Krishanteringsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 4. Senast rev

Transkript

1 Krishanteringsplan för Hallstahammars kommun enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) Antagen av kommunfullmäktige , 4 Senast rev

2 Innehåll 1. Inledning Lagstiftningens krav Mål för kommunens krishantering Planens syfte Höjd beredskap Krishantering Krisorganisation Larmning Aktivering av plan Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Krisledningsgruppens sammansättning Krisledningsgruppens chefs ansvar och främsta arbetsuppgifter Krisledningsgruppens övergripande ansvar och arbetsuppgifter Information och kommunikation Stöd- och servicefunktion POSOM-grupp Samverkan med andra aktörer U-sam FRG Viktig meddelande till allmänheten (VMA) Rutiner Lokaler Skiftgång och avlösning Samband Avveckling av krisorganisationen Ekonomi Uppföljning Utbildning och övning Övriga planer Bilagor Checklistor Checklista för krisledningsgruppen

3 6.1.2 Checklista för ledningsgruppen vid ett stort elavbrott Checklista för ledningsgruppen vid avbrott i vattenförsörjningen på grund av stor läcka, vattenburen smitta eller förorening med olja eller andra kemikalier Checklista för ledningsgruppen vid ett längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Checklista för ledningsgruppen vid översvämningar/extremt höga vattenflöden Checklista för ledningsgruppen vid allvarlig kemikalieolycka/gasolycka Krisledningsorganisation för Hallstahammars kommun Samhällsviktig verksamhet i Hallstahammars kommun vid en extraordinär händelse Kommunstyrelseförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Bygg- och miljöförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen

4 1. Inledning Denna plan ska användas när Hallstahammars kommun riskerar att drabbas eller drabbas av en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses i lagen en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den ordinarie organisationen. Primär målgrupp för planen är politiker och tjänstemän men planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer och allmänhet. Hallstahammars kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan kommunens verksamheter, bolag, förbund och övriga aktörer i samhället. Utgångspunkten är tre vägledande principer: Ansvarsprincipen: De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan. Likhetsprincipen: Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen: En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. Innehållet i planen baserar sig på lagstiftningens krav samt kommunens risk- och sårbarhetsanalys som ger en vägledning av vilka större olyckor och kriser som kan inträffa och vilka konsekvenser dessa kan medföra. 1.2 Lagstiftningens krav Kommunernas och landstingens krishanteringsansvar utgår från lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544). Lagen syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 4

5 Lagen i sammanfattning: Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser i fredstid. Kommunen ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. Kommunen ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för samordning och information till allmänheten. Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Lagen omfattar beredskap för och hantering av situationer när någon av de ordinarie verksamheterna inte klarar av att hantera situationen inom den normala verksamheten. Olyckor/större händelser som kan hanteras i den normala organisationen berörs inte av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunfullmäktige ska fastställa en ny plan i början av varje mandatperiod samt när förutsättningarna ändras eller när erfarenheter visar på behov av ändring. Enklare revideringar av praktisk och redaktionell art under mandatperioden kan göras av kommunchefen utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. 1.2 Mål för kommunens krishantering Kommunens målsättning är att: ha en god beredskap och förmåga, i fred likväl vid höjd beredskap, för att snabbt få igång krisorganisationen samt insatser på lokal nivå i syfte att hindra eller begränsa skador på personer, egendom och miljö. den kommunala verksamheten vid en extraordinär händelse eller vid höjd beredskap väsentligen ska kunna bedrivas i samma omfattning som under normala förhållanden. Som lägst ska kommunen dock ha nödvändig förmåga att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. vid allvarliga störningar ha god förmåga; o att leda kommunala insatser och o att samordna information till allmänhet och media samt o att upprätthålla samband med andra aktörer inom det egna geografiska området. 5

