Direktavkastning och direktavkastningskrav för fastigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Direktavkastning och direktavkastningskrav för fastigheter"

Transkript

1 Direktavkastning och direktavkastningskrav för fastigheter En analys av begrepp, mätproblem, påverkande faktorer och användbarhet av Hans Lind Denna rapport är finansierad av Fastighetsakademin vid Avd f Bygg- och fastighetsekonomi, Stockholm 2004 Uppsats nr 34 1

2 Sammanfattning Denna rapport tar upp: 1. Innebörden i begreppet direktavkastning. Den grundläggande definitionen av direktavkastning är driftnetto dividerat med marknadsvärde. Det är dock viktigt att skilja mellan faktisk direktavkastning och normaliserad direktavkastning. I det senare fallet tas hänsyn till om hyrorna i kontrakten avviker från de marknadsmässiga. Flera mätproblem tas också upp, t ex gränsdragningen mellan underhåll och investeringar. 2. Teorier om vad som bestämmer direktavkastningen/direktavkastningskravet. Ett synsätt är att direktavkastningen ska motsvara total avkastning på alternativ placering +/- justering pga skillnader i risk +/- justering pga skillnader i värdeutveckling. En central fråga är om direktavkastningskravet ska ses som realt eller nominellt, och svaret på den frågan beror av om driftnettoutvecklingen antas följa inflationen eller inte. I rapporten berörs också hur direktavkastningen kan förväntas utvecklas över konjunkturcykeln och om utvecklingen, åtminstone i grova drag, är förutsedd bör direktavkastningen vara högre i högkonjunkturen, pga sämre förväntad värdeutveckling då. 3. Direktavkastningsmetod som metod för fastighetsvärdering. Här noteras att relationen driftnetto/marknadsvärde sannolikt blir stabilare om det sker en normalisering av värdena, och därmed blir den mer användbar för värdering. I teorin finns det argument för att direktavkastningen ska vara mer stabil än en bruttokapitaliseringsfaktor om olika objekt jämförs. Detta kan dock motverkas av de mätproblem som nämndes ovan. 4. Direktavkastning som bubbelindikator. Tanken här är att en alltför låg direktavkastning kan tyda på att det finns spekulation om stigande fastighetspriser. Om direktavkastningen ska användas som bubbelindikator är det den faktiska direktavkastningen som ska användas eftersom normaliseringen innehåller bedömningsmoment som kan påverkas av atmosfären under en bubbla. 5. Direktavkastningen på den svenska fastighetsmarknaden analyseras sedan utifrån resonemangen i de tidigare kapitlen. Direktavkastningen tenderar att vara lägre i större orter, i centrala lägen, och för bostäder (under senare år). Dessa siffror speglar förväntningar rörande risk och driftnettoutveckling (värdeutveckling) på olika orter. Det är dock ont om empiriska studier som styrker dessa bedömningar. Summary This Swedish report is based on the report Property yields as tools for valuation and analysis that is available on this website. The English-speaking reader is referred to that report. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Begrepp och mätproblem Den grundläggande definitionen - och några varianter Mätproblem Osäkerhet Teorier om vad som bestämmer direktavkastningen Inledning Några grundmodeller Realt eller nominellt? Förändring av driftnetto eller förändring av värdet? Direktavkastning för olika fastighetstyper och i olika lägen Direktavkastning i olika skeden av konjunkturcykeln Direktavkastning och fastighetsvärdering Allmänt Ska driftnettot korrigeras/normaliseras/marknadsanpassas? Direktavkastningsmetod kontra bruttokapitaliseringsmetod Direktavkastningsmetod kontra kassaflödesmetod? Direktavkastning som bubbelindikator Inledning Vad är en rimlig nivå? Möjligt att manipulera siffrorna? Avslutning Direktavkastningen på den svenska fastighetsmarknaden Inledning Direktavkastning för olika fastighetstyper,orter och lägen Direktavkastningens utveckling över konjunkturcykeln Avslutning Referenser

4 1. Inledning Åtminstone sedan fastighetskrisen och bankkrisen i början av 1990-talet har frågan om bubblor på fastighetsmarknaden diskuterats intensivt. Det handlar både om vad som egentligen är en bubbla, hur den kan identifierats och om något kan göras för att hindra att en bubbla uppstår. Den kraftige prisuppgången i slutet av 1990-talet ledde med denna bakgrund självklart till en diskussion om en ny bubbla var på gång och om det fanns en risk att historien skulle upprepa sig. Metoder för värdering av kommersiella fastigheter blir också intressanta med denna bakgrund eftersom aktörer på marknaden kan basera sina bedömningar av vad som är ett rimligt pris på vad dessa värderingar kommit fram till. Begreppen direkavkastning och direktavkastningskrav är mycket intressanta i detta sammanhang. En vanligt förekommande metod för värdering av fastigheter är just att använda observerade direktavkastningskrav på marknaden. Nivån på direktavkastningen kan också användas för att bedöma om en det finns en prisbubbla på marknaden. Är direktavkasntningen för låg antyder ju det att den som köper fastigheter spekulerar i kraftiga stegringar i värden/driftnetton. Hösten 2003 startade vi därför ett mindre projekt där syftet var se närmare på begreppen direktavkastning och direktavkastningskrav. Det handlade om hela kedjan från definitioner av begreppen, mätproblem, teorier om vad som bestämmer direktavkastning och uppfattningar om direktavkastningens användbarhet för olika syften. Detta ledde fram till två skrifter, dels forskningsrapporten Property yields as tools for valuation and analysis av Rosane Hungria-Garcia, dels examensarbetet Property Yields - Concepts, determinants and measurement av Björn Karlsson. Båda dessa finns tillgängliga på avdelningens hemsida. Denna svenska rapport bygger i hög grad på dessa studier, och den som är intresserade av referenser till litteraturen hänvisas till rapporterna ovan. Syftet med denna skrift är att sammanfatta centrala delar av dessa rapporter samt på vissa punkter fördjupa diskussionen om hur användbara begreppen direktavkastning och direktavkastningskrav är i olika sammanhang. I denna diskussion har hänsyn även tagits till resultatet från en annan studie - Bo Nordlunds Vilken information från marknaden används som underlag vid värdering av kommersiella fastigheter (2004). 4

