktaruta: Ramdirektivet för vatten År 2 antog medlemsländerna i EU ramdirektivet för vatten (3). Direktivet syftar till att förbättra statusen i våra vatten. Vattendirektivet införlivades i svensk lagstiftning 24 och Sverige delades upp i fem vattendistrikt. Det vatten som avses i direktivet är allt vatten men av praktiska skäl så har man delat upp grundvatten, ytvatten (sjöar och vattendrag) och kustvatten i vattenförekomster. Vattenförekomsternas nuvarande status har bestämts genom att undersöka ett antal biologiska och kemiska parametrar i förekomsterna. Målet (miljökvalitetsnormen) är att alla vattenförekomster, oavsett nuvarande status, skall uppnå god status 215. Vissa vattenförekomster har dock fått tidsfrister till 221 eller 227 på grund av att det anses som tekniskt omöjligt att uppnå god status till 215. Arbetet med vattendirektivet sker i sexårscykler, den första cykeln avslutades i december 29 då miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram fastställdes av Sveriges fem vattenmyndigheter (2). 13

14 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Metoder Provtagning och analyser Provtagningen i fält har utförts av kommuner, Emåförbundet, Lagans vattenråd, Nissans vattenråd, Vätternvårdsförbundet eller av Länsstyrelsen i Jönköping under perioden Provtagningen utfördes efter instruktioner från Naturvårdsverket och anlitade konsulter. Provtagning för analys av prioriterade ämnen inom vattenförvaltningen utfördes av länsstyrelsen i Jönköpings län samt Emåförbundet och proverna analyserades av ALS Scandinavia. Screeningen av doftämnen, komplexbildande ämnen, TPPO, TMDD, TCEP samt fenoler samordnades av WSP Environmental och analyserna utfördes av ALS Scandinavia. Tennorganiska ämnen analyserades av ALS Scandinavia. Screeningen av pyritioner utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Undersökningen av prioämneskandidater och metaller samordnades av Sweco Environment AB. Analyserna utfördes av olika Europeiska laboratorier. Analyser av metaller i abborre utfördes av ALS Scandinavia. Provtagningen av bekämpningsmedel utfördes av Länsstyrelsen och proverna analyserades av ALS Scandinavia. Provtagningslokalerna i Jönköpings län redovisas i respektive avsnitt för varje ämne/ämnesgrupp samt i en sammanställning i bilaga 2. Karta över lokalerna i Emåns avrinningsområde finns under avsnitt Sammanfattning per huvudavrinningsområde Emån. Redovisning av resultat De ämnen eller ämnesgrupper som har analyserats i Jönköpings län och i Emåns avrinningsområde redovisas ämnesvis/gruppvis i rapporten. De uppmätta halterna jämförs med gränsvärden och med medianhalter beräknade på halter uppmätta nationellt. De nationella medianhalterna är beräknande på samtliga värden inklusive halter under rapporteringsgränsen. Samtliga analysresultat från screeningen i Jönköpings län redovisas i bilaga 5-1. I rapporten redovisas även resultat från provtagning av vattendirektivsämnen, metallhalter i abborre, bekämpningsmedel samt resultat från provtagningar av slam. Resultaten från den nationella och den regionala screeningen rapporteras in till IVL Svenska Miljöinstitutet AB som är nationell datavärd för miljögifter. Data från miljögiftsundersökningar hittas på IVL s webbplats (33). Faktaruta: Gränsvärden Det finns olika typer av gränsvärden framtagna för skilda syften. Inom vattendirektivet finns det angivet 33 stycken prioriterade ämnen där det finns EU-gemensamma gränsvärden (EQS, Environmental Quality Standards) och nationella gränsvärden (klassgränser) för vissa särskilt förorenande ämnen (SFÄ). EQS och klassgränser är effektbaserade gränsvärden, vilket betyder att om uppmätta halter överskrider gränsvärdena så finns det risk för effekter i miljön. EQS är främst framtagna för vatten men nationella gränsvärden för sediment och/eller biota kan användas vid behov. Triggervärden betyder i denna rapport omräknade gränsvärden från vattenfas till sediment eller biota. Förutom dessa gränsvärden finns det gränsvärden framtagna för andra syften, till exempel för arbete med förorenade områden, marina direktiv och hälsobaserade gränsvärden. 14

15 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Vattendirektivsämnen Bakgrund År 2 antog medlemsländerna i EU ramdirektivet för vatten (vattendirektivet) och det införlivades i svensk lagstiftning 24 (3). Direktivet syftar till att förbättra statusen i allt vårt vatten. För att bedöma tillståndet i våra vatten undersöks den biologiska och den kemiska ytvattenstatusen i utpekade vattenförekomster. Kemisk status bygger på halter av 33 stycken utpekade ämnen eller ämnesgrupper (prioriterade ämnen) samt åtta ytterligare substanser (bilaga 4). Listan över prioriterade ämnen revideras ungefär var fjärde år. Under sommaren 213 beslutades det att ytterligare 12 ämnen skall inkluderas till listan över prioriterade ämnen (4). För de prioriterade ämnena finns EU-gemensamma gränsvärden (Environmental Quality Standards, EQS) som inte får överskridas (4). Gränsvärdena är i de flesta fall satta för vattenfas, men vissa av ämnena har gränsvärden för biota (fisk eller mussla). Nationella gränsvärden för andra matriser får fastställas vid behov. Om halterna av ett eller flera ämnen i en vattenförekomst överskrider gränsvärdet för ämnet sänks statusen i vattenförekomsten och åtgärder måste därmed vidtas för att förbättra statusen. Statusklassningen 29 resulterade i att ett antal vattenförekomster bedömdes till att de inte uppnår god kemisk status med avseende på ett eller flera ämnen eller att vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god kemisk status på grund av att påverkanskällor finns i närheten av vattenförekomsten. För att säkerställa bedömningen av vattenförekomsternas status gjordes ett antal verifierande undersökningar 21 och 211. Provtagningslokaler och matris Prioriterade ämnen analyserades i vatten vid fyra lokaler, i passiva provtagare vid två lokaler samt i sediment vid sex lokaler (Tabell 4 och Figur 1). Undersökningarna gjordes 21 och 211. Tabell 4. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av prioriterade ämnen Lokaler Ytvatten Sediment Passiva provtagare Anderstorpsån Gnosjöån Götarpsån Hästhultasjön Kvarnarpasjön Nässjöån Ryssbysjön Sjunnendammen Skärvsjö Vetlandabäcken 15

16 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 1. Provlokaler för vattendirektivsämnen i Jönköpings län. Resultat och diskussion Vid de olika lokalerna analyserades ett urval av de prioriterade ämnena. Urvalet baserades på kunskap om ämnenas egenskaper samt relevans för de olika lokalerna. Här presenteras data för de ämnen som förekom i mätbara halter. Mätdata för samtliga analyserade ämnen finns i bilaga 4. METALLER Kadmium, nickel, kvicksilver och bly tillhör gruppen prioriterade ämnen. EU-gemensamma gränsvärden (EQS) för dessa metaller är framtagna för vattenfas förutom för kvicksilver där EQS-värdet är satt för biota. Krom, zink och koppar har utpekats som så kallade särskilt förorenade ämnen (SFÄ) i Sverige och nationella gränsvärden har föreslagits. Metallerna mättes i sediment och i vattenprov. Aktuella gränsvärden presenteras i Tabell 5. Tabell 5. Gränsvärden för metaller i vatten och sediment. Enhet Cd Ni Pb Hg Cu Cr Zn Vatten µg/l,8 -,25 4 1,2, Sediment mg/kg TS 2, ,52 84,

17 Koncentration (µg/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Resultatet från provtagningar av metaller i vatten presenteras i Figur 2. I Anderstorpsån, Götarpsån och i Gnosjöån (samtliga lokaler ligger inom Anderstorpsåns avrinningsområde) förekom nickel över gränsvärdet på 4 µg/l. Zinkhalterna vid samma lokaler ligger över gränsvärdet för zink (3 µg/l). Övriga metallhalter förekom inte i halter över respektive gränsvärde. Anderstorpsåns avrinningsområde har hög metallbelastning både genom pågående verksamheter och genom flera förorenade områden. De höga halterna av nickel gör att statusen för vattenförekomsterna inom Anderstorpsåns avrinningsområde har bedömts till att de inte uppnår god kemisk status med avseende på nickel. För att förbättra statusen krävs åtgärder mot belastningen av nickel. Metaller analyserades även i sediment i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön (Figur 3). Halterna av bly i Hästhultasjön och i Skärvsjö var 143 respektive 216 µg/kg torrvikt, vilket överskrider gränsvärdet på 131 µg/kg torrvikt. I Skärvsjö låg även halten kadmium strax över gränsvärdet. Zinkhalterna i sedimentet var förhöjda i samtliga undersökta sjöar. Halterna av övriga metaller överskrider inte gränsvärden. BROMERADE DIFENYLETRAR Bromerade difenyletrar är en grupp av ämnen som används som flamskyddsmedel i textilier och olika tekniska produkter. Penta-BDE är en kommersiell produkt som innehåller en blandning av olika kongener. Det EU-gemensamma gränsvärdet är framtaget för summan av BDE28, BDE47, BDE99, BDE1, BDE153 och BDE154. Gränsvärdet för BDE i biota är,85 µg/kg våtvikt, i vatten får koncentrationen inte överstiga,14 µg/l. PBDE är förbjudet i elektroniska produkter från och med 26. PBDE är svårnedbrytbart och kan transporteras långa vägar i luft. Det kan därför vara svårt att hitta källor till höga halter av PBDE. Möjliga spridningsvägar förutom luftnedfall är från avfallsupplag och via reningsverk Cd µg/l Cr µg/l Cu µg/l Hg µg/l Ni µg/l Pb µg/l Zn µg/l 1 Figur 2. Uppmätta halter av metaller i vatten i Anderstorpaån, Gnosjöån, Götarpsån samt Nässjöån. Proverna är tagna 21 och

18 Koncentration (µg/l) Koncentration (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Figur 3. Uppmätta halter av metaller i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. Bromerade difenyletrar analyserades i vatten 21 och 211 i Anderstorpaån, Gnosjöån, Götarpsån samt Nässjöån (Figur 4). Endast en av kongenerna fanns i mätbara halter 21 (BDE 99), halterna var dock mycket låga. Vid analysen 211 uppmättes dekabde i en halt på,26 µg/l i Gnosjöån. DekaBDE analyserades inte 21. Inga andra BDE-kongener påvisades 211, men rapporteringsgränsen 211 låg högre än de uppmätta halterna av PBDE 21. Samtliga halter i de två undersökningarna ligger mycket under gränsvärdet för PBDE.,14,12,1,8,6,4,2 BDE 99 PBDE, summa 28,47,99,1,153,154 Anderstorpsån 21 Gnosjöån 21 Götarpsån 21 Figur 4. Uppmätta halter av BDE i Anderstorpaån, Gnosjöån och Götarpsån. Proverna är tagna i vatten 21. POLYAROMATISKA KOLVÄTEN Polyaromatiska kolväten (PAH) är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleumprodukter samt kan bildas vid förbränning av organiskt material. På grund av hälsorisker vid exponering för PAHer är flera av dessa prioriterade ämnen inom vattenförvaltningen. EUgemensamma gränsvärden finns för antracen (vatten), fluoranten (vatten och biota) och naftalen (vatten). Bens(a)pyren fungerar som markör för fem PAHer (bens(a)pyren, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren). Gränsvärde finns för vatten och biota (kräftdjur och blötdjur). Nationellt framtagna gränsvärden i sediment finns för antracen och fluoranten. För övriga PAHer finns inga svenska bedömningsgrunder, men för en övergripande jämförelse finns det norska bedömningsgrunder 2 (5). 2 Länk till de norska bedömningsgrunderna: 18

19 Koncentration (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Polyaromatiska kolväten analyserades i sediment i fyra sjöar 211. Resultaten visas i Figur 5. Antracen förekom över det svenska gränsvärdet på,24 mg/kg torrvikt i sediment i Skärvsjö och i Kvarnarpasjön. Antracen kan ingå i kreosot, koltjära och färger. Antracen kan även bildas vid ofullständig förbränning av fossila bränslen och trä. Spridningen sker ofta via luft vilket kan komplicera källspårningen. Sediment från Hästhultasjön och Skärvsjö hade höga halter av många PAHer. Halterna överskrider de norska bedömningsgrunderna (5). Även i Ryssbysjön och Kvarnarpasjön förekom halter av PAHer över norska gränsvärden. 3 2,5 2 1,5 1,5 Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön naftalen acenaftylen fluoren fenantren antracen fluoranten pyren bens(a)antracen krysen bens(b)fluoranten bens(k)fluoranten summa 2 PAHer (1) bens(a)pyren dibens(ah)antracen benso(ghi)perylen indeno(123cd)pyren Figur 5. Uppmätta halter av polyaromatiska kolväten (PAH) i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. FTALATER OCH FENOLER Nonylfenol och oktylfenol tillhör gruppen alkylfenoler. Alkylfenoler är stabila och bioackumulerbara och bryts inte ned i reningsverk. De är svagt östrogena och giftiga för fisk och andra vattenlevande arter. 4-nonylfenol är den mest använda alkylfenolen. Den används främst vid tillverkning av nonylfenoletoxilater för användning till rengöringsmedel för industrier och hushåll. Nonylfenol används även i färger, lim, papper, bekämpningsmedel, plast och gummi. Nonylfenol kan förekomma i textilier som importeras från länder utanför EU. I Sverige är det förbjudet sedan 25 att använda nonylfenol och nonylfenoletoxilater i vissa produkter i koncentrationer högre än,1 viktprocent (till exempel i rengöringsmedel). Oktylfenol används i gummi, elektriska komponenter samt i tryckfärg och kan även bildas genom nedbrytning av alkylfenoletoxilater. Den huvudsakliga spridningsvägen för nonylfenol och oktylfenol är via reningsverk eller från punkkällor såsom industrier eller deponier (6,7,8). Ftalater är samlingsnamnet på en grupp ämnen som är baserade på ftalsyra. Ftalater används till största delen som mjukgörare i plast men används även i nagellack, parfym, tätningsmedel, pigment, bindemedel, textilier och i en mängd konsumentprodukter av plast. 19

20 Koncentration (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Halten av ftalater i plast varierar men är oftast omkring 3 %. Ftalaterna kan läcka ut från plaster och tas upp av kroppen. Fyra ftalater klassas av EU som reproduktionstoxiska: dietylhexylftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP), bensylbutylftalat (BBP) och diisobutylftalat (DIBP). DEHP, DBP och BBP är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar om halten överskrider,1 procent medan DINP, DIDP och DNOP är förbjudna att använda i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen, om halten överskrider,1 procent. DEHP bryts ned relativt lätt i syrerika miljöer men anrikas i sediment speciellt under syrefattiga förhållanden och bioackumuleras i biota. Idag använder många företag diisononylftalat (DINP) istället för DEHP. Denna ftalat ansågs tidigare inte vara toxisk för vattenlevande organismer men data över förekomst i miljön är bristfällig. Ftalater sprids via direktutsläpp till luft, via reningsverk och från fast avfall (6,8,9). Förekomst av ett antal ftalater samt nonylfenol och oktylfenol analyserades i sediment i fyra sjöar 211 (Figur 6). DEHP förekom i samtliga sjöar, högst halter hittades i Kvarnarpasjön (3,7 mg/kg TS). Halterna överskrider inte gränsvärdet på 1 mg/kg torrvikt för DEHP i sediment (1). Oktylfenoler och nonylfenol uppmättes i samtliga sjöar förutom i Skärvsjö. Halterna oktylfenol låg mellan,24,34 mg/kg torrvikt och halterna nonylfenol låg på,71,22 mg/kg torrvikt. Föreslagna gränsvärden för dessa ämnen ligger på,34 mg/kg torrvikt för oktylfenol och,18 mg/kg torrvikt för nonylfenol (1). Halten nonylfenol i Kvarnarpasjön överstiger detta gränsvärde. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 dimetylftalat di-isobutylftalat di-n-butylftalat di-(2-etylhexyl)ftalat 4-tert-oktylfenol 4-nonylfenoler (tekn blandning),5 Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Figur 6. Uppmätta halter av ftalater, nonylfenoler och oktylfenoler i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. DIKLORDIFENYLTRIKLORETAN (DDT), POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB) OCH DIOINER Diklordifenyltrikloretan (DDT) är ett insektsgift som introducerades på 194-talet. DDT användes i stor skala på åkrar, men är i de flesta länder förbjuden sedan 197-talet. DDT används fortfarande i tropiska områden för bekämpning av insektsburen malaria och tyfus. Vid rätt användning anses riskerna för miljön som låga. DDT misstänks vara en orsak till äggskaleförtunning hos bland anat havsörn. (6,11,12,13) 2