6 1.3 Planens syfte Planen syftar till att: 1) ge en övergripande beskrivning av Hallstahammars kommuns krishantering, 2) ange riktlinjer för krishanteringen i kommunen, 3) tillsammans med upprättade checklistor fungera som ett operativt hjälpmedel under hanteringen av en kris eller svår händelse. 1.4 Höjd beredskap Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) gäller under höjd beredskap. Vid ett annat säkerhetspolitiskt läge kan krishanteringsplanen för extraordinära händelser kompletteras och anpassas så att den också kan vara kommunens plan för höjd beredskap. 2. Krishantering 2.1 Krisorganisation Den centrala krisledningsorganisationen i kommunen består av krisledningsnämnd, krisledningsgrupp, informationsgrupp, stöd- och servicefunktion, samt POSOM. Övriga verksamheter som initialt inte ingår i krisledningsgruppen kan kallas in beroende av händelse och behov (se checklistor för vägledning). De arbetsuppgifter krisledningsgrupperna kan komma att ställas inför kräver en organisation som medger flexibilitet beträffande gruppens sammansättning. För regional samverkan vid kris finns U-Sam som samordnas via länsstyrelsen i Västmanland. Samverkan inom U-sam regleras i särskilt upprättat avtal. För en schematisk beskrivning av kommunens krisorganisation, se bilaga. 2.2 Larmning Larmning av kommunens krisledning sker via SOS Alarm AB och i regel på uppdrag av Räddningschef i beredskap alt. Räddningsledare, U-Sam (Länsstyrelsen) eller Polisen. När SOS Alarm får kännedom om en händelse som bedöms vara allvarlig kontaktas krisledningsgruppens chef eller dennes ersättare som fattar beslut om inkallning av krisledningsgrupp. Kontakt ska även tas med krisledningsnämndens ordförande som fattar beslut om att sammankalla krisledningsnämnden. Förtroendevalda och tjänstemän som är kopplade till kommunens krisorganisation kallas enligt larmlistor. Larmlistorna finns hos SOS Alarm AB. 6

7 SOS Alarm AB ringer på krisledningens uppdrag in alla funktioner (ex.vis Krisledningsnämnd, krisledningsgrupp, informationsgrupp, POSOM etc.) som krävs för händelsens art. Krisledningen larmas genom att ringa SOS Alarm AB, tel eller Aktivering av plan Planen kan aktiveras vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens verksamheter, eller delar av, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte nödvändigtvis att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Exempel på när planen kan aktiveras: När ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot händelsernas krav, När flera verksamhetsområden berörs, stort behov av samordning, När det finns ett stort informationsbehov, När det finns ett stort behov av samverkan med andra. Aktivering av plan innebär: Fokusering på krishantering, Tydlig ansvarsfördelning, Snabba beslut och åtgärder, Tätt samarbete inom kommunen och med samverkande organisationer, Samordnad information, Förmåga till intensiv och uthållig ledning. 2.4 Krisledningsnämnd Kommunstyrelsen i Hallstahammars kommun är tillika krisledningsnämnd. Kommunstyrelsens ordförande är tillika krisledningsnämndens ordförande. Sekreterare för krisledningsnämnden utses av nämndkansliet, alt av krisledningsnämndens ordförande i samråd med kommunchefen. Krisledningsnämnden fungerar som kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse och har det övergripande yttersta ansvaret för krishanteringen. En extraordinär händelse innebär dock inte automatiskt att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Omständigheterna i varje enskilt fall avgör. Krisledningsnämnden kan också träda in utan att en extraordinär händelse föreligger. Syftet är då att hålla den informerad och förberedd om läget skulle förvärras. Krisledningsnämndens ordförande eller, om denne har förhinder, vice ordföranden bedömer när en händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Om krisledningsnämnden bedömer händelsen som extraordinär får/ska nämnden: tolka kommunens roll, ange inriktning för krishantering, företräda kommunen utåt och mot kommuninvånarna, 7

8 besluta i principiella frågor, besluta om förändringar i servicenivåer, besluta om omfördelning av kommunens resurser. Krisledningsnämnden har det politiska ansvaret för att samordna kommunens resurser, för att upprätthålla livsviktig försörjning, samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden finns i upprättat reglemente. 2.5 Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen är en tjänstemannagrupp (stab) som svarar för strategisk ledning av det operativa arbetet. Kommunchefen är krisledningsgruppens chef och den som initialt alltid leder dess arbete. Beroende av händelsens art och omfattning kan kommunchefen vid behov utse en stabschef som går in och leder arbetet i krisledningsgruppen. Kommunchefen fungerar då som beslutsfattare alternativt som beslutsstöd till krisledningsnämnden om det föreligger en extraordinär händelse Krisledningsgruppens sammansättning Kommunchef Kanslichef/biträdande kommunchef Teknisk chef Bygg- och miljöchef Socialchef Skolchef Personalchef Ekonomichef Kultur- och fritidschef Informationsansvarig Administrativ chef (stöd- och servicefunktion) Säkerhetssamordnare Kommunsekreterare Vid behov: Räddningschef, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Gruppen knyter efter behov till sig andra befattningshavare. Kommunchefen har befogenhet att återkalla semesterledig personal, samt förändra tjänstgöringen för inkallad personal efter påkallat behov Krisledningsgruppens chefs ansvar och främsta arbetsuppgifter leda, samordna och planera arbetet i krisledningsgruppen på kort och lång sikt vid behov utse en stabschef som leder krisledningsgruppens arbete initiera intern och extern information, samt upplysningsverksamhet svara för gruppens kontakter med krisledningsnämnden 8

9 besluta om behovet av möten, genomgång och ansvara för föredragning i krisledningsgruppen besluta om behovet av samverkan besluta om behovet av att begära sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) besluta om behovet av om frivilliga resurser ska kallas in Krisledningsgruppens övergripande ansvar och arbetsuppgifter få igång en samordnad krishantering inom kommunen, skapa och vidmakthålla en samlad, aktuell bild av händelsen, besluta om interna och externa informationsinsatser, etablera kontakt med berörda organisationer och myndigheter, bedöma behov av insatser och samordna insatserna mellan de olika kommunala förvaltningarna, följa det operativa läget i kommunen och baserat på detta sammanställa beslutsunderlag till beslutsfattare alternativt krisledningsnämnd, genomföra erforderliga åtgärder, dokumentera all viktig information om händelsen, beslut, åtgärder etc. De funktioner som i allmänhet behövs i en stab och därmed viktiga att beakta är: analys (analys av själva händelsen och dess utveckling, omfallsplanering) personal (arbetsschema, planering av avlösning, förstärkning, arbetsmiljö) logistik och utrustning (transporter, kontorsutrustning, sambandsutrustning) samverkan (kontakter med övriga berörda organisationer och myndigheter) information (intern och extern information, medieuppföljning) uppgiftsberoende verksamhet (specialister och experter utifrån aktuell händelse) 2.6 Information och kommunikation Kommunens information och kommunikation i samband med en extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och media så riktig information som möjligt, så snabbt som möjligt och på ett så bra sätt som möjligt. Kommunens information samordnas av informationsgruppen. Räddningstjänstens information som berör kommuninnevånarna samordnas med kommunens övriga information. Se informationsplan för mer detaljer i hur organisation och rutiner är utformade. 2.7 Stöd- och servicefunktion Knutet till krisledningsgruppen ska det finnas en stöd- och servicefunktion med ansvar för följande områden: Kontorsstöd, dokumentation m.m. Lokaler och utrustning Kontroll av in- och utpassering Förtäring 9

10 Teknikstöd All viktig information i krisledningsgruppen om åtgärder, händelser mm ska dokumenteras, ges en identitet och alltid kunna återfinnas. Stöd- och servicefunktionens arbete samordnas av administrativ chef. 2.8 POSOM-grupp POSOM står för Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. När SOS Alarm får kännedom om en händelse som bedöms vara allvarlig kontaktas POSOM gruppen enligt larmlista. Den person i POSOM-gruppen som blir uppringd ansvarar för att arbetet kommer igång. POSOM;s ledningsgrupp kontaktas och beslut tas om stödcenter ska upprättas. Vid större händelse larmas även informationsansvarig. Vid inlarmning av POSOMgrupp ska kommunchefen alltid meddelas. POSOM- gruppen har till uppgift att ansvara för planering och samordning vad avser det psykologiska och sociala omhändertagandet av människor som drabbats av olycka, katastrof eller liknande. Gruppen ska på olika sätt se till att det finns en beredskap inför olyckor och katastrofer. POSOM- gruppen har till förfogande ett antal stödpersoner. Det är personer med kunskap om hur människor reagerar i kris och som kan arbeta under stress. Se särskilt upprättad POSOM-plan för närmare bestämmelser om POSOM-gruppens arbete. 2.9 Samverkan med andra aktörer U-sam Planerad samverkan i länet finns upprättad genom U-Sam. Huvudsyftet med U-Sam är att ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild. U-Sam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan de myndigheter och organ som berörs av redan inträffad eller av framtida bedömda störningar. U-Sam ska även tidigt säkerställa att samstämmig information kan förmedlas till allmänhet och media. I U-Sam ingår Länsstyrelsen, länets kommuner och räddningstjänstförbund, polisen, landstinget, SOS Alarm och Sveriges Radio P4 Västmanland. Varje part har rätt att sammankalla U-Sam. Inom U-Sam finns också ett krisinformatörsnätverk. Länsstyrelsen ansvarar också för ett regionalt krishanteringsråd där andra samhällsviktiga aktörer ingår. U-Sam tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar. Parterna deltar utifrån eget ansvar eller uppdrag FRG Vid extraordinära händelser, då man räknar med att de ordinarie kommunala resursern inte räcker till, ska frivilliga resursgrupper (FRG) kunna avlasta, förstärka och komplettera olika delar av kommunens organisation. Den frivilliga resursgruppen är en strukturerad form av 10

11 samarbete mellan kommun och frivilliga. En FRG består av personer med sådana kompetenser inom olika områden som kommunen efterfrågar. Ett samverkansavtal mellan Hallstahammars kommun och Hallstahammars civilförsvarsförening om användande av denna resurs är under framarbetande Viktig meddelande till allmänheten (VMA) Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett viktigt hjälpmedel för att varna och informera allmänheten i samband med olyckor och risker för olyckor. Kommuner och landsting har behörighet att sända informationsmeddelande vid extraordinära händelser. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Allmänheten skall få ett klart besked om vad de ska vidta för åtgärder direkt och därefter få fortlöpande information om händelseutvecklingen. Kommunchefen bedömer behovet att begära sändning av viktigt meddelande till allmänheten. Kontakt tas med SOS Alarm för sändning av meddelandet. 3. Rutiner 3.1 Lokaler Krisledningsnämnden, krisledningsgruppen och informationsgruppen med upplysningscentral sammanträder i kommunhuset. Krisledningsnämnden: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Krisledningsgruppen: Kommunfullmäktigesalen Informationsgruppen: Albert Upplysningscentral: Nämndkansli POSOM-gruppen: St-Lars Gården Presscentrum: Eldsbodahuset Rum REX står till förfogande för samtliga grupper som behöver träffas enskilt. Kommunhuset har avbrottsfri reservkraftförsörjning. 3.2 Skiftgång och avlösning Om krisledningsgruppen förväntas tjänstgöra under längre tid än 12 timmar måste skiftindelning av personalen göras omgående. Personal måste sparas och förberedas för att avlösa dem som arbetar inledningsvis. Vid avlösning genomförs ledningsgenomgång enligt följande: Vad har hänt orientering om läget, Vad är gjort orientering om pågående verksamhet, Vad bör vi göra orientering om planerad verksamhet på kort och lång sikt. 11

12 Efter ledningsgenomgången sker överlämning inom respektive funktion. 3.3 Samband Kommunikationer sköts i första hand via telefon, mobiltelefon, fax, elektronisk post och bud. 3.4 Avveckling av krisorganisationen Krisledningsnämnden bedömer om läget är sådant att dess övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och krisorganisationen kan avvecklas. Vid kriser där krisledningsnämnden inte varit inblandad är det kommunchefen som beslutar om avslut. Vid beslut om att återgå till normal organisation ansvarar krisledningsgruppen för att: meddela berörda inom kommunen och samverkande organisationer att så skett, slutföra dagboken och samla in och förteckna allt underlagsmaterial, göra en första preliminär analys av verksamheten. Även kommunfullmäktige kan besluta att av krisledningsnämnden övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och att organisationen återgå till den normala. 3.5 Ekonomi Samtliga kostnader som beslutats av krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp ska redovisas separat. Detta för att kunna bli ett underlag för eventuella framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk och som ansökan om statsbidrag. Bedömer senare krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp att beslutade åtgärder skall bekostas av ordinarie verksamhet kan detta göras i efterhand. 3.6 Uppföljning Efter en händelse där kommunens krisorganisation har varit verksam ska arbetet utvärderas och granskas. Kommunchefen tillsammans med beredskapssamordnaren i Västra Mälardalens Kommunalförbund tar initiativ och ansvarar för att utvärdering kommer till stånd. Exempel på utvärderingsaktiviteter: insamling av material, intervjua egen personal och samverkande, analysera genomfört arbete, ev. föreslå förbättringar, genomföra beslutade ändringar i planer, åtgärdslistor, övningar m.m. 12

13 4. Utbildning och övning Alla som ingår i kommunens krisorganisation ska under mandatperioden utbildas och övas. Kommunchefen eller den denne utser är ansvarig för att utbildning och övning genomförs. Utgångspunkten för regelbundenheten avseende utbildning och övning är följande: Hallstahammars kommun ska delta i regionala övningar där scenariot är relevant för kommunen. Krisledningsnämnden ska övas och/eller utbildas minst en gång per mandatperiod. Krisledningsgruppen ska övas och/eller utbildas minst en gång per år. Informationsgruppen: Framgår av kriskommunikationsplan POSOM: Framgår av POSOM-plan Kommunala bolag: Deltar efter förmåga och relevans i de aktiviteter som anordnas i den kommunala organisationen. Övriga förvaltningar: Framgår av respektive förvaltnings krishanteringsplan. Uppföljning av genomförd utbildning och övning ska ske inför varje nytt kalenderår. 5. Övriga planer Varje nämnd har ansvar för att planlägga sina verksamheter. Respektive nämnd ansvarar även för att listor och andra viktiga uppgifter hålls aktuella. Prioriteringsordning för egen verksamhet ska finnas, exempelvis för system och personal. Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens krishanteringsplan och informationsplan hålls aktuella. 13

14 6. Bilagor 6.1 Checklistor Checklista för krisledningsgruppen Kommunchefen är krisledningsgruppens chef och den som initialt alltid leder dess arbete. Beroende av händelsen kan kommunchefen utse en stabschef som går in och leder arbetet i krisledningsgruppen. Vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning på fältet. Beroende på vad som hänt, förväntas hända eller vid hot om händelse kompletteras krisledningsgruppen med ytterligare kompetens och fler personer/funktioner. Vid larm: Vad har inträffat? Antal drabbade? Var och när har det inträffat? Vem äger/ansvarar för händelsen? Vilka är informerade? Vilka behöver informeras? Gör en bedömning av om kommunen bör agera, hur brådskande ärendet är och besluta om vilka inledande åtgärder som bör vidtas. Ledningsgenomgång: Närvarokontroll Syfte Lägesbild Prognoser Väder Kritiska verksamheter/funktioner Informationsläge och medieläge Tillgängliga resurser Inriktning och mål Åtgärder på kort och lång sikt Direktiv för fortsatt verksamhet Övriga frågor Nästa ledningsgenomgång Åtgärdsförslag: Starta upp dokumentation, händelselogg. Starta upp informationsplanens organisation. Intern och extern information förbereds. Berörs fler kommuner, bör informationen samköras via länsstyrelsen. Se till att all teknisk utrustning fungerar Upprätta skiftlistor Informera växeln 14

15 Kontakta POSOM Kontakta räddningstjänsten via SOS Alarm Kontakta länsstyrelsens TiB (Tjänsteman i beredskap) via SOS Alarm Etablera kontakt med övriga berörda myndigheter och organisationer Bedöm om behovet av frivilliga resurser Följ det operativa läget i kommunen och baserat på detta sammanställa beslutsunderlag till beslutsfattare alternativt krisledningsnämnd Följ upp beslut Utvärdera händelsen 15

16 6.1.2 Checklista för ledningsgruppen vid ett stort elavbrott Krisledningsgruppen kompletteras med: Mälarenergi Elnät AB VD Hallsta Hem IT-samordnare Krisledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder, (se checklista för krisledningsgruppen). Beror elavbrottet på effektbrist finns planer för vilka linjer som är prioriterade, s.k. Styrel. Arbetet görs i samarbete med Mälarenergi Elnät AB. Information Intern och extern information förbereds och samkörs med Mälarenergi Elnät AB. Ansvarig: Informationsansvarig Åtgärder: Säkerställ att bränsle finns till reservkraften. Förbered och koppla in reservkraft till VA-verket. Vid stor nederbörd, förbered reservkraft till avloppspumpstationer och dagvattenstationer. Ev. förbereda för nödvattenförsörjning Ansvarig: Teknisk chef Förbered och ordna inkvartering (värmestuga) för utsatta grupper. Förbered för utspisning om avbrottet befaras var mer än 6 timmar. Ansvarig: Skolchef och Kultur- och fritidschef Förbered för eventuell evakuering inom socialförvaltningen. Ansvarig: Socialchef Konsekvenser av ett större och längre elavbrott blir bl. a att: Vattenförsörjningens långsiktiga uthållighet förkortas. Avloppspumpstationer och reningsverk fungerar inte, detta leder till att källare översvämmas och utsläpp av orenat avloppsvatten sker till närmaste å, sjö eller dike Servicehus och sjukhem drabbas vilket leder till att flytt av patienter som är beroende av respirator kan komma i fråga. Evakuering kan komma ifråga. I allmänna lokaler, samlingsplatser eller i administrativa lokaler, där det inte finns reservkraft fungerar inte belysning och uppvärmning. Skol- och förskoleverksamhet kan inte bedrivas vid längre avbrott. Bevakning och patrullering kan erfordras, då belysning saknas helt eller delvis. 16

17 IP-telefonin och datorerna kommer inte att fungera. Den mobila och fasta telefonin kommer att slås ut på sikt. Masterna har backup för 1-8 timmar. Bränslebrist kommer att uppstå då bensinstationerna inte är säkrade med reservaggregat i dagsläget. Om bränslebrist uppstår kommer problem uppkomma med distribution av nödvatten. Bränslebrist till kommunen fordon. 17

18 6.1.3 Checklista för ledningsgruppen vid avbrott i vattenförsörjningen på grund av stor läcka, vattenburen smitta eller förorening med olja eller andra kemikalier Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen). Information Intern och extern information förbereds. Beakta särskilt kontakt med länsstyrelsen, Livsmedelsverket och Smittskyddsenheten i Västmanland. Ansvarig: Informationsansvarig Åtgärder Förbered och ordna vatten från särskilda tankar. Se över lämplig placering av dessa. Tillgodose eventuell bevakning av tankar. Kontakta VAKA- Nationell vattenkatastrofgrupp. Förbered för eventuell prioritering av dricksvatten. Prioriterade verksamheter är bl a äldreboende, matproduktion, samt lantbruk med kor/grisar samt ridhus. Prioritering bör göras i samråd med bygg- och miljöchef. Ansvarig: Teknisk chef Provtagning och kontinuerlig kontakt med Smittskyddsenheten i Västmanland. Ansvarig: Bygg- och miljöchef Säkerställa brandvattenförsörjningen. Ansvarig: Räddningschef Konsekvenser blir bl a att: Sjukvården, servicehus/vårdboende, skol- och förskoleverksamhet, samt hushåll får begränsat med vatten under en tid (kan bli helt utan en viss tid innan tankar placerats ut). Industrier som är beroende av kommunalt vatten för sin process kommer antagligen inte att kunna ha sin tillverkning igång (detta beror dock på vad som är fel med vattnet, bakteriellt smittat vatten kan ev. användas i industrier). Personalbrist kan uppstå om det handlar om vattenburen smitta. Skol- och förskoleverksamhet kan inte bedrivas vid längre avbrott. 18

19 6.1.4 Checklista för ledningsgruppen vid ett längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Krisledningsgruppen kompletteras med: Mälarenergi AB VD Hallstahem Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen) Information Intern och extern information förbereds och samkörs med Mälarenergi AB. Underrätta fastighetsägare och industrier. Ansvarig: Informationsansvarig Åtgärder Förbereda för prioritering av värme, sektionering av fjärrvärmesystemet. Bör göras i samråd med driftingenjör och chefer för skola och omsorg. Inkoppling av reservanläggningar om nödvändigt. Kalla in erforderlig driftpersonal Ansvarig: Mälarenergi AB och Teknisk chef Kontrollera att bränsle finns till reservkraften. Ansvarig: Teknisk chef Förbered och ordna inkvartering (värmestuga) för utsatta grupper. Ansvarig: Skolchef och Kultur- och fritidschef Förbered möjligheter till förtätning av barn och elever i syfte att upprätthålla nödvändig servicenivå inom skola och förskola. Ansvarig: Skolchef Förbered för eventuell evakuering inom socialförvaltningen. Ansvarig: Socialchef Konsekvenser blir bl a att: Servicehus och vårdboenden drabbas. Skol- och förskoleverksamhet kan inte bedrivas vid längre avbrott. Stort informationsbehov uppstår bland drabbad allmänhet. 19

20 6.1.5 Checklista för ledningsgruppen vid översvämningar/extremt höga vattenflöden Krisledningsgruppen kompletteras med: Mälarenergi AB Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen). Information Intern och extern information förbereds och samkörs med Mälarenergi AB. Ansvarig: Informationsansvarig Åtgärder: Förbereda och ordna invallning av utsatta avloppspumpstationer. Förbered reservkraft till utsatta pumpstationer. Ansvarig: Teknisk chef Förbered för eventuella trafikavstängningar och evakuering av medborgare. Större kommunikationsleder prioriteras. Ansvarig: Teknisk chef Vid risk för att avloppsvatten kommer ut. Provtagning och kontakt med Smittskyddsenheten i Västmanland. Ansvarig: Bygg- och miljöchef Konsekvenser blir bl a att: Ras och skredrisker ökar. Risken för ledningsbrott. Blandning av dricksvatten och avloppsvatten kan komma att ske. Påfrestning på broar. 20

21 6.1.6 Checklista för ledningsgruppen vid allvarlig kemikalieolycka/gasolycka Räddningstjänsten informerar ledningsgruppen som sedan bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen) Information Intern och extern information förbereds och samkörs med räddningstjänst och polis. Bedömning om VMA ska sändas. Information till allmänheten förbereds. Ansvarig: Informationsansvarig Åtgärder Förbereda evakuering Prioritering. Bör göras i samråd med räddningstjänsten och bygg- och miljöchef. Förbereda transporter för evakuering. Iordningsställa lokaler/förläggningsplatser. Beroende på vart olyckan inträffar kan det bl a bli följande konsekvenser: Sjukvård, servicehus, äldreboenden, skolor och förskolor kan få problem och bedriva verksamhet. Industrier och övrig verksamhet i området drabbas. Direkta hälsorisker för boende/allmänhet i det drabbade området. Stort informationsbehov. 21

22 6.2 Krisledningsorganisation för Hallstahammars kommun 6.3 Samhällsviktig verksamhet i Hallstahammars kommun vid en extraordinär händelse Inom kommunen finns ett antal verksamheter som utifrån vissa kriterier klassas som samhällsviktiga. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram förslag till en definition av samhällsviktigt verksamhet utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Enligt deras definition ska samhällsviktig verksamhet uppfylla det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället, Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna bli så små som möjligt. Kommunstyrelseförvaltningen Inom kommunstyrelseförvaltningens enheter är nedanstående verksamheter/funktioner utpekade som samhällsviktiga utifrån ett krisberedskapsperspektiv: Administrativa enheten: ekonomi- och växelfunktion PA-enheten: personalförsörjning Ekonomienheten: kommunövergripande ekonomi Nämndkansliet: posthantering IT: IT-stöd till enheter som bedriver samhällsviktig verksamhet Verksamheter som inte prioriteras inom förvaltningen men som vid en kris blir en resurs till övriga är följande: 22

23 Näringslivsenheten, samverkan med näringslivet. De verksamheter inom enheterna ovan som inte är prioriterade som samhällsviktiga. Barn- och utbildningsförvaltningen Med avseende på extraordinär händelse finns ingen samhällsviktig verksamhet som fullt ut motsvarar definitionen inom förvaltningens verksamhetsområde. Om en extraordinär händelse inträffar är dock förskole- och fritidsverksamhet utpekad som samhällsviktig för tillsyn av barn till nyckelpersoner inom samhällsviktig verksamhet för att möjliggöra för den personen att fullgöra sitt uppdrag också i de fall ingen inom barnets familj finns att tillgå för att ta hand om barnet. Socialförvaltningen Inom socialförvaltningen är nedanstående verksamheter/funktioner utpekade som samhällsviktiga utifrån ett krisberedskapsperspektiv: Hemtjänst LSS Särskilda boenden Individ- och familjeomsorg (IFO): Integration, kommunpsykiatri samt beroende och missbruksmottagningens stödboende Verksamheter som inte prioriteras inom socialförvaltningen men som vid en kris blir en resurs till övriga är följande: Rehab Dagliga verksamheter/fritidsaktiviteter Vissa delar av IFO Vissa delar av Integration Tekniska förvaltningen Inom tekniska förvaltningen är nedanstående verksamheter/funktioner utpekade som samhällsviktiga utifrån ett krisberedskapsperspektiv: Park- och fastighetsavdelningen: Drifthållning av anläggningar där samhällsviktig verksamhet upprätthålls Anläggningsavdelningen: Renhållning VA-avdelningen: Dricksvattenproduktion Städavdelningen: Lokalvård i verksamheter som bedriver samhällsviktig verksamhet Bygg- och miljöförvaltningen Inom bygg- och miljöförvaltningen är nedanstående verksamheter/funktioner utpekade som samhällsviktiga utifrån ett krisberedskapsperspektiv: Livsmedel inkl. dricksvatten Kemikalieskydd Hälso- och smittskydd 23

24 Verksamheter som inte prioriteras inom förvaltningen men som vid en kris blir en resurs till övriga är följande: Delar av tjänster (d.v.s. strategiska, hållbar utveckling, all planerad tillsyn etc.) Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen har i nuläget ingen verksamhet som är utpekad som samhällsviktig. Dock har följande verksamheter pekats ut som en resurs till övriga i dåvarande skol- och fritidsförvaltningens krisledningsplan. Fritidsgård Bibliotek Musik/kulturskola Föreningsverksamhet/Samverkan med föreningslivet Bad Camping Allmänkultur Utrymmen och funktioner kan användas till nya ändamål, ex.vis samlingsplats, övernattning, matsal, samordning etc. 24