Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun 2006-2010"

Transkript

1 Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun Antagen av Välfärdsrådet Antagen av Kommunfullmäktige , 47

2 2 Förord Välfärd är en viktig komponent i en positiv samhällsutvecklingen och insatserna för en bättre trygghet och folkhälsa är en del i arbetet för en uthållig tillväxt i kommunen. Välfärden är framför allt en viktig förutsättning för att vi som medborgare ska kunna leva ett gott liv. Ordet tillsammans används ofta i Sävsjö kommun. När alla drar åt samma håll blir kraften stor och möjligheten att åstadkomma förändringar ökar. Detta välfärdspolitiska program har tagits fram av Välfärdsrådet där det finns en bred samverkan mellan kommun, landsting och polis. Programmet har varit ute för synpunkter och diskussioner i berörda verksamheter. Att det har processats fram på detta sätt är dess styrka då programmet har en bred förankring och alla kloka synpunkter som framkommit har kunnat tillvaratas. Min förhoppning är att välfärdspolitiska programmet framöver ska bli en bra vägledning för politiker, chefer och medarbetare samt att det ska bli ett bra verktyg i vardagsarbetet för en allt bättre folkhälsa och trygghet. Välfärden är viktig och vi har alla tillsammans ett stort ansvar för att framöver ta nya steg för att skapa trygghet samt för en långsiktigt god och jämlik hälsa i hela Sävsjö kommun. Stefan Gustafsson (kd) Välfärdsrådets ordförande

3 3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SÄVSJÖ KOMMUN 4 2. INLEDNING 4 3. FRAMTAGANDE AV DET VÄLFÄRDSPOLITISKA PROGRAMMET I SÄVSJÖ KOMMUN 5 4. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROGRAMMET 5 5. GENDER, JÄMLIKHET OCH FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER 5 6. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 6 7. ANSVARSFÖRDELNING 7 MÅLOMRÅDE 1: DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 8 MÅLOMRÅDE 2: EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET 8 MÅLOMRÅDE 3: TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR 8 MÅLOMRÅDE 4: ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET 9 MÅLOMRÅDE 5: SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER 9 MÅLOMRÅDE 6: EN MER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 9 MÅLOMRÅDE 7: GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING 10 MÅLOMRÅDE 8: TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET OCH EN GOD REPRODUKTIV HÄLSA 10 MÅLOMRÅDE 9: ÖKAD FYSISK AKTIVITET 10 MÅLOMRÅDE 10: GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL 11 MÅLOMRÅDE 11: MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING SAMT MINSKADE SKADEVERKNINGAR AV ÖVERDRIVET SPELANDE 11 BILAGOR Samhällsdiagnos Sävsjö kommun 2005 Översikt handlingsplaner/program och policys folkhälsa Sävsjö kommun 2005 FN:s konvention om barnets rättigheter

4 4 1. Övergripande mål för Sävsjö kommun Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. I Sävsjö kommun skall människor uppleva livskvalitet. 2. Inledning Definitionen av hälsa är inte entydig även om de allra flesta har en intuitiv förståelse för begreppet. En definition av hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och kunna förverkliga sina personliga mål. Hälsa är individrelaterat medan folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Välfärd innebär tillstånd av materiell och social trygghet, vanligen avses en särskild grupp av individer (till exempel handikappade eller äldre) eller ett helt land (Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert U, 2000). Hälsa ses således som en resurs för individen medan en god utveckling av folkhälsan är en resurs för hela samhället. Folkhälsoarbetet har länge varit en tradition i vårt samhälle och idag får folkhälsan mer och mer en klar plats i samhällspolitiken. Den nya folkhälsopolitiken utgår ifrån olika bestämningsfaktorer för hälsan, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kommunfullmäktige beslutade att ett välfärdsråd skulle inrättas i Sävsjö kommun. Välfärdsrådet är organiserat under kommunstyrelsen och en sammanslagning av det kommunala folkhälsorådet och det lokala brottsförebyggande. Rådets övergripande uppgift är att vara av policyskapande och övergripande natur. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål och handlingsplaner för hälso- och brottsförebyggande arbete sant medverka till att det praktiska resultaten följs upp. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som är antagna av Sveriges riksdag. Där återfinns de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva målområdena är följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