21 Koncentration (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzodioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). Det finns 75 olika PCDD-kongener och 135 PCDFkongener. Kongenerna skiljer sig åt med avseende på antalet kloratomer (mellan 1-8) samt kloratomernas placering i molekylen. Den mest giftiga kongenen är TCDD. Dioxiner bildas oavsiktligt som föroreningar vid bland annat tillverkning av vissa klorföreningar. Användning av impregneringsmedlet pentaklorfenol anses ha varit en stor källa till dioxiner i industriländer. Dioxiner bildas också vid förbränningsprocesser, till exempel vid sopförbränning. En viktig källa var tidigare avloppsvatten från skogsindustrins klorblekningsprocesser. (6,11,12,13) Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp industrikemikalier som utvecklades på 192- talet. PCB har haft många olika användningsområden till exempel i kondensatorer, transformatorer, värmeväxlare, fogmassor i hus och i färger. Sedan 197-talet har användning av PCB varit förbjuden i Sverige. Det finns 29 enskilda PCB-kongener ( varianter ) som skiljer sig genom antalet kloratomer och deras plats i molekylen. Vissa PCB-kongener är dioxinlika, det betyder att de har en struktur som är mycket lik dioxinernas och verkar via samma mekanismer som dioxinerna i kroppen. (6,11,12,13) PCBer och dioxiner har i olika studier visats sig påverka reproduktionen, immunförsvarets funktion, utvecklingen av centrala nervsystemet (hjärnan), samt orsaka cancer. Exponering för PCB och dioxiner under fosterstadiet kan påverka födelsevikten och eventuellt även påverka risken för infektionssjukdomar samt allergier och astma. Människor får främst i sig PCB och dioxiner via födan och fet fisk är en betydelsefull källa. Livsmedelsverket har tagit fram kostråd för att begränsa exponeringen för bland annat PCB och dioxiner. Barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör inte äta fet fisk oftare än 2-3 gånger per år (23,11). Halterna DDT och dess metaboliter undersöktes i sediment i de fyra sjöarna 211. DDT förekom inte i mätbara halter, metaboliterna DDD och DDE hittades i sediment från samtliga sjöar (Figur 7). Gränsvärdet för DDT total är,6 mg/kg TS (5).,7,6,5,4 o,p'-ddd p,p'-ddd p,p'-dde,3,2,1 Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Figur 7. Uppmätta halter av DDT och dess metaboliter DDE och DDD i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment

22 Koncentration Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län I Kvarnarpasjön analyserades sju PCBer och dioxiner i ytsediment 211. Den sammanlagda halten PCB (summa PCB7) var,83 mg/kg TS (Figur 8). Svenska gränsvärden i sediment saknas för PCB, men halten överskrider det norska gränsvärdet på,17 mg/kg torrvikt. Riktvärdet för PCB för förorenad mark är,2 mg/kg torrvikt (mindre känslig mark, MKM) och,8 mg/kg torrvikt (känslig mark, KM). Dioxinhalterna (,16,18 µg/kg torrvikt) ligger betydligt över det norska gränsvärdet i sediment på,85 ng/kg torrvikt, men överskrider inte riktvärdet varken för MKM eller KM (,2 µg/kg respektive,2 µg/kg torrvikt).,9,8,7,6,5,4,3,2,1 PCB7 (mg/kg TS) summa WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound (µg/kg TS) summa WHO-PCDD/F-TEQ upperbound (µg/kg TS) Figur 8. Uppmätta halter av summan för sju PCBer samt summa dioxiner i Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. PASSIVA PROVTAGARE Passiva provtagare kan användas för att mäta den vattenlösliga fasen av ett ämne. Provtagarna placeras i recipienten under en längre tid (3 4 veckor) och ackumulerar de ämnen som passerar provtagaren. Fördelen med passiva provtagare är att det ger ett medelvärde av föroreningssituationen under den tid som provtagningen pågår och att man kan koncentrera upp låga halter av ämnen till mätbara halter. Nackdelen med passiva provtagare är att det inte finns några gränsvärden framtagna för uppmätta halter med passiva provtagare. Halterna kan dock jämföras med de EU-gemensamma gränsvärdena (EQS) framtagna för vatten (totalhalter) och om uppmätta halter i passiva provtagare ligger över eller i närheten av dessa innebär det att även totalhalten överskrider gränsvärdet. Passiva provtagare användes vid mätningar av de 33 prioriterade ämnena i Anderstorpsån och i Gnosjöån 211. Inget ämne vid provtagningarna i Anderstorpsån eller i Gnosjöån låg över eller i närheten av EQS-värdena. Jämfört med prov tagna med passiva provtagare vid andra undersökningar (regionala och nationella) var halten hexaklorbensen högre i både Anderstorpsån och Gnosjöån. Slutsats I undersökningarna av vattendirektivsämnen var halterna av de flesta ämnena under rapporteringsgränserna eller var låga. Några ämnen förekom dock i halter över eller i närheten av gränsvärden. Halterna av nickel och zink överskred gränsvärdena i Anderstorpsån. 22

23 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Andra studier av metaller i Anderstorpsån bekräftar detta resultat. Åtgärder för att sänka metallhalterna i Anderstorpsån krävs. I Hästhultasjön och Skärvsjön hittades bly i sediment över gränsvärdet och i Skärvsjön förekom även kadmium och antracen över gränsvärdet. Få studier av miljögifter i sediment i dessa sjöar har genomförts. Metaller i sediment analyserades 1977 i Skärvsjö och kadmium- och blyhalterna var även då höga även analyser av fisk indikerar på förhöjda kadmiumhalter. Möjliga källor till de höga halterna av kadmium, bly och antracen i sjöarna behöver utredas. I Kvarnarpasjön hittades nonylfenol, antracen och PCB i sediment över gränsvärdena. Andra studier av nonylfenol i Kvarnarpasjön visar också på höga halter nonylfenol i sediment och förhöjda halter i ytvatten. Kvarnarpasjön är recipient till Eksjö avloppsreningsverk och detta är en trolig källa till nonylfenol. Vad som är källan till de förhöjda halterna av antracen och PCB är inte känt. Ytterliggare studier för att bekräfta halterna samt identifiera möjliga källor krävs. 23

24 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Doftämnen Bakgrund Doftämnena OTNE, difenyleter (DE) och acetyl cedren (AC) är substanser som används för att skapa väldoft. Ämnena förekommer till exempel i hygienprodukter som tvål, kosmetika, schampo och parfymer men också i tvätt- och rengöringsmedel samt i något fall som industrikemikalie. Användning av OTNE och AC ökar kraftigt i Sverige. DE hade en hög användning i mitten på 199-talet men användingen har sedan dess minskat betydligt, en svag ökning har dock skett de senaste åren (6, 14). Alla tre substanserna är lipofila och misstänks ha negativ miljöpåverkan eftersom de är giftiga för akvatiska organismer, persistenta samt att de kan bioackumuleras. Kunskapen om dessa tre ämnens egenskaper och giftighet är dock mycket begränsad. Spridningsvägar för OTNE, DE och AC är främst via avloppsreningsverk, men spridning kan även ske via industriutsläpp och DE kan spridas via luft. I studien inkluderas fem andra doftämnen som referenssubstanser (galaxolid, galaxolid lactone, tonalid, myskketon och myskxylen). Dessa ämnen har analyserats i tidigare screeningprogram (28 och 21). Gränsvärden för de doftämnen som ingick i studien visas i Tabell 6. Tabell 6. Gränsvärden för några av doftämnena som ingick i studien. Gränsvärdena är PNEC-värden (Predicted No Effect Concentration) vilket innebär att det är den koncentration som förväntas vara säker för vattenlevande organismer. OTNE AC DE Galaxolid Tonalide Myskketon PNEC (µg/l) 1-1 <1 4,1,68, Provtagningslokaler och matris Doftämnen analyserades i utgående vatten från åtta avloppsreningsverk, i fem slamprov, fyra ytvatten och i två sedimentprov (Tabell 7 och Figur 9). Undersökningen gjordes 211. Resultat och diskussion Uppmätta halter av doftämnen i utgående vatten från åtta reningsverk visas i Figur 1 och Figur 11. DE och myskxylen förekom i mycket låga halter och redovisas inte i diagrammen nedan. 24

25 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 7. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av doftämnen 211. Lokaler Utgående vatten Slam Ytvatten Sediment Bankeryd ARV Eksjö ARV Gislaved ARV Gränna ARV Hultsfred ARV Huskvarna ARV Nässjö ARV Simsholmen ARV Tranås ARV Vetlanda ARV Anderstorpsån Pauliströmsån Storgölen Torsjöån Sjunnendammen Vetlandabäcken 4 Bankeryds ARV Simsholmens ARV Gränna ARV Huskvarna hamn Tranås ARV Nässjö ARV Eksjö ARV Torsjöån Pauliströmsån Sjunnendammen Vetlanda ARV Vetlandabäcken (damm) Gislaved ARV Anderstorpsån Kilometer Figur 9. Provlokaler för doftämnen i Jönköpings län. 25

26 Koncentration (ng/l) Koncentration (ng/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län OTNE acetyl cedren galaxolide galaxolide lactone 1 5 Figur 1. Uppmätta halter av doftämnen i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av doftämnen. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen tonalide musk ketone 4 2 Figur 11. Uppmätta halter av tonalide och myskketon i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av doftämnen. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Halterna vid reningsverken skilde sig generellt sett inte mycket från medianhalterna, med undantag för OTNE och galaxolide lactone i Hultfreds och Nässjö avloppsreningsverk och tonalid i Nässjö avloppsreningsverk (Figur 1). Halterna i utgående vatten från dessa reningsverk var ungefär dubbelt så höga som medianhalterna. Halterna överstiger inte tillgängliga gränsvärden (Tabell 6). 26

27 Koncentration (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län OTNE AC galaxolide tonalide galaxolide lactone Simsholmen ARV Huskvarna ARV Bankeryd ARV Gränna ARV Vetlanda ARV Median Figur 12. Uppmätta halter av doftämnen i slam från fem reningsverk. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av doftämnen. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. I slam påträffades de flesta av de undersökta doftämnena (Figur 12). Myskketon och myskxylen hittades inte i slam från reningsverken och DE påvisades endast i slam från Bankeryds avloppsreningsverk. Resultaten från slam följer mönstret från den nationella screeningen. I ytvatten var det endast galaxolid och galoxolid lactone som förekom i mätbara halter i Torsjöån. Galaxolid hittades i en halt på 17 ng/l och galoxolid lactone i en halt på 67 ng/l. Halterna överskrider inte gränsvärdet för galaxolid. Vid övriga tre lokaler kunde inte doftämnen påvisas. Galaxolid och galoxolid lactone var de doftämnen som hittades i flest ytvattenlokaler i den nationella och regionala screeningen. Slutsatser Resultaten från screeningen av doftämnen följer i stort sett det nationella resultatet (14). Höga halter av speciellt OTNE förekom i utgående vatten från reningsverken. I Nässjö och Hultsfreds avloppsreningsverk var halterna OTNE betydligt högre än medianhalterna, men överskrider inte gränsvärden. Torsjöån, som är recipient till Eksjö avloppsreningsverk, var den enda lokalen där doftämnen förekom i mätbara halter i ytvatten. Halterna ligger dock under gränsvärden. Slutsatser från den nationella screeningen av doftämnen var att OTNE bedöms vara det doftämne som är mest intressant att undersöka vidare. Detta motiveras med att ämnet uppträder i höga halter, bioackumuleras i akvatisk miljö och att human exponering sker. Användningen av OTNE förefaller även att öka (14). 27

28 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Komplexbildande ämnen Bakgrund Komplexbildande ämnen är eftertraktade i många processer på grund av deras egenskaper att bilda stabila vattenlösliga föreningar med metalljoner. EDTA, NTA och DPTA som alla består av karboxylsyror har länge använts inom industrin i stora volymer, speciellt inom pappersmassaindustrin. Andra användningsområden är bland annat som tillsatser i rengöringsmedel, i kosmetika och läkemedel, vid rening av vatten, i textil- och färgindustri, gummitillverkning och livsmedelsindustrin. TAED verkar på liknande sätt som ovan nämnda substanser. Ämnet förekommer huvudsakligen som tillsats i blekande rengörings-, tvätt- och diskmedel. En klar trend är att produkter som innehåller ämnena tenderar att öka (6,14). De komplexbildande ämnena är mycket vattenlösliga och förhållandevis persistenta i miljön. Stor spridning till miljön har påvisats från avloppsreningsverk och industrier. Tidigare studier har visat att EDTA inte bryts ned i avloppsreningsverk. Ingen av substanserna anses vara PBT-ämnen 3. Beräknande gränsvärden för substanserna (PNEC) är följande: 22 µg/l (EDTA), 93 µg/l (NTA) och 1 µg/l (DPTA) (14). Provtagningslokaler och matris I screeningen av komplexbildare analyserades EDTA, NTA, DBTA samt 1,3-PDTA och ADA. Substanserna har undersökts i utgående vatten från tio avloppsreningsverk, två slamprov och i 17 ytvatten (Tabell 8, Figur 13) Resultat och diskussion EDTA förekom i utgående vatten från samtliga reningsverk (Figur 14). Halterna varierade mellan 9,4 44 µg/l, vilket är lägre än medianhalten för hela landet (5 µg/l). NTA fanns också i utgående vatten från samtliga reningsverk, halterna låg generellt sett under medianhalterna förutom i Gislaved och Nässjö avloppsreningsverk. I Nässjö avloppsreningsverk uppmättes NTA i en halt på 22 µg/l, vilket var en av de högsta halterna i landet. Halten överskrider dock inte det beräknande gränsvärdet på 93 µg/l. DTPA hittades i utgående vatten från hälften av reningsverken. I utgående vatten från Simsholmen, Huskvarna och Tranås avloppsreningsverk låg de uppmätta halterna över medianhalterna och halterna i Simsholmen (15 µg/l) och Huskvarna (14 µg/l) överskrider det beräknande gränsvärdet på 1 µg/l. 1,3-PDTA kunde inte påvisas i något prov, ADA hittades i låga halter i utgående vatten från Nässjö och Vetlanda avloppsreningsverk. Detta följer resultaten från övriga nationella och regionala prov. 3 PBT-ämnen = En klassificering av kemiska ämnen. Innebär att ämnet är persistent, bioackumulerbart och toxiskt. 28

29 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 8. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av komplexbildare 211. Lokaler Utgående vatten Slam Ytvatten Bankeryd ARV Eksjö ARV Gislaved ARV Gränna ARV Hultsfred ARV Huskvarna ARV Nässjö ARV Simsholmen ARV Tranås ARV Vetlanda ARV Anderstorpsån Emån ned Vetlanda Munksjön Pauliströmsån Storgölen Torsjöån Vättern (Edskvarna 5 m och 5 m) Vättern (Jungfrun 5 m och 5 m) Vättern St Aspön A1, A2, A3, A4, A5, A6 (5 m) Vetlandabäcken Figur 13. Provlokaler för komplexbildande ämnen i Jönköpings län. 29

30 Koncentration (µg/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Förekomst av komplexbildare undersöktes i 17 ytvattenlokaler. Av dessa lokaler ligger tio stycken i Vättern. I Vättern togs även två djupprov. EDTA påvisades i samtliga prov från Vättern samt i Anderstorpsån, Torsjöån, Munksjön och Storgölen (Figur 15). I Munksjön och Storgölen var halterna högre än medianhalterna, i övriga lokaler var halterna i nivå med medianhalterna eller lägre. Låga halter av NTA hittades vid samma lokaler förutom i Torsjöån och Storgölen. DTPA förekom endast i vatten från Vättern. I den nationella screeningen påvisades DTPA vid mycket få lokaler. Halterna ligger under gränsvärdet för DTPA. Övriga komplexbildare hittades inte vid någon ytvattenlokal. Ingen tydlig trend att halterna skiljer sig åt vid olika djup kunde ses. Komplexbildare analyserades i slam från Simsholmens och Huskvarna avloppsreningsverk. Endast EDTA och NTA förekom i mätbara halter i slam från Simsholmen EDTA NTA DTPA ADA 5 Figur 14. Uppmätta halter av komplexbildare i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av komplexbildare. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 3

31 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län EDTA µg/l NTA µg/l DTPA µg/l 1 Figur 15. Uppmätta halter av komplexbildare i ytvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av komplexbildare. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Slutsatser Både EDTA och NTA förekom frekvent i utgående vatten från reningsverk och påvisades också i ytvatten. Reningsverk verkar vara en trolig spridningsväg för komplexbildare till miljön. DPTA hittades vid samtliga lokaler i Vättern, men endast i Vättern. Halterna ligger under det beräknande gränsvärdet. En uppföljning av denna provtagning bör göras för att följa eventuella trender och identifiera källor. Slutsatser från den nationella screeningen är att de uppmätta ytvattenhalterna av komplexbildare inte förefaller vara direkt toxiska för ekosystem och hälsa. Ämnen kan dock ge en indirekt påverkan genom sin förmåga att komplexbilda både essentiella och toxiska metaller, denna effekt har inte bedömts i denna screeningundersökning. I kombination med att EDTA och NTA förekommer i nästan alla ytvattenprov som analyserades och att EDTA är svårnedbrytbart kan det finnas anledning att uppmärksamma EDTA och NTA. 31

32 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län TPPO, TMDD, TCEP samt fenoler Bakgrund TPPO, TMDD och TCEP är substanser som bland annat används som flamskyddsmedel. De är vattenlösliga och har rapporterats förekomma i ytvatten i bland annat Tyskland och USA. Ämnena bioackumuleras troligen inte i akvatiska organismer. TCEP klassas som persistent och toxisk och misstänks vara cancerogen. TMDD anses som toxiskt för vissa organismer. (6,14) TPPO förekommer endast i två registrerade produkter i Sverige men är inom EU bedömt som ett högvolymämne. Den används som additiv i polymerer för att ge flamskyddande egenskaper och som epoxikatalysator. TMDD används även som tensid för att hindra skumbildning i vattenbaserade färger, bindemedel och beläggningsmedel. Den används i Sverige vid tillverkning av färg, tryckfärg och lim och användingen i Sverige ökar. TCEP används som additivt flamskyddsmedel i plast och som flamskyddsmedel i färger, lacker och limmer. Användingen av TCEP minskar i Sverige. Spridning av substanserna sker troligtvis via reningsverk och via utsläpp från industrier. (6,14) Som referenssubstanser undersöktes även oktyl- och nonylfenol samt motsvarande etoxylater. Dessa substanser tillhör gruppen alkylfenoler. Alkylfenoler är stabila och bioackumulerbara och bryts inte ned i reningsverk. De är svagt östrogena och giftiga för fisk och andra vattenlevande arter (för mer information se avsnitt Prioriterade ämnen). Gränsvärden för substanserna (NOEC 4 ) är enligt följande: 22 mg/l (TPPO), 1 mg/l TMDD och,65 mg/l (TCEP). Oktylfenol och nonylfenol har EU-gemensamma gränsvärden (EQS):,3 µg/l (nonylfenol) och,1 µg/l (oktylfenol). Provtagningslokaler och matris TPPO, TMDD, TCEP, nonylfenol, oktylfenol och motsvarande etoxylater har undersökts i utgående vatten från tre avloppsreningsverk, i tre ytvatten och i två sediment (Tabell 9, Figur 16) Resultat och diskussion I utgående vatten från de tre reningsverken påträffades TMDD och TCEP (Figur 17 och Figur 18). I Vetlanda var den uppmätta halten TMDD (11 ng/l) betydligt högre än medianvärdet (77 ng/l). I övrigt var halterna TMDD och TCEP i nivå med medianhalterna. 4 NOEC = No Effect Concentration dvs. den lägsta koncentration som inte ger effekt i en speciell organism. 32

33 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 9. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av TPPO, TMDD och TCEP 211. Lokaler Utgående vatten Ytvatten Sediment Hultfreds ARV Simsholmen ARV Vetlanda ARV Kvarnarpasjön Lilla Bellen Linneån Storgölen Torsjöån Figur 16. Provlokaler för TPPO, TMDD, TCEP och fenolära ämnen i Jönköpings län. TPPO hittades endast i utgående vatten från Simsholmen och här förekom även oktylfenol (Figur 18). Halterna var dock mycket låga. Nonylfenol eller nonylfenoletoxilater kunde inte påvisas i utgående vatten vid något av reningsverken. Oktylfenol och nonylfenol var de enda av de undersökta substanserna som förekom i ytvatten och enbart i Storgölen ( Figur 19). Sediment analyserades vid två lokaler i länet. Oktylfenol hittades vid båda lokalerna medan nonylfenol endast förekom i Kvarnarpasjön (Figur 2). Halten nonylfenol i 33

34 Koncentration (ng/l) Koncentration (ng/l) Koncentration (ng/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Kvarnarpasjön var 33 µg/kg TS. Gränsvärdet för nonylfenol är i sediment 18 µg/kg TS (1). Övriga ingående substanser i studien hittades inte i sediment TMDD Simsholmen ARV Vetlanda ARV Hultsfred ARV Median Figur 17. Uppmätta halter av TMDD i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av TMDD TPPO TCEP 4-tertoktylfenol Simsholmen ARV Vetlanda ARV Hultsfred ARV Median Figur 18. Uppmätta halter av TPPO, TCEP och oktylfenol i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av TPPO, TCEP och oktylfenol. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen tert-oktylfenol 4-nonylfenoler (tekn blandning) 5 Torsjöån Linneån Storgölen Figur 19. Uppmätta halter av nonylfenol och oktylfenol i ytvatten. Gränsvärdet för nonylfenol i vatten är 3 ng/l och för oktylfenol 1 ng/l. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 34

35 Koncentration (µg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län tert-oktylfenol 4-nonylfenoler (tekn blandning) Kvarnarpssjön Lilla Bellen Median Figur 2. Uppmätta halter av nonylfenol och oktylfenol i sediment. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av nonylfenol och oktylfenol. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Slutsatser TMDD och TCEP förekom i utgående vatten från samtliga reningsverk, men kunde inte påvisas varken i ytvatten eller i sediment i recipienterna till reningsverken. Baserat på resultaten från denna studie verkar dessa ämnen inte utgöra något stort problem i miljön, dock ingick få lokaler i screeningen av dessa ämnen. I Vetlanda avloppsreningsverk var halterna TMDD mycket högre än medianhalterna, inga prover togs i recipienten. Detta kan vara något som kommunen bör följa upp. I Kvarnarpasjön analyserades ämnena i sediment, inga doftämnen hittades men nonylfenol förekom i halter över gränsvärdet. Höga halter av nonylfenol har även i andra studier påvisats i Kvarnarpasjön. Fortsatt övervakning av nonylfenol i sediment bör genomföras för att följa upp att halterna inte ökar. Användningen av nonylfenol har starkt begränsats sedan 25, vilket innebär att halterna i miljön bör minska. Detta antagande styrks av resultat i slam där halterna nonylfenol har minskat kraftigt (se avsnittet om slam). Slutsatsen i den nationella screeningen var att TMDD är det ämne som bör prioriteras för fortsatt övervakning. Motiveringen är att TMDD förekommer i höga halter, uppträder allmänt och är tämligen stabil. Den omfattande förekomsten i reningsverk och miljö stämmer väl med det exponeringsindex som Kemikalieinspektionen presenterat och som bygger på förutsedd risk för spridning (6,14). 35

36 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tennorganiska ämnen Bakgrund Triorganiska tennföreningar fungerar som biocider och har använts i träskyddsmedel, båtbottenfärger och konserveringsmedel. Tributyltenn (TBT) är den mest undersökta och med dagens kunskap den mest toxiska tennorganiska föreningen. TBT har sedan 196-talet använts som båtbottenfärg. Under slutet av 197-talet och början av 198-talet upptäcktes att TBT hade en mycket negativ inverkan på speciellt snäckor och musslor. På västkusten har man observerat imposex en reproduktionsstörande effekt på marina snäckor som kan uppkomma efter exponering för TBT (6,17,18). I Sverige infördes förbud mot att använda TBT på båtar 1993 och 28 infördes ett globalt totalförbud för användning av TBT som antifoulingmedel (båtbottenfärg). Inom EU är all användningen av TBT förbjuden sedan juni 21. Idag är TBT ersatt till största delen med kopparbaserade färger, men rester av de organiska tennföreningarna finns fortfarande kvar i sediment. TBT bryts ned mycket långsamt till dibutyltenn (DBT) och vidare till monobutyltenn (MBT). DBT och MBT är något mindre giftiga än TBT. Förutom i båtbottenfärg så har TBT använts i skogs-och pappersmassaindustrin och som stabiliseringsmedel i mjukplast. DBT och MBT har, förutom att vara nedbrytningsprodukter till TBT, även användningsområde inom: plastindustri, tätningsmedel, lim, fogmassor och lacker. Tennorganiska föreningar är bioackumulerande och har lång nedbrytningstid. Organiska tennföreningar kan lufttransporteras (6,17,18). TBT ingår som ett av de prioriterade ämnena i vattendirektivet. Gränsvärdet (EQS) för TBT i vatten är,2 ng/l. I bedömningen av TBT i vattenförvaltningsarbetet används ett gränsvärde för sediment på 1 µg/kg torrvikt (1). Betydligt lägre halt uppges i de norska bedömningsgrunderna (,2 µg/kg TS) (5). Under screening av miljögifter 28 uppmättes relativt höga halter i sediment (58 27 µg/kg TS) och i en uppföljande studie i sex Vätternhamnar 29 bekräftades förekomsten av ämnet (23 23 µg/kg TS) (19). Under hösten 211 gjordes ytterligare en studie av tennorganiska föreningar i länet. Provtagningslokaler och matris Tennorganiska föreningar har undersökt i sediment från fem hamnar, i ett sedimentprov taget cirka 3 meter utanför Huskvarna hamn och i sediment från djuphålor i Vättern, Sommen och Bolmen (Tabell 1, Figur 21). Resultat och diskussion Resultaten från undersökning av tennorganiska föreningar i sediment visas i Figur 22. TBT återfanns i sediment vid 9 av 15 lokaler. Halterna varierade mellan 6,6 µg/kg torrvikt och 11 µg/kg torrvikt. Högst halter uppmättes i Huskvarna hamn och i Domsand hamn. 36

37 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 1. Provtagningslokaler i undersökningen av tennorganiska föreningar 211. Lokal Sediment 3 m utanför Huskvarna hamn Bolmstad hamn Domsand hamn Hästhultasjön Huskvarna hamn Jönköpings hamn Kvarnarpasjön Omberg djuphåla Ryssbysjön S Bolmen djuphåla S Visingsö djuphåla Skärvsjö Sommen djuphåla St Aspö SO djuphåla Tranås hamn (golfbanan) 4 Domsand hamn Jönköpings hamn S Visingsö djuphåla Vättern Huskvarna hamn Tranås hamn Ryssbysjön Kvarnarpasjön Skärvsjö Hästhultasjön Kilometer Figur 21. Provlokaler för tennorganiska föreningar i Jönköpings län. Trots de höga halterna i Huskvarna hamn så kunde inte TBT påvisas i sediment 3 meter utanför hamnen, vilket tyder på att föroreningen är lokal. Inte heller i Vätterns djuphåla förekom TBT. I Sommen och Bolmen var halterna TBT högre i hamnarna än i djuphålorna. I Kvarnarpasjön hittades DBT i höga halter. Halten DBT låg på 171 µg/kg torrvikt, vilket är betydligt högre än halterna vid de övriga lokalerna. Om källan till DBT är nedbrytning av TBT eller om det finns någon annan källa till DBT är okänt. 37

38 Koncentration (µg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län monobutyltenn dibutyltenn tributyltenn (TBT) monooktyltenn monofenyltenn difenyltenn trifenyltenn Figur 22. Uppmätta halter av tennorganiska föreningar i sediment. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av tennorganiska föreningar 28. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Vid de flesta lokaler var summan av nedbrytningsprodukterna DBT och MBT högre än halten TBT. Detta tyder på att TBT härstammar från gamla synder. I Huskvarna hamn samt i Domsand hamn är dock summan av halterna DBT och MBT lägre än halten TBT, vilken kan innebära att det sker ett nytillskott av TBT. I Huskvarna hamn, Domsand hamn, Tranås hamn, Kvarnarpasjön samt Bolmstad hamn låg halterna över gränsvärdet på 1 µg/kg TS. I Huskvarna hamn och i Bolmstad hamn hittades monofenyltenn, difenyltenn och trifenyltenn. Halterna var något högre än medianhalterna. Monooktyltenn förekom endast i mätbara halter i Huskvarna hamn. Slutsats Tennorganiska föreningar, framförallt MBT, DBT och TBT, påträffades i höga halter i hamnar runt Vättern, i Bolmen och i Sommen. Halterna TBT överskrider gränsvärdet för TBT. Användingen av TBT i båtbottenfärg är troligen källan till de höga halterna. TBT har varit förbjudet att använda i båtbottenfärg sedan 1993, men på grund av långsam nedbrytning kan ämnet finnas lagrat i sediment under lång tid. I Huskvarna hamn och i Domsand hamn var halten TBT högre än den sammanlagda halten av nedbrytningsprodukterna DBT och MBT. Detta indikerar att ett nytillskott av TBT kan förekomma. Detta bör utredas vidare. I Kvarnarpasjön uppmättes mycket höga halter av DBT. I Kvarnarpasjön finns ingen hamn och båttrafiken är mycket sparsam vilket tyder på en annan källa än båtbottenfärg. Emåförbundet planerar en uppföljande studie för att titta på spridning och för att identifiera källan till DBT. 38

39 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Pyritioner Bakgrund Pyritioner är en grupp av ämnen med hög vattenlöslighet som är toxiska för akvatiska organismer, speciellt alger. Zink pyrition (ZnPT) används som biocid mot bakterier, svampar och alger. ZnPT används kommersiellt som antimjällmedel i schampon och som konserveringsmedel i kosmetika. ZnPTs löslighet i vatten gör ämnet lämpligt som tillsatts i båt- och utomhusfärger. När tennorganiska föreningar förbjöds i båtbottenfärger ökade användningen av ZnPT. Natrium pyrition (HPT) förekommer som konserveringsmedel i kosmetika och i vätskor som används inom metallindustrin, men är även nedbrytningsprodukt till andra metallpyritioner. 2-pyridinsulfonsyra (PSA) och 2,2-dithiodipyridine är nedbrytningsprodukter av ZnPT och övriga metallpyritioner. Studier har visat att när nedbrytningen ökar så minskar toxiciteten, med undantag för nedbrytningsprodukten HPT som har liknande toxicitet som metallpyritionerna. (6, 21) ZnPT är giftigt för alger vid 1,6 µg/l, HPT vid 1,1 µg/l, PSS vid 65 µg/l och PSA > 1 µg/l (21). Spridning av ZnPT till den akvatiska miljön i Sverige sker främst från antimjällschampo och båtbottenfärger. Syftet med den nationella screeningen av pyritioner var att bestämma halter och undersöka pyritioners nedbrytning genom att analysera ZnPT, 2-pyridinsulfonsyra (PSA) och andra nedbrytningsprodukter i prover från reningsverk och småbåtshamnar. I Jönköpings län undersöktes enbart utgående vatten från reningsverk. Provtagningslokaler och matris Pyritioner undersöktes i utgående vatten från tre reningsverk 212 (Tabell 11). Tabell 11. Provtagningslokaler i undersökningen av pyritioner 212. Lokal Gislaveds ARV Gnosjö ARV Vetlanda ARV Utgående vatten 39

