Behandling av de bioelektromagnetiska systemen (chakrasystemet m.fl.).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av de bioelektromagnetiska systemen (chakrasystemet m.fl.)."

Transkript

1 FÖRORD Kinesiologi är en metod för att undersöka och behandla olika avvikande tillstånd i kroppen. Metoden utvecklades av den amerikanske kiropraktorn George Goodheart, D.C., som på sextio- och sjuttiotalet grundade Applied Kinesiology. Sedan dess har det utvecklats mer än femtio olika grenar av kinesiologi, som alla har muskeltestning som gemensam nämnare. Muskeltestning kan delas upp i två huvudgrupper: Manuell muskeltestning för att hitta och behandla obalanserade muskler.dessa muskeltester är baserade på boken Muscles, Testing and Function, av Henry Kendall. Testning med en s.k. indikatormuskel för att kunna kommunicera direkt med en persons kropp och undermedvetna. Obalanser i musklerna bör behandlas och korrigeras i förebyggande syfte, de kan annars med tiden ställa till med strukturella problem. Hypotoniska (svaga) muskler har t.ex. alltid hypertoniska (överstarka) antagonistmuskler. Denna typ av obalans kan leda till att en kota dras snett, eller andra typer av strukturella felställningar. Tekniken att använda en muskel för att ställa frågor och få svar, är unik och finns bara i kinesiologi. En sådan muskel kallas indikatormuskel och med den kan man hitta och lokalisera ett problem, dess grundorsak, typ av problem och hur det bör behandlas. Allt detta är möjligt eftersom kroppens celler och det undermedvetna redan innehåller denna information. Kroppen vet vad som är fel! De tekniker som används i kinesiologi är effektiva och ofarliga. De har hämtats från olika länder och går utmärkt att kombinera med andra former av behandling, såväl modern läkarbehandling, som olika typer av alternativmedicinisk behandling. Eftersom kinesiologisk muskeltestning inte är beroende av placeboeffekt, eller av verbal kommunikation, är den även lämplig för testning och behandling av t.ex djur. Några av de behandlingsmetoder som används är: Muskelbalansering. Massage av muskler, bindväv och kroppens reflexpunkter. Akupunktur utan nålar. Behandling av de bioelektromagnetiska systemen (chakrasystemet m.fl.). Stresslindring och mentala omprogrammeringar. Muskeltestning av toleranser och allergier. Kost- och näringsråd

2 TERAPILOKALISERING Terapilokalisering förkortas TL innebär att man håller med handen eller fingrarna på olika ställen på kroppen för att lokalisera dysfunktioner och skador av olika slag samt för att testa vilken punkt på kroppen som behöver behandlas (NL-, NV-, Akupunkter etc.). För att förklara principen närmare kan vi tänka oss en person med ett öppet sår. Han själv, eller en annan person, sätter ett finger mitt i såret och trycker till. Smärtan ger upphov till stress och om man testar en muskel (vilken som helst) så kommer den att testa svagt, vilket är kroppens sätt att visa att den är under stress. Vi tänker oss nu en annan typ av skada, utan öppet sår, t.ex. någon form av ledskada eller organfel. Personen sätter sin hand eller några fingrar över skadan samtidigt som man muskeltestar honom. Även nu uppstår en stress och muskeln kommer att testa svagt. Kroppen vet ju att den har denna skada, även i de fall då skadan ännu inte börjat ge obehag eller värk, d.v.s. innan personen medvetet har upptäckt och känt av problemet. Genom att lokalisera skadan och sätta handen på stället för den, blir kroppen påmind om denna skada, stress uppstår och muskeln testar svagt som en följd av denna stress! INDIKATORMUSKEL När man använder en stark och balanserad muskel för terapilokalisering TL och vid andra tillfällen då man kommunicerar med en person via muskeltetsning, kallas muskeln som testas för indikatormuskel IM. Principen för muskeltestning som kommunikation bygger på att stress försvagar musklerna. Det är därför man oftast ser till att en person sätter sig ned innan man framför en dålig nyhet. Om chocken är stor kan det hända att benen viker sig och personen kan ramla omkull! När en stark muskel blir svag, eller det motsatta, en svag muskel blir stark, kallas detta Indicator Change IC (indikatorändring). En IC uppstår alltså då en muskel ändrar tonus; från stark till svag, eller från svag till stark. En IM kan användas för att ställa direkta frågor till kroppen. Vanligtvis betyder då stark muskel ja och svag muskel nej. En muskel som av någon anledning är svårtestad, kan man lätt testa genom att låta personen utföra ett arbete med muskeln, samtidigt som man testar en IM. INTRODUKTION TILL MUSKELTESTNING Kinesiologins grundare, George Goodheart, upptäckte ett samband mellan muskler och inre organ och körtlar. Ett organ med någon form av obalans gör att dess associerade muskel kommer att testa svagt. Därav kan man dock inte dra slutsatsen att en muskel som testar svagt visar på ett fel hos dess organ. Muskeln kan ju vara svag i sig själv utan att det berör organet. En kinesiolog har i sin hand en unik och fantastisk metod för att kommunicera direkt med en annan människas kropp och undermedvetna, men han bör arbeta efter följande regler: En kinesiolog testar och behandlar olika former av energistörningar i kroppen, muskelobalanser och vissa neurologiska obalanser. Ställer inte medicinska diagnoser.