5 2. Begrepp och mätproblem 2.1 Den grundläggande definitionen - och några varianter Den grundläggande definitionen av direktavkastning på en fastighet är helt enkelt följande - Direktavkastning = fastighetens driftnetto/fastighetens marknadsvärde De ingående begreppen definieras i sin tur på följande sätt: - Driftnetto = hyresintäkter 1 - drift- och underhållskostnader - Marknadsvärde = mest sannolikt pris vid en föräljning på den öppna marknaden Det går naturligtvis att precisera dessa begrepp ytterligare och vi återkommer till några sådana frågor i avsnittet nedan om mätproblem. En viktig distinktion, som vi också återkommer till, är den mellan vad vi kan kalla - Faktisk direktavkastning, där man som namnet anger utgår från faktiskt hyresintäkter och drift- & underhållskostnader det aktuella året. - Normaliserad eller marknadsmässig direktavkastning. Detta begrepp kan i sin tur tolkas på lite olika sätt men grundtanken är att om det för närvarande löper ett hyreskontrakt med en hyra som ligger på en annan nivå än den aktuella marknadshyran för objektet så ska man vid beräkning av den normaliserade/marknadsmässiga direktavkastning utgå från den senare nivån. Här finns emellertid i sin tur två varianter. Den första innebär att justering görs för de kontrakt som snart löper ut, t ex inom 1 år, dvs för de kontrakt där det är tämligen sannolikt att fastighetsägaren snart får ett ändrat kassaflöde. Hänsyn ska då naturligtvis också tas till att dessa ändrade hyresnivåer även kan påverka drift- och underhållskostnader. Denna variant skulle kunna kallas normaliserad direktavkastning utfrån kortsiktiga kontraktsförhållanden. En annan variant är att beräkningar görs utifrån ett antagande om att samtliga kontrakt löper med nu aktuella marknadsmässiga villkor för nya kontrakt, givet en realistisk fördelning mellan kontrakt med olika löptider och mellan förlängda kontrakt och kontrakt med nya hyresgäster. Sådana antaganden behöver tillföras eftersom den aktuella marknadsmässiga hyran kan antas variera mellan dessa olika typer av kontrakt. Eftersom kopplingen till de rådande kontraktsförhållanden i denna variant är svag kan vi kalla detta teoretisk marknadsmässig direktavkastning. Sammanfattningvis får vi alltså följande två varianter: - normaliserad direktavkastning utfrån kortsiktiga kontraktsförhållanden - där justering görs av faktiskt driftnetto utifrån bedöma förändringar i driftnetto pga av att vissa kontrakt snart löper ut. - teoretisk marknadsmässig direktavkastning, där driftnetto beräknas utifrån ett antagande om att alla kontrakt löper med de villkor som finns för den aktuella typen av nya kontrakt på den aktuella marknaden. Definitioner av denna typ kan inte vara sanna eller falska, däremot kan de vara mer eller mindre användbara i olika sammanhang. I kommande kapitel kommer vi att återvända till den 1 Med tillägg för eventualla andra löpande intäkter från objektet. 5

6 frågan och i vilka sammanhang som en faktisk respektive normaliserad/marknadsanpassad direktavkastning är intressant. 2.2 Mätproblem Gränsen mellan vad som är ett definitionsproblem och vad som är ett mätproblem är tämligen flytande. Om ett begrepp är vagt och kan ges olika tolkningar uppstår mätproblem i den meningen att olika personer kan komma till olika belopp när det gäller den aktuella variabeln just därför att de ger begreppet olika tolkningar. Det kan även finnas mätproblem även om alla är överens om tolkningen, därför att det finns ett dåligt underlag för att bedöma det aktuella värdet. Dessa båda varianter kan exemplifieras med mätproblem rörande drift- och underhållskostnader respektive mätproblem rörande marknadsvärdet. Idag råder stor enighet om definitionen av marknadsvärde och de mätproblem som finns där handlar i princip om brist på underlag därför att objekten är tämligen unika och transaktionerna på marknaden få. När det gäller drift- och underhållskostnader ligger emellertid en del av problemen när det gäller att mäta deras storlek att olika företag kan tillämpa något olika principer för gränsdragningen mellan vad som betraktas som underhållskostnad respektive vad som betraktas som investering. Möjligheten för företag att påverka redovisat resultat genom olika former av kreativ bokföring har uppmärksammats mycket under senare år. Bortser vi från de mer extrema fallen där medvetna bedrägerier legat bakom så sammanhänger dessa problem med vagheter och gränsdragningsproblem rörande ett antal poster i resultaträkningen. Ser vi den faktiska direktavkastningen för en fastighet förefaller de största problemen att ligga på kostnadssidan och röra: - Gränsdragningen mellan vad som ska räknas som underhåll, som påverkar driftnettot, och investeringar, som inte påverkar driftnettot. - Mätning av den årliga drift- och underhållskostnaden. De faktiska utgifterna varierar ju mellan olika år. För driftkostnaderna kan det handla om hur kall vintern varit och underhållsutgiferna kan variera mellan olika beroende på hur mycket som görs det aktuella året. - Gränsdragningen mellan vad som är att räkna som driftskostnad för det enskilda objektet och vad som klassificeras som övergripande administrativa kostnader som belastar företaget som helhet. När det gäller de olika varianterna av normaliserade/marknadsmässiga direktavkastningar ligger mätproblemen i att de kräver en bedömning av marknadshyran i nya kontrakt av en viss typ. Här kan underlaget vara begränsat, vlket kan skapa ett utrymme för strategiska bedömningar. 6

7 2.3 Osäkerhet Den faktiska direktavkastningen kan antas variera betydligt även mellan fysiskt likartade objekt på samma marknad beroende på att de löpande hyreskontrakten ingåtts vid olika tidpunkter. Den faktiska vakansen kan variera av liknande skäl, eftersom denna delvis bör sammanhänga med i hur hög grad fastighetsägaren har oturen att ha många kontrakt som löper ut när det är låg efterfrågan på marknaden. Antag att det faktiska driftnettot, givet en viss precisering av de ingående begreppen, för en viss fastighet är 2000kr/kvm. Med hur stor säkerhet kan då direktavkastningen uppskattas givet normal osäkerhet i en fastighetsvärdering? Antag att en värdering av fastigheten säger att värdet är kr/kvm. Med ett osäkerhetsintervall i bedömningen av marknadsvärdet på +/- 5% skulle en annan värderare kunnat komma till slutsatsen att värdet är kr/kvm medan en tredje att marknadsvärdet är kr/kvm. I tabellen nedan redovisas den faktiska direktavkastningen givet dessa tre bedömningar av marknadsvärdet. Där redovisas även vad direktavkastningen skulle bli givet att man pga de problem som nämndes ovan när det gäller kostnadssidan kommit fram till ett driftnetto på 1900 kr/kvm istället. Tabell 2.1 Direktavkastning givet olika antaganden om marknadsvärde och direktavkastning Marknadsvärde Direktavkastning, 7,0% 6,7% 6,3% driftnetto 2000kr/kvm Direktavkastning, driftnetto 1900kr/kvm 6,7% 6,3% 6,0% I ett fall som detta kan alltså två oberoende bedömare, utan att någon gör något fel, komma till en faktisk direktavkastning var som helst mellan 6% och 7%. Det bör också noteras att de intervall som tillämpades ovan var relativt snäva med tanke på normala antaganden om osäkerheten i värderingar och driftnettomätningar. Om bedömningen istället gällt det normaliserade/marknadsanpassade kan man naturligtvis tänka sig betydligt större skillnader i bedömningar, särskilt i fall där stora ytor står inför omförhandlingar inom t ex 6 månader. 7