40 Koncentration (ng/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Gislaved ARV Gnosjö ARV Vetlanda ARV Kilometer Figur 23. Provlokaler för pyritioner i Jönköpings län. Resultat och diskussion 2-pyridinsulfonsyra (PSA) uppmättes i utgående vatten från alla tre undersökta reningsverk. I utgående vatten från Gnosjö reningsverk var halten betydligt över medianhalten. Vissa pyritioner används inom metallindustrin och detta kan vara en trolig källa till de höga halterna PSA i Gnosjö PSA ZnPyr 1 5 Gnosjö ARV Gislaveds ARV Vetlanda ARV Median Figur 24. Uppmätta halter av pyritioner i utgående vatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av pyritioner 212. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 4

41 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Vid samma reningsverk förekom även ZnPT, vid övriga reningsverk kunde denna inte påvisas. Övriga analyserade substanser förekom inte i mätbara halter. De uppmätta halterna anses inte som toxiska för akvatiska organismer. Slutsats Zink pyrition och PSA förekom i utgående vatten vid Gnosjö avloppsreningsverk i högre halter än medianhalterna. Trolig orsak till detta är belastningen från metallindustrier i området runt Gnosjö. Eftersom halterna i utgående vatten inte överstiger gränsvärdena är ytterligare undersökningar inte högprioriterat. Resultat från den nationella screeningen visar också på att PSA är den substans som förekommer mest frekvent både i utgående vatten och i sediment. Den akuta toxiciteten för pyritioner minskar med ökad nedbrytning och PSA är den minst giftiga av de kända nedbrytningsprodukterna. Resultatet indikerar att en process pågår i sediment som leder till minskande toxicitet. Avsaknaden av kroniska tester av PSA i den vetenskapliga litteraturen gör det inte möjligt att uppskatta långsiktig påverkan på den akvatiska miljön (21). 41

42 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Prioriterade ämnen kandidater Bakgrund I EU s vattendirektiv (2/6/EG) 5 upprättades en lista över ett antal prioriterade ämnen I direktivet fastlås att en översyn av listan över prioriterade ämnen skall ske vart fjärde år. EU-kommissionen gav förslag på ett antal ny prioriterade ämnen inklusive gränsvärden (EQS). Efter förhandlingar beslutades 213 att 12 nya ämnen skulle läggas till listan över prioriterade ämnen i vattendirektivet (4). De föreslagna ämnena 6 undersöktes i olika matriser UNDERSÖKTA ÄMNEN Aklonifen är mycket giftig för vattenlevande organismer, bioackumulerbart samt persistent. Aklonifen är aktiv substans i bekämpningsmedel mot ogräs. I Sverige finns ett godkänt preparat vilken används för ogräsbekämpning på flertalet grödor. Spridning via avrinning är låg, men ämnet kan lagras i sediment och jord under lång tid. Spridning via avloppssystem kan ske från frukt och grönsaker. (21) Bifenox är en herbicid som i Sverige används vid odling av raps. Bifenox finns i preparatet Fox 48 SC. Den största spridningen till miljön kan ske genom spill eller sprayning av grödor. Halveringstiden för bifenox är dock förhållandesvis kort (,1 dagar i vatten och 8 dagar i sediment). Nedbrytningsprodukterna är däremot mer persistenta. (21) Cybutryne (Irgarol) är mycket giftigt för alger och har används som tillsats i båtbottenfärg. I Sverige är det numer förbjudet att använda på båtar mindre än 25 meter. Cybutryne är persistent och bioackumulerande. Halter på omkring,1 µg/l hämmar tillväxt och reproduktion hos alger. Den största källan till emissioner av cybutryne är från båtbottenfärg, via ett kontinuerligt läckage, slitage och vid hantering. Cybutryne lagras i sediment under lång tid och läckage från förorenade sediment kan förekomma. (21) Cypermetrin är ett bekämpningsmedel som främst används inom skogsindustrin för att bekämpa skadeinsekter. Viss användning sker även i privata trädgårdar och härifrån kan spridning ske via dagvatten. Användandet ökade kraftigt efter stormarna Gudrun och Per, 25 och 26 eftersom cypermetrin används för skydd av obarkat, upplagrat virke. Spridning kan då ske genom avrinning. Cypermetrin har dock låg vattenlöslighet och bryts ned relativt snabbt i marken. Tidigare har cypermetrin använts vid odling av lax och som bekämpningsmedel på raps och vete. (21) Dikofol är persistent, bioackumulerande och mycket giftigt från vattenlevande organismer. Dikofol har använts för att bekämpa kvalster, men är idag förbjudet att producera och använda inom EU. I Sverige förbjöds användningen 199. Dikofol kan lagras i sediment un- 5 EUs Ramdirektiv för vatten: 6 De föreslagna ämnena benämns prioämneskandidater i denna rapport 42

43 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län der lång tid på grund av sin persistens och möjlig spridning till miljön är troligtvis via läckage från sedimenten. (21) Diklorvos är mycket giftigt för vattenlevande organismer och är allergiframkallande. Diklorvos har använts som insektsmedel inom jordbruk och fiskodling. Ett betydande användningsområde är i växthusodling. Sista godkända preparatet förbjöds 199. Diklorvos kan bildas vid nedbrytning av triklorfon, ett bekämpningsmedel som förbjöds i Sverige 25. (21) Heptaklor är persistent, toxiskt och till viss del bioackumulerande. Heptaklor ingick i pesticiden klordan. Heptaklor förbjöds inom EU 1984, användandet upphörde i Sverige i och med förbudet av klordan Heptaklor bryts ned till heptaklorepoxid, som är mer skadligt än modersubstansen. I Sverige har inga stora mängder använts. Spridning till Sverige kommer troligtvis från atmosfären. Läckage kan ske från sediment. (21) Terbutryn är persistent i miljön och mycket giftigt för vattenlevande organismer. Terbutryn har använts som bekämpningsmedel främst inom jordbruksindustrin, men även inom akvatiska miljöer. Substansen är numer förbjuden att använda som bekämpningsmedel. Den primära användningen är idag som tillsats i färgprodukter. Spridning till miljön antas ske ifrån färgprodukter via urlakning med nederbörd, hantering, avfall eller genom avdunstning. (21) Quinoxyfen är persistent, giftigt för vattenlevande organismer samt allergiframkallande. Quinoxyfen är en fungicid som används till att bekämpa mjöldagg på spannmål, vindruvor, sockerbetor, humle och jordgubbar. Quinoxyfen har inte använts i Sverige eller i övriga nordiska länder, men används i vissa europeiska länder. Import av frukt och grönsaker är den enda påvisade källan i Sverige, från vilka spridning kan ske via avlopp och avfall. (21) Perfluoroktansulfonat (PFOS) är persistent, bioackumulerande och kroniskt giftigt. PFOS är mycket vattenlösligt och kan via denna väg transporteras i miljön. PFOS är idag förbjudet inom EU, men med vissa undantag. PFOS har använts i en rad olika produkter och har tidigare använts bland annat för behandling av textilier och i andra beläggningar för att skydda mot vatten, olja och fett. De har även ingått i brandskum och skidvalla. Idag sker den största tillförseln av PFOS från importerade textilier. (21) Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzodioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). Det finns 75 olika PCDD-kongener och 135 PCDFkongener. Dioxiner är mycket giftiga och carcinogena. Den mest giftiga kongenen är TCDD. Dioxiner bildas oavsiktligt som föroreningar vid bland annat tillverkning av vissa klorföreningar. Användning av impregneringsmedlet pentaklorfenol anses ha varit en stor källa till dioxiner i industriländer. Dioxiner bildas också vid förbränningsprocesser till exempel vid sopförbränning. En viktig källa var tidigare avloppsvatten från skogsindustrins klorblekningsprocesser. Dioxiner sprids främst via atmosfären och lagras till stor del i sediment. (21) Hexabromcyklododekan (HBCD) är persistent, bioackumulerande och kroniskt giftigt. HBCD används som flamskyddsmedel i isoleringsmaterial (EPS och PS), i plaster för elektronisk utrustning (HIPS) och inom textilindustrin. I Sverige är nästan all användning utfasad. HBCD binds till sediment eller till partiklar i jorden, spridning via grundvatten an- 43

44 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län ses som låg. Viss spridning kan ske via atmosfären. Spridning kan även ske från textilier via avloppssystem, läckage via slitage eller från deponier. (21) 17-alfa-etinylöstradiol är en syntetisk steroid som används i preventivmedel och vid behandling av klimakteriesymtom. Etinylöstradiol har relativt hög vattenlöslighet samt kan lagras i sediment. Etinylöstradiol sprids via avloppsvatten ut till den akvatiska miljön. Spridning kan även ske via avloppslam som använts inom jordbruket. Läckage kan även ske från deponier eller tillverkningsindustri. (21) 17-beta-östradiol är ett naturligt östrogen, men kan även framställas i syntetisk form. Östradiol används till hormonbehandling vid östrogenbrist t.ex. vid klimakteriebesvär och motverkar även benskörhet. Spridning av östradiol sker dels via utsöndring i urin och vidare till avloppssystemet och dels via jordbruket. Boskap kan genom sin naturliga produktion och utsöndring av hormonet sprida det till närliggande vattendrag. Förhöjda koncentrationer kan främst förväntas där utsläpp från avloppsreningsverk sker till mindre recipienter. (21) Diklofenak är en icke-steroid, febernedsättande, inflammationsdämpande och smärtstillande substans som används i flera läkemedel. I de flesta länder inom EU är läkemedel med diklofenak receptbelagt och användning för veterinära ändamål är förbjudet. I Sverige kan läkemedel med diklofenak i lägre koncentration köpas receptfritt på apotek. Spridning av diklofenak till miljön sker via utsöndring från användare till avloppsvatten. Avloppsslam som sprids på åkrar är en annan väg till spridning samt risk för utsläpp finns från tillverkare. Diklofenak adsorberar till jord och sediment men på grund av kort nedbrytningstid bör spridning till andra matriser endast ske i begränsad omfattning. I Asien har massdöd av rovfåglar kunna kopplas till exponering för diklofenak. (21) Tabell 12. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av prioämneskandidater. Lokal Ytvatten Passiva provtagare Fisk Bolmen Emån nedstr. Målilla Emån nedstr. Nyboholms bruk Kvillsfors Emån nedstr. Vetlanda Emåns utlopp Gnosjöån nedstr. ARV Hären Lagan nedstr. Värnamo Lillån nedstr. Bankeryd ARV Munksjön Nissan nedstr. Gislaved * Sjunnendammen nedstr. Vetlanda Svartån nedstr. Tranås ARV Torsjöån nedstr. Eksjö ARV Vättern Vidöstern * Resultat saknas eftersom den passiva provtagaren försvann under mätperioden 44

45 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Provtagningslokaler och matris Prioämneskandidaterna analyserades i ytvatten, passiva provtagare eller i fisk vid sammanlagt 14 lokaler (Tabell 12, Figur 25). Diklofenak, terbutryn, diklorvos och cypermetrin analyserades i passiva provtagare. PFOS, HBCD, dioxiner, dikofol och heptaklor mättes i fisk medan quinoxyfen analyserades både i fisk och i vatten. Aklonifen, bifenox, cybutryne, 17- alfa-etinylöstradiol, 17-beta-östradiol analyserades i ytvatten. Provtagningen genomfördes 212 eller 213. Några av lokalerna provtogs både 212 och 213. Resultat och diskussion Den passiva provtagen vid lokalen Nissan nedströms Gislaved försvann under mätperioden och resultat saknas därmed från denna lokal. Av de ämnen som analyserades i vatten och i passiva provtagare var det endast diklofenak, terbutryn samt diklorvos som fanns i mätbara halter. Samtliga av dessa uppmättes med hjälp av passiva provtagare. Halterna från passiva provtagare har räknats om till motsvarande halt i vatten. Diklofenak förekom vid alla lokaler förutom i Bolmen (Figur 26). Högst halter återfanns i Munksjön och Lillån, båda två är recipienter till avloppsreningsverk. Vid flera lokaler var halterna högre än medianvärdet, men överskrider inte gränsvärdet på 1 ng/l. 4 Vättern (fisk) Svartån Lillån Munksjön Torsjöån Nissan Gnosjöån Hären Vidöstern Lagan Emån Sjunnendammen Kvillsfors Kilometer Figur 25. Provlokaler för prioämneskandidater i Jönköpings län. 45

46 Koncentration (ng/l) Koncentration (ng/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Terbutryn och diklorvos var de enda bekämpningsmedlet som förekom i mätbara halter. Terbutryn hittades vid samtliga lokaler förutom i Bolmen (Figur 27). Medianhalten för landet var <,81, vilket innebär att halterna i Jönköpings län var betydligt högre. Halterna överskrider dock inte gränsvärdet på 65 ng/l. Diklorvos påvisades endast vid en lokal, Bolmen, i en halt på 18 ng/l. Halten överskrider gränsvärdet på,6 ng/l Figur 26. Uppmätta halter av diklofenak i passiva provtagare omräknat till halter i vatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Gränsvärdet (EQS) på 1 ng/l (vågrät linje) är ett förslag framtaget i vattendirektivet.,5,4,3,2,1 Figur 27. Uppmätta halter av terbutryn i passiva provtagare omräknat till halter i vatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 46

47 Koncentration (µg/kg VV) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Av de ämnen som undersöktes i fisk hittades PFOS, HBCD och dioxiner i halter över rapporteringsgränsen. Resultatet för HBCD och PFOS visas i Figur 28. HBCD analyserades i hela abborrar i storleken 15 till 2 cm. Fisken från Vättern var dock större (cirka 3 cm), detta berodde på brist på fisk i rätt storlek. Högst halter av HBCD förekom i fisk från Vättern och Munksjön, men halterna ligger under gränsvärdet för HBCD i biota (167 µg/kg våtvikt). PFOS, som analyserades i muskel från abborrar, följde samma mönster som HBCD med högst halter i Vättern och Munksjön. Halterna i fisk från Vättern överskred gränsvärdet för PFOS (9 µg/kg våtvikt). Dioxiner och dioxinlika PCBer analyserades i muskel från abborrar. Ämnena påvisades i fisk från samtliga lokaler, men halterna låg under gränsvärdet. Högst halterna i länet fanns i fisk från Vättern (Figur 29) Summa HBCDs* PFOS** PFOS EQS Figur 28. Uppmätta halter av PFOS och HBCD i abborre 15 till 2 cm. *Hela fisken har analyserats **Fiskmuskel har analyserats. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 47

48 Koncentration (µg/kg VV) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län ,7,6,5,4,3,2 Summa PCDD/Fs + PCBs** EQS Summa PCDD/Fs + PCBs,1 Figur 29. Uppmätta halter av PCDD/F + PCB i abborre 15 till 2 cm. **Fiskmuskel har analyserats. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Slutsats Femton kandidater till listan över prioriterade ämnen analyserades Av dessa var det endast ett fåtal som påträffades i mätbara halter. Av de tre läkemedelssubstanserna var det endast diklofenak som kunde påvisas. Halterna var generellt sett låga, något högre halter uppmättes i Lillån (recipient till Bankeryds ARV), Munksjön (recipient till Simsholmens ARV) och Torsjöån (recipient till Eksjö ARV). Halterna ligger under föreslaget EQS-värde. Rapporteringsgränsen för de två östrogena substanserna var högre än föreslagna EQSvärden. Några slutsatser om halterna går således inte att dra. En uppföljande studier med lägre rapporteringsgränser krävs. Screening av läkemedel har genomförts tidigare i länet (25), men läkemedel analyserades då enbart i inkommande och utgående avloppsvatten och i slam. Vid denna undersökning förekom diklofenak i utgående vatten vid flertalet reningsverk och i slam. Reningsgraden för läkemedel är generellt sett låg och forskning pågår för att förbättra reningstekniken. Uppströmsarbete är en viktig åtgärd för att minska halterna till miljön. De tre läkemedelssubstanserna diklofenak, 17-alfa-etinylöstradiol och 17- beta-östradiol inkluderades inte till listan över prioriterade ämnen. De adderades istället till en bevakningslista en lista över möjliga kandidater till kommande revideringar av prioriterade ämnen. Terbutryn var det enda bekämpningsmedlet som förekom i mätbara halter i länet. Halterna vid samtliga lokaler förutom i Bolmen var högre än medianhalterna, men är mycket lägre än EQS-värdet. Terbutryn är förbjuden att användas som bekämpningsmedel och används numer i huvudsak som tillsats i färg. Vad som orsakar de förhållandevis höga halterna i Jönköpings län är inte känt, dock så är halterna så pass låga jämfört med gränsvärdet att någon uppföljning i nuläget inte bedöms vara priorterat. Diklorvos uppmättes i Bolmen i en halt på 18 ng/l vilket överskrider EQS-värdet på,6 ng/l. Rapporteringsgränsen för diklorvos varierade mellan 16 till 37 ng/l vid lokalerna i 48