3 HUR MAN UTFÖR EN MUSKELTESTNING En kinesiologisk muskeltestning är inte ett styrketest för att se vem som är starkast, terapeuten eller patienten. Den är heller inte ett rörlighetstest. Testet visar istället om det finns blockeringar i muskelns förbindelse med kroppens olika system, som t.ex. systemen för nerver, lymfa, blod, meridianer, m.m. Vid muskeltestning bör båda inta bekväma och korrekta ställningar. Muskeln som ska testas placeras i sin minst gynnsamma position, med ursprung och fäste nära varandra. Testriktningen är att föra muskeln mot extension, d.v.s. sträcka muskeln. I de flesta fall stabiliserar man med en hand mot personens axel (acromion), eller mot höften (crista iliaca). Man bör undvika att stabilisera direkt på den muskel som ska testas, eller på någon reflexpunkt för lymfa, blod eller akupunktursystemet, eftersom detta kan påverka muskeltestet. Den hand som inte stabiliserar, används för att testa. Man trycker med handflatan i testriktningen. Låt inte P. ändra kroppsställning för att ta hjälp av synergistmuskler, eller ta tag i bänken för att kunna hålla emot. P. bör heller inte lyfta eller vrida huvudet, sluta ögonen, eller titta åt olika håll under testningen. När personen andas normalt, säger man håll och trycker mot leden under 2-3 sekunder. Trycket bör vara mjukt, men samtidigt fast, utan häftiga rörelser och ökas gradvis. Endast en led bör vara inblandad i testet. En stark och balanserad muskel låser sig och förblir stark och stadig. En svag och obalanserad muskel känns skakig och orkar ofta inte hålla emot för trycket. De flesta muskeltesterna kommer ursprungligen från Henry Kendall, och är beskrivna i standardverket Muscles, Testing and Function. En del av dessa har vidareutvecklats och modifierats i Applied Kinesiology (AK) och Touch for Health (TFH). Andra stora innovatörer på detta område har varit bl.a. Alan Beardall och min lärare Mac Wolontis, Manual Kinesiologi (MK). DE VASKULÄRA REFLEXPUNKTERNA En amerikansk kiropraktor upptäckte på 1920-talet ett antal punkter som ökade det vaskulära flödet till olika muskler och organ när de berördes. Han hette Terence Bennet och forskningen kring dessa s.k. NV-punkter kom att kosta honom och hans assistent livet, då de utsatte sig för höga doser av strålning i den tidens primitiva röntgenapparater. De NV-punkter som används inom kinesiologi finns främst på huvudet, några sitter vid halsen och knäna. De flesta NV-punkterna är kopplade till flera olika muskler. Några NV-punkter sitter på huvudets mittlinje, de övriga är bilaterala. NV-punkterna ska inte masseras. Behandlingen består av att de hålls lätt med fingertopparna eller handflatan under ca trettio sekunder. DE LYMFATISKA REFLEXPUNKTERNA Kroppen har ett system av neurologiska reflexpunkter som styr det lymfatiska flödet i muskler och inre organ. Punkterna upptäcktes på 1930-talet av den amerikanske osteopaten Frank Chapman och införlivades i Applied Kinesiology av George Goodheart. Punkterna ligger i allmänhet mellan revbenen på kroppens framsida och utefter ryggraden på baksidan.

4 ENERGIFLÖDEN Enligt Einstein är materia energi. Denna vetenskapliga sanning ser vi ofta bevis för i vardagslivet, t.ex. när vi tinar upp is till vatten, vilket vi sedan kan koka tills det förångas. Energin i het ånga kan som bekant användas till ångmaskiner och annat. I många esoteriska kunskaper anses materia/energi ha sju olika tillstånd, av vilka fyra, eller fem, är kända av vetenskapen idag. Dessa erkända tillstånd är: Fast materia Flytande form Gasform Plasma Bioplasma KROPPENS VIKTIGASTE ENERGISYSTEM (utom nervsystemet). Meridian-systemet Chakra-systemet Nadis Tibetansk åtta Mest känt från Kina och Tibet. Energin anses flöda i speciella kanaler inuti och lite utanför kroppen. Kineserna kallar denna energi chi och japanerna kallar den ki. Ett slags trumpetliknande energicentra på kroppen. Det finns sju stora och flera min dre chakras. De sju stora är förbundna med inre körtlar och organ, vilka de påverkar. Enligt gamla indiska läror, flyter energin (som indierna kallar prana ) i banor i och utanför kroppen, inte olikt hur chi rör sig i kroppens akupunkturmeridianer. Detta system påminner mycket om energiflödena i nadis. Kanske är det samma feno men, beskrivet lite olika av två skilda kulturer? Energin i en tibetansk åtta rör sig med oscillerande, snabba vibrationer och bildar mönstret av en åtta (symbolen för evighe ten). Kroppen har en stor åtta på framsidan och en på baksidan. Därutöver finns det mindre åttor, i enlighet med hologramprincipen, en för varje kroppsdel, liten som stor. MERIDIANER Under sjuttiotalet upptäckte Goodheart sambandet mellan kroppens muskler och de kinesiska akupunkturmeridianerna. Han såg också, att sambandet mellan muskler och organ i kinesiologi, stämde överens med sambandet mellan meridianer och organ. Meridianerna är förenade med varandra och har ett flöde av chi som cirkulerar från meridianens första till dess sista punkt och därifrån över till nästa meridian. Det finns också andra meridianer som för chi till de inre organen och till andra delar av kroppen. När chi cirkulerar fritt, är personen frisk, om det finns blockeringar i flödet kan sjukdomar och andra problem uppstå. Genom att stimulera flödet av chi, hjälper man kroppens läkningsprocess.

5 Chiflödet kan behandlas på flera olika sätt, det mest kända är behandling med nålar. Nålen fungerar som en antenn, för att leda in chi i kroppen. Den vanligaste och enklaste metoden i kinesiologi, är behandling med fingrarna. Vissa akupunkter masseras, andra hålls, eller trycks på. Det förekommer också behandling med ljus, färger, magneter, ljud etc. mot punkterna. Energi kan tillföras på många olika sätt! De tolv organmeridianerna är bilaterala och har sina punkter på samma sida av kroppen, utom tjocktarmsmeridianen, som korsar kroppens mittlinje under näsan. Centralmeridianen och styrkärlsmeridianen löper utefter kroppens mittlinje. För att terapilokalisera meridianen för den muskel man behandlar, håller man bilateralt på meridianens start- och slutpunkter på samma sida som muskeln (se upp med den korsande tjocktarmsmeridianen!). Den enklaste metoden för att behandla flödet i en meridian, kommer från Manual kinesiologi, och består av att hålla och koppla ihop punkterna under några minuter. GRUNDORSAK Alla skador och sjukdomar uppstår som en följd av stagnation och botemedlet, enligt de gamla kineserna, är cirkulation. Uttryckt med andra ord: Rörelse är liv och motsatsen, d.v.s. stillastående, är död. Smärta och värk är de sista symptomen på en obalans och det första som kan avlägsnas. Det är ju logiskt att först försöka befria P. från värk. Därefter söker man grundorsaken. Denna är det som från början har gett upphov till problemet och måste behandlas separat vid alla kroniska och mer allvarliga problem. MENTAL STRESS Ett mentalt trauma, eller problem, kan orsaka så mycket stress att man blir blockerad. Minnet av en kär anhörigs död kan föranleda okontrollerade gråtattacker, tanken på att hålla ett tal inför en grupp främmande människor medför svettning, darrningar, förhöjd puls etc. Man bearbetar problemet i hjärnans bakre del, man kan säga att tankarna går runt i huvudet och man maler problemet utan att kunna lösa det. Den kinesiologiska behandlingen består i första hand av att hålla på NV-punkterna för PMC. Dessa reflexpunkter kallas ofta ESR-punkterna (Emotional Stress Release points) och sitter bilateralt på pannan, mitt på en linje från mitten av ögonbrynen till hårfästet. P. kan själv hålla på dessa punkter, men effekten blir bättre om en annan person håller på dem. Punkterna hålls med fingertopparna, eller med hela handflatan mot pannan ( man tar sig för pannan ), alltifrån en halv minut upp till fem minuter eller mer. Behandling av dessa NV-punkter ökar blodtillförseln, och därmed syretillförseln, till hjärnan, främst till dess främre del. Man kan nu se och bearbeta problemet på ett mer objektivt sätt och blockeringen börjar släppa.

6 STRESS Stress är olika former av påfrestningar som vi utsätts för i vårt dagliga liv. Stress kan vara strukturell (en fysisk skada), näringsmässig (kemisk), emotionell eller elektromagnetisk (t.ex. strålning). Man skiljer också på positiv stress och negativ stress. Positiv stress är den normala stress som får oss att kliva ur sängen på morgonen för att gå till skolan eller arbetet och där anstränga oss för att få bra betyg, eller en bra lön och kanske befordran. Lagom doser av positiv stress är inte skadligt. Negativ stress påverkar bl.a. nervsystemet och hormonsystemet. Genom s.k. feedback utlöser stressen diverse reaktioner i kroppen, vissa stresshormoner ( fly eller slåss hormoner ) utsöndras. Om stressen åtföljs av en fysisk urladdning, man springer eller slåss för livet, elimineras de flesta stresshormonerna och kroppen återgår till homeostatis (balans). Om den fysiska reaktionen och aktiviteten däremot uteblir, som så ofta är fallet i vårt moderna samhälle, kvarstår en del av dessa hormoner i kroppen. De organ som i första hand påverkas av negativ stress är binjurarna, vilka avsöndrar de ovan nämnda stresshormonerna. Om stressen upprepas gång på gång blir binjurarna utmattade. Nervsystemet medverkar i processen genom att det icke viljestyrda, autonoma nervsystemet ANS aktiveras. Den sympatiska delen av ANS slås på, blodtrycket ökar, sinnena skärps, musklerna spänns o.s.v. Med tiden kan det leda till spänningar, låsningar och smärtor i muskler och leder. Halterna av dämpande och lugnande hormoner sjunker, bl.a. serotonin, dopamin och lyckohormonet oxytocin (som utlöses av kärlek och av beröring). Personen börjar må dåligt psykiskt, ingenting är roligt och kan gripas av depressioner. Virus binder sig till samma receptorer som neuropeptider ( känslomolekyler ). Lyckokänslor och glädje blockerar alltså virus, medan känslomässig stress ger virus fritt tillträde till kroppens celler och man blir mer mottaglig för sjukdomar. Allt detta är inledningen till en ond cirkel. Utmattade binjurar påverkar andra organ och körtlar, bl.a. tymuskörteln och lymfsystemet, vilka båda är livsviktiga för immunförsvaret. Kroppen är nu vidöppen för alla slags påfrestningar och attacker som den i vanliga fall lätt kan försvara sig mot. Människans chakrasystem är också inblandat, varje chakra är kopplat till en endokrin körtel och dess tillhörande organ. Kärleksbekymmer till exempel, påverkar hjärtchakrat, men även thymuskörteln och hjärtat som organ. Man brukar ju tala om brustna hjärtan och hjärtekrossare, uttryck som inte är gripna ur luften! Olika stressymtom kan vara bl.a. ökad irritabilitet, oro och ångest, darrningar, svettning, bristande koncentration, sömnproblem, nedsatt immunförsvar, hudbesvär, missbruk av nervlugnande medicin, sprit, tobak och andra droger. UTARBETAD - UTMATTAD - UTBRÄND Dessa olika tillstånd förväxlas ofta och termen utbrändhet används ibland lite på en höft när det i själva verket är fråga om något av förstadierna till det - vilka i och för sig kan vara nog så allvarliga! UTARBETAD Man har gått för länge på ett för högt varvtal och binjurarna avsöndrar mer och mer stresshormoner för att öka takten, ty nu är det full rulle! Adrenalinet gör att man känner sig skärpt och den höga halten av kortisol blockerar förmågan att märka varningssignalerna som kroppen börjar skicka ut, och hjälper därför personen att tänja gränserna för sin förmåga.

7 UTMATTAD Nästa steg på vägen mot hjärnstress och utbrändhet är att man börjar må dåligt psykiskt när halten av de lugnande hormonerna sjunker. Ingenting är längre roligt och det mesta känns meningslöst. En rad fysiska symtom börjar också uppträda: Öppna receptorer där virus kan ta sig in i cellerna och ett nedsatt immunförsvar som lämnar fältet fritt för angrepp av bakterier och virus. Försvagad tarmslemhinna som läcker ut för stora molekyler och lättare kan angripas av de bakterier som orsakar magsår. Levern blir överbelastad av alla giftiga slaggämnen som läcker ut i blodet. Ett av de första tecknen brukar vara att man inte längre tål att dricka alkohol. Sömnen blir dålig. I början har stressade personer svårt att somna eftersom de är så högt uppe i varv, sedan somnar man av ren utmattning, men vaknar hela tiden, eller tidigt på morgonen utan att kunna somna om. UTBRÄND Personen mår nu riktigt dåligt. Binjurarna och levern börjar gå på knäna och drar med sig andra organ. Om tillståndet går för långt, kan sköldkörtelns produktion av hormonerna trijodtyronin och tyroxin påverkas. Detta påverkar ämnesomsättningen och så småningom kan struma utvecklas. De olika hormoner som hjälper till att hålla ångan uppe, kan leda till hjärnstress, ett tillstånd som beror på att vissa neurotransmittorer kopplar långsammare, med följd att hjärnan får svårt att lösa även enkla uppgifter. Man börjar få problem med minnet och med att förstå och bearbeta information. Det blir också svårt att koncentrera sig och ägna sig åt det som är viktigt i arbete och privatliv. Risken ökar att få högt blodtryck, vilket kan leda till någon form av infarkt. Personen har ofta ont i kroppen, spänningar i käkleden och låsningar i diafragma och andra muskler. De flesta som hamnar i den här häxkitteln är duktiga och energiska s.k. typ-a personligheter som tycker att de mår bra när de arbetar mycket och under stor stress. De är ambitiösa, med höga prestationskrav på sig själva och har ofta svårt att sätta gränser och säga nej, med följd att deras arbetsbörda ofta blir alldeles för stor. Utbrändhet beror oftast inte enbart på en stressig arbetssituation. Vanligen finns det också problem på det personliga och sociala planet, i form av trassliga äktenskap, problem med barn, släkt eller vänner, eller dålig ekonomi osv. Vägen till utbrändhet kan beskrivas i fem steg: 1. Fysisk trötthet Alltid trött, dålig sömn. 2. Intellektuell trötthet Glömska, svårt att fatta beslut. 3. Social trötthet Inget är kul, man drar sig undan. 4. Personlighetsförändring Man börjar tappa verklighetsuppfattningen.

8 I det här stadiet har personen gått in i väggen, eller kommer snart att göra det. Arbetslivet är kaotiskt och ofta är privatlivet rörigt, eller i upplösning. Personen är i så dåligt skick, och arbetsförmågan så nedsatt, att den enda lösningen är sjukskrivning. Redan vid det tredje steget, social trötthet, är det hög tid att dra i bromsen, ty snart försvinner personens verklighetsuppfattning och självinsikt. Den personlighetsförändring som blir följden kan göra att man blir cynisk och arrogant mot medarbetare, familj och vänner. När dessa kanske försvinner, eller inte längre står ut med en, börjar frågorna om livets mening inställa sig. - Är detta allt livet har att erbjuda? och: Vem är jag om jag inte kan jobba? Risken för självmord kan bli stor i det här slutstadiet. Går det då att få en utbränd människa på benen igen och tillbaks till arbetslivet? De kinesiologer som arbetar med dessa problem, behandlar ofta personen en gång i veckan och många blir bra efter ca ett halvår (3-12 månader). Ett av problemen med en utbränd person är att det ofta inte går att använda muskeltestning. Teres major är överstark och resten av kroppens muskler brukar vara svaga, eller fladdra mellan svag/stark/svag. Nervsystemet är tilltrasslat som vid en kortslutning och det är rundgång av stresshormoner. ALLERGI Allergi var förr ganska ovanligt, men har ökat lavinartat under hela 1900-talet, särskilt under tiden efter andra världskriget. Folk började äta mer vitt mjöl, socker, kemiska tillsatsämnen i maten och man började hälla i sig omåttliga mängder mjölk, samtidigt som konsumtionen av kött ökade på bekostnad av den delvis vegetariska diet, som många av ekonomiska skäl var hänvisade till förr. När jag gick i skolan på femtiotalet var det sällsynt att någon led av allergi eller astma. I slutet av sjuttiotalet led ungefär en femtedel av skolbarnen i Sverige av någon form av allergi, och nu har 40 % av barnen allergi eller astma, trots alla förebyggande åtgärder. Delvis beror detta på luft- och miljöföroreningar, men den största boven är nog felaktig kost. Fysisk allergi är kopplad till levern och ger rinnande ögon. Denna form av allergi har fysiska orsaker, som t.ex. överexponering av viss föda, etc. Muskeltesta för att hitta de ämnen ( allergen ) som utlöser allergin. Utöver behandlingen som beskrivs på sid. 265, måste ämnet om möjligt undvikas under kortare eller längre tid. Oftast krävs det också någon form av utrensningskur och kostomläggning. Psykisk allergi är kopplad till tjocktarmen och ger täppt näsa. Orsaken är ofta obehagliga minnen av någon mat man tvingats äta som liten, eller att något obehagligt hänt medan man intog ämnet. Ett litet barn kan lätt koppla den obehagliga händelsen till den mat han åt just då, och som vuxen reagera med en allergisk reaktion så fort han kommer i kontakt med samma mat. Psykisk allergi svarar ofta mycket bra på behandling via NLP, som beskrivs på sid VANLIGA ORSAKER TILL ALLERGI Genetiska anlag. Överexponering av viss föda, eller andra ämnen. Svaga chockorgan (binjurar, tymus, tyreoideus, bukspottkörtel och lever). Brist på essentiella näringsämnen. Virus, infektioner och sjukdomar. Felaktiga kostvanor, missbruk av mediciner, tobak och andra droger. Emotionella problem och stress.

9 Det har också framförts teorier om att barn i västvärlden idag växer upp i allt för skyddade miljöer. Barn i fattigare länder drabbas inte alls i samma utsträckning av allergi. Barn skulle alltså behöva vänja sig mer vid lite skit under naglarna, kanske vistas oftare i smutsigare miljöer, som ladugård, stall och ha katt eller hund hemma. Våra moderna, väl isolerade bostäder med effektivt isolerande väggmaterial och treglasfönster etc. har också utpekats som tänkbar orsak. En del av orsakerna till allergi som nämns på förra sidan kan vi själva påverka, särskilt de som har att göra med vår kost, allmänna livsföring, attityder och tankar. Den mat vi äter, luften vi andas, miljön vi vistas i, våra tankar och attityder, kort sagt; vårt sätt att leva avgör om vi förblir friska eller blir sjuka. Individen måste ta ett eget ansvar för sin hälsa och inte söka det magiska pillret, eller behandlingsmetoden, som gör honom frisk nog att kunna fortsätta med sin nedbrytande livsföring. All effektiv behandling beror på patientens vilja att bli frisk och hans aktiva medverkan i behandlingen. Rörelse är liv och stillastående är död. Kroppens celler behöver adekvat näring, syre och energi för att fungera. Slaggprodukterna måste avlägsnas via lymfsystemet för att inte intracellularvätskan ska slammas igen och bli trögflytande. Om detta sker, inträder ett tillstånd av förgiftning, cellerna oxiderar snabbare och främmande och skadliga partiklar får grogrund. Om immunförsvaret dessutom har blivit försvagat, klarar inte lymfsystemets fagocyter att neutralisera främmande ämnen, som kan vara kemikalier, bakterier, virus eller osmälta matmolekyler. MAT SOM OFTA GER ÖVERKÄNSLIGHET ELLER ALLERGI Mjölk och mejeriprodukter, t.ex. ost. Vitt mjöl och andra sädesslag (glutenallergi). Jäst och mat som innehåller jäst, t.ex. bröd. Jordnötter och vissa andra nötter. Vissa bönor, t.ex. sojabönor och sojaprodukter. Potatis, paprika, tomat, lök och svamp. Citrusfrukter och äpplen (ofta bara skalet). Jordgubbar, kiwi och persika. Kött från gris, nöt eller kyckling. Fisk och skaldjur. Kaffe, choklad och sötningsmedel. Kostråd vid svår allergi Mat ur grupp I - undviks helt och hållet. Mjölk, smör och ost av komjölk, all slags margarin, fett och matolja (utom olivolja), gris och nötkött, kyckling, sötningsmedel, konserveringsmedel, färgämnen, socker, vetemjöl, salt, alkohol, läskedrycker, chips och godis. Undvik te på kamomill, eukalyptos, basilika, rönnbär och echinaceo. Mat ur grupp II - måttliga mängder om man tål det. Yoghurt, kefir etc utan socker och tillsatser, honung, får- och getost, olivolja, ägg, fisk, skaldjur, jäst, kryddor, potatis, lök, svamp, ärter, tomater, paprika, olika slags nötter och mandel, citrusfrukter och fruktjuice.

10 Mat ur grupp III - stora mängder om man tål det. Soja, sojamjölk, tofu, sesammjölk, groddar, fullkornsbröd, musli, baljväxter, hirs, ris och råris, rotfrukter, sötpotatis, grönsaker, rå frukt, bär och torkad frukt. Måltidsråd. Ät i lugn och ro i en avstressande miljö. Duka upp vackert och lägg upp maten snyggt. Titta inte på TV och diskutera inte upprörande ämnen vid matbordet. Om man är stressad eller arg, är det bättre att vänta med att äta tills man är lugn igen. Drick vatten en halv timme innan måltiden. Om man måste dricka till maten kan man dricka vatten utspädd med lite citron och/eller en aning äppelcidervinäger. Drick inte något annat än detta under måltiden. Maten ska tuggas minst trettio gånger innan man sväljer, med undantag för föda med lös konsistens. Syra/Basbalansen. Ät helst inte syrabildande och basisk mat i samma måltid, och ät mer basisk mat. Frukt och de flesta grönsaker är basiska, se sid Vitaminer och mineraler. Skaffa ett eller flera kraftfulla preparat. B-vitaminer är ofta framställda av jäst. Vid allergi bör man använda B-vitaminer som istället är baserade på råris. Rekommenderat dagsintag av vitaminer och mineraler Vitaminer: A IE Betacaroten IE D IE E 400 IE C (esterifierat) 2-6 g B1 - Tiamin mg B2 - Riboflavin mg B3 - Niacin mg B5 - Pantotensyra mg B6 - Pyridoxin mg B12 - Kobalamin mcg B mg B mg Paba mg H - Biotin 1-5 mg Folsyra 1-5 mg Kolin mg Inositol mg

11 Mineraler: Kalcium 1-2 g Fosfor 1-2 g Kalium (potasio) 1-2 g Magnesium mg Järn mg Mangan mg Zink mg Koppar 1-3 mg Krom 1-3 mg Jod mcg Selen mcg Molybden mcg Rekommendationerna gäller tränande personer med en kroppsvikt av ca 100 kg. Justera doserna genom att dividera kroppsvikten med 100 och multiplicera med värdena i tabellen. Exempel: Kroppsvikt 70 kg ger 0,7 vilket ska multipliceras med t.ex. värdet för vitamin E. Man får då: 0,7x400 IE = 280 IE. Preparatet bör inte innehålla jäst, vete, mjölk, soja och olika tillsatsämnen.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Grunderna i Kinesiologi Alternativmedicinska Behandlingsmetoder

Grunderna i Kinesiologi Alternativmedicinska Behandlingsmetoder Grunderna i Kinesiologi Alternativmedicinska Behandlingsmetoder Johnny Grimståhl Innehållsförteckning: Förkortningar 6 Förord 7 Grundläggande begrepp Terapilokalisering 13 Utmaning 15 Indikatormuskel 16

Läs mer

Anatomi, hälsa och livsstil

Anatomi, hälsa och livsstil Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Goda kostvanor - Näringslära

Goda kostvanor - Näringslära - Alla människor behöver varje dag få i sig kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och proteiner. Genom att äta normal mat som kött, fisk, potatis, pasta, frukt och grönsaker så får vi i oss den energi

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa.

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Rekommenderade njutningar För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Lätta upp måltiden och minska på vikten med hjälp av bröd 1 skiva bröd innehåller i medeltal 60

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin Vitaminer Har du koll på vad alla vitaminer egentligen innehåller?. Vet du vad du matar till ditt djur?. Är du säker på att den får i sig allt? Varför är den hängig, tjurig eller seg på att läka? OBS!

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser:

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser: Att tänka på Lugn och ro Lagom temperatur, ej för kalla händer. Bekvämt för både för den som blir masserad och för dig som masserar. Fråga om det känns bra, för hårt / för löst etc. Använd kroppstyngden

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på! STRESS - Ett begrepp att försöka förstå sig på! Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Innehåll: Vad är stress? Samhällsproblem. Positivt & negativ stress. Forskning och stress Vad händer med kroppen & hjärnan? Vad

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

MONICOR kroppens batteritestare...2 Analys av allmän diagnostik...3

MONICOR kroppens batteritestare...2 Analys av allmän diagnostik...3 Innehåll MONICOR kroppens batteritestare...2 Analys av allmän diagnostik...3 A ktuell hälsostatus...3 Meridianorganens energi...3 Expert system...4 Stress-conditions organs and systems...4 Diseases risks...4

Läs mer

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K. 10 Livsviktigt! Förutom de ämnen som ger oss energi, så innehåller maten massvis med andra ämnen som vi också behöver. Vitaminer kan t.ex. fungera som en tändande gnista och sätta igång en reaktion i kroppen,

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo

Läs mer

VÄGEN TILL ETT FRISKARE LIV

VÄGEN TILL ETT FRISKARE LIV VÄGEN TILL ETT FRISKARE LIV Alternativmedicinska behandlingsmetoder som alla kan göra. Johnny Grimståhl Innehållsförteckning: 5 Förord 6 Centro Swings 7 Hälsoprofil 8 Kost och näring 12 Träning och psyke

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas

Läs mer

Särskilda föreskrifter om sammansättning av livsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda för spädbarn

Särskilda föreskrifter om sammansättning av livsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda för spädbarn 9 Bilaga 2 (till SLVFS 2000:15) Särskilda föreskrifter om sammansättning av livsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda för spädbarn 1. Sådana näringsmässigt kompletta livsmedel för speciella medicinska

Läs mer

1. LÅNGA DJUPA ANDETAG

1. LÅNGA DJUPA ANDETAG 1. LÅNGA DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna, kompletta yogiska andetaget, som är grunden i den Medicinska Yogan, består av tre olika delar: Magandning, även kallad bukandning, diafragma andning eller

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Prospekt. Biopatisk kinesiologi och Friskvårdskinesiologi FRISKVÅRDSKINESIOLOGI

Prospekt. Biopatisk kinesiologi och Friskvårdskinesiologi FRISKVÅRDSKINESIOLOGI Prospekt Biopatisk kinesiologi och Friskvårdskinesiologi FRISKVÅRDSKINESIOLOGI Denna kurs riktar sig till: Till dig som jobbar som kroppsterapeut Detta ger dig ett komplement som kan hjälpa dina klienter

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning Mat för Hälsa & Handboll I Sverige tränar vi som proffs men återhämtar oss som amatörer! ÄTA TRÄNA VILA/SOVA Patricia Pyri Badh Leg. dietist Idrottsnutritionsrådgivare www.naringsratt.se Dålig återhämtning

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer