DEN SVENSKA NEUTRALITETEN

Transkript

1 DEN SVENSKA NEUTRALITETEN En studie av den svenska utrikespolitiska doktrinen Författare: Emil Steen Handledare: Sten Berglund Seminariedatum: (20-21) Statskunskap C, VT 13 Självständigt arbete, 15hp

2 Sammandrag C-uppsats i statsvetenskap av Emil Steen, VT-13 Den svenska neutraliteten Handledare: Sten Berglund Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska utrikespolitiska doktrinen förändras och utvecklas i sitt förhållande till neutraliteten. Uppsatsen grundfråga är: Hur har den svenska utrikespolitiska doktrinen förändrats och utvecklats i sitt förhållande till neutraliteten? För att svara på detta finns det tre delfrågor: 1) Inom vilka områden är den svenska utrikespolitiska doktrinen fortfarande anpassad efter neutraliteten? 2) Inom vilka områden kan man, i den svenska utrikespolitiska doktrinen, se en förskjutning från neutraliteten? 3) Vilka nya värderingar går att identifiera i den svenska utrikespolitiska doktrinen? Uppsatsens empiriska material utgörs av utrikesdeklarationerna som utkommer varje år, den tidsmässiga avgränsingen i denna uppsats är 1997 till I min analys använder jag mig av en idealtyp skapad av komponenter av den aktiva neutraliteten. Mina slutsatser är att den svenska utrikespolitiska doktrinen har förändrats avsevärt. Majoriteten av de värderingar som grundas i neutraliteten har försvunnit. Framförallt kan man se en förskjutning från att Sverige orienterade sitt säkerhetspolitiska samarbete runt FN till att idag fokusera på EU. Även den militära alliansfriheten har försvunnit och ersatts av solidaritet till EU. Centrala begrepp: Aktiv neutralitet, utrikespolitisk doktrin, förändring

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING OCH ÄMNESVAL Syftesformulering Frågeställningar Disposition BAKGRUND OCH FORSKNINGSLÄGE Den svenska neutralitetens historia Forskningsläge Definition av neutralitetsbegreppet TEORIKAPITEL Path dependency Den svenska neutraliteten utifrån path dependency Att analysera den svenska utrikespolitiska doktrinen Neutralitetens kärnvärden som analytiskt verktyg Analysmodell METOD Forskningsdesign Upplägg Val av material och avgränsningar Uppsatsens trovärdighet Forskningsteknik REDOVISNING AV UTRIKESDEKLARATIONERNA Utrikesdeklarationen Utrikesdeklarationen Utrikesdeklarationen Utrikesdeklarationen Utrikesdeklarationen Utrikesdeklarationen ANALYS AV UTRIKESDEKLARATIONERNA Opartiskhet Huvudsakligt säkerhetspolitiskt samarbete Nationell autonomi Anti-militarism Alliansfrihet SLUTSATS Egna reflektioner....34

4 1. INLEDNING OCH ÄMNESVAL Svensk utrikespolitik har sedan Andra världskriget präglats av neutralitet, den utrikespolitiska linjen formulerades som alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig (Ferreira-Pereira 2006: 466). Sverige har under 1900-talets andra hälft upprätthållit neutralitetslinjen och enligt den mest grundläggande förutsättningen för neutralitet undvikit deltagande i militära konflikter (Ferreira-Pereira 2006: ). Även under fredstid har svensk utrikespolitik formulerats efter målsättningen att kunna positionera sig neutralt vid konflikter (Bjereld, Möller 2010: 124). I Sverige finns det ingen lagbunden förpliktelse att föra en neutral utrikespolitik vilket det exempelvis finns i Österrike. Istället finns den ständigt närvarande som en riktlinje när utrikespolitiska beslut ska fattas, avsaknaden av den lagbundna förpliktelsen medför att det istället blir en fråga om trovärdighet. Sverige som neutralt har behovet av att även under fredstid agera neutralt för att inte förlora sin trovärdighet (Bjereld, Möller 2010: 365). Även utmärkande för den svenska neutraliteten är dess starka koppling till landets identitet (Eliasson 2004: 1-2). Neutraliteten har för många svenskar en stark koppling till framväxten av det moderna Sverige. Förmågan att förhålla sig utanför konflikter har skapat förutsättningarna för ekonomisk framgång och välfärd grundad i Socialdemokratiska värderingar (Eliasson 2004: 5). Neutralitetens position som överdoktrin har det senaste decenniet kommit att ifrågasättas, det finns en ständigt pågående debatt gällande dess relevans. Svenskarnas inställning till neutraliteten kan exemplifieras med hjälp av inställningen till NATO. I den senaste SOMundersökningen var det 19 procent som var för och 44 procent som var emot ett svenskt NATO-medlemskap (Bjereld 2012: 498). I den folkliga opinionen finns alltså fortfarande ett stort stöd men traditionellt har det även funnits en partipolitisk konsensus (Eliasson 2004: 4). Med bakgrund av neutralitetens starka koppling till Socialdemokratin och det faktum att Sverige idag har en borgerlig regering finns det en intressant problematik kring neutraliteten. Moderaterna och Socialdemokraterna är de två största partierna i Sverige och att det finns stora kontraster i deras inställning till neutraliteten framgår tydligt i deras partiprogram. I sitt senaste partiprogram skriver Socialdemokraterna att Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg (Socialdemokraterna 2013: 29). I Moderaternas senaste partiprogram står det att Vi vill fördjupa Sveriges 1

5 samarbete med Nato och verka för en svensk anslutning. Det ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet (Moderaterna 2011: 16). Genom detta skapas det frågor om den svenska neutralitetens egentliga utveckling. Att veta hur Sverige förhåller sig till neutraliteten är viktigt för att förstå den svenska utrikespolitiken. Denna uppsats kommer därför att handla om neutralitetens faktiska förändring det senaste decenniet. Det centrala i uppsatsen kommer att vara den svenska utrikespolitiska doktrinens utveckling i sitt förhållande till neutraliteten. För detta ändamål kommer de högsta officiella utrikespolitiska dokumenten, utrikesdeklarationerna, utgöra det empiriska materialet. 1.1 Syftesformulering Det denna uppsats kommer att undersöka är den förändring som Sveriges utrikespolitiska doktrin har genomgått. Den utrikespolitiska doktrinen kommer att analyseras utifrån dess förhållande till neutraliteten. Jag har för avsikt att undersöka hur den har förändrats under modern tid och syftet lyder som följer: Syftet med denna uppsats är att analysera och beskriva hur den svenska utrikespolitiska doktrinen förändras och utvecklas i sitt förhållande till neutraliteten mellan åren 1997 och Frågeställningar Grundfråga: Hur har den svenska utrikespolitiska doktrinen förändrats och utvecklats i sitt förhållande till neutraliteten? Delfrågor: 1) Inom vilka områden är den svenska utrikespolitiska doktrinen fortfarande anpassad efter neutraliteten? 2) Inom vilka områden kan man, i den svenska utrikespolitiska doktrinen, se en förskjutning från neutraliteten? 3) Vilka nya värderingar går att identifiera i den svenska utrikespolitiska doktrinen? 2

6 1.3 Disposition I det följande kapitlet kommer jag inledningsvis att ge en historisk redovisning för hur neutraliteten har utvecklats i Sverige. Därefter kommer en redovisning av det nuvarande forskningsläget för att ge en uppdaterad bild av neutralitetens relevans och sedan min definition av neutralitetsbegreppet. I kapitel tre kommer en teoretisk inramning att presenteras följd av en analytisk modell. Kapitel fyra kommer vara metodkapitlet. I kapitel fem kommer en ren empirisk redovisning av utrikesdeklarationerna. I kapitel sex följer sedan en analys av utrikesdeklarationerna. Kapitel sju utgörs av uppsatsens slutsatser och mina egna reflektioner. 2. BAKGRUND OCH FORSKNINGSLÄGE 2.1 Den svenska neutralitetens historia Neutralitet har varit en del av den svenska utrikespolitiken i flera århundraden och det finns spår av den så tidigt som 1600-talet. Termen neutralitetspolitik kom däremot att födas under slutet av 1800-talet (Malmborg 2001: 3). Sverige var ur ett rent säkerhetspolitisk perspektiv neutralt under Andra världskriget. Det som främst kom att utmana den svenska (uttalade) neutraliteten under Andra världskriget var det Finska vinterkriget. Detta dels eftersom att det fanns en stark folklig opinion att stöda Finland och dels faktumet att en sovjetisk ockupation av Finland skulle innebära stora risker för svensk säkerhet (Johansson 1973: 193). Sverige bidrog med stora volymer militärt material och tusentals frivilliga stred på Finlands sida (Johansson 1973: 193). Som en följd av den sovjetiska offensiven uppkom diskussion i Sverige gällande huruvida man skulle uttala en neutralitetsförklaring eller inte (Johansson 1973: 95). Om en sådan skulle genomföras skulle Sverige officiellt avskaffa den nordiska gemenskapen och således stå ensamt mot potentiella hot (Johansson 1973: 95). Som en följd av att Norge och Danmark inte kom att avge en neutralitetsförklaring gällande vinterkriget avstod även Sverige att göra detta (Johansson 1973: 96). Sverige var alltså inte neutralt i kriget och den slutgiltiga svenska ställningen i kriget uttalades som icke krigförande (Johansson 1973: 97). Det har sedan dess varit en utrikespolicy under konstant förändring. Dess moderna betydelse går att spåra tillbaka till slutet av Andra världskriget då neutraliteten skulle få en betydelse även under fredstid (Malmborg 2001: 3). I efterkrigstiden kom den svenska utrikespolitiska linjen att domineras av viljan att positionera Sverige i den nya världsordningen (Cramér 1998: 266). Huvudsakligen ville man 3

7 orientera svensk utrikespolitik runt FN men även stärka det nordiska samarbetet. Neutralitetslinjen skulle även stärkas i den mån att Sverige skulle stå utanför blockbildningen. Den nya världsordningen efter Andra världskriget var präglat av stark blockbildning mellan supermakterna. Det svenska ställningstagandet mot detta definierades som alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i händelse av krig. (Cramér 1998: 267). Alliansfriheten blev namnet på den utrikespolitiska linje som betydde att Sverige skulle agera för bevarande av neutraliteten även under fredstid (Malmborg 2001: 3). Sveriges inträde i FN 1946 var relativt odramatiskt och hade stort stöd i Riksdagen. Bedömningen var att neutralitetslinjen trots dess förpliktelse att stå utanför kollektivt säkerhetssamarbete skulle kunna upprätthållas. FN ansågs vara tillräckligt inkluderande och med supermakternas vetorätt skulle blockbildning inom organisationen kunna undvikas (Cramér 1998: 268). Inställningen till olika typer av europeiska samarbeten var under efterkrigstiden överlag negativ i Sverige. Endast samarbeten av mellanstatlig natur var intressanta ur ett svenskt perspektiv. Den nationella suveräniteten och den svenska välfärdens framväxt gav neutralitetslinjen en särställning i svensk opinion (Cramér 1998: 273). Kampen mellan stormaktsblocken kom att intensifieras och det Kalla kriget tvingade Sverige att se över sin utrikespolitiska position. I slutet av 40-talet var tanken att neutralitetslinjen kunde få stå åt sidan till förmån för ett nordiskt samarbete. Ett säkerhetspolitiskt samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark skulle möjliggöra fortsatt svenskt motstånd till blockpolitiken. Men ett sådant samarbete innebär ett betydande steg från neutralitetslinjen (Cramér 1998: 274). På grund av motsättningar främst mellan Norge och Sverige i inställningen till det eventuella nordiska samarbetets relationer till väst kom denna idé aldrig att förverkligas. Istället sökte sig Norge och Danmark till den västliga militäralliansen (Cramér 1998: 275). I Sverige var det aldrig ett alternativ att följa sina nordiska grannar in den västliga militäralliansen. Däremot fanns det ett säkerhetspolitiskt utbyte mellan Sverige och Västmakterna. Detta var följden av bedömningen att det var Sovjet som utgjorde det största militära hotet mot Sverige och att det fanns närmare ideologiska kopplingar till väst (Cramer 1998: 276). Samarbetet grundades i en svensk vilja att tillskapa en icke-förpliktande försäkring för det fall neutralitetspolitiken misslyckades (Cramér 1998: 276). Catalina-affären är en händelse 4

8 som kan exemplifiera den svenska inställningen för att ge en bild av hur det kunde se ut i verkligheten. En extrautrustad DC-3 ämnad för att samla information om rysk militär aktivitet sköts den 13 juni 1952 ner över Östersjön (Karlsson 2009: 2). Detta resulterade i stora räddningsinsatser från det svenska flygvapnet och som en följd av detta kränktes sovjetiskt luftrum av svenska räddningsflygplan. Den 16 juni skjuts även ett svenskt Catalina-plan ner av sovjetiska jagare (Karlsson 2009: 3). Sverige svarade genom en militär styrkedemonstration över östersjön där nästan hela flygvapnet deltog, inklusive flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld. Dessa spaningsuppdrag är topphemliga och det uttrycktes en tydlig oro för hur ett eventuellt avslöjande skulle påverka media och opposition. Det ansågs därför mycket viktigt att planet, om det hittades, inte fick fotograferas (Karlsson 2009: 2). För att motivera DC-3:ans aktiviteter över Östersjön angavs navigeringsflygning i syfte att utbilda radiotelegrafister (Karlsson 2009: 9). Statsminister Tage Erlander kommenterar mörkläggningen med Formuleringen var med den ovisshet som ännu rådde förklarlig. Försvinnande kunde innebära att våra relationer till främmande makt berördes. Och det tillhör ju ritualen i det mellanstatliga umgänget att ingen stat erkänner sig bedriva underrättelseverksamhet, medan varje stat beskyller alla andra stater för att bedriva spioneri (Karlsson 2009: 9). Det finns vissa som anser att det under decennierna efter kriget fram till 80-talet fanns två Sverige. Ett militärt Sverige som i hemlighet var integrerat i NATO och ett politiskt Sverige som värnade för neutraliteten (Malmborg 2001: ). Den officiella inställningen var däremot att Sverige skulle hålla fast vid sin neutralitetslinje, trots den dubbelhet som den i vissa fall vilade på. Den svenska neutraliteten var ett ställningstagande under fredstid genom alliansfriheten (Cramér 1998: 278). Tage Erlander uttalade sig om neutralitetslinjens funktion som att vi inte behöver följa samma linje som Schweiz och Österrike eftersom de till skillnad från Sverige inskrivit neutraliteten i sina konstitutioner (Cramér 1998: ). Neutralitetslinjens fortsatta överlevnad kom istället att motiveras av trovärdigheten den tillskrevs. Som Erlander uttryckte sig neutralitetspolitiken förutsätter att omvärlden kan hysa förtroende för vår vilja att orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen (Cramér 1998: 279). Då Kalla kriget eskalerade under 80-talet började den svenska neutralitetslinjen att förändras. Den nya neutralitetslinjen baserades på värderingar om att Sverige har en förpliktelse att inta 5

9 en specifik roll i den internationella politiken. Som Gunnar Myrdal så korrekt uttryckte det vi är av vårt lands historia och våra yttre förhållanden särskilt utvalda att vara världsintressets advokater (Malmborg 2001: 158). Sveriges nya ställning under Olof Palme fokuserade på de mindre staternas intressen i relation till supermakternas. Sverige intog en roll där man ville diskutera och förändra den internationella politiken. Detta började med utrikesminister Östen Undén som verkade för nedrustning av kärnvapen och visade att neutralitet kunde kombineras med en aktiv utrikespolitik (Malmborg 2001: 160). Den nya aktiva utrikespolitiken innebär att Sverige tydligt uttryckte sina åsikter gällande främst supermakternas agerande. Genom att Sverige intog en position där man kritiserade både USA och Sovjet kunde man föra en aktiv utrikespolitik utan att bryta mot neutralitetslinjen. Tvärtom ansågs den neutrala positionen både förpliktiga och möjliggöra denna typ av aktivt ställningstagande (Malmborg 2001: 161). 2.2 Forskningsläge I detta kapitel kommer jag presentera en del modern neutralitetsforskning för att ge en bild av det rådande forskningsläget. Inledningsvis kommer två böcker att redovisas för, Neutrality and state-building in Sweden av Mikael af Malmborg samt The social construction of Swedish neutrality av Christine Agius. Sedan kommer två artiklar med olika infallsvinklar till neutralitetsforskningen att presenteras. Avslutningsvis kommer jag sammanfatta deras slutsatser och placera min egen undersökning i relation till dessa. I boken The social construction of Swedish neutrality ger Christine Agius en bild av neutraliteten som en viktig byggsten i en stats identitet och agerande. Enligt henne är neutralitetsforskningen även idag i allt för hög grad dominerad och influerad av antaganden från Kalla kriget och det bipolära systemet. Hon uppmärksammar behovet av att beskriva neutraliteten som en del av en identitet som faktiskt är viktig för staten (Agius 2006: 4-5). Hennes mål är att undersöka kopplingen mellan identitet och neutralitet i Sverige men även att undersöka hur den svenska neutraliteten omvandlas (Agius 2006: 6-7). Agius undersöker det svenska folkets starka band till neutraliteten genom en konstruktivistisk angreppsvinkel. Konstruktivismen används för att förklara den svenska neutraliteten genom komponenterna kollektiva betydelser, normer, kultur, språk och myter (Agius 2006: 42). 6

10 I sin undersökning kommer hon fram till att den svenska neutraliteten är starkt kopplad till Socialdemokratiska värderingar under samlingsnamnet folkhem. Dessa värderingar skulle komma att utmanas allt mer och detta kulminerade under 90-talet med Carl Bildt som statsminister. Efter Kalla kriget slut skulle neutraliteten avfärdas som en myt och Bildt sökte att normalisera Sverige in i ett EU-medlemskap (Agius 2006: 207). Denna trend kom att brytas vid det faktiska EU-inträdet då den Socialdemokratiska regeringen hade ambitioner att influera EU med värderingar kopplade till neutraliteten. Under EU-medlemskapet och sedan Kriget mot terrorn kom neutraliteten att starkt ifrågasättas igen och gav bränsle åt argumentet att neutraliteten är död (Agius 2006: ). Slutsatsen är för det första att den svenska neutraliteten håller på att försvagas till förmån för europeisk integration och samarbete. För det andra att den svenska neutraliteten måste förstås utifrån dess koppling till den svenska identiteten. (Agius 2006: 208). I boken Neutrality and state-building in Sweden säger Malmborg att en analys av neutralitet måste vara mer än ett svar på frågan om Sverige var neutralt eller inte vid en given tidpunkt. Fokusen måste ligga på hur betydelsen och kontexten av neutralitet har förändrats (Malmborg 2001: 2). Han ger en historisk kontext till hur neutraliteten har funnits närvarande i Sverige i flera århundraden och hur den har spelat en viktig roll i Sveriges identitetsskapande. Sverige, bland andra neutrala länder, har visat sig mycket kapabla att förändra sin politiska struktur för att anpassa sig efter nya säkerhetspolitiska prioriteringar. Sveriges EUmedlemskap var ett resultat av att man förändrade neutralitetspolicyn, inte att man övergav den (Malmborg 2001: 184). Malmborg kommer med insikten att neutralitet inte kan beskrivas genom hur neutral en stat är utan måste förstås utifrån hur den används och hur den förändras. Neutralitetens huvudsakliga betydelse för länder som Sverige är kopplad till dess identitet. I Sveriges fall handlar det om att neutraliteten har fungerat väl under hårda tider men att det nya århundradet kommer med andra svårigheter där neutralitet inte har en självklar plats. Slutsatsen som Malmborg kan dra är att neutraliteten inte ser ut att ha en ljus framtid (Malmborg 2001: 203). I artikeln Neutrality and the development of the European Union s common security and defence policy: Compatible or competing? av Karen Divine står neutralitetens utveckling i fokus, främst konsekvenserna av EU-medlemskap i Sverige, Finland, Österrike och Irland (Devine 2010: 335). 7

11 Divine använder sig av en metod där neutralitet bryts ner till två delar, ordet neutralitet och innebörden av ordet neutralitet där just innebörden av ordet är det centrala. Neutraliteten kan ses som en tom bägare som tillskrivs olika värden av aktörer med olika åsikter (Devine 2010: 337). Detta blir intressant då hon jämför folkets och elitens inställning till neutraliteten. Hon visar hur den folkliga opinionen i Sverige fortfarande till stor del är oförändrad och håller fast vid värden kopplade till den aktiva neutraliteten som fredsbevarande, icke-aggression och opartiskhet. (Devine 2010: 338). Devine visar även hur diskursen bland eliten under EUmedlemskapet gradvis glidit längre ifrån de traditionella neutralitetsvärdena. Hon menar att diskursen och den svenska utrikespolitiken anpassats efter EU till den grad att konceptet neutralitet kan dödförklaras. Detta är extra problematiskt eftersom den folkliga opinionen fortfarande är starkt bunden till dess traditionella värden och alltså är i princip oförenlig med exempelvis Lissabon-fördraget. (Devine 2010: 360). Många artiklar från det senaste decenniet har just EU-medlemskapet som utgångspunkt i sin forskning kring neutralitetens utveckling (Bjereld, Möller 2010; Brommesson 2010; Eliasson 2004; Ferreira-Pereira 2006). Därför bidrar artikeln What happens when a new government enters office? A comparison of ideological change in British and Swedish foreign policy av Douglas Brommesson och Ann-Marie Ekengren med intressant vinkel då den fokuserar främst på effekten av ett regeringsskifte (Brommesson, Ekengren 2012: 3). Deras mål är att se till hur stor grad ett regeringsskifte bidrar till att förändra en utrikespolitisk policy och hur förändringen påverkas av institutionell design, deras undersökning ser till både Sverige och Storbritannien (Brommesson, Ekengren 2012: 4) I artikeln utgår de ifrån uttalanden i FN:s generalförsamling (Brommesson, Ekengren 2012: 4). De gör en kvantitativ analys av värdeladdade ord i uttalandena som de sedan placerar i ett antal idealtyper de kallar realism, rationalism, marxist revolutionism och liberal revolutionism (Brommesson, Ekengren 2012: 14-15). I Sverige kan de se att det 1994 gick att se en förvånande stor förändring i hur den svenska utrikespolitiska policyn uttrycktes i FN:s generalförsamling med den nya Socialdemokratiska regeringen. Däremot var detta en tid med stora strukturella förändringar vilket troligtvis spelade en stor roll i förändringen (Brommesson, Ekengren 2012: 20). Regeringsskiftet 2006 präglades av internationell stabilitet och ger därför en mer rättvis bild. Där kunde de däremot inte utläsa några uppenbara förändringar i hur utrikespolicyn uttrycktes. Av detta kan man 8

12 med viss försiktighet dra slutsatsen att det främst är institutionella förutsättningar som kan förklara förändring och att ett regeringsskifte inte påverkar i stor utsträckning (Brommesson, Ekengren 2012: 20). De lärdomar jag kan ta med mig till min undersökning är för det första grundade på att neutraliteten i de flesta nutida studier i varierande grad anses vara övergiven. Strukturella förändringar som EU-medlemskapet har kommit att påverka neutraliteten till den grad att det knappast är relevant att göra en undersökning inriktad på om Sverige är neutralt eller inte. Istället måste man se till hur neutraliteten har utvecklats och på vilket sätt Sverige fortfarande påverkas av värderingar hämtade från neutraliteten. För det andra har jag fått större förståelse för hur jag bör utforma min teoretiska konstruktion. Som Christine Agius säger är det intellektuellt otillräckligt att begränsa sin förståelse för neutraliteten utifrån realistiska värden som isolationism. Att uppmärksamma den aktiva formen av neutralitet som ett sätt att förmedla nationens värderingar är en viktig del av teoretisering av neutraliteten (Agius 2006: 208). Jag kommer att utgå ifrån insikten att neutraliteten är djupt kopplad i den svenska identiteten och historian då jag formulerar min teori. För det andra bär jag med mig insikten att neutralitet inte kan eller bör analyseras utifrån om en stat är neutral eller inte. Som Mikael af Malmborg säger måste den förstås utifrån att den förändras och anpassas efter kontextuella förändringar. Därför kommer jag inrikta mig på att se hur neutraliteten förändras och antar nya värden istället för att försöka bestämma om Sverige kan anses vara neutralt eller inte. En intressant parantes är att Brommesson och Ekengren i sin artikel kommer med slutsatsen att ett regeringsskifte inte märkbart påverkar en utrikespolitisk policy. Då deras undersökning till relativt hög grad empiriskt liknar min uppsats utgör den en intressant jämförelsepunkt. Även om min undersökning inte har som syfte att undersöka den konkreta påverkan av regeringsskiftet kommer jag ändå kunna se vilken förändring som går att urskilja mellan åren 2006 och Detta kan leda till en intressant diskussion i mina egna reflektioner i uppsatsens slut. 2.3 Definition av neutralitetsbegreppet För att undvika förvirring gällande min användning av neutralitetsbegreppet kommer jag här definiera hur den används i min uppsats. I mitten av 70-talet förändrades neutralitetens funktion i den svenska utrikespolitiken. Från att enbart varit en säkerhetspolitisk strategi 9

13 förändrades neutraliteten till att bli ett politiskt ställningstagande syftande till att bidra till förändring (Malmborg 2001: ). Denna nya betydelse kom att kallas för den aktiva neutralitetspolitiken. Neutraliteten kom här att spela en roll för hur den svenska utrikespolitiken formulerades. Denna aktiva politik betydde framförallt att Sverige intog en aktiv roll och ville påverka hur konflikter i andra delar av världen löstes (Malmborg 2001: 161). Neutraliteten är i denna uppsats uppbyggd kring den aktiva neutralitetens komponenter, vilka kommer utvecklas vidare i teorikapitel. När jag i uppsatsens fortsättning talar om neutraliteten är det denna definition jag kommer syfta till, alltså neutraliteten utifrån den aktiva neutralitetens komponenter. Jag talar alltså inte om neutralitet som den klassiska säkerhetspolitiska strategin. 3. TEORIKAPITEL Teorikapitlet är uppdelat i fem delkapitel där de inledande är menade att skapa en teoretisk inramning medan de senare presenterar en analytisk modell. I det första delkapitlet redovisas teorin path dependency följt av ett delkapitel som preciserar dess betydelse för just neutraliteten utifrån en normativ och en strategisk dimension. I det tredje delkapitlet preciseras dessa dimensioners betydelse för att analysera den svenska utrikespolitiska doktrinen. I det fjärde och femte delkapitelet formas och presenteras den analytiska modellen som kommer användas i analyskapitlet. 3.1 Path dependency När man ska studera en utrikespolitisk doktrin och dess förändring är det viktigt att ta avstamp i de förutsättningar som finns för just detta. Det är viktigt att se till varför en utrikespolitisk doktrin förändras eller varför den inte gör det (Bjereld, Möller 2010: 367). För att förklara förändringsprocesser i olika policys har jag valt att utgå ifrån begreppet Path dependency. Path dependency handlar i grunden om att en policy ständigt påverkas av de förutsättningar som den skapades under. När en idé blir institutionaliserad fungerar den inom institutionen och påverkar hur politiska aktörer motiverar sina beslut (Bjereld, Möller 2010: 368). Den ska ses som en process där ett ursprungligt beslut sätter kursen för framtida beslut. Policyns förändringsriktning bestäms delvis av det ursprungliga beslutet. Det finns däremot alltid en möjlighet för policyn att förändras och path dependency handlar inte om att förutsäga framtiden (Kay 2006: 29-30). Det är ett begrepp som väl beskriver den mekanism som ligger bakom skapandet av olika politiska policys. Path dependency ger en insikt i den trögrörlighet som finns inom de processer som formulerar och omformulerar exempelvis utrikespolitiska 10

14 doktriner (Kay 2006: 29). Det ögonblick som policyn institutionaliseras, det formativa ögonblicket, blir som en följd av detta mycket betydelsefullt för att förklara hur och varför policyn förändras (Bjereld, Möller 2010: 368). 3.2 Den svenska neutralitetsdoktrinen utifrån Path dependency Path dependency och dess relation till och betydelse för den svenska neutraliteten beskrivs av Ulf Bjereld och Ulrika Möller i artikeln From Nordic neutrals to post-neutral Europeans: Differences in Finnish and Swedish policy transformation som jag har valt att utgå ifrån när jag formulerar min teoretiska modell. Bjereld och Möller identifierar i sin artikel två dimensioner som spelar en viktig roll för utformandet av den svenska utrikespolitiska doktrinen. För mig som avser att analysera neutralitetetens utveckling ger de en grundläggande förståelse för vad som driver förändringen. De två dimensionerna handlar om neutralitetens koppling till säkerhet och till identitet (Bjereld, Möller 2010:368). För att koppla neutraliteteten till teorin om path dependency är det alltså det formativa ögonblicket, när neutralitetspolicyn blir institutionaliserad som formar dess framtida utveckling. (Bjereld, Möller 2010: ). I detta formativa ögonblick var det dessa två dimensioner som motiverade beslutet. Bjereld och Möller identifierar dessa två dimensioner som den normativa och den strategiska. Då jag senare i detta kapitel har för avsikt att bryta ner den svenska neutraliteten till mätbara indikatorer är det viktigt att se till dessa dimensioner. Den strategiska dimensionen är direkt kopplad till säkerhet och den normativa till identitet. Kortfattat kan sägas att den svenska neutraliteten uppkom utifrån både normativa och strategiska fördelar. Strategiska i den mån att Sverige genom sin neutralitet kunde säkra sin nationella integritet mot det säkerhetshot som Sovjetunionen utgjorde. Denna del av neutraliteten kom att försvinna när hotet från Sovjetunionen försvann. Den normativa dimensionen utgjordes av att Sverige använde sin neutralitet för ett aktivt ställningstagande mellan USA och Sovjet. För Sverige betyder det att det finns ett stort behov av att tillfredsställa den normativa dimensionen av neutraliteten, det vill säga att agera korrekt efter den neutrala rollen (Bjereld, Möller 2010: 374). 3.3 Att analysera den svenska utrikespolitiska doktrinen I min analys av den svenska utrikespolitiska doktrinen kommer jag utgå ifrån den insikten som Bjereld och Möller bidrar med, att Sveriges neutralitet grundas på den normativa dimensionen och följande vad den bör analyseras genom. Den normativa grunden baseras på värderingar hämtade från svensk inrikespolitik och statens uppbyggnad. Dessa värderingar 11

15 kan härledas till Socialdemokraterna och har utgjort grunden av den svenska självbilden Dessa värderingar har skapat vad som kallas den aktiva neutraliteten och kommer specificeras mer detaljerat senare i kapitlet (Agius 2006: 6). Det är den aktiva neutralitetens värderingar som utgör kärnan av vad som är den traditionella svenska neutraliteten (Divine 2011: 356). Dessa värderingar är vad som utgör basen för det verktyg med vilket jag kommer analysera den svenska utrikespolitiska doktrinen trots att den aktiva neutraliteten och dess värderingar kommit att försvagas (Bjereld, Möller 2010: 379). Försvagning av den aktiva neutraliteten kan förklaras genom att europeiska neutrala länder det senaste decenniet tenderat att anta nya värderingar anpassade efter EUs-försvarsstadgar och i mindre grad agera efter sin egen självständighet i utrikespolitiska frågor och att i högre grad stödja insatser ledde av en supermakt snarare än fredsbevarande insatser genom FN (Divine 2011: 359). För att klargöra är min avsikt alltså inte att undersöka den aktiva neutralitetens relevans i deklarationerna. Dess funktion är istället att bidra med ett antal kärnvärden för neutraliteten som sedan fungerar som mätverktyg. Genom att ställa utrikesdeklarationerna i relation till dessa kärnvärden är min förhoppning att kunna identifiera hur nya värden utvecklas i den svenska utrikespolitiska doktrinen. 3.4 Neutralitetens kärnvärden som analytiskt verktyg Det var under den aktiva neutraliteten som Sverige orubbligast formade sin utrikespolitik efter neutraliteten. Den aktiva neutraliteten och de värden den stod för utgör kärnan i den svenska neutraliteten (Agius 2006: 6, Divine 2011: 356). För att identifiera dessa värden har jag valt att utgå ifrån artikeln av Karen Divine som presenteras i tidigare forskning, där hon använder dessa kärnvärden för att mäta neutralitetens kompatibilitet med bland annat Lissabonföredraget. Jag kommer även att komplettera med andra författare för att kunna få en så klar bild som möjligt. Enligt Divine kan den aktiva neutraliteten brytas ner till följande komponenter (1) Icke-inblandning i krig/andra länders krig, (2) Ett försvar endast inriktat på den egna nationen, (3) Prioritering av FN och fredsbevarande insatser, (4) Anti-militarism (att motverka upprustning och effektivisering av militär), (5) Opartiskhet (att inte rätta sig efter och att kritisera stormaktspolitik), (6) Förespråka fred och motverka aggressivitet och (7) Icke-medlemskap i militära allianser (Divine 2011: 353). För att skapa en mer komplett bild tar jag även hjälp av Laura Ferreira-Pereira som identifierar följande komponenter (1) Opartiskhet i konflikter, (2) Engagemang i det egna och andra länders rätt till självbestämmande, (3) Prioritering av FN och (4) Fredsbevarande insatser framför aggressivitet (Ferreira-Pereira 2005: 467) Den aktiva neutraliteten finns även förklarad i 12

16 boken The social construction of Swedish neutrality och där identifieras följande komponenter (1) Solidaritet till tredje världen, (2) Sveriges position som medlare mellan supermakterna och kritik mot supermakterna, (3) Nedrustning och icke-spridning av militära medel, (4) Fredsbevarande insatser och (5) Prioritering av FN (Agius 2006: 6). För att binda ihop dessa värden och för att förenkla själva analysen har jag valt att skapa fem kategorier. De består av tidigare nämnda värden för den aktiva neutraliteten. 1) Opartiskhet i konflikter, Opartiskhet, Kritik mot supermakterna, Position som medlare 2) Stöd för FN, Fredsbevarande, FN prioriteras, Fredsbevarande, Prioritering av FN och fredsbevarande 3) Engagemang i det egna och andra länders rätt till självbestämmande, Solidaritet till tredje världen och stöd för deras självständighet 4) Nedrustning och icke-spridning av militära medel, Anti-militarism dvs. motverka upprustning och effektivisering av militär, Försvar endast inriktat på försvar av den egna nationen. 5) Icke-inblandning i krig/andra länders krig, Icke-medlemskap i militära allianser. Det är utifrån dessa fem kategorier jag kommer att skapa mitt analysverktyg. Analysverktyget kommer att delas upp efter dessa kategorier och utgå ifrån de värden som de tillskrivits. Jag kommer att i följande delkapitel utveckla varje kategori med indikatorer ämnade för att mäta den svenska utrikespolitiska doktrinens förändring i sitt förhållande till neutraliteten och för tydlighetens skull även namnge varje kategori. Kategorierna utvecklas i samma ordning som de är organiserade efter ovan och presenteras följande som (1) Opartiskhet, (2) Huvudsakligt säkerhetspolitiskt samarbete, (3) Nationell autonomi, (4) Anti-militarism, (5) Alliansfrihet. 3.5 Analysmodell Kategori 1 Opartiskhet Denna kategori handlar om hur Sverige ser på sitt samarbete med supermakter. Eftersom teorin utgår ifrån värderingar om Sverige som en kritiker mot USA och Sovjetunionen kommer indikatorerna handla om detta förhållande. Denna kategori kommer i min analys mätas genom följande indikatorer. 1) Sveriges förhållningssätt till USA. 2) Sveriges förhållningssätt till Ryssland. 13

17 Kategori 2 Huvudsakligt säkerhetspolitiskt samarbete I denna kategori är det genom vilket samarbete som Sverige agerar genom för att föra ut sin utrikespolitik. Mer specificerat hur Sverige prioriterar i sitt val av säkerhetspolitiskt samarbete. Då jag utgår ifrån den aktiva neutraliteten kommer min första indikator handla om hur Sverige förhåller sig till samarbete med FN. Jag kommer även skapa en indikator som förhåller sig till andra säkerhetspolitiska samarbeten. Detta kommer mätas genom följande indikatorer. 1) Prioritering av FN 2) Prioritering av andra säkerhetspolitiska samarbeten som EU, nordiskt samarbete och NATO. Kategori 3 Nationell autonomi Denna kategori syftar till hur Sverige värderar sin egen rätt till självbestämmande. Det som ligger i fokus är till vilken grad Sverige betonar sin egen rätt till att utforma sin utrikespolitik. Denna kategori kommer mätas genom följande indikatorer. 1) Sveriges möjligheter att utforma sin egen utrikespolitik. 2) Sveriges begränsningar gällande självständighet i utformningen av sin utrikespolitik. Kategori 4 Anti-militarism Denna kategori handlar om att verka för nedrustning och att motverka spridning av militärt material. Ur svensk synvinkel är en central del även effektivisering av militären och medel för att göra detta. Anti-militarism kommer mätas genom följande indikatorer. 1) Sveriges förhållningssätt till den egna militären (effektivisering, rollfördelning). 2) Prioritering av nedrustning och att motverka spridning av militärt material. Kategori 5 Alliansfrihet Denna kategori utgår ifrån en av kärnpunkterna i neutraliteteten, hur man förhåller sig till alliansfriheten. Grundläggande för alliansfrihet är att hålla sig utanför militära allianser och att behålla sin rätt att stå utanför konflikter. Följande indikatorer kommer mäta alliansfriheten. 1) Garantier att bidra till andra länders säkerhet. 2) Grad av emfas för alliansfriheten. 14

18 4. METOD 4.1 Forskningsdesign Det första som man tar ställning till i frågor om uppsatsens utformning är om den syftar till att vara beskrivande eller förklarande. Min uppsats är av beskrivande karaktär då jag inte har några ambitioner att förklara förändringen i den utrikesoplitiska doktrinen. Centralt i en beskrivande analys är att klassificera verkligheten med hjälp av en teoretisk konstruktion, det är den teoretiska konstruktionen som utgör själva grunden i undersökningen (Esaiasson 2012: 136). I en beskrivande studie ska analysverktyget fungera som ett styrinstrument. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt när det kommer till att klassificera ett samhällsfenomen. Det första kallas bokstavliga klassindelningar och det andra idealtypsbaserade karaktäriseringar. Vid en bokstavlig klassindelning handlar det om att avgöra huruvida samhällsfenomenet tillhöra eller inte tillhör en given klass (Esaiasson 2012: 137). Detta är inte relevant för min undersökning eftersom ambitionen med denna uppsats inte är att placera den utrikespolitiska doktrinen i ett fack. För att göra detta skulle det krävas en definition på vad som är motsatsen till aktiv neutralitet (Esaiasson 2012: 138). Istället är jag intresserad av att identifiera graden av förändring, vilket stämmer överens med en idealtypsanalys (Esaiasson 2012: 139). Vid en idealtypsanalys handlar det inte om att bestämma fenomenets tillhörighet till en viss klass utan om i vilken utsträckning fenomenet liknar den renodlade idealtypen (Esaiasson 2012: 140). En idealtyp syftar till att förtydliga viktiga egenskaper hos det aktuella fenomenet. Fenomenet bryts ner till en extrembild där dessa bestämda egenskaper renodlas. En idealtyp ska inte heller finnas i verkligheten men ska ha en tydlig förankring i verkligheten (Esaiasson 2012: ). Detta överensstämmer med hur den aktiva neutraliteten används i min uppsats. I den finns egenskaper och element som kan sägas utgöra en idealtyp av den svenska neutraliteten. Den existerar inte heller i verkligheten idag, att den tidigare gjort det har ingen avgörande negativ betydelse för dess lämplighet som analysverktyg. Istället så blir den stärkt av detta då dess förankring i verkligheten blir svår att ifrågasätta. När man ska konstruera en idealtyp är det viktigt att utgå ifrån allmänt språkbruk och med stöd av tidigare forskning kring det valda ämnet. Det är viktigt att kunna utgå ifrån standarddefinitioner av begreppet (Esaiasson 2012: 141). När jag skulle konstruera en idealtyp för en analys av den utrikespolitiska doktrinen började jag med att leta efter 15

19 standarddefinitioner av begreppet neutralitet. Det första problemet jag stötte på var att neutraliteten är oerhört varierande mellan olika stater. Detta innebar att jag fick ge upp tanken på att hitta en standarddefinition på begreppet neutralitet i sin helhet. Min andra tanke var att bryta ned den svenska neutraliteten men det visade sig också vara svårt. Problemet med att utgå ifrån den svenska neutraliteten som ett begrepp är att den är så värdeladdad, människor med olika åsikter tillskriver neutraliteten olika egenskaper vilket gör det problematiskt att utvinna standarddefinitioner. För att lösa dessa problem valde jag att använda mig av den aktiva neutraliteten. Den passar som idealtyp eftersom den för det första representerar en tid då neutraliteten hade som starkast ställning i Sverige och var som mest renodlad. För det andra finns det en hel del tidigare forskning där elementen av den aktiva neutraliteten redogörs vilket gör det möjligt att utvinna standarddefinitioner på stabila grunder. 4.2 Upplägg Mitt val av analytiskt tillvägagångssätt utgjordes av alternativen kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden var till en början lockande med dess förmåga att svara på frågor om frekvens och utrymme i ett material (Esaiasson 2012: 197). Det främsta problemet med en kvantitativ metod är att det är svårt att mäta begreppet neutralitet kvantitativt. Jag anser att det är ett komplext begrepp som kräver att man ser till helheten av texten istället för att bara summera delarna. Ett kvalitativt förhållningssätt uppmärksammar att vissa delar av en text är viktigare än andra och att det finns viktig information som ligger dolt under ytan. Denna information kan endast tas fram genom intensiv läsning av den valda texten. Utifrån detta har jag valt ett kvalitativt förhållningssätt, en så kallad kvalitativ textanalys (Esaiasson 2012: 210). Min kvalitativa textanalys är en systematiserande variant där målet är att klassificera innehållet i texterna. En sådan undersökning baseras nästan uteslutande på analytiska redskap som idealtyper och klassindelningar (Esaiasson 2012: 211). 4.3 Val av material och avgränsningar Mitt val av material är ursprungligen resultatet av hur jag har formulerat syftet med min undersökning. Vid en studie av den utrikespolitiska doktrinens förändring finns det två huvudalternativ att välja mellan, antingen väljer man en bred empirisk grund eller en snävarare mer specifik (Esaiasson 2012: 220). Jag skulle exempelvis kunna välja att studera 16

20 hur svensk utrikespolitik uttrycks i flera olika typer av texter, som officiella uttalanden i FNs generalförsamling eller direkta citat från utrikesministern i olika sammanhang. Den första avgränsingen jag gjorde var att orientera mitt syfte kring den officiella utrikespolitiken vilket utesluter en hel del material. Inom gränserna för officiell utrikespolitik finns som tidigare nämnt exempelvis uttalanden i FNs generalförsamling men även en mer direkt empirisk källa, utrikesdeklarationerna. Mitt val föll på en mer snäv empirisk utgångspunkt då utrikesdeklarationerna kommer att utgöra hela mitt material. Detta var främst av praktiska skäl då min studie kräver mycket detaljerad läsning av materialet, dels utifrån min teori men även att den är kvalitativ (Esaiasson 2012: 220). När man väljer bort material i den utsträckningen jag har gjort kan det resultera i att man missar något väsentligt som uttrycks i en annan text. Jag har gjort avvägningen att då jag kan göra en mer detaljerad granskning med mindre material blir undersökningen starkare. En av strategierna för empiriskt urval handlar om att välja ett typiskt material, att det inte finns någon anledning att tro att andra materialtyper uttrycker sig annorlunda (Esaiasson 2012: 220). Att jag valda utrikesdeklarationerna bygger på att de är ett typiskt material, jag har ingen anledning att tro att andra texter där den officiella utrikespolitiken uttrycks är annorlunda. Detta eftersom att utrikesdeklarationerna är den högsta officiella källa för svensk utrikespolitik. Om andra officiella källor uttrycker saker som inte stämmer överens med utrikesdeklarationerna handlar det om att åsikter som inte kan kallas officiella lyser igenom och det är inte intressant för mitt syfte. Eftersom syftet i min undersökning är att beskriva förändring i den utrikespolitiska doktrinen blev det naturligt att tiden blev jämförelsepunkten utöver min teoretiska konstruktion (Esaiasson 2012: 225). Den tidsperiod jag har valt ( ) grundas på mitt intresse att studera neutralitetsdoktrinen i den moderna tiden. I början av 90-talet påverkades svensk utrikespolitik mycket av Sovjetunionens fall och i 90-talets mitt av ekonomisk kris och sedan även EU-medlemskap. År 1997 hade dessa stora strukturella förändringar sjunkit in och det blir möjligt att utläsa konsekvenserna av dem, därför blev det den naturliga startpunkten för min undersökning. Valet av 2013 kommer helt enkelt ifrån att det är den senaste utrikesdeklarationen och att tidsperioden från 1997 blir rimlig. Inom denna tidsperiod har jag valt ut sammanlagt 6 utrikesdeklarationer (1997, 2003, 2006, 2007, 2011, 2013). Detta har jag gjort med utgångspunkt i min problemformulering i uppsatsens inledning som är kopplad till faktumet att vi fick en ny regering, år 2006 och 2007 är valda för regeringsskiftet. År 2003 är 17