49 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Jönköpings län. Det går därför inte att utesluta att halterna diklorvos vid övriga lokaler inte överskrider EQS. En uppföljning bör göras med lägre rapporteringsgräns. PFOS, HBCD och dioxiner hittades i fisk från samtliga lokaler, med högst halter i fisk från Vättern. I Vättern låg halten PFOS över gränsvärdet. Tidigare studier av PFOS i fisk från Vättern (21, 211, 214) bekräftar att fisken innehåller höga halter av PFOS. Halterna varierade mellan,97 ng/g våtvikt till 7 ng/g våtvikt. Av sammanlagt 33 analyserade fiskar i Vättern hade 15 fiskar halter över gränsvärdet på 9,1 ng/g våtvikt. Eftersom endast enstaka fiskar analyserats med avseende på PFOS de senaste åren bör en uppföljning göras för att få en bättre bild av situationen. Med den kunskap vi har idag så antas det inte föreligga några risker med att äta fisken med tanke på halten av PFOS. Det är dock viktigt att följa de kostrekommendationer som finns för fisk i Vättern. Kostråden gäller för barn upp till 18 år, gravida och kvinnor i barnafödande ålder. Dessa hittas på livsmedelsverkets hemsida (23). 49

50 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Metaller i abborre Bakgrund Miljögifter i fisk tillkom som ett nytt regionalt miljöövervakningsprogram 29. Ett antal utvalda sjöar fiskas vart femte år och metaller analyseras i levern på abborre (i storleken 15 till 2 cm). Fisket samordnas med det nätprovfiske som görs inom kalkeffektuppföljningen. Metaller i abborre har även undersökts i muskel i samband med provtagningarna av prioämneskandidater Resultaten från dessa provtagningar redovisas i detta avsnitt. Provtagningslokaler och matris Inom det regionala miljöövervakningsprogrammet har metaller i fisk analyserats från elva sjöar (Tabell 13, Figur 3). Metaller har analyserats i lever i abborre. Inom screeningen av föreslagna prioriterade ämnen undersöktes metallhalter i muskel i abborre vid sex lokaler (Tabell 13, Figur 3). Tabell 13. Provtagningslokaler för undersökningar av metaller i fisk. Lokal Muskel Lever Bolmen Byasjön Hagasjön Hären Holmeshultasjön Lillån Majsjön Rasjön Sjöarpasjön Sjunnendammen Skärvsjö Smörhultasjön Store Malen Vättern Vidöstern Voxtorpasjön 5

51 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 3. Sjöar där abborrar analyserats med avseende på metaller i Jönköpings län. Resultat och diskussion I elva sjöar analyserades metaller i lever från abborrar under perioden 21 till 213. Abborrarna fiskades med nät och abborrar i storleken 15 till 2 centimeter användes. Resultaten från provtagningarna presenteras i Figur 31 Figur 33. För kvicksilver i biota finns ett gränsvärde (EQS) framtaget inom EU s vattendirektiv. Övriga metaller saknar EQS för biota, men för en jämförelse används så kallade QS-värden. Detta är gränsvärden som finns redovisade i bakgrundsinformation om de prioriterade ämnena inför fastställande av EQS. Det finns gemensamma gränsvärden inom EU för högsta tillåtna kvicksilverhalter i vissa livsmedel som säljs. För fiskprodukter är gränsvärdet,5 milligram per kilo. För vissa fiskarter, som gädda och ål, är gränsvärdet 1, milligram per kilo. På livsmedelsverkets hemsida finns kostråd som innebär att man inte bör äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksom under graviditet och amning. För ytterligare information om kostråd se livsmedelsverkets hemsida (23). Kadmiumhalterna i lever överskrider gränsvärdet på,16 mg/kg våtvikt vid samtliga undersökta lokaler. Gränsvärdet är dock framtaget för att skydda sekundära predatorer och gäller för en halt på,16 mg/kg våtvikt för hela organismen. Kadmium ackumuleras i lever och njurar, vilket innebär att halten kadmium i hela organismen (abborren) troligen är be- 51

52 Koncentration (mg/kg våtvikt) Koncentration (mg/kg våtvikt) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län tydligt lägre. Detta gör det svårt göra en korrekt bedömning av resultatet. Vid de sex lokaler där kadmium analyserades i muskel låg samtliga halter under rapporteringsgränsen. 2,5 2 1,5 1,5 Figur 31. Uppmätta kadmiumhalter i lever från abborrar i storleken 15 till 2 cm. Proverna är tagna Den heldragna linjen representerar gränsvärdet på,16 µg/kg våtvikt.,8,7,6,5,4,3 Co Cr Ni Pb,2,1 Figur 32. Uppmätta metallhalter i lever från abborrar i storleken 15 till 2 cm. Proverna är tagna I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 52

53 Koncentration µg/kg våtvikt Koncentration (mg/kg våtvikt) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län ,7,6,5,4 Hg (muskel) Hg (lever) EQS Hg,3,2,1 Figur 33. Uppmätta kvicksilverhalter halter i lever och muskler från abborrar i storleken 15 till 2 cm. Proverna är tagna I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Den heldragna linjen representerar det EU-gemensamma gränsvärdet (EQS) på,2 mg/kg våtvikt. Livsmedelsverkets gränsvärde för konsumtion ligger på,5 milligram kvicksilver per kilo. Resultaten från analyserna av metaller i muskel från abborre redovisas i Figur 34 och Figur 35. Barium hittades i mätbara halter endast i Vidöstern, rapporteringsgränsen var dock ungefär lika hög som den uppmätta halten As Ba Cu Hg 5 Figur 34. Uppmätta halter av arsenik (As), Barium (Ba), koppar (Cu) och kvicksilver (Hg) i muskel från abborrar i storleken 15 till 2 cm. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen, med undantag för kvicksilver i Bolmen där ingen analys av detta ämne utfördes. Höga halter av kvicksilver förekom i fisk från samtliga sjöar, betydligt över det EUgemensamma gränsvärdet på,2 mg/kg våtvikt (Figur 33 och Figur 34). I Voxtorpasjön, Vättern, Munksjön, Hären, Vidöstern och Sjunnedammen ligger halten även över gränsvärdet för konsumtion (,5 mg/kg våtvikt). Halterna överskrider även medianhalterna i alla 53

54 Koncentration µg/kg våtvikt Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län sjöar förutom i Hären. I Bolmen analyserades inte kvicksilver i abborrarna. Koppar och zink påvisades i fisk från samtliga sjöar (Figur 34 och Figur 35). För dessa metaller finns inga gränsvärden att jämföra halterna med, men halterna ligger på ungefär samma nivå som halterna i övriga landet. Kadmium, nickel, krom och bly kunde inte detekteras i muskel från abborre vid någon lokal Figur 35. Uppmätta halter av zink (Zn) i muskel från abborrar i storleken 15 till 2 cm. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen Slutsats Höga kvicksilverhalter i fisk är allmänt förekommande i Sverige. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i fisk är höga är internationella luftnedfall. Det EU-gemensamma gränsvärdet överskrids i fisk från samtliga undersökta sjöar i Jönköpings län. Detta gränsvärde gäller dock inte för konsumtion av fisk. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk (23). Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde på,5 mg/kg. Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1, mg/kg. Cirka hälften av de undersökta sjöarna har dock halter över gränsvärdet för konsumtion. Kadmiumhalterna i lever överskrider gränsvärdet för kadmium i fisk, men eftersom gränsvärdet är framtaget som ett värde för att minimera risken för sekundära predatorer och gäller för hela organismen är det svårt att utvärdera resultaten jämfört med detta gränsvärde. Fisk från några av sjöar har betydligt högre halter av kadmium (Voxtorpasjön, Skärvsjö och Store Malen) än övriga. En uppföljning av dessa resultat bör prioriteras. 54

55 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Metaller i vatten Bakgrund I samband med screeningen av prioämneskandidater analyserades metaller i vatten. Kadmium, bly, nickel och kvicksilver är prioriterade ämnen inom vattendirektivet och för dessa ämnen finns gränsvärden (EQS) (4). Zink, krom och koppar tillhör de så kallade särskilt förorenande ämnena (SFÄ). SFÄ har nationella gränsvärden, så kallade klassgränser (1). Gränsvärden för metaller i vatten visas i Tabell 14. Tabell 14. Gränsvärden för metaller i vatten. Enhet Cd Ni Pb Hg Cu Cr Zn Vatten µg/l,8 -,25 4 1,2, Provtagningslokaler och matris Provtagningen utfördes 212 eller 213 vid fyra lokaler (Tabell 15, Figur 36). Ytvatten från Kvillsfors analyserades både 212 och 213. Tabell 15. Provtagningslokaler för undersökningar av metaller i vatten Lokal Emån nedströms Nyboholms bruk Kvillsfors Gnosjöån nedströms ARV Lillån nedströms Bankeryd ARV Torsjöån nedströms Eksjö ARV Ytvatten Resultat och diskussion I Figur 37 visas uppmätta halter av koppar, nickel och zink. Kopparhalterna låg ungefär på samma nivå som medianhalterna och överskrider inte gränsvärdet för koppar (4 µg/l). Halterna av zink och nickel i Gnosjöån överskrider både medianhalterna och respektive gränsvärde. Gnosjöån är en del av Anderstorpsån och i vattendragets närområde finns många metallindustrier samt förorenade områden. Halterna av nickel och zink vid övriga lokaler ligger under sina gränsvärden. Uppmätta halter av bly, kadmium och krom visas i Figur 38. I Gnosjöån är halterna av samtliga metaller högre än halterna vid de övriga lokalerna, men överskrider inte gränsvärdena. Kvicksilver kunde inte påvisas i mätbara halter vid någon lokal. 55

56 Koncentration (µg/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Lillån Torsjöån Kvillsfors Gnosjöån Kilometer Figur 36. Provlokaler från screeningen av prioämneskandidater där metaller analyserades i Jönköpings län Cu Ni Zn 4 2 Lillån Gnosjöån Torsjöån Kvillsfors (212) Kvillsfors (213) Median Figur 37. Uppmätta halter av koppar (Cu), nickel (Ni) och zink (Zn) i vattenprov. I Emån har analyser gjorts både under hösten 212 och våren 213. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen

57 Koncentration (µg/l) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län ,2 1,8,6 Pb Cd Cr,4,2 Lillån Gnosjöån Torsjöån Kvillsfors (212) Kvillsfors (213) Median Figur 38. Uppmätta halter av bly (Pb), kadmium (Cd) och krom (Cr) i vattenprov. I Emån har analyser gjorts både under hösten 212 och våren 213. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Slutsats Höga metallhalter förekommer i Gnosjöån, framförallt av zink och nickel. Halterna nickel överskrider EQS-värdet på 4 µg/l och zinkhalten ligger över klassgränsen på 3 µg/l. Dessa höga metallhalter bekräftas av många analyser från till exempel den Samordnade Recipient Kontrollen (SRK). Gnosjöån (Vattenförekomst: Götarpsån: Hären-Töllstorpaån) har sänkt status på grund av nickel och zink. Åtgärder för att minska belastningen av dessa två ämnen krävs. 57

58 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Bekämpningsmedel Bakgrund Användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket leder till spridning av bekämpningsmedel till vattendrag och sjöar. Där utgör dessa en ekologisk stress för vattenlevande organismer. För att kunna relatera uppmätta halter av bekämpningsmedel i ytvatten till den potentiella risk de innebär för akvatiska organismer i vattenmiljön har riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten tagits fram av Kemikalieinspektionen (27). Riktvärden anges för bekämpningsmedel som inte finns med bland de prioriterade ämnena enligt vattendirektivet. Riktvärdena finns i bilaga 3. Det har visat sig vara svårt att detektera vissa substanser i halter ned till riktvärdet. Den nationella miljöövervakningen av pesticider visar att det regelbundet påträffas bekämpningsmedel i vattendrag (24). I Jönköpings län har få studier av bekämpningsmedel i miljön gjorts. För att undersöka förekomsten av bekämpningsmedel genomfördes en pilotstudie under 212 i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i Jönköpings län. Provtagningslokaler och matris Provtagning genomfördes i Lillån i Bankeryd vid 4 tillfällen (6 juni, 19 juni, 7 juli och 17 juli) under sommaren 212 ( Figur 39). Lillåns avrinningsområde utgörs av en hög andel jordbruksmark (47 %). Analyserna av vattenproverna genomfördes av ALS Scandinavia. Ingående ämnen och redovisade rapporteringsgränser samt riktvärden finns beskrivet i bilaga 3. Vid en första rapportering från ALS var analyserna utförda på ämnen som inte ingick i den beställning som var gjord. Efter omanalys gick det att ta fram analyssvar för de flesta av de ämnen som ingick i den ursprungliga beställningen. De ämnen som inte gick att bestämma efter den felaktiga hanteringen var gruppen av fenoxisyror (2,4-DP, bentazon, MCPA, och MCPP). Resultat och diskussion Det prov som togs den 19 juni innehöll amidosulfron med en analyserad halt av,13 µg/l. Övriga analyserade prover hade halter av pesticider som låg under de angivna rapporteringsgränserna. Mätvärdesspår 7 av BAM och 2,6-diklorbensamid förekom i samtliga prov, i två prov förekom även mätvärdesspår av primikarb. Samtliga analysvärden finns i bilaga 1. Bekämpningsmedel har analyserats i länet vid enstaka tillfällen under åren (Tabell 16). Ett fåtal av ämnena har påträffats i högre halter än riktvärdet (Tabell 16). 7 Mätvärdesspår innebär att ämnet förekommer i provet men i så låg halt att det inte går att uppge en bestämd halt. 58

59 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 39. Avrinningsområdet för Lillån där provtagning genomfördes samt provlokalen (grön punkt). Slutsats Det uppmätta värdet av amidosulfron ligger under det riktvärde som kemikalieinspektionen anger på,2 µg/l. Baserat på provtagning och analys av prover i Lillån är slutsatsen att belastningen av bekämpningsmedel inte utgör ett hot mot vattenkvaliteten i Lillån. Avrinningsområdet för Lillån innehåller en förhållandevis stor andel jordbruksmark i Jönköpings län. Det bedöms därför som att andra avrinningsområden i Jönköpings län inte bör vara utsatta för en risk från pesticider i ytvatten. Det går dock inte att utesluta att andra områden där användning av bekämpningsmedel är stor eller där spridningsmöjligheterna för bekämpningsmedel är större än i Lillån kan vara utsatta för risk. 59

60 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 16. Halter av bekämpningsmedel som analyserats i Jönköpings län samt överstigande av riktvärden enligt Kemi (27) i Jönköpings län. Ämne Medelhalt F län (µg/l) Riktvärde Kemi (µg/l) Provtaget år AMPA, Azoxystrobin,85,9 29 BAM,9 Saknas 29 Bentazon, Bitertanol,2,3 29 Diklorprop, Diuron,13 Saknas DMST, DNOC,45 Saknas 29 Fluorxipyr 1, Glyfosat, Iprodion,35,2 29 MCPA 1, (29=,2 µg/l) Metamitron, Propokonazol, Terbutylazin-hydroxy,39,2 (preliminärt riktvärde) 29 Flera av de analyserade ämnena har en rapporteringsgräns som ligger ovanför de riktvärden som kemikalieinspektionen föreslår för bekämpningsmedel i ytvatten (27). Sulfosulfuron och tifensulfuronmetyl har en angiven rapporteringsgräns som ligger på det föreslagna riktvärdet medan rapporteringsgränsen för diflufenikan, diklorvos, irgarol, klorpyrifos, metsulfuronmetyl, terbutryn och triklorfon ligger under det föreslagna riktvärdet. Diklorvos och metsulfuronmetyl har inte sålts i några betydande kvantiteter i Sverige mellan 26 och 211 (28) och bör därför inte förekomma i Lillån. Användningen av irgarol är främst som båtbottenfärg, vilket gör att risken för förorening av Irgarol i mindre vattendrag är liten. För att kunna uppskatta den kemiska risken från bekämpningsmedel i vattenförekomster i Jönköpings län bör en analysmetod användas som har en lägre rapporteringsgräns än de föreslagna riktvärdena. I tidigare undersökningar av bekämpningsmedel i länet överstiger uppmätta halter av iprodion och terbutylazin-hydroxy de riktvärden som föreslagits (27), halterna ligger även högre än riksgenomsnittet. MCPA uppvisade höga värden under 9-talet men anses inte utgöra någon risk i dagsläget. Föroreningsnivån samt användning av iprodion och terbutylazin-hydroxy bör följas upp i länet. 6

61 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Slam 1995 till 212 Bakgrund Slam från reningsverk innehåller bland annat kväve, fosfor, kalium, mikronäringsämnen och organiskt material. Återföring av fosfor till åkermark via slam kan vara en del i ett resurseffektivt kretslopp av fosfor. Slam kan dock innehålla oönskade ämnen såsom metaller och organiska ämnen. De ämnen som hittas i slam återspeglar de kemikalier som förekommer i de varor och produkter som vi använder i samhället. Största delen av metallerna återfinns i slammet eftersom de är bundna till partiklar. Metallhalterna i utgående avloppsvatten från reningsverk är i allmänhet relativt låga. För de organiska ämnena är det deras egenskaper som styr i vilken fraktion de återfinns. Vattenlösliga ämnen följer huvudsakligen med det utgående vattnet ut i recipienten medan merparten av ämnen med lägre vattenlöslighet anrikas i slammet. I den nationella övervakningen av slam ingår nio reningsverk, inget reningsverk i Jönköpings län finns med bland dessa. Ett samlingsprov per reningsverk tas ut i oktober och i proven analyseras ett stort antal ämnen (29). En tydlig trend har varit att metallhalterna i slam sjunker, medan organiska ämnen följer användningen i samhället det vill säga att halterna av organiska ämnen som har fasats ut minskar och halterna av ämnen där användningen ökat i samhället ökar. Totalt har fler än 25 organiska föroreningar påträffats i slam. En stor variation finns i halterna, men linjära alkylsulfonater (LAS), ftalater och nonylfenol förekommer i högst halter. Läkemedel och läkemedelsrester har fått stor uppmärksamhet under senare år. Läkemedel kan dels påverka bakterierna i reningsverkets reningsprocess, men även ha effekt på organismer ute i miljön. Den största delen av analyserade läkemedel återfinns i utgående vatten, men vissa läkemedel hittas i slam. För flertalet läkemedel är halterna i inkommande avloppsvatten jämförbara med de i utgående vatten, vilket tyder på att läkemedel inte bryts ned i reningsverken. Reningsverken idag är konstruerade för att minska utsläppen av näringsämnen och inte för att bryta ned andra oönskade ämnen. Mycket forskning pågår för att hitta bättre tekniker för att rena bort vissa organiska ämnen. I februari 212 fick Naturvårdsverket ett uppdrag av regeringen om hållbar återföring av fosfor. Resultatet från uppdraget redovisas i en rapport (3). I rapporten föreslås bland annat ett antal nya gränsvärden i slam (mg/kg TS) för metaller och fem organiska ämnen. De organiska ämnena är BDE-29, dioxiner, klorparaffiner, PCB och PFOS. Enligt förslaget skall gränsvärdena för dessa ämnen börja gälla 215 och därefter skall en stegvis sänkning av gränsvärdena införas fram till 23. På regional nivå görs ingen provtagning av slam inom miljöövervakningen, men de tillståndspliktiga reningsverken i länet rapporterar in slamdata till Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP). Inrapporterad slamdata från SMP har sammanställts och analyserats och resultatet redovisas i detta avsnitt. 61

62 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Provtagningslokaler och metod I utvärdering har slamdata från 17 tillståndspliktiga reningsverk i länet använts (Tabell 17). Slamdata från åren 1995 till 211 har samlats in från miljörapporter, EMIR och SMP. Efter kontakt med avloppsreningsverken har en del kompletteringar av materialet gjorts. All slamdata som utvärderats i denna rapport finns lagrad i den nationella screeningdatabasen på IVL Svenska Miljöinstitutet AB (33). För att kunna jämföra och utvärdera om det blivit någon statistisk säkerställd förändring under perioden 1995 till 211 så delades data upp i två sexårsperioder en i början och en i slutet. Data saknades från tre avloppsreningsverk 1995 så första perioden omfattar åren 1996 till 21 och jämförs med perioden 26 till 211, förutom för Djupadals avloppsreningsverk som startade Första perioden omfattar då istället åren 1999 till 24. Data har testats med icke-parametriskt Wilcoxon/Kruskal-Wallis-test för att påvisa eventuella statistiskt signifikanta skillnader mellan de två perioderna. Resultaten presenteras i boxplotdiagram och i Tabell 18. Alla statistiska analyser har gjorts i det statistiska programmet JMP (32). Faktaruta: Boxplotdiagram I ett Boxplotdiagram åskådliggörs data i form av en låda, som rymmer den mittersta hälften av datat. Det som visas i ett boxplotdiagram är: medianvärdet, undre och övre kvartilen samt minimum och maximum. Eventuella extremvärden betraktas som outliers och markeras i denna rapport som punkter. Kvartilavståndet kallas avståndet mellan övre och undre kvartilen, det vill säga längden på lådan. Lådan innehåller 5 % av värdena. Medianvärdet visas med ett streck genom lådan. Det högsta (maximum) respektive lägsta värdet (minimum)visas genom linjer som utgår från lådan. För varje ämne visas hur halten och mängden förändras mellan de två perioderna per avloppsreningsverk (boxplotdiagram). Hur halt och mängd varierar under åren 1995 till 211 i olika avloppsreningsverk presenteras för några utvalda reningsverk i rapporten. De ämnen som utvärderats är kadmium, kvicksilver, bly, krom, nickel, koppar, zink och nonylfenol. Vissa ämnen har endast analyserats enstaka år eller i enstaka reningsverk vilket gör att det inte var möjligt att göra en statistisk utvärdering. Detta gäller silver, kobolt, summapah, summapcb och toluen. All data går att hämta på IVLs hemsida (33). Faktaruta: Statistik signifikans Signifikans är inom statistiken ett begrepp för att ange hur sannolikt det är att skillnader mellan två urval ej beror på slumpen. Om P (sannolikheten) är: >,5 är skillnaden icke-signifikant,1 < P,5 är skillnaden enstjärnig signifikant (Signifikans*),1 < P,1 är skillnaden tvåstjärnig signifikant eller (Signifikans**) P,1 är skillnaden trestjärnig signifikant eller (Signifikans***) Detta betyder att vid enstjärning signifikans är sannolikheten att det är en verklig skillnad mellan grupperna 95 procent, vid tvåstjärning signifikans är sannolikheten 99 procent och vid trestjärnig signifikans är sannolikheten 99,9 procent att det är en verklig skillnad. 62

63 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 17. Ingående avloppsreningsverk i sammanställningen och utvärderingen av slamdata från 1995 till 211. Plats Kommun N SWEREFF E SWEREFF Storlek personekvivalenter (pe) Bankeryd ARV Jönköping Djupadal ARV Sävsjö Eksjö ARV Eksjö Gislaved ARV Gislaved >2 Gnosjö ARV Gnosjö Gränna ARV Jönköping Habo ARV Habo Hillerstorp ARV Gnosjö Huskvarna ARV Jönköping >2 Mariannelunds ARV Eksjö Mullsjö ARV Mullsjö Nässjö ARV Nässjö >2 Simsholmens ARV Jönköping >2 Tranås ARV Tranås Vetlanda ARV Vetlanda Vrigstad ARV Sävsjö Värnamo ARV Värnamo >2 Resultat och diskussion En sammanställning över medelvärden för varje ämne presenteras i Tabell 18. Det som visas i tabellen är medelhalter av varje ämne för perioden med standardavvikelse. Förändringen i medelhalt mellan period ett ( ) och period två (26 211) uppges som förändring i procent och om förändringen är statistisk signifikant markeras med antal stjärnor. Generellt sett är trenden att halterna har sjunkit mellan de två perioderna. Om alla reningsverk jämförs så har halterna sjunkit för samtliga ämnen och för fyra ämnen (kadmium, kvicksilver, bly och nonylfenol) är skillnaden trestjärnigt statistiskt signifikant. Störst förändring har skett i medelhalt av nonylfenol (67 procentig sänkning ***). Nonylfenolanvändningen begränsades kraftigt 25 och detta verkar vara orsak till den nedåtgående trenden. Kadmium Kadmium är en tungmetall som finns naturligt i bergrunden. Kadmium har haft många användningsområden, till exempel i batterier, ytbehandling, färger och stabilisatorer i plaster. I Sverige förbjöds användningen av kadmium i stabilisatorer för plaster 1982 och kadmiumutsläppen har minskat kontinuerligt sedan dess. Kadmium är mycket giftigt för i stort sett alla levande organismer. Hos människor kan höga halter av kadmium orsaka njurskador och skelettdeformationer. Kadmium tillförs miljön bland annat via luftföroreningar, användning av handelsgödsel, rötslam och stallgödsel. Människor får i sig kadmium främst via födan. Det finns EU-gemensamma gränsvärden för högsta tillåtna kadmiumhalter i de livsmedel som säljs. Gränsvärdena varierar för olika livsmedelsgrupper men ligger i regel mellan,5,3 milligram per kilo livsmedel. (11, 31) 63

64 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tabell 18. I tabellen visas medelvärden (mg/kg TS) med standardavvikelse för varje ämne per avloppsreningsverk (ARV) för perioden Förändringen från den tidigare perioden ( ) anges i procent. Minustecken före procentsats betyder att halterna har minskat. Rutor med grön ram betyder en statistisk signifikant minskning, rutor med röd ram en statistisk signifikant ökning. Signifikansnivå anges med *, **, *** samt är färgmarkerade med olika nyanser av respektive färg. Gul markering betyder att värdet ligger över gränsvärdet. För Vrigstad ARV saknas data för period 1. Plats Antal prov Medel Kadmium (mg/kgts) Medel Kvicksilver (mg/kgts) Medel Bly (mg/kgts) Medel Krom (mg/kgts) Medel Nickel (mg/kgts) Medel Koppar (mg/kgts) Medel Zink (mg/kgts) Medel Nonylfenol (mg/kgts) Gränsvärde 2 2, Alla ARV 12,71±,75,59±,3 15,9±18,3 33±17 13,4±6,8 248± ±182 5,6±3,8 Förändring (%) -22*** -34*** -37*** * -1,6-67*** Bankeryd 6,32±,6,55±,29 5±1,7 37±15 6,5±2,6 2±31 35±18 3,3±1,2 Förändring (%) ** -66** ** Djupadal 6,94±,38,49±,1 11,5±2,8 23±3 13,1±1,5 237±27 464±67 2,1±1 Förändring (%) * 31* 34* -26* 13,6-62* Eksjö 6 4,76±3,84,99±,31 67,7±46,6 65±11 14,4±1,3 364±24 744±339 8,5±2,3 Förändring (%) 274** -47* 84 54** 43** -1 47* -52* Gislaved 6,67±,4,76±,23 16,1±3,1 24±2 13,9±,9 28±44 573±33 7,1±1,3 Förändring (%) -48** -34* -63** 17* ,1-71** Gnosjö 6,43±,7,3±,6 7,8±3,4 18±7 9,6±4,2 19±21 26±38 1,8±,5 Förändring (%) -4** -66** -68** -44* 19-55** -2,2* -75** Gränna 6,37±,6,37±,9 8,8±2,5 46±7 12,6±2,1 271±23 291±44 2,6±,8 Förändring (%) -3-53* -47* -35** * -4,8-68** Habo 6,39±,7,49±,7 5,2±2,6 51±5 11,4±1,1 22±15 389±31 3,9±2,6 Förändring (%) ** -75** 215** ,5-65* Hillerstorp 6,65±,17,29±,7 22±11,4 28±6 32,1±4,7 22±64 62±38 5,8±1,8 Förändring (%) -42* * * -6,7-79** Huskvarna 6,53±,7,73±,18 14±2,1 42±6 15,6±,8 35±14 464±37 9,1±2,3 Förändring (%) -36** -34* -46** -35** -22** -23** -18,7* -75** M-lund 6,7±,14,9±,28 18±5,7 22±1 22,6±3,1 116±11 498±43 5,9±2,8 Förändring (%) ** ,4** -3 Mullsjö 6,24±,1,17±,7 3,8±,6 24±1 5,1±1,7 19±43 184±43 1,5±1 Förändring (%) -36* -56** -63** ,5-42 Nässjö 6,47±,13,59±,5 12,2±1,4 24±2 8,4±,3 232±34 4±53 4,4±1,5 Förändring (%) -48** -46** -57** -27* ,5-68** Simsholmen 6,6±,6,91±,19 16,5±3 38±1 15,3±2 39±22 612±32 8,8±2,3 Förändring (%) -54** ** -45** -46** -12* -24,2** -78** Tranås 6,77±,7,86±,15 24,2±3,4 65±18 19,4±,7 457±7 667±33 11,3±3,4 Förändring (%) -41** 24-31* -54* ,7-63* Vetlanda 6,62±,8,65±,13 2,4±11,2 2±1 1,8±1,1 276±24 385±14 2,5±,9 Förändring (%) ** ,8* -52* Vrigstad 6,3±,3,18±,7 3,2±1,4 13±2 5,8±1,2 79±2 215±44 4,7±3,2 Förändring (%) -52** -69** -82** 69* 12** -34** -26,2** Värnamo 6,68±,17,81±,18 14,2±2 25±7 1,6±1,3 421±32 581±65 11,7±4,5 Förändring (%) -69** ** ,5* -59* 64

65 Kadmium (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Halten kadmium sjunker i nästan alla avloppsreningsverk (Figur 4). Mest sjunker halterna där koncentrationerna från början var höga. Skillnaden mellan perioden och för hela gruppen avloppsreningsverk är trestjärnigt statistiskt signifikant (Tabell 18). Halten i avloppsreningsverken i Gislaved, Gnosjö, Hillerstorp, Huskvarna, Mullsjö, Nässjö, Simsholmen, Tranås, Vrigstad och Värnamo minskar (Figur 4, Tabell 18). I Eksjö ARV ökar kadmiumhalten mellan perioden och (Figur 4, Tabell 18). Medelhalten (4,8 mg/kg TS) är nästan fyra gånger högre under period än under perioden Bortser man från den mycket höga halten 211 (12,5 mg Cd/kg TS) så är medelvärdet istället 3,2 mg/kg TS (Figur 42). Skillnaden mellan perioderna är fortfarande hög. Gränsvärdet för kadmium (2 mg/kg TS) överskrids under alla åren 26 till 211. En orsak till de förhöjda halter kan vara ett ökat ledningsunderhåll med tätare spolningar för att minska mängden sediment som ansamlats i ledningarna. Eventuellt kan även en utbyggnad vid Höglandssjukhuset ha påverkat i samband med spolningen av nätet. År 212 och 213 är halten kadmium lägre än under 211 (2,9 respektive 3,2 mg Cd/kg TS) men fortfarande över gränsvärdet. Under hösten 213 och våren 214 har halten sjunkit ytterligare och var 1,8 respektive,92 mg/kg TS. Kadmiumhalten i Värnamo ARV varierar mycket under perioden då medelkoncentration var 2,2 mg Cd/kg TS. Perioden var medelhalten,7 mg Cd/kg TS och i nivå med övriga ARV (Figur 4). Figur 4. Halt av kadmium i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för kadmium. 65

66 Kadmium (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 41. Mängd kadmium i slam (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Kadmiummängden (kg/år) minskar i slam från avloppsreningsverken i Tranås, Vetlanda, Vrigstad, Värnamo, Gislaved, Hillerstorp, Huskvarna, Mariannelund, Mullsjö, Nässjö och Simsholmen (Figur 41). I Djupadal och Eksjö ARV så ökar mängden kadmium i slam mellan första och andra perioden. I Vetlanda ökade kadmiumhalten år 21 jämfört med de fem föregående åren medan den totala kadmiummängden (kg/år) inte har ändrats i motsvarande grad ( Figur 44). Detta beror på att slammängden minskade med 25 %. För perioden jämfört med har slammängden minskat till hälften och mängden kadmium har minskat med 4 % (Figur 4). Variationen av mängd och halt kadmium under åren visas för Eksjö, Gislaved och Vetlanda avloppsreningsverk (Figur 42, Figur 43, Figur 44). 66

67 Kadmium (mg/kgts) Kadmium (kg/år) Kadmium (mg/kgts) Kadmium (kg/år) Kadmium (mg/kgts) Kadmium (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Eksjö ARV 3 2, ,5 1,5 Kadmium (kg/år) Kadmium (mg/kgts) Gränsvärde Figur 42. Mängden och halten kadmium i Eksjö avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för kadmium. 2,5 2 1,5 1,5 Gislaved ARV,8,7,6,5,4,3,2,1 Kadmium (kg/år) Kadmium (mg/kgts) Gränsvärde Figur 43. Mängden och halten kadmium i Gislaveds avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för kadmium. 2,5 2 1,5 1,5 Vetlanda ARV 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Kadmium (kg/år) Kadmium (mg/kgts) Gränsvärde Figur 44. Mängden och halten kadmium i Vetlanda avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för kadmium. 67

68 Kvicksilver (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Kvicksilver Kvicksilver är ett mycket farligt miljögift som utgör ett hot både mot miljön och mot människors hälsa. Kvicksilver kan spridas över långa avstånd i atmosfären och kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer. Den största källan till utsläpp av kvicksilver globalt är förbränning av kol. Andra utsläppskällor är till exempel smältverk, krematorier, avfallsförbränning, utsläpp från industrier, utlakning från soptippar och genom spridning av avloppsslam. Kvicksilver och dess föreningar har framförallt negativ påverkan på nervsystemet och dess utveckling, hjärt-kärlsystemet, immunsystemet, fortplantningssystemet och njurarna. (6, 31) Halten kvicksilver minskar i samtliga avloppsreningsverk förutom i Tranås (Tabell 18, Figur 45). Skillnaden mellan perioden och för hela gruppen avloppsreningsverk är trestjärnigt statistiskt signifikant (Tabell 18). Simsholmens ARV, Eksjö ARV och Mariannelund ARV har de högsta medelhalterna av kvicksilver för perioden , cirka 5 % över medelvärdet. Flera avloppsreningsverk (Eksjö, Gnosjö, Habo, Hillerstorp Mullsjö, Vetlanda, Vrigstad och Värnamo) har en oförklarlig koncentrationstopp i början av 2-talet. Figur 45. Halt kvicksilver i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för kvicksilver. 68

69 Kvicksilver (mg/kgts) Kvicksilver (kg/år) Kvicksilver (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 46. Mängd kvicksilver i slam (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. I Eksjö, Gnosjö, Gränna, Habo, Mullsjö, Nässjö, Vetlanda, Vrigstad och Värnamo ARV har mängden kvicksilver minskat signifikant mellan period och (Figur 46). Variationen av mängd och halt kvicksilver under åren visas för Gnosjö och Vrigstad avloppsreningsverk (Figur 47, Figur 48). 3 2,5 Gnosjö ARV 1,2 1 2,8 1,5,6 1,4,5,2 Kvicksilver (kg/år) Kvicksilver (mg/kgts) Gränsvärde Figur 47. Mängd och halt kvicksilver i Gnosjö avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för kvicksilver i slam. Data saknas för år 2. 69

70 Kvicksilver (mg/kgts) Kvicksilver (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län ,5 2 Vrigstad ARV,8,7,6,5 1,5,4 1,5,3,2,1 Kvicksilver (kg/år) Kvicksilver (mg/kgts) Gränsvärde Figur 48. Mängd och halt kvicksilver i Vrigstad avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för kvicksilver i slam. 7

71 Bly (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Bly Bly är en tungmetall som förekommer allmänt i miljön, i luft, mark och vatten. I Sverige sker både brytning av bly och upparbetning av återvunnet bly. Spridningen av bly i miljön har minskat stadigt i Sverige efter utfasningen av bly i bensin. Som en följd har halterna i blod minskat avsevärt. Idag används bly främst i bilbatterier och i andra ackumulatorer, men även i hagel och fiskesänken. Det mesta av blyet man får i sig kommer från spannmål, dryck och vegetabilier. Halterna är dock generellt ganska låga och gränsvärden finns för blyinnehåll i livsmedel. Bly kan skada nervsystemet även vid låg exponering. Speciellt barn och foster är känsliga under tiden då hjärnan utvecklas. (6,11, 31) I Djupadal, Gislaved, Gnosjö, Gränna Habo, Huskvarna, Mullsjö, Nässjö, Simsholmen, Tranås, Vrigstad och Värnamo minskar halterna mellan 1996 och 211 (Figur 49, Tabell 18). Minskningen är trestjärnigt signifikant för hela gruppen avloppsreningsverk vid jämförelse mellan perioden och I Eksjö ARV var medelhalten nästa dubbelt så hög period jämfört med period men skillnaden är inte statistiskt säkerställd (Figur 49). Blykoncentrationen var 211betydligt högre än tidigare (jämför med kadmium i tidigare stycke) och långt över gränsvärdet för bly (1 mg/kg TS) medan 29 års resultat ligger något över. Åren 212 och 213 är koncentrationen cirka 3 mg/kg TS vilket är mindre än tidigare år. Mängden bly (kg/år) mellan perioderna och har sjunkit i Gislaved, Gnosjö, Habo, Hillerstorp Huskvarna, Mariannelund, Mullsjö, Nässjö, Simsholmen, Tranås, Vrigstad och Värnamo (Figur 5). Figur 49. Halt bly i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för bly i slam. 71

72 Bly (mg/kgts) Bly (kg/år) Bly (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 5. Mängd bly i slam (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Variationen av mängd och halt bly under åren visas för Eksjö, Gislaved, Simsholmen och Vrigstad avloppsreningsverk (Figur 51, Figur 52, Figur 53, Figur 54) Eksjö ARV Bly (/kg/år) Bly (mg/kgts) Gränsvärde Figur 51. Mängd och halt bly i Eksjö avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för bly i slam. 72

73 Bly (mg/kgts) Bly (kg/år) Bly (mg/kgts) Bly (kg/år) Bly (mg/kgts) Bly (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Gislaved ARV Bly (/kg/år) Bly (mg/kgts) Gränsvärde Figur 52. Mängd och halt bly i Gislaveds avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för bly i slam Simsholmens ARV Bly (/kg/år) Bly (mg/kgts) Gränsvärde Figur 53. Mängd och halt bly i Simsholmen ARV under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för bly i slam Vrigstad ARV 1,8 1,6 1, ,2 1,8,6,4,2 Bly (/kg/år) Bly (mg/kgts) Gränsvärde Figur 54. Mängd och halt bly i Vrigstad avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för bly i slam. 73

74 Krom (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Krom Krom används bland annat i stål för att göra stålet rostfritt eller hårt. Olika kromföreningar kan användas som pigment i glasyrer och färger, i katalysatorer, impregnering av trä eller för garvning av läder. Krom är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Sexvärt krom är allergiframkallande och cancerogent vid inandning. Krom kan också finnas i leksaker, elektronik och cement. (6, 31) Trenden för kromhalten är ökande i Djupadal, Eksjö, Gislaved, Habo, Hillerstorp, Mullsjö, Vrigstad och Värnamo ARV medan övriga minskar i varierande omfattning (Tabell 18). I Habo sker en tredubbling av kromhalterna från 21 till 22 och i Mullsjö en fördubbling från 22 till 23. För Mullsjös del är förändringen inte signifikant (Figur 55, Tabell 18). I Bankeryd, Gnosjö, Gränna, Huskvarna, Mariannelund, Nässjö, Simsholmen, Tranås och Vetlanda ARV har kromhalten minskat mellan perioderna och (Tabell 18). I Tranås har medelkoncentrationen av krom minskat från 14 mg/kg TS period till 65 mg/kg TS period Trots minskningen så ligger Tranås tillsammans med Eksjö på den högsta medelkromhalten under senare år men klarar gränsvärdet som är 1 mg/kg TS. Mängden krom i slam (kg/år) ökar mellan perioderna och i Djupadal, Habo och Vrigstad medan mängden minskar i Mariannelund, Nässjö, Simsholmen, Tranås och Vetlanda (Figur 56). Figur 55. Halt krom i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för krom i slam (mg/kg TS). 74

75 Krom (mg/kgts) Krom (kg/år) Krom (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 56. Mängden krom i slam (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Variationen av mängd och halt krom under åren visas för Eksjö, Habo, Mullsjö och Vetlanda avloppsreningsverk (Figur 57, Figur 58, Figur 59, Figur 6) Eksjö ARV Krom (kg/år) Krom (mg/kgts) Gränsvärde Figur 57. Mängd och halt krom i Eksjö avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för krom i slam (mg/kg TS). 75

76 Krom (mg/kgts) Krom (kg/år) Krom (mg/kgts) Krom (kg/år) Krom (mg/kgts) Krom (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Habo ARV Krom (kg/år) Krom (mg/kgts) Gränsvärde Figur 58. Mängd och halt krom i Habo avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för krom i slam (mg/kg TS) Mullsjö ARV Krom (kg/år) Krom (mg/kgts) Gränsvärde Figur 59. Mängd och halt krom i Mullsjö avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för krom i slam (mg/kg TS) Vetlanda ARV Krom (kg/år) Krom (mg/kgts) Gränsvärde Figur 6. Mängd och halt krom i Vetlanda avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för krom i slam (mg/kg TS). 76

77 Nickel (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Nickel Nickel används främst för att framställa rostfritt stål. Andra användningsområden är i superlegeringar, stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer, myntning, gjuteriprodukter och ytbehandling. Utsläpp till luft dominerades av förbränning följt av järn- och stålverk. Utsläpp till vatten sker främst från kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt järn- och stålverk. (6,12,31) Medelhalten av nickel har ökat i Djupadal, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Mariannelund, Tranås, och Vrigstad ARV mellan perioderna och (Tabell 18). I Bankeryd, Huskvarna och Simsholmen ARV har halten av nickel minskat mellan perioderna och Högst medelhalt har Hillerstorp ARV trots att halten minskat med nästan en fjärdedel från period till (42 till 32 mg/kg TS) (Tabell 18, Figur 61). I Simsholmen ARV har mängden nickel (kg/år) minskat från 44 till 28 kg mellan perioderna och vilket är en tvåstjärnigt signifikant förändring. Även i Bankeryd och Vetlanda har nickelmängden i slam minskat. I Djupadal och Vrigstad har nickelmängden istället ökat (Figur 62). Figur 61. Halten nickel i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. 77

78 Nickel (mg/kgts) Nickel (kg/år) Nickel (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 62. Mängden nickel i slam (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Variationen av mängd och halt nickel under åren visas för Bankeryd och Vrigstad avloppsreningsverk (Figur 63 och Figur 64) Bankeryd ARV Nickel (kg/år) Nickel (mg/kgts) Gränsvärde Figur 63. Mängd och halt nickel i Bankeryds avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för nickel i slam (mg/kg TS). 78

79 Nickel (mg/kgts) Nickel (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Vrigstad ARV,7,6,5 5,4 4, ,2,1 Nickel (kg/år) Nickel (mg/kgts) Gränsvärde Figur 64. Mängd och halt nickel i Vrigstads avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för nickel i slam (mg/kg TS). Koppar Koppar och kopparlegeringar använts idag som taktäckningsmaterial, i hängrännor och stuprör, i vatten- och värmedistribution, elektriska ledare och inom telekommunikation. Kopparlegeringar som mässing och brons används till exempel i rörkopplingar, ventiler, i beslag och dekorationer. Koppar används även i bekämpningsmedel. Metallverk och förbränning står för de största utsläppen till luft. Utsläppen till vatten domineras av gruvavfall följt av kommunala reningsverk och massa- och pappersindustri. De största diffusa emissionerna av koppar kommer från vägtrafiken, främst genom nötning av bromsbelägg men även via slitage av däck och asfaltytor. Koppar är giftigt för vattenlevande organismer. Användningen av koppar i bekämpningsmedel kan leda till spridning till miljön via dagvatten. Koppar frigörs också via korrosion från tak, fasader och vattenledningssystem. (6,11,12,31) Medelhalten av koppar har minskat mer eller mindre i alla reningsverk utom två (Tabell 18, Figur 65). I Djupadal, Gnosjö, Gränna, Huskvarna, Hillerstorp, Simsholmen och Vrigstad är förändringen signifikant mellan perioderna och Halterna av koppar är högst i Tranås och Värnamo, 457 respektive 421 mg/kg TS. Halterna ligger under gränsvärdet som är 6 mg/kg TS. Mängden koppar (kg/år) har minskat mellan perioden och i Eksjö, Gnosjö, Hillerstorp, Tranås, Vetlanda och Värnamo ARV (Figur 66). Variationen av mängd och halt koppar under åren visas för Gnosjö, Tranås och Vetlanda avloppsreningsverk (Figur 67, Figur 68, Figur 69). 79

80 Koppar (kg/år) Koppar (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 65. Halten koppar i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för koppar i slam (mg/kg TS). Figur 66. Mängden av koppar i slam (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. 8

81 Koppar (mg/kgts) Koppar (kg/år) Koppar (mg/kgts) Koppar (kg/år) Koppar (mg/kgts) Koppar (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Gnosjö ARV Koppar (kg/år) Koppar (mg/kgts) Gränsvärde Figur 67. Mängd och halt koppar i Gnosjö avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för koppar i slam (mg/kg TS). 7 6 Tranås ARV Koppar (kg/år) Koppar (mg/kgts) Gränsvärde Figur 68. Mängd och halt av koppar i Tranås avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för koppar i slam (mg/kg TS). 7 6 Vetlanda ARV Koppar (kg/år) Koppar (mg/kgts) Gränsvärde Figur 69. Mängd och halt av koppar i Vetlanda avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för koppar i slam (mg/kg TS). 81

82 Zink (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Zink Zink används bland annat för galvanisering av stål och korrosionsskydd, mässingsprodukter, formgjutna produkter, färger, gummidäck, torrcellsbatterier, fodertillsatser och båtbottenfärger. De största källorna till utsläppen till luft är verkstadsindustri, förbränning och järn- och stålverk. Dominerande källor för utsläpp till vatten är gruvavfall, massa- och pappersindustri, kommunala reningsverk och verkstadsindustri. Diffusa utsläpp sker från korrosion, avrinning från produkter av galvaniserat stål, nötning av bildäck, bromsbelägg och asfalt samt avfall från hushållen. Förhöjda halter i dagvatten beror främst på nötning av däck, galvaniserade stolpar och räcken samt förzinkad plåt på tak och fasader. (6, 12, 31) I Mariannelund och Eksjö ARV har medelkoncentrationen av zink ökat mellan perioden och I Gnosjö, Huskvarna, Simsholmen, Vrigstad och Värnamo ARV har zinkhalten minskat (Figur 7, Tabell 18). Mängden zink har ökat mellan perioderna och i Bankeryd, Djupadal, Mariannelund och Värnamo ARV (Figur 71). Figur 7. Halten zink i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för zink i slam (mg/kg TS). 82

83 Zink (mg/kgts) Zink (kg/år) Zink (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 71. Mängden zink i slam (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Variationen av mängd och halt zink under åren visas för Mariannelunds och Vetlanda avloppsreningsverk (Figur 72, Figur 73) Mariannelunds ARV Zink (kg/år) Zink (mg/kgts) Gränsvärde Figur 72. Mängd och halt zink i Mariannelunds avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för zink i slam (mg/kg TS). Data saknas för åren

84 Zink (mg/kgts) Zink (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Vetlanda ARV Zink (kg/år) Zink (mg/kgts) Gränsvärde Figur 73. Mängd och halt zink i Vetlanda avloppsreningsverk under åren Den vågräta linjen representerar gränsvärdet för zink i slam (mg/kg TS). Nonylfenol Nonylfenol tillhör gruppen alkylfenoler. Alkylfenoler är stabila och bioackumulerbara och bryts inte ned i reningsverk. De är svagt östrogena och giftiga för fisk och andra vattenlevande arter. 4-nonylfenol är den mest använda alkylfenolen. Den används främst vid tillverkning av nonylfenoletoxilater för användning till rengöringsmedel för industrier och hushåll. Nonylfenol används även i färger, lim, papper, bekämpningsmedel, plast och gummi. Nonylfenol kan förekomma i textilier som importeras utanför EU. I Sverige är det förbjudet sedan 25 att använda nonylfenol och nonylfenoletoxilater i vissa produkter i koncentrationer högre än,1 viktprocent (till exempel i rengöringsmedel). Den huvudsakliga spridningsvägen för nonylfenol är via reningsverk eller från punkkällor såsom industrier eller deponier (6,7,8). Nonylfenol är det ämne som minskar mest av alla ämnen och i samtliga avloppsreningsverk (Tabell 18). Medelhalten har i genomsnitt minskat med 67 % mellan perioderna och , från 16,7 till 5,6 mg/kg TS. Minskningen är trestjärnigt signifikant mellan perioden för hela gruppen reningsverk. Minskningen av nonylfenol i slam mellan perioderna och är i signifikant i alla reningsverk förutom i Mariannelund och Mullsjö (Tabell 18). I Vrigstad reningsverk saknas värden för nonylfenol för den första perioden. Medelkoncentrationen är högst i Värnamo och Tranås under period (Tabell 18, Figur 74). Även mängderna har minskat med trestjärnig statistisk säkerhet mellan perioderna för hela gruppen reningsverk. Störst skillnad i mängder är det i Simsholmens reningsverk där medelmängden nonylfenol minskat från 62 till 17 kg per år mellan perioderna och (Figur 75). Variationen av mängd och halt nonylfenol under åren visas för Gislaved, Huskvarna och Simsholmens avloppsreningsverk (Figur 76, Figur 77, Figur 78). 84

85 Nonylfenol (kg/år) Nonylfenol (mg/kg TS) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Figur 74. Halten nonylfenol i slam (mg/kg TS) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. Figur 75. Mängden av nonylfenol (kg/år) perioden 1996 till 21 jämfört med perioden 26 till 211 för respektive avloppsreningsverk. 85

86 Nonylfenol (mg/kgts) Nonylfenol (kg/år) Nonylfenol (mg/kgts) Nonylfenol (kg/år) Nonylfenol (mg/kgts) Nonylfenol (kg/år) Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Gislaved ARV Nonylfenol (kg/år) Nonylfenol (mg/kgts) Figur 76. Mängd och halt nonylfenol i Gislaved avloppsreningsverk under åren Huskvarna ARV Nonylfenol (kg/år) Nonylfenol (mg/kgts) Figur 77. Mängd och halt nonylfenol i Huskvarna avloppsreningsverk under åren Simsholmens ARV Nonylfenol (kg/år) Nonylfenol (mg/kgts) Figur 78. Mängd och halt nonylfenol i Simsholmens avloppsreningsverk under åren

87 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Slutsats En tydlig trend är att halterna av de ämnen som analyseras i slam i Jönköpings län minskar. För några avloppsreningsverk ökar dock halterna av vissa metaller i slam mellan period 1 ( ) och period 2 (26 211). I Eksjö avloppsreningsverk ökar halterna av samtliga metaller förutom kvicksilver och gränsvärdet överskrids för kadmium. Även blyhalten överskrider gränsvärdet vissa år. Halterna kadmium och bly 212 och 213 är lägre än respektive gränsvärde, det är dock viktigt att följa upp detta så att inte halterna ökar igen. I slam från avloppsreningsverket i Habo har kromhalterna ökat kraftigt mellan de två perioderna och i Mariannelund ökar zinkhalten under senare år. I Vrigstad avloppsreningsverk har nickelhalten fördubblats mellan de två perioderna. Den kraftigaste nedgången är halten nonylfenol. Användning av nonylfenol och nonylfenoletoxilater är idag förbjudet inom EU, med undantag inom några få användningsområden. Begränsningar gäller framförallt i produkter som används inom hushåll. Det är positivt att begränsningar och förbud av kemikalier avspeglas i slaminnehållet. Det visar att innehållet i slam är en bra indikator på vilka ämnen som faktiskt används i samhället och berättigar fortsatta mätningar av kemikalieinnehåll i slam. 87

88 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Sammanfattning per huvudavrinningsområde I följande avsnitt redovisas resultat per avrinningsområde. Endast ett urval av analyserade ämnen redovisas. Ytterligare information om resultat, ämnesegenskaper samt gränsvärden finns i respektive avsnitt per ämnesgrupp. Emån I Emåns avrinningsområde analyserades ett antal olika kemiska ämnen vid 16 lokaler i Jönköpings och Kalmars län. De flesta av ämnena förekom endast i låga halter eller i halter under rapporteringsgränserna. I utgående vatten från Vetlanda avloppsreningsverk uppmättes TMDD (flamskyddsmedel) i en halt betydligt högre än medianvärdet 8 för landet men under gränsvärdet för TMDD. I avloppsvatten från Hultfreds avloppsreningsverk var halterna av doftämnena OTNE och galaxolide lactone högre än medianvärdena och i Torsjöån påvisades doftämnen. Halterna ligger under gränsvärdena och inga speciella åtgärder anses i nuläget nödvändigt. Av de komplexbildande ämnena förekom endast EDTA i Emån. EDTA hittades i vatten från Torsjöån samt i Storgölen. Halten EDTA var förhållandevis hög i Storgölen medan i Torsjöån var halten i nivå med medianhalten. I sediment från Kvarnarpasjön påvisades höga halter av oktylfenol, nonylfenol, dibutyltenn (DBT) och tributyltenn (TBT). Halten av nonylfenol och TBT överskrider de gränsvärden som används inom vattenförvaltningen. Det innebär att åtgärder för att minska halterna behöver göras. Ett första steg innan eventuella åtgärder är att hitta källorna till TBT och nonylfenol. Nonylfenol och oktylfenol analyserades även i ytvatten på tre platser i Emån (Torsjöån, Linneån, Storgölen). I Storgölen låg de uppmätta halterna strax under gränsvärdet för respektive ämne. Nonylfenol och oktylfenol förekommer tämligen frekvent i lakvatten från deponier. Halterna av polyaromatiska kolväten (PAHer) var höga i sediment från en dagvattendamm nedströms Vetlanda, i Sjunnendammen och i Kvarnarpasjön. Jämfört med norska gränsvärden ligger de uppmätta halterna över gränsvärdena. Svenska gränsvärden för sediment saknas för de flesta PAHer. 8 Medianvärdet beräknas på samtliga analyser (inklusive värden under rapporteringsgränsen) genomförda i den regionala och nationella screeningen. 88

89 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län I Emån genomfördes screeningen av prioämneskandidater 9 vid tre lokaler (Torsjöån, Emån nedströms Vetlanda och Emån nedströms Kvillsfors). Diklofenak (läkemedel) och terbutryn (bekämpningsmedel) förekom i vatten vid samtliga tre lokaler. I fisk från Sjunnendammen hittades PFOS, HBCD (flamskyddsmedel) och PCDD/F + PCB. Inget ämne förekom i halter över gränsvärdet. Förslaget till nya prioriterade ämnen antogs 213. Diklofenak inkluderades inte till listan över de prioriterade ämnena. Eksjö ARV Kvarnarpasjön Torsjöån Lilla Bellen Hultsfreds ARV Sjunnendammen Pauliströmsån Vetlanda ARV Emån Vetlandabäcken Storgölen Kvillsfors Linneån Emån ned Målilla Emåns utlopp Figur 79. Provtagningslokaler i Emåns avrinningsområde. Lagan I Lagans avrinningsområde undersöktes förekomsten av tennorganiska föreningar och nya prioriterade ämnen vid fem lokaler. Tennorganiska föreningar analyserades i sediment från Bolmstad hamn och från djuphålan i södra Bolmen. Tributyltenn (TBT) uppmättes i en halt på 25 µg/kg torrvikt i Bolmstads halm, gränsvärdet för TBT i sediment är satt till 1 µg/kg torrvikt. Vid samma plats förekom en annan tennförening trifenyltenn i betydligt högre halter än medianvärdet. I djuphålan i Bolmen kunde endast monobutyltenn detekteras i halter över rapporteringsgränsen. Detta indikerar att föroreningen verkar vara begränsad till hamnområden. TBT bryts ned mycket långsamt i sediment. En metod som används för att avgöra om en förorening av TBT beror på gamla synder eller nytillförsel är att jämföra halten TBT med halterna av nedbrytningsprodukterna DBT + MBT. I Bolmstad hamn är summan av halten DBT och MBT högre än halten TBT vilket tyder på att det inte sker något större nytillskott av TBT. Mer data krävs dock för att göra en säker bedömning. 9 Inom vattendirektivet finns en lista på ett antal prioriterade ämnen, listan revideras var fjärde år. Under åren genomfördes en screening av de 15 ämnen som var på förslag till att inkluderas till de prioriterade ämnena. Tolv av dessa ämnen blev nya prioriterade ämnen. 89

90 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Prioämneskandidater 1 analyserades i passiva provtagare i Lagan nedströms Värnamo och i fisk från Vidöstern. Inget ämne förekom i höga halter. Nissan Lagan nedströms Värnamo Vidöstern Bolmen Figur 8. Provtagningslokaler i Lagans avrinningsområde. Motala Ström I Motala Ströms avrinningsområde analyserades vattendirektivsämnen vid två lokaler, doftämnen på fyra lokaler, komplexbildare vid åtta lokaler, flamskyddsmedel vid en lokal, tennorganiska vid nio lokaler och prioämneskandidater 11 vid sex lokaler. Prioriterade ämnen analyserades i sediment i Ryssbysjön och i vatten i Nässjöån. I Ryssbysjön påträffades höga halter av polyaromatiska kolväten (PAHer) i sediment. För de flesta PAHer saknas det svenska gränsvärden för sediment, men jämfört med norska gränsvärden anses de uppmätta halterna som höga. I Nässjöån var halterna av de prioriterade ämnen låga. Prioämneskandidaterna analyserades i fisk från Vättern och Munksjön. Halten HBCD var förhållandevis hög i fisk från både Munksjön och Vättern, men överskred inte gränsvärdet för HBCD. PFOS-halten i fisk var i Vättern 15 ng/g våtvikt och i Munksjön 6,8 ng/g våtvikt. Halten i Vättern ligger över gränsvärdet på 9,1 ng/g våtvikt. Ytterligare studier av PFOS i Vättern bör göras. Övriga vattendirektivsämnen förekom endast i låga halter. 1 Inom vattendirektivet finns en lista på ett antal prioriterade ämnen, listan revideras var fjärde år. Under åren genomfördes en screening av de 15 ämnen som var på förslag till att inkluderas till de prioriterade ämnena. Tolv av dessa ämnen blev nya prioriterade ämnen. 11 Inom vattendirektivet finns en lista på ett antal prioriterade ämnen, listan revideras var fjärde år. Under åren genomfördes en screening av de 15 ämnen som var på förslag till att inkluderas till de prioriterade ämnena. Tolv av dessa ämnen blev nya prioriterade ämnen. 9

91 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Tennorganiska föreningar har analyserats i hamnar runt Vättern, 3 m utanför Huskvarna hamn, i djuphålor i Vättern, i Tranås hamn, södra Sommens djuphåla samt i Ryssbysjön. Höga halter av TBT hittades i sediment i samtliga hamnar. Högts halter återfanns i Huskvarna hamn (11 µg/kg torrvikt) och i Domsands hamn (6 µg/kg torrvikt). I djuphålorna var halterna betydligt lägre eller under rapporteringsgränserna. Detta indikerar att föroreningen främst är begränsad till hamnområden. Nedbrytningsprodukterna MBT och DBT förekom dock även i djuphålorna, men i låga halter. I två av hamnarna Huskvarna och Domsand var halten TBT högre än den sammanlagda halten av DBT och MBT. Detta kan innebära att nytillförsel sker av TBT, vilket bör utredas. Även i Sommens djuphåla var halten TBT högre än den sammanlagda halten av DBT och MBT, halterna var dock betydligt lägre än de uppmätta halterna i Huskvarna och Domsand. I utgående vatten från Simsholmens-, Huskvarna- och Tranås avloppsreningsverk påvisades höga halter av DTPA. I Simsholmens- och Huskvarna avloppsreningsverk var halterna högre än gränsvärdet för DTPA och DTPA kunde även påvisas i Vättern. Den högst uppmätta halten i Vättern var 3,9 µg/l, vilket ligger under gränsvärdet (1 µg/l). Vättern var en av mycket få lokaler där DTPA förekom i ytvatten. Resultatet för DTPA bör följas upp. St Aspö djuphåla Vättern Aspa bruk Vättern Jungfrun Omberg djuphåla S Visingsö djuphåla Bankeryd Vättern Edeskvarna Domsand hamn Jönköping Munksjön Vättern (fisk) Huskvarna Gränna ARV Nässjöån Nässjö ARV Tranås Sommen djuphåla ARV Figur 81. Provtagningslokaler i Motala Ströms avrinningsområde. 91

92 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Nissan I Nissans avrinningsområde analyserades vattendirektivsämnen vid tre lokaler, doftämnen på två lokaler, komplexbildare vid två lokaler, tennorganiska vid två lokaler, pyritioner vid två lokaler och prioämneskandidater 7 vid tre lokaler. I utgående vatten från Gislaveds avloppsreningsverk förekom NTA (komplexbildare) i en halt långt över medianhalten men överskred inte gränsvärden för NTA. I utgående vatten från Gnosjö avloppsreningsverk påvisades zinkpyrition och dess nedbrytningsprodukt PSA. Halterna var betydligt högre än medianhalterna. Zinkpyrition används bland annat inom metallindustri och detta kan vara en trolig källa. De uppmätta halterna antas inte vara toxiska för vattenlevande organismer. Rasjön V B Store-Malen Götarpsån Sjöarpasjön Gnosjöån Smörhultasjön Hagasjön Gislaved Hären Majsjön Anderstorpsån Figur 82. Provtagningslokaler i Nissans avrinningsområde. S Tennorganiska föreningar hittades i sediment från Hästhultasjön, men kunde inte påvisas i Skärvsjön. Halten TBT var 7,6 µg/kg torrvikt vilket är strax under det nu föreslagna gränsvärdet på 1 µg/kg torrvikt. Halten TBT är betydligt lägre än halten av nedbrytningsprodukterna vilket tyder på att ingen nytillförsel av TBT sker. Prioriterade ämnen analyserades i sediment i Hästhultasjön, Skärvsjön och i vatten i Anderstorpsån och Gnosjöån. Prioämneskandidaterna analyserades i fisk från Hären. I Skärvsjön och Hästhultasjön påträffades höga halter av polyaromatiska kolväten (PAHer) i sediment. För de flesta PAHer saknas det svenska gränsvärden för sediment, men jämfört med norska gränsvärden anses de som höga. För antracen finns ett förslaget gränsvärde på 24 µg/kg torrvikt, halten i Skärvsjö överskrider detta värde. Uppföljande provtagning av antracen bör därför genomföras. I Anderstorpsån och Gnosjöån uppmättes nickel och zink över gränsvärden. Åtgärder för att minska metallbelastningen i Anderstorpsån avrinningsområde krävs. Prioämneskandidaterna förekom endast i förhållandevis låga halter. 92