8 3. Teorier om vad som bestämmer direktavkastningen 3.1 Inledning De teorier som diskuteras i detta kapitel kan tolkas på åtminstone två olika sätt. Den första tolkningen är att se det som teorier som kan förklara observerade skillnader i direktavkastning. Som kommer att framgå i kommande kapitel tenderar t ex direktavkastningen i Sverige att vara lägre för centralt belägna fastigheter än för fastigheter längre ut i en region. Direktavkastningen tenderar också att vara lägre för bostäder och kontor än för industrifastigheter. Den andra tolkningen är att se det som mer normativa teorier som säger vad som bör bestämma det direktavkastningskrav som en rationell investerare bör. Om priset är högre än det som ger denna direktavkastning bör den rationelle investeraren avstå från att investera. Tror man att marknden är någorlunda rationell kommer dessa två tolkningar att närma sig varandra, eftersom den rationelle investerarens direktavkastningskrav då kommer att styra prisbildningen på marknaden. Detta leder till att de direktavkastningar som observeras på marknaden kommer att ligga i linje med vad den rationelle investeraren kräver. 3.2 Några grundmodeller En vanligt betraktelsesätt är att direktavkastningskrav för fastigheter ska bestämmas utifrån grundläggande modeller av följande typ. Det gemensamma är att den totala avkastningen på fastigheten, efter riskjustering, blir densamma som den totala avkastningen på alternativ placeringar. 1. Direktavkastningskrav = Total avkastning på alternativ placering +/- justering pga skillnader i risk +/- justering pga skillnader i värdeutveckling. 2. Direktavkastningskrav = Direktavkastning på alternativ placering +/- justering pga skillnader i risk +/- justering pga skillnader i det årliga betalningsnettots utveckling i förhållande till den alternativa placeringen. 3.3 Realt eller nominellt? Betraktar vi en fastighet t ex år 2004 så ger den en viss direktavkastning. Ska detta betraktas som en real eller som en nominell avkastning? För ett mått som speglar situationen vid en viss tidpunkt är distinktionen nominellt eller realt meningslös. Räknar vi om täljare och nämnare till något annat års penningvärde får vi ju fortfarande exakt samma kvot! 8

9 Frågan om direktavkastningen ska ses som real eller nominell kan emellertid ses som en fråga om vad man ska jämföra med när man som rationell investerar ska bedöma vad som är rimlig direktavkastning. Låt oss för att få lite perspektiv på detta bortse från skillnader i risk och tänka oss att vi jämför en evig fastighet med en evig nominell obligation respektive en evig real obligation. Anta att staten erbjuder en evig nominell ränta på 5% och en evig real ränta på 3%. Alla är övertygade att den långsiktiga inflationen kommer att ligga på 2%. Vilket direktavkastningskrav ska man i detta fall ha på fastigheten som bedöms ha samma risk som obligationerna? Några påstående som förefaller rimliga är följande: 1. Om driftnettot bedöms vara nominellt konstant över tiden vid den underhållsnivå som följer av de inräknade underhållskostnaderna, utan att det krävs några ytterligare investeringar i fastigheten, så bör direktavkastningen vara densamma som den nominella obligationsräntan. 2. Om driftnettot bedöms vara realt konstant över tiden vid den underhållsnivå som följer av de inräknade underhållskostnaderna, utan att det krävs några ytterligare investeringar i fastigheten, så bör direktavkastningen vara densamma som den reala obligationsräntan. Vi kan också uttrycka det senare som att den direktavkastning som är motiverad, något förenklat, är räntan på den nominella obligationen minus den förväntade nominella förändringen av driftnettot. Är det ingen nominell förändring av driftnettot får vi som resultat att direktavkastningen ska motsvara den nominella obligationsräntan. Dessa resonemang pekar också på några följdteser: - Krävs det investeringar som går utöver det underhåll som är inräknat i driftnettot för att upprätthålla den antagna driftnettonivån långsiktigt, bör den rationella investeraren begära än högre direktavkastning än obligationsräntan. Man kan ju se det som att fastighetsägaren då måste fondera ett visst belopp varje år för att ha pengar till de investeringar som krävs för att upprätthålla den hyresnivå/det driftnetto/ som kalkylen bygger på. - Egentligen krävs en simultan bedömning av hyresnivå, underhållsnivå och framtida investeringar. Ibland kan det ju vara rationellt att lägga underhåll och investeringar på en sådan nivå att driftnetto blir realt konstant eller till och med ökande. Ibland kan det vara rationellt Ibland kan det vara rationellt med lågt underhåll och låga investeringar, och därmed låta hyran och driftnettot falla över tiden. Här finns en ytterligare komplikation om olika fastigheter jämförs vid en bestämd tidpunkt. En fastighet kan ha en hög direktavkastning för att man valt en låg underhållsnivå och räknar med fallande driftnetto. Grannfastigheten, som rent fysiskt kan varaa likartad, kan ha en låg direktavkastning för att man valt en hög underhållsnivå och kanske räknar med ett realt konstant driftnetto. Direktavkastningen sammanhänger inte bara med fastighetens objektiva egenskaper utan även med den valda förvaltningsstrategin. Detta kan ställa till problem om en observerad direktavkastning för den ena fastigheten tillämpas för att värdera den andra fastigheten. 9

10 Ett annat sätt att uttrycka detta är att direktavkastningen är något som varje fastighetsägare måste bestämma utifrån en optimeringskalkyl. Det ligger en underförstådd underhållsplan bakom den faktiska direktavkastningen. Detta faktum kan vara ett argument för att använda standardiserade kostnadsbelopp istället för faktiska kostnadsbelopp, för att på det sättet få mer jämförbara direktavkastningar. Till sist: Framtida underhålls- och investeringsinsatser kan också ses ur ett realoptionsperspektiv. Kalkylen antas utgå från den underhålls- och investeringsnivå som ger högsta avkastningen, men det faktum att man kan ändra dessa nivåer om yttre omständigheter blir annorlund, så ligger här ett extra optionsvärde. I fortsättningen lägger vi dock dessa aspekter åt sidan, och utgår helt enkelt från att det allra sist sker någon form av justering av direktavkastningskravet utifrån en bedömning av värdet av dessa optioner. 3.4 Förändring av driftnetto eller förändring av värdet? I de formler som finns i litteraturen rörande driftnetto är det ibland så att den direktavkastning som den rationelle investeraren kräver beror av den framtida utvecklingen av driftnetto, medan det i andra formler beror av den framtida utvecklingen av fastighetens värde. Under vissa antaganden kommer dessa både varianter att ge samma resultat - stiger driftnettot med ett visst procenttal kommer också fastighetens värde att stiga med samma tal. En kassaflödeskalkyl ger ju a% högre värde nästa år om alla framtida driftnetton då är a% högre. För den mer spekulative investeraren som räknar med att inneha en fastigheten en kort tid är det dock logiskt att tänka i termer av värdestegring eftersom stämningen på marknaden i ett kort perspektiv kan vara viktigare för värdeutvecklingen än den mest sannolika utvecklingen av driftnetto. Omvänt bör rimligen den långsiktige investeraren - och den som vill använda nivån på direktavkastningen som indikator på hur rationell marknaden - tänka mer i termer av sannolik framtida driftnettoutveckling (och nödvändiga investeringar). 3.5 Direktavkastning för olika fastighetstyper och i olika lägen I de vanligaste teorierna sammanhänger alltså den rationella direktavkastningen med tre grundläggande faktorer: 1. Avkastningen på alternativa placeringar 2. Den mest sannolika driftnettoutvecklingen för det aktuella objektet 3. Risken i det aktuella objektet, dvs sannolika svängningar i driftnettot. Utifrån detta synsätt följer ett antal konventionella sanningar, t ex: 1. Direktavkastningen är lägre på bostadsfastigheter än för kontorsfastigheter, eftersom bostadshyror och vakanser svängen mindre för bostadsfastigheter. 10