5 5 För att föra ner dessa områden till hur vi på ett lokalt plan kan arbeta med folkhälsa, utgår Sävsjös Välfärdspolitiska program från dessa målområden. 3. Framtagande av det Välfärdspolitiska programmet i Sävsjö kommun För att få ett samlat grepp om välfärden i Sävsjö kommun har det som underlag för det Välfärdspolitiska programmet gjorts en kartläggning av befintlig statistik och befintliga policys/planer och dylikt. En arbetsgrupp bestående av representanter från alla kommunens förvaltningar samt landstinget har funnits tillsatta för att hjälpa till i arbetet. Statistiken som lämnats in har sammanställts i en samhällsdiagnos som skall uppdateras varje år och ligga till grund för utvecklingsarbetet av programmet. Förslagsvis bör det även i kommunen fortsättningsvis tas fram översikter av vilka handlingsplaner/program och policys som finns kring folkhälsa. Detta kommer att underlätta arbetet framöver och dokumenten hålls på så vis levande. Ett välfärdspolitiskt program skall vara övergripande, långsiktigt och innehålla metod för uppföljning. Programmet skall bidra till ett strukturerat och genomtänkt välfärdsarbete i Sävsjö kommun där alla samverkar och drar åt samma håll utifrån de förutsättningar som finns inom varje verksamhet. Det skall också bidra till att frågorna mer aktivt lyfts upp på dagordningen. 4. Utgångspunkter för programmet Sävsjö kommuns Välfärdspolitiska program utgår ifrån de elva nationella målområdena. Inom varje målområde finns en vision för kommunen, vilken sedan delats upp i flera så kallade inriktningsmål. Kopplat till inriktningsmålen finns uppföljningsfaktorer i form av indikatorer som skall fungera som mätinstrument när uppföljning och utvärdering görs av programmet. Sävsjös Välfärdspolitiska program sträcker sig över fyra år ( ) och under dessa år skall tre eller fyra målområden prioriteras. Dessa målområden skall vara i fokus för utvecklingsarbetet inom folkhälsa i kommunen under ovannämnda fyraårsperiod. Inom varje prioriterat målområde skall sedan ett eller flera inriktningsmål vara i fokus under första perioden och under nästa period ändras fokus mot andra inriktningsmål och så vidare. Varje inriktningsmål som under året är i fokus skall konkretiseras av varje förvaltning som åtaganden i budgeten. Varje förvaltning skall skriftligen dokumentera hur de under kommande år skall arbeta för att uppnå målen samt hur de tänker mäta att de genomfört arbetet. Det övergripande målet för det Välfärdspolitiska programmet skall finnas med bland kommunens allmänna mål i budgeten. I övrigt bör prioriteringarna som görs vara kopplade till budget, både vad gäller mål och uppföljning av målen. 5. Gender, jämlikhet och FN:s konvention om barnets rättigheter Allt arbete med att förbättra folkhälsan bland invånarna i Sävsjö kommun skall genomsyras av tre perspektiv: Genderperspektiv, jämlikhetsperspektiv samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta innebär att alla visioner, inriktningsmål, åtaganden och insatser skall omfatta alla invånare i kommunen oavsett etnicitet, ålder, kön, sociala eller ekonomiska situation. Arbetet skall kännetecknas av att försöka skapa lika förutsättningar och möjligheter till en god hälsa så långt det är möjligt för alla.

6 6 FN:s konvention om barnets rättigheter skall vara i fokus. I arbetet med att förbättra folkhälsan skall barnets bästa komma i främsta rummet. Insatserna skall ges för att säkerställa barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet. FN:s konvention om barnets rättigheter finns som bilaga till det Välfärdspolitiska programmet. Välfärdspolitiskt program Ett övergripande mål 11 målområden er Uppföljning/ Prioriterat målområde Period 1 Period 2 o.s.v Prioriterat målområde Period 1 Period 2 o.s.v. Prioriterat målområde Period 1 Period 2 o.s.v. Varje förvaltnings egen strategi för att uppnå målen Formuleras som åtaganden i budgeten 6. Utvärdering och uppföljning Att utvärdera det arbete som görs för att förbättra folkhälsan är en viktig hörnsten för utvecklingen. Därför skall varje förvaltning, efter att gjort åtagande av inriktningsmålen, hitta indikatorer som kan mäta det arbetet genomförts samt vilket resultat det gett. Detta skall redovisas inför varje årsslut. En större utvärdering skall genomföras under år 2010 och då skall sammantaget alla resultat redovisas med hjälp av indikatorerna för åtaganden och inriktningsmålen. Utvärderingen skall också omfattas av intervjuer med Välfärdsrådets ledamöter för att få fram synpunkter på hur programmet bör utvecklas eller omformuleras. Den stora slututvärderingen 2010 skall tillsammans med aktuella samhällsdiagnoser ligga till grund för en uppdatering av det Välfärdspolitiskt programmet för åren

7 7 7. Ansvarsfördelning Det yttersta ansvaret för det Välfärdspolitiska programmet ligger på kommunens Välfärdsråd. Rådet ansvarar för att uppföljning och utvärdering görs samt att resurspersoner finns från rådet genom till exempel samordnare och/eller folkhälsoplanerare. Rådet ansvarar också för att ett nytt program tas fram under Att göra det Välfärdspolitiska programmet känt för invånarna i kommunen är ett viktigt område och åtagande och ansvaret åligger Välfärdsrådet. Varje förvaltning har till uppgift att ansvara för att konkretisera inriktningsmålen i mer hanterbara åtaganden som passar den enskilda förvaltningens verksamhet. Varje förvaltning har också till uppgift att ta fram indikatorer och sätt att mäta om arbetet genomförts och om det gett något resultat. Som resurs och stödpersoner för detta skall Välfärdsrådets samordnare och/eller folkhälsoplanerare fungera. Ansvaret åligger dock varje enskild förvaltning. Varje förvaltning har också till ansvar att det välfärdspolitiska programmet blir känt bland de anställda. Kommunfullmäktige ansvarar för att folkhälsofrågorna får det utrymme som det krävs inom den politiska sfären och att frågorna lyfts på dagordningen.

8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande Människors möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället och över sitt eget liv har en avgörande betydelse för folkhälsan. Det handlar om makt att och möjlighet att påverka sin omvärld genom t ex valdeltagande, deltagande i föreningsliv och arbetstillfredsställelse. För att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling är det av särskilt stor vikt att arbeta med arbetsmarknadspolitiken, jämställdhetsarbetet samt integrations- och handikappolitiken. Andra exempel på verksamheter som stärker människors inflytande är kultur, folkrörelser, ungdomspolitik och insatser för särskilt utsatta bostadsområden. Delaktighet och inflytande är grunden i ett demokratisk samhälle och en förutsättning för att uppnå en god välfärd i Sävsjö kommun. I Sävsjö kommun ska vi arbeta för att alla kommuninvånare känner delaktighet och inflytande över sin egen livssituation A. Verka för att öka kommuninvånarnas engagemang i samhällets demokratiska process B. Arbeta för ett aktivt föreningsliv C. Arbeta aktivt för jämställdhet D. Verka för att förbättra tillgängligheten till olika verksamheter, kultur och service A. Andel valdeltagande, antal inkomna medborgarförslag, andel elever som upplever att de har inflytande i skolan B. Antal föreningar och antal föreningsmedlemmar C. Jämindex D. Antal erbjudna kulturaktiviteter Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Ekonomi hör ihop med hälsa och fattigdom följs åt av dålig hälsa. Enligt forskningen finns det starka kopplingar mellan individens hälsa, ekonomiska faktorer och social trygghet. Höginkomsttagare och rika kommuner har i genomsnitt bättre hälsa/folkhälsa än individer och kommuner med sämre ekonomi. De ekonomiska och sociala faktorerna hör bl a samman med sysselsättning, utbildning, boende samt hälso- och sjukvård. En hållbar ekonomisk utveckling och social trygghet är en förutsättning för att uppnå en god välfärd i Sävsjö kommun. I Sävsjö kommun ska samtliga kommuninvånare ges möjligheter till en ekonomisk och social trygghet A. Fortsätta arbeta aktivt för en låg arbetslöshet i kommunen B. Bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete C. Verka för att öka utbildningsnivån bland kommuninvånarna A. Andel arbetssökande, andel förvärvsarbetande B. Andel invånare som känner sig trygga, antal anmälda brott C. Andel invånare med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning, andel behöriga till gymnasiet och högskola/universitet Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Framtiden i Sävsjö kommun bygger på våra barn och ungdomar och deras välmående. Det har visat sig i forskning att en god fysisk, psykisk och social hälsa under uppväxtåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare i livet. Därför är våra barn och ungdomar viktiga att satsa på redan från början. De viktigaste bestämningsfaktorerna för barns hälsa är familje-, skol- och fritidsförhållanden. Ett främjande och förebyggande arbete är därför viktigt att satsa på. Insatserna bör bl a riktas mot ännu bättre sociala förhållanden för barnfamiljer, hälsosamma förskolor och skolor, tidig upptäckt samt föräldrastöd. För att kunna uppnå detta krävs samverkan mellan flera olika parter i samhället. För att uppnå en långsiktigt god välfärd i Sävsjö kommun bör det satsas ännu mer på att förverkliga Barnvänliga Sävsjö. Sävsjö kommun skall vara en barnvänlig kommun som erbjuder en trygg och bra uppväxtmiljö för barn och ungdomar A. Föräldrar ska erbjudas stöd i sin föräldraroll B. En god samverkan mellan kommunala förvaltningar, primärvård, myndigheter och organisationer C. Förskola och skola ska fortsätta arbeta för en god fysisk, psykisk och social hälsa bland barn och ungdomar D. Barn och ungdomar i Sävsjö kommun skall ges lika förutsättningar till en meningsfull fritid A. Andel föräldrar som erbjudits stöd i grupp B. Antal samverkansgrupper C. Andel elever som trivs i skolan, andel elever som inte är mobbade D. Andel barn och ungdomar som deltar i en organiserad fritidsaktivitet

9 Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan och för att skapa en god välfärd i vårt samhälle. Människors arbete är den viktigaste bestämningsfaktorn till de mycket stora hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. För de som förvärvsarbetar är det av stor betydelse att arbetsmiljön är god och att arbetsgivaren tar ansvar för sina medarbetares hälsa. Gynnsamma faktorer inom arbetslivet är att individen känner delaktighet och inflytande samt har möjlighet till utveckling och ökad kompetens. Skillnaderna mellan män och kvinnor bör beaktas för att öka hälsan i arbetslivet. En ökad välfärd i Sävsjö kommun skapas genom väl fungerande arbetsvillkor och ett långsiktigt hälsotänkande hos varje arbetsgivare. Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Vi människor rör oss ständigt i olika utomhus- och inomhusmiljöer och dessa miljöer påverkar oss både positivt och negativt. Därför är det viktigt att vi vet hur miljön påverkar individens hälsa och vår folkhälsa. Betydelsefulla utomhusfaktorer för folkhälsan är bl a frisk luft, rent vatten, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö och tillgång till natur och grönområden i vår närhet. En god inomhus miljö präglas framförallt om frånvaro av mögel, fukt och radon. För att skapa sunda och säkra miljöer är det av stor vikt att det bedrivs ett aktivt och systematiskt skadeförebyggande arbete när det gäller barn, trafik, olyckor, suicid med mera. Genom att långsiktigt arbeta för sunda och säkra miljöer och produkter ökar välfärden i Sävsjö kommun. Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sjukvårdens råd i livsstilsfrågor är mycket kostnadseffektiva och primärvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin stora kontaktyta med människor i alla åldersgrupper. Vården behöver bli mer hälsoorienterad, vilket innebär en perspektivförskjutning mot en helhetssyn på människors problem och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Genom en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Sävsjö kommun ökar förutsättningarna för en god välfärd. Arbetsgivare i Sävsjö kommun skall erbjuda goda arbetsplatser som ökar personalens välbefinnande I Sävsjö kommun skall inomhus- och utomhusmiljöerna vara sunda, säkra och trygga och vi ska sträva efter ett ekologiskt hållbart samhälle I Sävsjö kommun skall hälso- och sjukvården präglas av ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt A. Eftersträva ett lågt ohälsotal B. Uppmuntra arbetsgivare och fackliga organisationer till att aktivt arbeta för medarbetarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa C. Skapa rutiner för tidig samordning av rehabilitering D. Skapa hälsofrämjande arbetsplatser A. Arbeta för att certifiera Sävsjö kommun som en trygg och säker kommun B. Den brottsförebyggande aspekten skall beaktas i samhällsplaneringen C. Ett aktivt förebyggande arbete som minimerar antalet skador och olyckor D. En god fysisk utomhus- och inomhusmiljö A. I samverkan mellan olika verksamheter arbeta för att på ett tidigt stadium upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. B. Arbeta mer med livsstilsrelaterade frågor och förebygga ohälsa genom att vägleda och uppmuntra patienter A. Ohälsotalet B. Andel arbetsplatser som subventionerar fysisk aktivitet C. Andel korttidssjukskrivna och långtidssjukskrivna D. Andel arbetsplatser med alkohol- och drogpolicy A. Sävsjö kommun har blivit certifierad som en trygg och säker kommun B. Förekomst av brottsförebyggande aspekter i samhällsplaneringen C. Antal skador och olyckor D. Andel genomförda arbetsmiljöronder A. Antal utskrivna FaR (fysisk aktivitet på recept) B. Antal som uppsökt tobaksavvänjaren inom primärvården/företagshälsovården, antal som fått överviktsstöd C. Andel föräldrar till ettåringar som genomgått hälsokurvan D. Regelbundet använda metoder för en hälsofrämjande livsstil

10 Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Sverige har vi en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar i ett internationellt perspektiv. Detta hänger samman till största delen med att vi bedrivit ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, ofta målgruppsanpassade, vaccinationer och andra riktade insatser som testning och kontaktspårning. Det finns dock en internationell hotbild och läget kan snabbt försämras genom det ökade resandet. I Sävsjö kommun pågår idag ett gott arbete med att förhindra smittspridning av allvarliga sjukdomar genom t ex vaccinationer. Men arbetet måste fortsätta för att minimera riskerna för smittspridning och på så vis öka invånarnas välfärd. Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Arbetet för en trygg och säker sexualitet samt en god reproduktiv hälsa, bör ta fasta på att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförbara sjukdomar. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter måste fortsätta. Rätten till en trygg och säker sexualitet måste gälla homo-, bioch transsexuella personer och det är mycket angeläget att bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet. För att öka invånarnas välfärd i Sävsjö behöver vi arbeta för en trygg och säker sexualitet samt en god reproduktiv hälsa. I Sävsjö kommun skall ingen smittas av allvarliga smittsamma sjukdomar Alla invånare i kommunen skall ges lika förutsättningar till en trygg och säker sexualitet A. Arbeta för att förebygga antibiotikaresistenta infektioner B. Arbeta för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar C. Minska risken för att barn och ungdomar drabbas av epidemiska sjukdomar D. Allt arbete med människor skall kännetecknas av stor medvetenhet för smittspridning och hur man kan förebygga det A. Stärka individens egen identitet och lyfta fram en positiv syn på sexualitet B. Arbeta för en ömsesidig ansvarsfull sexualitet och motarbeta diskriminering C. Fortsätta arbetet med att minska antalet oönskade graviditeter A. Andel antibiotikaresistenta infektioner, andel invånare över 65 år som genomgått influensavaccination B. Andel anmälda sexuellt överförbara sjukdomar C. Andel epidemiska sjukdomar bland barn och ungdomar under 18 år, andel vaccinationer D. Förekomst av rutiner kring förebyggande arbete mot smittspridning inom människovårdande organisationer A. Förekomst av sexualundervisning i skolan B. Andel sexualbrott C. Antal aborter Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar och hälsotillstånd. Det finns betydande sociala skillnader både när det gäller möjligheterna till och utövandet av fysisk aktivitet. Människor med kortare utbildning motionerar mindre än de med längre. Flickor har inte samma möjligheter som pojkar att delta i organiserad idrottsaktivitet. Möjligheterna till friluftsliv och vardagsmotion är betydligt lägre för invandrare, människor utanför arbetslivet och för funktionshindrade. För att öka välfärden i Sävsjö behöver vi därför arbeta för att alla människor ges samma möjligheter till fysisk aktivitet och arbeta för att öka den. Alla som bor i kommunen skall ges samma möjligheter och förutsättningar till fysisk aktivitet A. Utforma den fysiska miljön så att den uppmuntrar till fysisk aktivitet B. Arbeta för att öka samverkan mellan skolan och idrottsföreningar och andra aktörer för att skapa bättre förutsättningar för ökad fysisk aktivitet C. Arbeta för en ökad fysisk aktivitet i arbetslivet, skolan, fritiden samt bland riskgrupper A. Andel barn och ungdomar som är fysiskt aktiva respektive stillasittande B. Andel vuxna som är fysiskt aktiva respektive stillasittande C. Andel elever med minst betyget godkänd i ämnet idrott och hälsa i grundskolans årskurs 9

11 Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, därigenom Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Övervikten följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdas. Det är viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar. Genom att arbeta för att ge medborgarna större möjligheter och kunskaper till goda matvanor och säkra livsmedel kan vi bidra till en ökad välfärd i kommunen. Alla i kommunen skall ges samma möjligheter och förutsättningar att få kunskap kring sambandet mellan hälsa och kost samt ges möjlighet till stöd att äta mer hälsosamt A. Arbeta för att öka kunskapen om goda matvanor B. Förebygga övervikt och ätstörningar C. Arbeta för att all kommunal verksamhet skall präglas av en hälsosam matkultur A. Andel barn som ammas vid 4 respektive 6 månaders ålder, andel barn och ungdomar som äter frukost och lunch B. Andel bland, barn ungdomar och vuxna med övervikt respektive fetma C. Andel av befolkningen som intar minst 500 gram frukt och /eller grönsaker per dag Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande I första hand rökning och alkoholanvändning medför gigantiska folkhälsoproblem. Varje år dör omkring 7000 personer av sjukdomar som kan relateras till rökning. Antalet alkoholrelaterade dödsfall uppgår i Sverige till mellan 4000 och 5000 årligen. Rökningen har under en följd av år minskat, medan alkoholkonsumtionen under en tioårsperiod ökat drastiskt. Narkotikamissbruk är ett betydligt mindre folkhälsoproblem än alkohol och tobak. Bland socialt utsatta grupper är dock narkotikaanvändningen en betydande dödsorsak som drabbar relativt unga människor. För att öka välfärden i Sävsjö kommun behöver vi arbeta för att minska bruket av alkohol och sträva efter ett samhälle fritt från narkotika och dopning. Vi behöver också arbeta för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Ingen i kommunen skall komma till skada på grund av tobak, alkohol, narkotika, dopning eller spel A. Arbeta med punktnykterhetsinsatser: Alkoholfri; graviditet, uppväxt, arbetsliv, trafik och idrottsmiljö B. Tobaksfri uppväxt C. En kommun fri från narkotika och dopning D. Motverka överdrivet spelande A. Andel födda barn med alkoholskador, andel barn/ungdomar som räknas som alkoholkonsumenter, andel vuxna med riskabel alkoholkonsumtion, andel trafikolyckor på grund av rattonykterhet, andel rattonykterhetsbrott, förekomst av alkohol- och drogpolicys inom föreningslivet B. Andel barn / ungdomar som röker och / eller snusar C. Andel narkotikabrott, självrapporterad narkotikaanvändning D. Andel vuxna med riskabla spelvanor

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Folkhälsorådet Köpings kommun Innehåll Folkhälsorådet 5 Delaktighet- en öppen kommun med kvalité 7 Ett tryggt och gott liv-livskvalité 8 Hållbar samhällsutveckling 9

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer