Grunderna i Kinesiologi Alternativmedicinska Behandlingsmetoder

Transkript

1 Grunderna i Kinesiologi Alternativmedicinska Behandlingsmetoder Johnny Grimståhl

2 Innehållsförteckning: Förkortningar 6 Förord 7 Grundläggande begrepp Terapilokalisering 13 Utmaning 15 Indikatormuskel 16 Musklernas energitillstånd 18 Balanserade muskler 19 Introduktion till muskeltestning 20 Muskeltestning Muskelplanscher 24 Tabell över muskeltesterna 26 Nackens extensorer 28 Nackens flexorer 29 Sternocleidomastoideus 30 Övre trapezius 31 Serratus anterior 32 Levator scapula 33 Romboideus 34 Deltoideus anterior 35 Deltoideus medialis 36 Deltoideus med/ant/post 37 Supraspinatus 38 Subscapularis 39 Infraspinatus 40 Trapezius 41 PMC 42 PMS 43 Latissimus dorsi 44 Teres minor 45 Teres major 46 Triceps brachii 47 Biceps brachii 48 Brachioradialis 48 Coracobrachialis 49 Supinator 50 Opponens poll. / Digitis min. 50 Diafragma 51 Abdominis 52 Sacrospinaler 54 Quadratus lumborum 55 Quadriceps 56 TFL 59 Psoas 60 Ilio-psoas 60 Sartorius 61 Adduktorer 62 Gracilis 63 Gluteus medius 64 Gluteus maximus 65 Hamstrings 66 Popliteus 67 Piriformis 68 Gastrocnemius 69 Soleus 69 Tibialis anterior / posterior 70 Peroneus 71 Reflexpunkter, propioceptorer m.m. De vaskulära reflexpunkterna 75 Plansch NV-punkter 77 De lymfatiska reflexpunkterna 78 Plansch NL-punkter 82 Ursprung/fäste massage 85 Muskelspolar 86 Senspolar 88 Aerobisk/Anaerobisk test 90 Urklippssida planscher 91 Kroppens energiflöden Energiflöden 95 Meridianer 97 Yin och yang 98 Femelementsmodellen 99 Meridiansystemet 100 Plansch meridianer 101 Meridianmassage 102 Meridianernas start/slutpkt. 103 Plansch start/slutpunkter 105

3 Olika slags akupunkter 106 Alarmpunkter 107 Associerade punkter 110 Emotionella ass. punkter 110 Tonifierande/Sederande pkt. 112 Pulstest 114 Olika sätt att behandla akupkt. 116 Meridianklockan 118 Chakrasystemet och nadis 120 Tibetansk åtta 126 Auran 128 Avancerad kinesiologi Pauslåsning 133 Hypertoniska muskler 136 Reaktiva muskler 139 Surrogatmuskel 142 Omkoppling 144 Jonisering 146 Hyoideum 148 Stötdämpning 150 Gångreflexer 152 Basenergier 155 Blodkemi 158 TMJ 160 SNEAK-test 164 Prioritet 165 Grundorsak 166 Provokation 168 Behandlingsschema 170 Enkla behandlingar Behandlingar som alla kan göra 175 Egenvårdsprogrammet 176 Växelgång 178 Huskurer och folkmedicin 180 Muskelkramper 182 Sömnproblem 183 Huvudvärk och migrän 184 Enkla akupunktsbehandlingar 186 Biosbrickan 188 Smärtlindring och avanceradebehandlingar Smärtlindring 191 Ligament interlink 193 Smärtsam menstruation 194 Gallstensanfall 195 Lymfflödesblockering 196 Ileocekalklaff 198 Candida 202 Hjärta och blodtryck 204 Hormonsystemet 207 Mentala och emotionella problem Mentala/emotionella problem 211 Höger och vänster hjärnhalva 215 Cook s koppling 217 Temporalknackning 218 Mental omkoppling 220 Dolda fel och förankring 222 Three in One 224 Behandling bakåt i tiden 231 Fobier 232 Stress, utmattning, utbrändhet Stress och binjurar 237 Utarbetad, utmattad, utbränd 242 Kronisk utmattning 245 Allergi Allergi 251 Chockorgan 253 Selyes stressteori 256 Hösnuva, astma m.m. 258 Tolerans/Allergitestning 261 Riddlers reflexpunkter 262 Behandling av allergi m.m. 264 Tungmetallförgiftning 269 Rökavvänjning 271 Dagsbehov vitaminer/mineraler 272 Utrensningskurer 273 Syra/bas 275 Översikt behandlingsmetoder 277 Epilog 280

4 FÖRORD Kinesiologi är en metod för att undersöka och behandla olika avvikande tillstånd i kroppen. Metoden utvecklades av den amerikanske kiropraktorn George Goodheart, D.C., som på sextio- och sjuttiotalet grundade Applied Kinesiology. Sedan dess har det utvecklats mer än femtio olika grenar av kinesiologi, som alla har muskeltestning som gemensam nämnare. Muskeltestning kan delas upp i två huvudgrupper: Manuell muskeltestning för att hitta och behandla obalanserade muskler. Dessa muskeltester är baserade på boken Muscles, Testing and Function, av Henry Kendall. Testning med en s.k. indikatormuskel för att kunna kommunicera direkt med en persons kropp och undermedvetna. Obalanser i musklerna bör behandlas och korrigeras i förebyggande syfte, de kan annars med tiden ställa till med strukturella problem. Hypotoniska (svaga) muskler har t.ex. alltid hypertoniska (överstarka) antagonistmuskler. Denna typ av obalans kan leda till att en kota dras snett, eller andra typer av strukturella felställningar. Tekniken att använda en muskel för att ställa frågor och få svar, är unik och finns bara i kinesiologi. En sådan muskel kallas indikatormuskel och med den kan man hitta och lokalisera ett problem, dess grundorsak, typ av problem och hur det bör behandlas. Allt detta är möjligt eftersom kroppens celler och det undermedvetna redan innehåller denna information. Kroppen vet vad som är fel! De tekniker som används i kinesiologi är effektiva och ofarliga. De har hämtats från olika länder och går utmärkt att kombinera med andra former av behandling, såväl modern läkarbehandling, som olika typer av alternativmedicinisk behandling. Eftersom kinesiologisk muskeltestning inte är beroende av placeboeffekt, eller av verbal kommunikation, är den även lämplig för testning och behandling av t.ex djur. Några av de behandlingsmetoder som används är: Muskelbalansering. Massage av muskler, bindväv och kroppens reflexpunkter. Akupunktur utan nålar. Behandling av de bioelektromagnetiska systemen (chakrasystemet m.fl.). Stresslindring och mentala omprogrammeringar. Muskeltestning av toleranser och allergier. Kost- och näringsråd.

5 TERAPILOKALISERING Terapilokalisering förkortas TL innebär att man håller med handen eller fingrarna på olika ställen på kroppen för att lokalisera dysfunktioner och skador av olika slag samt för att testa vilken punkt på kroppen som behöver behandlas (NL-, NV-, Akupunkter etc.). Ibland förekommer benämningen Circuit Location, som brukar förkortas CL. För att förklara principen närmare kan vi tänka oss en person med ett öppet sår. Han själv, eller en annan person, sätter ett finger mitt i såret och trycker till. Smärtan ger upphov till stress och om man testar en muskel (vilken som helst) så kommer den att testa svagt, vilket är kroppens sätt att visa att den är under stress. Vi tänker oss nu en annan typ av skada, utan öppet sår, t.ex. någon form av ledskada eller organfel. Personen sätter sin hand eller några fingrar över skadan samtidigt som man muskeltestar honom. Även nu uppstår en stress och muskeln kommer att testa svagt. Kroppen vet ju att den har denna skada, även i de fall då skadan ännu inte börjat ge obehag eller värk, d.v.s. innan personen medvetet har upptäckt och känt av problemet. Genom att lokalisera skadan och sätta handen på stället för den, blir kroppen påmind om denna skada, stress uppstår och muskeln testar svagt som en följd av denna stress! Vid en muskulär obalans in the clear, d.v.s. en muskel testar svagt i sig själv när den testas, låter man personen i tur och ordning hålla med en hand på punkterna för lymfa (NL), blod (NV) och akumeridianens start- och slutpunkter. Om muskelobalansen beror på en blockering i lymfsystemet, kommer den svaga muskeln att testa starkt när dess NL-punkt hålls. Det är kroppens sätt att visa att den här punkten behöver behandlas. Om obalansen inte har att göra med lymfsystemet, kommer muskeln att fortsätta testa svagt tills personen håller på muskelns NV-punkt, eller start- och slutpunkterna för muskelns akumeridian. Om punkten som stärker muskeln släpps, kommer muskeln att åter testa svagt. Efter adekvat behandling ska naturligtvis muskeln testa starkt. TL kan utföras av personen som blir testad, man kallar det PTL, eller av den som testar (terapeuten), det kallas då TTL. TL kan utföras med handflatan, ett eller två fingrar, med båda händerna samtidigt (dubbelhändigt) eller med händerna vända med handryggen mot kroppen. Vanligast är att använda två fingrar, t.ex. pekfinger och långfinger.

6 INDIKATORMUSKEL När man använder en stark och balanserad muskel för terapilokalisering TL och vid andra tillfällen då man kommunicerar med en person via muskeltetsning, kallas muskeln som testas för indikatormuskel IM. Principen för muskeltestning som kommunikation bygger på att stress försvagar musklerna. Det är därför man oftast ser till att en person sätter sig ned innan man framför en dålig nyhet. Om chocken är stor kan det hända att benen viker sig och personen kan ramla omkull! När en stark muskel blir svag, eller det motsatta, en svag muskel blir stark, kallas detta Indicator Change IC (indikatorändring). En IC uppstår alltså då en muskel ändrar tonus; från stark till svag, eller från svag till stark. En IM kan användas för att ställa direkta frågor till kroppen. Vanligtvis betyder då stark muskel ja och svag muskel nej. Om man däremot utgår från en svag muskel så får man också svaren tvärtom, d.v.s. svag muskel är ja och stark muskel är nej. Detta verkar förvirrande i början, men efterhand brukar logiken i det hela uppenbaras. Ofta ställer man en motfråga för att kontrollera svaret från muskeln, dvs man vänder på frågan. Några exempel: - Ska skadan behandlas med värme? - Ska skadan behandlas med kyla? Om det första svaret var ja, så bör ju motfrågan få svaret nej. Svaren kan bli motstridiga: - Kan jag som terapeut behandla detta problem? Vid nej-svar kan man fråga: - Kan jag behandla detta problem längre fram i tiden? Alternativt: - Kan en annan terapeut behandla problemet? Om man får nej som svar även vid de två sista frågorna så är problemet kanske inte behandlingsbart. Fråga dock inte om problemet är behandlingsbart så att patienten hör frågan, använd mental frågeställning (en av de få gånger man frågar om något utan att patienten behöver veta det). Det kan också vara så att man inte har lov att ställa en viss fråga. Kanske jag som terapeut inte kan ställa frågan medan däremot patienten kan göra det. Han, eller hon, kan ju fråga mentalt utan att terapeuten vet vad som frågas. Vissa saker kan vara känsliga, respektera om patienten inte vill lämna ut sig själv. Över huvud taget är mental testning med en IM ett känsligt kapitel. Man kan ju fråga om vad som helst, så det gäller att gå varsamt fram. Av samma etiska skäl som man inte rotar i någons privata brev eller dagbok, fiskar man heller inte information om en person med muskeltestning utan personens medgivande!

7 HUR MAN UTFÖR EN MUSKELTESTNING En kinesiologisk muskeltestning är inte ett styrketest för att se vem som är starkast, T. (terapeuten) eller P. (patienten). Den är heller inte ett rörlighetstest. Testet visar istället om det finns blockeringar i muskelns förbindelse med kroppens olika system, som t.ex. systemen för nerver, lymfa, blod, meridianer, m.m. Ofta är det bättre att utföra muskeltestningen med P. stående istället för liggande, eller med P. i en arbetsställning som han brukar använda. Vid vanlig muskeltestning med P. oftast liggande, bör både P. och T. inta bekväma och korrekta ställningar. Muskeln som ska testas placeras i sin minst gynnsamma position, med ursprung och fäste nära varandra. Testriktningen är att föra muskeln mot extension, d.v.s. sträcka muskeln. I de flesta fall stabiliserar T. med en hand mot P s axel (acromion), eller mot höften (crista iliaca). Man bör undvika att stabilisera direkt på den muskel som ska testas, eller på någon reflexpunkt för lymfa, blod eller akupunktursystemet, eftersom detta kan påverka muskeltestet (se avsnittet om TL, sid. 13). Av samma anledning bör varken P. eller T. beröra någon del av P s kropp under själva testningen. Den hand som inte stabiliserar, används för att testa. Man trycker med handflatan i testriktningen. Låt inte P. ändra kroppsställning för att ta hjälp av synergistmuskler, eller ta tag i bänken för att kunna hålla emot. P. bör heller inte lyfta eller vrida huvudet, sluta ögonen, eller titta åt olika håll under testningen. Med dessa krav uppfyllda utförs muskeltestningen på följande sätt: När P. andas normalt, säger man håll. Medan P. andas ut, trycker man mot leden under 2-3 sekunder. Trycket bör vara mjukt, men samtidigt fast, utan häftiga rörelser och ökas gradvis. Endast en led bör vara inblandad i testet. En stark och balanserad muskel låser sig och förblir stark och stadig. En svag och obalanserad muskel känns skakig och orkar ofta inte hålla emot för trycket. Eventuella förväntningar och subjektiva tankar hos såväl P. som T. kan påverka och förstärka eller försvaga muskeln. För att undvika detta bör båda vara neutrala och objektiva. Man muskeltestar inte en person utan dennes tillåtelse. Tänk också på, att det kan finnas subluxationer, benbrott, artificiella leder (t.ex. i höften) etc. Testa inte muskler i sådana områden, eller på sådant sätt att dessa blir inblandade i testningen.

8 KROPPENS VIKTIGASTE ENERGISYSTEM (utom nervsystemet). Meridian-systemet Mest känt från Kina och Tibet. Energin anses flöda i speciella kanaler inuti och lite utanför kroppen. Kineserna kallar denna energi chi och japanerna kallar den ki. Det kan noteras att man skiljer på olika former av chi. Chakra-systemet Ett slags trumpetliknande energicentra på kroppen. Det finns sju stora och flera mindre chakras. De sju stora är förbundna med inre körtlar och organ, vilka de påverkar. Energin i ett chakra vibrerar och roterar, likt trumman i en tvättmaskin (men snabbare!).via chakrasystemet sker ett ständigt utbyte av energi mellan den fysiska kroppen och auran. Systemet är mest känt från Indien och ingår bl.a. i Yoga. Många andra folk har beskrivit chakrasystemet på samma sätt, bl.a. flera nordamerikanska indianstammar. Varje chakra hör frekvensmässigt ihop med två meridianer vilket är grunden för en del behandlingsmetoder. Nadis Enligt gamla indiska läror, flyter energin (som indierna kallar prana ) i banor i och utanför kroppen, inte olikt hur chi rör sig i kroppens akupunkturmeridianer. Energiflödena i nadis kan blockeras, liksom meridianernas flöden, med vilka de i stort överensstämmer. I båda fallen försöker man stimulera och återställa flödena med olika metoder. Tibetansk åtta Detta system påminner mycket om energiflödena i nadis. Kanske är det samma fenomen, beskrivet lite olika av två skilda kulturer? Energin i en tibetansk åtta rör sig med oscillerande, snabba vibrationer och bildar mönstret av en åtta (symbolen för evigheten). Kroppen har en stor åtta på framsidan och en på baksidan. Därutöver finns det mindre åttor, i enlighet med hologramprincipen, en för varje kroppsdel, liten som stor. Energiflödet i en åtta kan vara stört och kan då direkt och indirekt påverka de andra systemen. Energin i den stora åttan är övergripande alla de andra energisystemen, det är därför bra att först rensa energin i denna. Många meridian- och chakraobalanser försvinner då och behöver inte behandlas. Ofta räcker det med att behandla den stora åttan på kroppens framsida.

9 FEMELEMENTSMODELLEN Energin (chi) cirkulerar medsols från element till element i den s.k. sheng-cykeln. De olika elementen har också förbindelse i den inre s.k. ko-cykeln, se de inre pilarna som formar ett stjärnmönster. Om ett element har för lite energi, kan man dra energi från det element som det är förbundet med i ko-cykeln. Man kan också dra energi från den ena meridianen till den andra inom samma element, t.ex. från mjältmeridianen till magmeridianen och tvärtom. Allt detta är tämligen komplicerat, för den som vill lära mer om akupunktur, hänvisas till någon av alla de böcker som finns i ämnet.

10 S1 - S28 Yang C1 - C24 Yin Ma 1 - Ma 45 Yang Hj 1 - Hj 9 Yin Bl 1 - Bl67 Yang Nj 1 - Nj27 Yin Tu 1 - Tu19 Yang Mj 1 - Mj 21 Yin Gb 1 - Gb44 Yang Pc 1 - Pc9 Yin Lu 1 - Lu11 Yin Tv1 - Tv23 Yang Le 1 - Le14 Yin Tj1- Tj20 Yang (korsar)

11

12 AURAN Auran är det elektromagnetiska fält som omger allt levande. På sätt och vis har även död materia en slags aura, eftersom alla celler omges av ett elektromagnetiskt fält, men vanligen avser man fältet runt levande växter, djur och människor när man talar om auran. Auran består av materia med hög vibrationshastighet, se sidan 95. Det går inte att mäta auran vetenskapligt, det finns ännu inga instrument för att mäta dessa energier. Man har dock lyckats konstruera olika slags kameror som kan fotografera delar av auran. På personer med skador (som täcks av kläder och därför inte syns på foto), kan man se hur auran har inbuktningar eller missfärgningar på platsen för skadan. En del klärvoajanta människor kan också se auran, eller delar av den, med blotta ögat. Denna förmåga verkar bero på antingen medfödd förmåga (förvärvad under tidigare liv?), ihärdig träning av auraseendet eller grava obalanser i de endokrina körtlarna. Det senare verkar vara vanligt, många s.k. klärvoajanta personer är ofta i ganska dålig form och har många problem. En god vän som var elitidrottsman blev allvarligt sjuk efter långvarigt missbruk av anabola steroider. Levern slogs delvis ut, liksom flera endokrina körtlar och han drabbades av kronisk trötthet, allergier av olika slag m.m. Läkarna stod maktlösa, men till slut fick han kontakt med den kände allergiexperten och kinesiologen Peter Wilhelmsson i Falun, varvid han drabbades av spontant tillfrisknande. När han var som allra sämst började han plötsligt se lysande färger runt personer han mötte. Jaha, nu är det fel på ögonen också!, tänkte han. Det var det inte, och han har kvar sitt auraseende än idag, trots att han är så gott som återställd.

13 Armbåge mot knä Varianter av växelgång. Hjärtintegrering. Liggande växelgång.

14 MENTALA OCH EMOTIONELLA PROBLEM Sjukdomar indelas ofta i fysiska åkommor, psykiska problem och psykosomatiska sjukdomar. Psykosomatiska sjukdomar (där psyket påverkar sjukdomsbilden), avfärdas ibland som inbillningssjuka, den sjuke har hittat på sin sjukdom och tror så starkt på den att han verkar vara sjuk på riktigt. Detta synsätt har börjat överges i takt med ett ökat medvetande om det nära sambandet mellan kropp och själ. Man vet nu att en människa förvisso kan tänka sig sjuk, men också att ett rent fysiskt problem även påverkar psyket. Det vore nog inte helt fel att kalla alla sjukdomar psykosomatiska - vårt psyke och våra känslor spelar en oerhörd roll både vad gäller att dra på oss sjukdomar, som att bota oss från dem. Lika väl som det finns de som har tänkt sig sjuka, så finns det de som har tänkt sig friska. Prognosen är dålig, minst sagt, för en människa som inte vill bli frisk. Healing är ett ofta missbrukat och missförstått ord. Man kan inte bota en annan människa - det kan bara den människan göra själv. Var och en är sin egen healer! Det finns dock exempel på personer som verkar ha en speciell förmåga att via handpåläggning, eller någon form av annan behandling, starta och stötta den sjukes egen läkningsprocess. Låt oss gärna fortsätta att kalla sådana personer för healers, så länge vi är medvetna om att det ändå är den sjuke som botar sig själv! Det sägs att verklig healing är andlig healing. För mig innebär det bl.a. att man bör hjälpa patienten att förstå varför han eller hon har fått sin sjukdom, eller det problem som man behandlar. Man kan också uttrycka det så att man hjälper P. att få en bättre insikt och sjukdomsbild. Det är min uppfattning att ingen människa blir sjuk, eller får ett problem, utan orsak. Jag tror vidare att vi väljer de problem och sjukdomar som vi behöver gå igenom för vår andliga utveckling här på jorden. Först när vi har lärt oss, vad det nu kan vara som vi inte kan lära oss på annat sätt, så kan vi befria oss från sjukdomen. Detta förutsätter givetvis att sjukdomen inte har gått för långt. En storrökare som efter 30 år inser att det där kanske inte var så nyttigt för hälsan, har nog tyvärr grävt ned sig för djupt i sin grav. Den som arbetar med människors problem bör inse att det inte alltid räcker att gnugga några akupunkter här och där, massera lite muskler, eller utföra en lyckad operation. Allt detta är naturligtvis bra och ofta nödvändigt, men vid allvarliga problem bör grundorsaken sökas och åtgärdas. Om inte det görs, är det risk att samma problem, eller ett av liknande slag, snart dyker upp igen.

15 MENTAL OMKOPPLING Mental omkoppling, eller switching, är en slags blockering som kan uppträda vid alla kroniska skador och sjukdomar, missbruk av sprit, tobak och andra droger, fetma, anorexi, bulemi och en mängd fysiska och/eller mentala destruktiva tillstånd. Det kännetecknas av att P. både vill och vill inte! De flesta rökare både vill sluta röka och fortsätta röka och samma paradox gäller de flesta former av missbruk. Detta är ju rätt väl känt och lätt att förstå. Mindre väl känt är, att samma fenomen brukar uppträda vid långvariga tillstånd av sjukdom eller andra fysiska problem, t.ex. kroniska ryggsmärtor. P. både vill bli frisk och samtidigt ändå inte... En möjlig förklaring är, att efter en viss tids lidande börjar individen leta efter små fördelar som sjukdomen/problemet kanske medför. Det kan vara en hägrande sjukpension, omgivningens deltagande och hänsynstaganden ( inte ska väl du bära den där tunga matkassen, du som har så ont i ryggen ), etc. Det kanske handlar om en försvarsmekanism för att stå ut med ett lidande som aldrig verkar ta slut. Man börjar tänka i banor som inget ont som inte för något gott med sig. Med tiden har man vant sig vid tillståndet och nu är man inte längre inställd till 100 % på att bli bra - man har blivit switchad! Test: Låt P. säga: Jag vill bli bra i min (t.ex.) rygg. IM är stark, ty det vill han ju bli. Vänd nu på frågan och låt P. säga: Jag vill fortsätta ha problem med min rygg. Muskeln borde nu bli svag, d.v.s. svara nej. Vid mental omkoppling fortsätter muskeln att vara stark, ty P. vill inte hux flux bli av med det nu invanda problemet. Man kan säga att han är inställd på att dras med det resten av sitt liv, även om han kanske helst skulle vilja slippa smärtan som problemet medför. T. kan ställa frågorna istället för P., eventuellt mentalt, för att undvika att P. fuskar när han blir testad. Behandling: Behandlingen vid mental omkoppling kan ske på flera sätt. Några vanliga metoder är; behandling av NV-punkterna för PMC (ESR-punkterna), temporalknackning, affirmationer och visualiseringar m.m. Man använder den metod man är bäst på.

16 UTARBETAD - UTMATTAD - UTBRÄND Dessa olika tillstånd förväxlas ofta och termen utbrändhet används ibland lite på en höft när det i själva verket är fråga om något av förstadierna till det - vilka i och för sig kan vara nog så allvarliga! UTARBETAD. Man har gått för länge på ett för högt varvtal och binjurarna får ständiga signaler från hypofysen att avsöndra mer och mer stresshormoner för att öka takten, ty nu är det full rulle! Adrenalinet gör att man känner sig skärpt och kan hålla många bollar i luften samtidigt. Den ständigt höga halten av kortisol blockerar förmågan att märka de varningssignaler som kroppen börjar skicka ut, och hjälper därför personen att tänja gränserna för sin förmåga. Personen brukar inte uppleva sig som stressad eller utarbetad, tills den stora tröttheten sätter in, då man istället aldrig känner sig utvilad, även om man har sovit eller varit ledig. På en utarbetad person är sartorius, gracilis och teres major hypertoniska, d.v.s. överstarka. Fler muskler, eller alla kroppens muskler, kan vara överstarka. Det går inte att muskeltesta en sådan person på vanligt sätt, man får först behandla så som visas på sid UTMATTAD. Nästa steg på vägen mot hjärnstress och utbrändhet är att man börjar må dåligt psykiskt när halten av de lugnande hormonerna (serotonin, oxytocin och dopamin) sjunker. Ingenting är längre roligt och det mesta känns meningslöst. En rad fysiska symtom börjar också uppträda: Öppna receptorer där virus kan ta sig in i cellerna (se sid. 237), och ett nedsatt immunförsvar som lämnar fältet fritt för angrepp av bakterier och virus. Försvagad tarmslemhinna som läcker ut för stora molekyler och lättare kan angripas av de bakterier som orsakar magsår. Levern blir överbelastad av alla giftiga slaggämnen som läcker ut i blodet. Ett av de första tecknen brukar vara att man inte längre tål att dricka alkohol. Sömnen blir dålig. I början har stressade personer svårt att somna eftersom de är så högt uppe i varv, sedan somnar man av ren utmattning, men vaknar hela tiden, eller tidigt på morgonen utan att kunna somna om. På en utmattad person är sartorius och gracilis svaga, medan teres major fortsätter att vara överstark. Övriga muskler är normala (svaga, starka eller överstarka). Tillståndet kan med tiden bli kroniskt. Kronisk utmattning behandlas på sid.245.

17 UTBRÄND. Personen mår nu riktigt dåligt. Binjurarna och levern börjar gå på knäna och drar med sig andra organ. Om tillståndet pågår för länge, kan sköldkörtelns produktion av hormonerna trijodtyronin T 3 och tyroxin T 4 påverkas (sid. 254). Detta påverkar ämnesomsättningen och så småningom kan struma utvecklas. De olika hormoner från hypothalamus och hypofysen som hjälper till att hålla ångan uppe, kan leda till s.k. hjärnstress, ett tillstånd som beror på att vissa neurotransmittorer kopplar långsammare, med följd att hjärnan får svårt att lösa även enkla uppgifter. Man börjar få problem med minnet och med att förstå och bearbeta information. Det blir också svårt att koncentrera sig och ägna sig åt det som är viktigt i arbete och privatliv. Samtidigt ökar risken att få högt blodtryck, vilket kan leda till någon form av infarkt. Personen har ofta ont i kroppen, spänningar i käkleden och låsningar i diafragma och andra muskler. En del börjar träna på gym i hopp om att må bättre. Hård träning ökar bara på stressen ytterligare, den här sortens stress går inte att träna bort. Däremot är det bra med lättare form av träning som t.ex. yoga, chi gong, tai chi eller promenader. På en utbränd person är alla muskler i hela kroppen svaga, utom teres major, som fortsätter att vara överstark. Det är svårt, eller omöjligt, att muskeltesta personen, hela organismen verkar ha låst sig och muskeltestningen ger inga svar eller användbara ledtrådar. De flesta som hamnar i den här häxkitteln är duktiga och energiska s.k. typ-a personligheter som tycker att de mår bra när de arbetar mycket och under stor stress. De är ambitiösa, med höga prestationskrav på sig själva och har ofta svårt att sätta gränser och säga nej, med följd att deras arbetsbörda ofta blir alldeles för stor. Utbrändhet beror oftast inte enbart på en stressig arbetssituation. Vanligen finns det också problem på det personliga och sociala planet, i form av trassliga äktenskap, problem med barn, släkt eller vänner, eller dålig ekonomi osv. Vägen till utbrändhet kan beskrivas i fem steg: 1. Fysisk trötthet Alltid trött, dålig sömn. 2. Intellektuell trötthet Glömska, svårt att fatta beslut. 3. Social trötthet Inget är kul, man drar sig undan. 4. Personlighetsförändring Man börjar tappa verklighetsuppfattningen. 5. Livets mening Känslor av tomhet och ensamhet. Risk för självmord.

18 SELYES STRESSTEORI Den kanadensiske stressforskaren Hans Selye beskrev på trettiotalet de olika förloppen vid stress. Selyes stressteori och stresskurva kan tillämpas på alla former av stress, såväl vanlig stress som vi alla känner till och ibland utsätts för, som stress orsakad av kontakt med olika ämnen som vi inte tål. Kurvan är lätt att förstå för att beskriva hur t.ex. rökbegär uppstår, men den kan lika gärna användas för vitt mjöl, mjölk och annan olämplig mat. 1:a Stadiet: Detta är alarmstadiet, när man utsätts för ämnet och inte hunnit anpassa sig till det. Man reagerar med stress och försöker skydda sig mot och undvika ämnet, eller stressfaktorn. Symptomen försvinner när kontakten med ämnet upphör. 2:a Stadiet: Vid upprepad kontakt med ämnet (t.ex. ett allergen) inträder anpassningsstadiet. Personen verkar tåla ämnet allt bättre och till och med må bra av det: Jag måste ha en cigg och en fika på morgonen för att komma igång! Kroppen tar stryk, men utåt märks ännu ingenting alarmerande. Om personen avbryter kontakt med, eller slutar ta ämnet, mår han dåligt under 4-5 dagar, därefter mår han bra. Om han tar ämnet efter dessa fem dagar får han oftast en reaktion, som vid 1:a stadiet. Om han istället tar ämnet efter bara två, eller tre dagar, mår han bra - en slags återställare. Tillståndet brukar kallas maskerad, eller dold allergi. Personen har blivit beroende av ämnet och måste ta det för att fungera och må bra. Efter hand behövs det större doser och ökat intag av ämnet för att det ska ge stimulans, d.v.s. begäret ökar! 3:e Stadiet: Kroppen orkar inte längre anpassa sig och ämnet börjar åter ge allergiska reaktioner. Det behövs nu ännu större doser och ökat intag av ämnet, men den stimulerande effekten blir allt mindre. Till sist ger ämnet ingen lindring, endast besvär. Begäret efter ämnet kvarstår dock, man kan inte sluta. Kroppen har fått obotliga skador och så småningom bryter organismen ihop. Man kan bli beroende av medicin, narkotika, tobak, kaffe, kemikalier och födoämnen av olika slag m.m. Kroppen har denna förmåga att anpassa sig till och lära sig leva med olika gifter. Detta har alltså den paradoxala effekten att man verkar behöva det som man i själva verket inte tål, detta kallas dold allergi. Narkomaner, rökare och alkoholister brukar efterhand inse att de är missbrukare. Matmissbrukaren är ofta inte medveten om sitt beroende. Det har blivit naturligt att börja dagen med en kopp kaffe och en bulle, eller att alltid ha chips eller godispåsen inom räckhåll.

19 Första kontakten med ämnet. P. mår dåligt. P. mår bra. Normal nivå. P. slutar ta ämnet och mår dåligt under 4-5 dagar. Förnyad kontakt med ämnet efter 5 dgr ger besvär, tas ämnet igen efter bara en eller ett par dgr mår P. bra igen. Ämnet ger inte längre en stimulans utan bara obehag.

20 BEHANDLINGSMETODER Problem kan grupperas grovt enligt SNEAK-test (se sid. 164). Man kan även indela behandlingsmetoderna och grundorsakerna enligt samma system. Inom varje grupp ryms flera olika behandlingsmetoder (och givetvis grundorsaker). Dessa söker man separat. Jag tror att svaret man får beror på vem som frågar; en akupunktör får nog oftare svar att gruppen AK är bäst behandlingsmetod, medan en kiropraktor lika ofta får svaret S som svar på bäst behandlingsmetod för samma problem. Alla terapeuter arbetar efter sina speciella kunskaper, intressen och förutsättningar. Grundorsaken bör dock bli samma, oavsett vem som frågar. I denna bok beskrivs följande behandlingsmetoder: Strukturellt Sid. Strukturellt Sid. NV-punkter 75 Tennisbollar 180 NL-punkter 78 Ryggont (Kyla) 180 Ömma NL-punkter 78 Ryggont (värme) 181 Ursprung/Fäste massage 85 Sår 181 Muskelspolar 86 Varböld 181 Senspolar 88 Muskelkramper 182 Aerobisk funktion 90 Huvudvärk och migrän 184 Anaerobisk funktion 90 Växelgång för smärtlindr. 191 Hypertoniska muskler 136 Ligament interlink 193 Autogen inhibition 138 Smärtsam menstruation 194 Reaktiva muskler 139 Lymfflödesblockering 196 Omkoppling 144 Ileocekalklaff 200 Jonisering 146 Växelgång hjärtkamrarna 204 Hyoideum 148 Hormonsystemet 208 Stötdämpning 150 Växelgång mentala probl. 212 Gångreflexer 152 Mental stress 213 Basenergier 155 Integrering hjärnhalvorna 215 TMJ 160 Temporalknackning 218 Provokation av behandl. 168 Dolda fel, förankring 222 Snabb energibehandling 175 Binjuresyndrom 241 Fingerdans 175 Thymus (knackning) 255 Egenvårdsprogrammet 176 Växelgång vid allergi 265 Växelgång 178 Rökavvänjning 271 Brännskada 180 Mina egna metoder:

21 Näring Sid. Emotionellt Sid. Aerobisk funktion 90 Chakrabehandling (healing) 125 Anaerobisk funktion 90 Snabb energibehandling 175 Jonisering 146 Egenvårdsprogrammet 176 Blodkemi 158 Växelgång 178 Huskurer 180 Sömnproblem 183 Mineralobalanser 182 Huvudvärk och migrän 184 Sömnproblem 183 Smärtor/Känslor 192 Huvudvärk och migrän 184 Skademinnen 193 Gallsten 195 Ileocekalklaff, mentalt 201 Lymfflödesblockering 196 Växelgång mentala problem 212 Ileocekalklaff 198 Mental stress, ESR-punkterna 213 Candida 202 Temporalknackning 218 Blodtryck 204 Mental omkoppling 220 Hormonsystemet 207 Förankring 222 Mental stress 214 Three in one 224 Binjuresyndrom 241 Visualisering 230 Kronisk utmattning 245 Behandling bakåt i tiden 231 Allergi 251 Fobier 232 Bukspottkörtel 255 Tymus (klassisk musik) 255 Tyreoideus 255 Allergi - NLP 267 Astma 259 Rökavvänjning 271 Växelgång vid allergi 265 Mina egna metoder: Kostråd vid allergi 266 Tungmetallförgiftning 269 Rökavvänjning 271 Rek. vitamin/mineraldoser 272 Utrensningskur 273 Tibetansk vitlökskur 274 Syra/Basbalans 275 Måltidsförslag 276 Hälsoråd 281 Mina egna metoder:

22 AKupunktur Sid. AKupunktur Sid. Meridianmassage 100 Universalpunkten Tj Snabb meridianmassage 102 Huvudvärk och migrän 184 Start- och slutpunkter 104 Enkla akupunktsbehandlingar 186 Alarmpunkter 107 BIOS-brickan 188 Associerade akupunkter 110 Meridianvandring 191 Emotionella associerade pkt. 110 Magnet och ljus 191 Tonifierande akupunkter 112 Tonifierande akupunkter 192 Sederande akupunkter 112 Associerade punkter 192 Akupressur 116 Smärtsam menstruation 194 Knackning av akupunkter 116 Ileocekalklaff 201 Teishin 116 Hormonsystemet 208 Akukulor 116 Mental stress 213 Färger 117 Integrering av hjärnhalvorna 216 Ljus och färger 117 Temporalknackning 218 Akuljusfärglampa 117 Three in One 229 Magneter 117 Fobier 232 Ljud 117 Kronisk utmattning 246 Meridianklockan 118 Rökavvänjning 271 Chakrabehandling (snurra) 124 Mina egna metoder: Chakrabehandling (healing) 125 Chakrabehandling (ljus, färg) 125 Tibetansk åtta 127 Omkoppling 145 Gångreflexer 152 Basenergier 155 Blodkemi 158 Snabb energibehandling 175 Egenvårdsprogrammet 176 Växelgång 178 Muskelkramp ( aurasopning ) 182 Sömnproblem 183