11 2. Direktavkastningen är lägre på expansiva orter än på stagnerande orter, eftersom den framtida förväntade driftnettoutvecklingen är mer positiv där, och/eller pga att svängningarna i driftnettot där är lägre. 3. Direktavkastningen är lägre i centrala lägen i en större ort än i mer perifera lägen, eftersom den framtida förväntade driftnettoutvecklingen är mer positiv där, och/eller pga att svängningarna i driftnettot där är lägre. Det bör dock understrykas att det finns förvånansvärt få empiriska undersökningar om hur driftnettot utvecklats och hur svängningarna i driftnettot faktiskt varit för olika fastighetstyper och lägen. 3.6 Direktavkastning i olika skeden av konjunkturcykeln Tillämpar vi samma grundläggande teori som ovan ligger det nära till hands att dra slutsatsen att om aktörerna tror på relativt regelbundna konjunkturcykler så borde det vara ett omvänt samband mellan konjunkturläge och direktavkastning. I en lågkonjunktur med ett lågt driftnetto borde då finnas förväntningar om att driftnettot ska stiga. Därmed är man beredd att acceptera en lägre direktavkastning i lågkonjunktur. När konjunkturen är på topp förväntar sig den rationelle aktören att driftnettona kommer att falla och kräver därmed en högre direktavkastning. Det finns dock flera alternativa scenarier. Det första är att den allmänna framtidsbedömningen - graden av optimism och pessimism - samvarierar med konjunkturläget. När det är lågkonjunktur breder pessimismen ut sig och man vågar inte tro på en uppgång inom rimlig tid. Kanske är det strukturella faktorer som gjort att det är lågkonjunktur i den aktuella regionen och dessa strukturella problem kan göra att även om det blir en konjunkturuppgång så kommer det inte att påverka den aktuella marknaden nämnvärt. När det är konjunkturuppgång kan på omvänt sätt optimistiska stämningar och ny-era-teorier vinna fotfästa vilket gör att man tror att uppgångarna kommer att fortsätta - åtminstone betydligt längre än vad de brukar göra. Det andra är att det kan finns myopia på marknaden, dvs en tendens att utgå från att den aktuella situationen kommer att bestå. Även om man i teorin accepterar att konjunkturen kommer att vända nedåt efter en uppgång, så är det ju ingen som vet exakt när och exakt hur allvarlig nedgången blir. Det kan då ligga nära till hands att tro att den rådande situationen kommer att bestå. Det tredje är att kontrakten är relativt långa på hyresmarknaden. Den initiala effekten av en högkonjunktur är att vakanserna sjunker, men de genomsnittliga hyresnivåerna stiger inte så mycket eftersom de gamla kontrakten löper vidare med relativt låga hyresnivåerna. Efter några års högkonjunktur är alltfler av hyreskontrakten nya eller omförhandlade och hyresintäkterna har nu stigit väsentligt, både pga låga vakanser och höga hyresnivåer. När konjunkturen vänder nedåt märks initialt inte så mycket på hyresintäkterna eftersom de flesta kontrakt fortfarande löper. Undan för undan stiger dock vakanser och de kontrakterade hyresnivåerna sjunker i takt med att allt fler kontrakt som ingicks under högkonjunkturen. Det dröjer alltså innan konjunkturnedgången slår igenom på driftnettona. I kombination med 11

12 myopia och något för optimistiska bedömningar kan det göra att direktavkastningskraven ligger kvar på en relativt låg nivå även när konjunkturen varit på uppgång under ett antal år. 12

13 4. Direktavkastning och fastighetsvärdering 4.1 Allmänt Att värdera en fastighet med en direktavkastningsmetod innebär i princip följande: 1. Data samlas in om driftnetto och betalda priser för ett antal nyligen genomförda transaktioner på den aktuella marknaden. Därmed kan man se vilken direktavkasting som aktörer på den aktuella kräver. 2. Data samlas in om driftnettot för den fastighet som ska värderas. 3. Sannolikt pris räknas genom att dividera driftnettot med den direktavkastning som erhållits i steg 1. Det finns ett antal argument som talar för en direktavkastningsmetod, jämfört med både en bruttokapitaliseringsmetod (där observerade priser relateras till hyresintäkter) och en kassaflödesmetod, där sannolikt pris beräknas genom att nuvärdeberäkna de framtida betalningsströmmar som marknaden förväntar sig med ett marknadsmässigt avkastningskrav. Argumentet för direktavkastningsmetod i förhållande till bruttokapitaliseringsmetoden är att investerare kan antas vara mer intresserade av vilket netto som fastigheten ger än av vilka bruttoinkomster den ger. Argumentet gentemot kassaflödesmetoden är att direktavkastningen bygger på data som är relativt sett lättare att observera - driftnetto och betalda priser idag - medan kassaflödesmetoden förutsätter information om marknadens förväntningar rörande flera olika parametrar. I avsnitt 4.3 och 4.4 nedan analyseras dessa argument lite närmare. 4.2 Ska driftnettot korrigeras/normaliseras/marknadsanpassas? Vid värdering med direktavkastningsmetod tycks det mer eller mindre regelmässigt ske justeringar så att värderingar inte grundas på det faktiska driftnettot på fastigheten. Det allmänna motivet för dessa justeringar är att få ett direktavkastning som ger bättre förutsägelser rörande det sannolika priset för den aktuella fastigheten. Följande två situationer belyser varför denna typ av korrigeringar/normaliseringar kan vara en fördel. Situation 1: Antag att de aktuella fastigheterna (jämförelseobjekt+värderingsobjekt) skiljer sig åt när det gäller när kontrakten på fastigheten löper ut. För några fastigheter har ett antal stora hyrekontrakt just skrivits om, medan för andra så ska detta ske under nästa år. I detta läge är det rimligen så att en investerare är beredd att köpa de senare fastigheterna till lägre direktavkastning än de tidigare fastigheterna - givet att hyrorna är på väg upp. När det finns denna typ av skillnad mellan objekten finns i princip flera möjligheter. En är att utesluta objekt som skiljer sig väsentligt när det gäller kontraktsstrukturer och bara titta på de objekt som är mycket lika värderingsobjektet i detta avseende. Denna utväg är sällan särskilt attraktiv på en marknad med få transaktioner. Alternativet är då att försöka normalisera hyresintäkterna så att den kalkylerade direktavkastningen kan användas för alla objekt - även om kontraktstrukturen skiljer sig åt. En variant är då att justera hyresintäkterna för de objekt 13

14 där relativt många kontrakt snart löper ut. Tanken är att få fram ett driftnetto som bättre speglar vad fastigheten ger ägaren jämfört med andra fastigheter. Situation 2. Det faktiskt driftnettot beror inte bara på kontraktstrukturen utan, som nämndes ovan, också på vilken underhållspolicy som valts. Dessutom finns gränsdragningsproblem rörande vad som klassas som investering respektive som underhåll - och här kan det vara svårt för en utomstående att veta vilken policy som företagen valt. Båda dessa faktorer kan göra att de faktiska drift- och underhållskostnaderna inte är jämförbara. Ett alternativ är då att beräkna driftnettot utifrån schabloner för drift- och underhållskostnader, istället för de kostnader som företaget redovisar. Gemensamt för dessa båda fall är alltså att justeringarna har rent pragmatiska syften. Det handlar om att få mer jämförbara direktavkastningssiffror - minska spridningen i den observerade direktavkastning mellan objekt på samma marknad - och därmed förhoppningsvis få bättre bedömningar av vilken direktavkastning som en aktör på marknaden kommer att begära. Därmed kan en bättre bedömning av sannolikt pris göras. Även på denna punkt saknas dock empiriska studier som belyser hur olika justeringar påverkar spridningen i direktavkastning och direktavkastningskrav. 4.3 Direktavkastningsmetod kontra bruttokapitaliseringsmetod Argumentet ovan för att använda en direktavkastningsmetod istället för en bruttokapitaliseringsmetod var att aktörerna på marknden kan antas vara mer intresserade av driftnettot än av hyresintäkterna. Därmed borde det finnas en stabilare relation mellan driftnetto och marknadsvärde än mellan hyresintäkter och marknadsvärde. Det finns emellertid ett par invändningar. 1. Under vissa omständigheter finns en matematisk relation mellan direktavkastning och bruttokapitaliseringsfaktor. Är t ex drift- och underhållskostnader proportionella mot marknadshyran kommer ju bruttokapitaliseringsfaktorn att vara proportionell mot direktavkastningen och det ska då inte spela någon roll vilken av dem man använder. Om man däremot använder en schablon för drift- och underhållskostnader som är oberoende av marknadshyran kommer det inte att finnas någon konstant bruttokapitaliseringsfaktor även om direktavkastningen är densamma för ett antal objekt. 2. Datatillgången för att bedöma direktavkastningen för objekt som handlats på den aktuella marknaden kan vara sämre än datatillgången för att bedöma bruttokapitaliseringsfaktorn. I en situation som denna kommer båda metoderna att ge ett felaktigt resultat och det blir en empirisk fråga vilken av de båda som är den mest stabila inom en given marknadn. Även på denna punkt tycks det dock saknas empiriska studier där man för ett antal genomförda transaktioner undersöker hur stabila direktavkastning respektive bruttokapitaliseringsfaktor även. För att det ska bli en rättvis jämförelse är det då viktigt att normalisering/marknadsanpassning sker på ett jämförbart sätt. 14

15 4.4 Direktavkastningsmetod kontra kassaflödesmetod? Det förefaller rimligt att hävda att i teorin så är kassaflödesmetoden den bästa metoden att värdera en kommersiell fastighet - om vi som nämndes ovan bortser från real-optionsaspekter! En rationell investerare antas bedöma vilket kassaflöde som en investering ger och bestämma det pris som denne är villig att betala utifrån denna bedömning av det framtida kassaflödet. Investeraren bedömer hyresutvecklingen över tiden med hänsyn tagen till större underhållsinsatser och sannolik konjunkturutveckling. Med kassaflödesmetoden kan allt detta göras explicit. Den huvudsakliga invändningen mot kassaflödesmetoden som värderingsmetod är att man på marknaden inte kan läsa av de indata som metoden kräver. Som betonas i Lind (2003) kännetecknas en marknad av aktörer med olika förväntningar som gör olika bedömningar. Annars skulle det inte finnas mycket utrymme för transaktioner på marknaden. Det finns ingen metod att identifiera marknadens förväntningar, definierade som de förväntningar som ger de priser som kan observeras på marknaden. Från observerade priser kan man inte heller härleda marknadens förväntningar om driftnettoutveckling, marknadens avkastningskrav mm eftersom samma pris kan uppstå från olika kombinationer av t ex avkastningskrav och driftnettoutveckling. De data som krävs för att använda direktavkastningsmetoden, och i än högre grad bruttokapitaliseringsmetoden, kan å andra sidan erhållas genom observerationer av företag och transaktioner. I den mån som det, efter lämpliga normaliseringar/marknadsjusteringar, går att finna någorlunda stabila relationer mellan observerade priser och driftnetto, eller observerade priser och hyresintäkter, så bör dessa metoder vara att föredra. Det är kanske inte någon tillfällighet att det är denna typ av mer direkta marknadsrelaterade metoder som dominerar internationell när det gäller fastighetsvärdering. Kassaflödesmetoden blir då en kontrollmetod som den enskilde investeraren kan använda med syftet är att besvara frågan om investeringen blir lönsam given det framräknade priset och investerarens egen bedömning av det framtida driftnettot och dennes avkastningskrav. En ytterligare användning för kassaflödeskalkyler är som hjälpmedel för att justera värdet utifrån bedömda skillnader i egenskaper hos objekten. En intressant observeration i Nordlund (2004) är att när värdering i praktiken görs med kassaflödesmetod så antas i regel att både hyra och drift- och underhållskostnader följer inflationen. Något försök att bedöma den framtida konjunkturutvecklingen görs inte och behover av större insatser för att kunna upprätthålla det aktuella driftnetto hanteras genom justeringar i efterhand. Med denna uppläggning blir kassaflödesmetoden mycket lik en direktavkastningsmetod - och med dessa antaganden om driftnettots utveckling går det i princip också att härleda marknadens avkastningskrav från genomförda transaktioner. Samtidigt kan man hävda att det är något missvisande att kalla det en kassaflödesmetod och det vore tydligare att säga att det är en direktavkastningsmetod där man gör explicita justeringar i värdet om fastigheten avviker, tex när det gäller investeringsbehov, från genomsnittet av de fastigheter som legat till grund för skattningen av direktavkastningen på den aktuella marknaden. 15

16 5. Direktavkastning som bubbelindikator 5.1 Inledning Genom historien har vi kunnat se ett antal episoder där fastighetspriserna stigit kraftigt för att sedan sanbbt falla lika kraftigt. Med tanke på erfarenheter inte minst från bank- och fastighetskrisen i början av 1990-talet är det lätt att förstå att det vore värdefullt om det finns någon form av varningssignal med vars hjälp man kunde bedöma om det finns risk för att priserna på fastigheter nått orimliga nivåer. En möjlighet är då att försöka använda nivån på direktavkastningen. Om priserna nått orimliga nivåer så borde det ju innebära att direktavkastningen är låg. Man kan ju se en bubbla som en situation där priserna på fastigheter nått en nivå som inte är rimlig i relation till fundamenta och det aktuella driftnettot kan ses som en viktig komponent i fundamenta. Ibland definieras en bubbla just som en situation där aktörerna är beredda att betala ett högt pris därför att de räknar med att priserna ska stiga ytterligare - innan en eventuell krasch kommer. Den förväntade värderstegringen bör då göra att man är beredd att acceptera en lägre direktavkastning. Det finns dock flera problem med att använda direktavkastningen som bubbelindikator. 5.2 Vad är en rimlig nivå? Ett första problem är naturligtvis att bedöma vad som är en rimlig nivå! En tanke är att direktavkastningen bör vara åtminstone några procent över den (riskfria) nominella statsobligationsräntan. I litteraturen har det talats om långsiktig riskkompensation för fastighetsinvesteringar på åtminstone ett par procent. Det finns dock olika statsobligationsräntor beroende på obligationens löptid. I dag ligger i runda tal femårsräntan på 4% medan 10-årsräntan ligger på närmare 5%. Med 2% risktillägg som ett minimum skulle därmed det rimliga direktavkastningskravet ligga på 6-7%. I och med att det jämförs med nominella placeringar bygger dock en sådan jämförelse på ett antagande om att driftnettot kommer att vara nominellt konstant - givet den underhållsnivå som driftnettoberäkningen bygger på och givet att inga investeringar behövs framöver för att upprätthålla denna nivå. Realismen i dessa antaganden varierar självklart från fall till fall. Med en väl tilltagen underhållsbudget - som också innebär en vid definition av vad som är underhåll - kan ett lägre avkastningskrav vara acceptebelt. En snävt tilltagen underhållsbudget, i kombination med en fastighetstyp som kräver regelbundna större upprustningar för att inte driftnetto ska falla i nominella termer, kan i sin tur leda fram till att en direktavkastning närmare 10% är rimlig. För ett sådant högre direktavkastningskrav talar även att det finns kostnadsposter i ett fastighetsbolag som inte dras av när direktavkastningen beräknas (central administration od). 16

17 I en pågående studie rörande möjligheten att beräkna någon form av referensvärde för en kommersiell fastighet kommer vi att diskutera dessa frågor mer ingående. 5.3 Möjligt att manipulera siffrorna? Ett central fråga om man vill använda direktavkastningen som en bubbelindikator är möjligheten för företag att påverka den redovisade direktavkastningen så att den blir större än vad direktavkastningen egentligen är. Det första som då kan sägas är att det ska vara en faktisk direktavkastning och inte en normaliserad/marknadsanpassad direktavkastning av den typ som kan vara intressant i samband med fastighetsvärdering. Dessa justerade direktavkastningar innebär ju alla någon form av bedömning av vilken marknadshyra som kommer att råda när det blir aktuellt att förnya kontrakten på marknaden. En optimistisk bedömning av hur höga dessa hyror kommer att vara gör det möjligt att redovisa en relativt hög direktavkastning även om det faktiska kassaflödet är betydligt lägre. En annan viktig punkt att granska är vilken underhållsnivå som den redovisade direktavkastningen bygger på. Detta innehåller egentligen två skilda frågor: - En lärdom av de senare årens bokföringsskandaler är att goda resultat kan redovisas även vid ett negativt kassaflöde om tillräckligt mycket klassas som investeringar och därmed inte belastar årets resultat. En analys av hur det aktuella företaget dragit gränsen mellan underhåll och investeringar är därmed nödvändig innan man tar ställning till om den redovisade direktakastningen är rimlig. - Även givet en viss gränsdragning mellan underhåll och investering kan företaget påverka direktavkastningen genom valet av underhållsnivå. Det företag som vill redovisa en hög direktavkastning kan nå detta genom att drar ner på underhållsnivåerna. Som diskuterats tidigare bör egentligen direktavkastningskrav, underhållspolicy och driftnettoutvecklingen diskuteras simultant. Det finns även andra poster i direktavkastningskalkylen som kan påverkas av hur företaget väljer att klassificera kostnader, t ex vad som belastar företaget centralt och vad som fördelas ut till de enskilda fastigheterna. Vill man använda en redovisad direktavkastning för att analysera om det finns en bubbla på marknaden krävs alltså detaljerad information om hur den aktuella direktavkastningen räknats fram. 5.4 Avslutning Det kan noteras att Riksbanken i sin senaste rapport Finansiell stablitet använder bruttokapitaliseringsfaktorn för att bedöma rimligheten i de aktuella fastighetspriserna. Man noterar t ex att denna faktor steg relativt kraftigt under bubblan i slutet på 1980-talet. Fastighetspriserna steg alltå i snabbare takt än hyrorna. Under slutet av 1990-talet när fastighetspriserna började stiga så ökade emellertid inte bruttokapitaliseringsfaktorn. 17

18 En fördel med att använda bruttokapitaliseringsfaktorn, jämfört med direktavkastningskravet, är rimligen att hyran är mindre problematisk att observera än driftnettot. Företagets faktiska hyresintäkter bör framgå tämligen direkt av redovisningen. Det gäller dock att vara klar över att det är faktiska hyresintäkter som är med i beräkningen och inte normaliserade/marknadsanpassade hyror, som enligt resonemanget ovan innehåller en spekulativ komponent. Det är dock inte självklart att man kan dra slutsatsen att det inte är en bubbla om marknadsvärdet stiger proportionellt mot hyrorna. Tar man hänsyn till konjunktursvängningar skulle man ju kunna förvänta sig sjunkande bruttokapitaliseringsfaktor i högkonjunkturen, om aktörerna på marknaden då räknar med i genomsnitt något lägre hyror framöver. 18

19 6. Direktavkastningen på den svenska fastighetsmarknaden 6.1 Inledning Syfte med detta kapitel är att presentera en del siffror över direktavkastningen på den svenska fastighetsmarknaden diskutera i hur hög grad som dessa siffror stämmer med de teorier som presenterats i tidigare kapitel. De data som redovisas kommer dels från Svensk Fastighetsindikator, dels från SFI/IPD Svenskt Fastighetsindex. Den första bygger främst på uppgifter direkt från värderare på de aktuella marknaderna, medan den andra räknas fram från de uppgifter som lämnas in av företagen som är medlemmar i SFI. 6.2 Direktavkastning för olika fastighetstyper,orter och lägen I figur 6.1 nedan presenteras uppgifterna om direktavkastning på olika delmarknader och för olika fastighetstyper från Svensk Fastighetsindikator. Bland annat kan noteras: - Direktavkastningen är lägre i Stockholm än i mindre orter. - Direktavkastningen är högst för industrifastigheter och därefter kommer handelsfastigheter och kontorsfastigheter. Dessa skillnader skulle enligt teorierna ovan kunna tolkas i termer av skillnader i risk och skillnader i förväntad driftnettoutveckling. - Direktavkastningen för bostadsfastigheter i A-lägen har fallit kraftigt under den aktuella perioden. Det ligger nära till hands att spekulera om att marknaden här väger in möjligheterna till ombildning till bostadsrätter eller tror att hyrorna stegvis kommer att marknadsanpassas. I båda fallen blir de framtida intäkterna högre än vad dagens driftnetto representerar. - Direktavkastningen för övriga fastighetstyper visar ingen egentlig trend över tiden. 19

20 Figur 6.1 Direktavkastning enligt Svensk Fastighetsindikator (se Hungria-Garcia 2004) Yield Yield Movements of "A-Location" Offices ( ) Yield Movements of "A-Location" Residential Properties ( ) 10, 0 % 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% Götebor g Helsingborg Malmö Nor r köpi ng Stockhol m Väster ås Ör ebr o 11,0% 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% Göteborg Helsingborg Malmö Norrköping Stockholm Västerås Örebro Yield Movements of "A-Location" Retail Properties ( ) Yield Movements of Industrial Properties ( ) 9,0% 14,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% Göteborg Helsingborg Malmö Norrköping Stockholm Västerås Örebro 13,0% 12,0% 11,0% 10,0% 9,0% 8,0% Göteborg Helsingborg Malmö Norrköping Stockholm Västerås Örebro I tabell 6.2 nedan redovisas direktavkastningssiffror från SFI/IPD Svenskt Fastighetsindex. Vi har även fått ta del av mer detaljerade siffror på regional nivå men dessa kan inte publiceras här. Figur 6.2 Direktavkastning enligt SFI/IPD Det som kan noteras är bl a att: - Relationerna mellan de olika fastighetstyperna är likartad den för Svensk Fastighetsindikatori: Högre direktavkastning för industrifastigheter. Fallande direktavkastning för bostadsfastigheter som gör att denna fastighetstyp i slutet av perioden (2002) har den lägsta direktavkastningen. - Direktavkastningen tenderar att vara lägst i Stockholm och öka när ortens storlek avtar. - Direktavkastningen tenderar att vara lägre i centrala delen av en region. 20

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer December 1 STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar temperaturen på den svenska fastighetsbranschen och publiceras två gånger per

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden

Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Bostäder som investering vad är affärsmässig avkastning? Christina Gustafsson, VD IPD Norden Agenda Avkastningsmått Avkastning för bostäder Exempel på ägardirektiv till bostadsföretag Slutsatser IPD 2012

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Kapitalmarknadspresentation 2011

Kapitalmarknadspresentation 2011 Kapitalmarknadspresentation 2011 De senaste tre åren Renodling Effektivisering Lönsamhetsfokus Investeringsstrategins grund Marknader med hög tillväxt och god likviditet Attraktiva kontor och butiker Stockholm,

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Forskarfrukost SABO 18 december 2012. Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec.

Forskarfrukost SABO 18 december 2012. Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec. Forskarfrukost SABO 18 december 2012 Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec.se Viktiga nyckelbegrepp i lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER 2010 December

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER 2010 December FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER 2010 December Specialrapport för Småland Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar trycket på fastighetsbranschen och publiceras två gånger per år. Underlaget utgörs av

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Föreläsning. Fastighetsvärdering

Föreläsning. Fastighetsvärdering Föreläsning Fastighetsvärdering Varför måste vi värdera fastigheter Köp eller försäljning Underlag för kreditgivning Ekonomisk styrning Effektivitetsanalyser Samhällsintressen Redovisning Värdering Värden

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

25 maj 2009 DNR 08-11411 2009:9. Bankernas utlåning till kommersiella fastigheter i Sverige

25 maj 2009 DNR 08-11411 2009:9. Bankernas utlåning till kommersiella fastigheter i Sverige 25 maj 2009 DNR 08-11411 2009:9 Bankernas utlåning till kommersiella fastigheter i Sverige INNEHÅLL SLUTSATSER 1 BAKGRUND 2 Omfattning och kvalitet 2 Säkerheter 3 ANALYS OCH RESULTAT 4 Utlåningsvolymer

Läs mer

Friköp av fastigheter för ombildning till bostadsrätt

Friköp av fastigheter för ombildning till bostadsrätt Koncernstyrelsen 2007-10-01 Ärende 3 Dnr 2007/21/27 Sid. 1(6) 2007-09-21 Joachim Quiding 08-508 295 35 Friköp av fastigheter för ombildning till bostadsrätt Förslag till beslut Koncernstyrelsen föreslås

Läs mer

Delårsrapport Januari september 2008

Delårsrapport Januari september 2008 Delårsrapport Januari september 2008 Hyresintäkterna ökade med 10 % till 2 341 (2 124) Mkr. Kontrakterad årshyra ökade till 3 660 Mkr och översteg redovisad årshyra 3 091 Mkr med 18 %. Vakansgraden minskade

Läs mer

Småhusbarometern under luppen

Småhusbarometern under luppen Småhusbarometern under luppen underliggande data säger mer Richard C.B. Johnsson 1 richard.johnsson@ratio.se 21 september, 2003 Inledning... 2 SCB:s siffror avser K/B-talet... 3 Prisutvecklingen under

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 18/3 16 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, rutat papper,

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Förväntade byggrättsvärden för lokaler i Väsby Sjöstad

Förväntade byggrättsvärden för lokaler i Väsby Sjöstad Förväntade byggrättsvärden för lokaler i Väsby Sjöstad 1.1 Marknadsförutsättningar för kommersiella lokaler i Väsby Sjöstad Nedan sammanställs hur olika typer av lokalslag i området Väsby Sjöstads klassificeras

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Kapitalmarknadspresentation

Kapitalmarknadspresentation Kapitalmarknadspresentation BNP-tillväxt, real i % BNP-tillväxt Mycket stark återhämtning i Sverige Källa: SCB och Konjunkturinstitutet. Dec 2010. Inflation Högre elpriser och råvarupriser har bidragit

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB > 1 700 aktieägare i Norge > 700 aktieägare i Sverige Etatbygg Holding II AS (Norge) Offentliga Fastigheter Holding I AB (Sverige) Regementsfastigheter

Läs mer

Välkommen till presentation av Fabeges delårsrapport januari-september Stockholm 4 november 2008

Välkommen till presentation av Fabeges delårsrapport januari-september Stockholm 4 november 2008 Välkommen till presentation av Fabeges delårsrapport januari-september 2008 Stockholm 4 november 2008 Marknadens frågeställningar Genomsnittsräntan Refinansieringsrisken Utsikterna för oförändrat (eller

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

Fastighetsmarknaden i Sverige

Fastighetsmarknaden i Sverige Fastighetsmarknaden i Sverige Nordisk byggdag den 3 september 2015 1 Innehållsförteckning Konjunktur Bostadsbyggande Kontor Handel Transaktioner 2 Summary Swedish economy is doing well Houshold consumption

Läs mer

Fastighetsekonomi Cash Flow-analys

Fastighetsekonomi Cash Flow-analys Fastighetsekonomi Cash Flow-analys Fastigheter Viktig produktionsfaktor Landets största enskilda fysiska tillgångar Mycket kapitalkrävande och kapitalintensiv marknad Lägesfixerade Långlivade Genomgår

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Stockholms Stadshus AB Fastighetsekonomi

Stockholms Stadshus AB Fastighetsekonomi Advisory Stockholms Stadshus AB Fastighetsekonomi 2015-09-02 Per-Erik Waller 2 september 2015 Fastighetens särdrag Fastighetsekonomi Branschens karaktär Stora värden i fastighetstillgångar Högre belåning

Läs mer

Den 1 december bytte Vasakronan AB namn till Vasakronan Fastigheter AB.

Den 1 december bytte Vasakronan AB namn till Vasakronan Fastigheter AB. Vasakronan Fastigheter AB Bokslutsrapport Januari december 2008 Vasakronan Fastigheter AB är ett helägt dotterbolag till Vasakronan AB (tidigare AP Fastigheter). AP Fastigheter valde i samband med förvärvet

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Opportunities AB Kvartalsrapport september 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Drift

Läs mer

KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den 30 augusti 2007

KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den 30 augusti 2007 Strandvägen 5a P.O. Box 55670 SE-102 15 STOCKHOLM Phone: +46 8 5221 7200 Fax: +46 8 5221 7299 Org nr 556676-8742 www.allokton.se Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7

Läs mer

Per Wieslander NAI Svefa. Fastighetsmarknaden i Skåne

Per Wieslander NAI Svefa. Fastighetsmarknaden i Skåne Per Wieslander NAI Svefa Fastighetsmarknaden i Skåne Per Wieslander NAI Svefa Fastighetsmarknaden i Skåne (fast jag kommer att prata om fastighetsmarknaden i Sverige och Skåne, trender och tendenser samt

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport mars 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Vår tänkbara geografiska marknad för förvärv omfattar hela Sverige, men vi har hittills hållit oss på

Vår tänkbara geografiska marknad för förvärv omfattar hela Sverige, men vi har hittills hållit oss på VD HAR ORDET Förra året, bolagets första som verksamt fastighetsbolag, blev mycket framgångsrikt. Från den 31 maj, då aktien listades på AktieTorget, fram till årsskiften steg kursen med 217 procent, samtidigt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 27/3 2015 Tid: 14:00 19:00 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Läs mer

Värdering av kommersiella fastigheter med kassaflödesmetoden

Värdering av kommersiella fastigheter med kassaflödesmetoden Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete (15 hp) inom och Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Centrum för Bank och Finans Nr 30 Värdering av kommersiella fastigheter med kassaflödesmetoden

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling 5 Drift och förvaltning 5 Portföljöversikt

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB >2 800 aktieägare i Norge (huvudsakligen privatpersoner) >1 100 aktieägare i Sverige (huvudsakligen privatpersoner) Boligutleie Holding I AS (Norge)

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

HSB Brf Pildammen - Nytt tomträttsavtal eller friköp?

HSB Brf Pildammen - Nytt tomträttsavtal eller friköp? HSB Brf Pildammen - Nytt tomträttsavtal eller friköp? Uppdragsgivare: HSB Brf Pildammen genom dess styrelse. Uppdrag: Analys av föreslaget nytt tomträttsavtal fr o m 2019 samt erbjudande om friköp av fastigheten

Läs mer

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Global Fastighet Tillväxt 2007 AB Kvartalsrapport mars 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

KVARTALSRAPPORT Q1 2015 STRIKT KONFIDENTIELLT

KVARTALSRAPPORT Q1 2015 STRIKT KONFIDENTIELLT KVARTALSRAPPORT Q1 2015 STRIKT KONFIDENTIELLT SAMMANFATTNING VD-ord Resultatbrygga Utfall - nyckeltal Mounir Tajiou, VD Exerton Verksamheten har under Q1 2015 präglats av förvaltningsarbete i fastigheten

Läs mer

Lånevillkor för samfällighetsföreningar

Lånevillkor för samfällighetsföreningar Lånevillkor för samfällighetsföreningar Hans Lind Trita-FOB-Rapport-2016:1 ISBN 978-91-85783-59-5 Januari 2016 1 Förord Ibland är det tämligen slumpartade omständigheter som leder fram till en intressant

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

SKAGEN m 2. En andel i den globala fastighetsmarknaden

SKAGEN m 2. En andel i den globala fastighetsmarknaden SKAGEN m 2 En andel i den globala fastighetsmarknaden Förvaltarna av SKAGEN m 2 Peter Almström Michael Gobitschek Harald Haukås Vad är SKAGEN m 2? En global aktiefond med syfte att skapa god långsiktig

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB

Offentliga Fastigheter Holding I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport mars 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Tranås Linköping Delårsrapport januari Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Juli Nettoomsättning för perioden uppgick till 131,6 Nettoomsättning för perioden

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03

Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 1 Har hushållen realistiska förväntningar på bostadsmarknaden? Ekonomipristagaren Robert Shiller: Jag tror att människor här i Sverige

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23/8 13 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare SFE011 Nationalekonomi

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om vissa frågor rörande 2010 års fastighetstaxering av hyreshus- och ägarlägenhetsenheter * SKV M 1 Inledning En förenklad fastighetstaxering

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Tillväxt 2007 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7 Allmänt

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB Q4 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB 2 IKANO BOSTAD STOCKHOLM HOLDING AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2015 Bokslutskommuniké JANUARI-DECEMBER 2015 Hyresintäkterna ökade med 4,3 % (5,0 %) främst

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013 LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ006) 22/2 20 Hjälpmedel: Räknare samt formler på sidan. Betyg: G = p, VG = 9 p Maxpoäng 25 p OBS: Glöm ej att redovisa dina delberäkningar som har lett till ditt

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding II AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding II AB Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding II AB > 4 200 aktieägare i Norge (huvudsakligen privatpersoner) > 2 200 aktieägare i Sverige (huvudsakligen privatpersoner) Boligutleie Holding II AS

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2012 Kvartalet oktober - 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till 126,2 (146,9) MSEK Bruttoresultat

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Global Skipsholding 2 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Skipsholding 2 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Skipsholding 2 AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER

Läs mer

RETAIL/OFFICE/ RESIDENTIAL/ LOGISTICS&INDUSTRIAL

RETAIL/OFFICE/ RESIDENTIAL/ LOGISTICS&INDUSTRIAL RETAIL/OFFICE/ RESIDENTIAL/ LOGISTICS&INDUSTRIAL PROPERTY SALES/PROPERTY ACQUISITION/ASSET MANAGEMENT/ TENANT REPRESANTATION/ DEVELOPMENT&LEASING /VALUATION Rödjans väg 7 Nödinge Kontor/lager, Nol Rödjans

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014

Fastighetsrapporten. En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014 Fastighetsrapporten En konjunkturindikator för fastighetsbranschen, oktober 2014 Förord För åttonde året publicerar Grant Thornton Fastighetsrapporten en temperaturmätare på hur 50 av Sveriges största

Läs mer