Krishanteringsplan. Antagen av kommunfullmäktige och ersätter tidigare antagen plan från KF 35

Transkript

1 Krishanteringsplan För Köpings kommun enligt lag SFS, 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige och ersätter tidigare antagen plan från KF 35

2

3 Innehåll 1. Bakgrund till krishanteringsplanen Inledning Lagstiftning Översikt över krishanteringsplanen Planens disposition Krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunens geografiska områdesansvar Samverkansavtal U-Sam (Samverkan i U-län) Övning och utbildning Ekonomi Övriga planer Krishantering Krisorganisation Larmning Aktivering av krishanteringsplan Aktivering av krishanteringsplan innebär: Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens ordförande Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter: Krisledningsgrupp Krisledningsgruppens sammansättning Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter: Krisledningsgruppens övergripande ansvar: Stöd och servicefunktion till krisledningsgruppen Kommunens informationsansvar Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer, POSOM Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Rutiner Skiftgång och avlösning Samband Lokaler Avveckling av krisorganisationen Utvärdering Bilagor och referenser Reglemente för Köpings kommuns krisledningsnämnd Organisationsschema Checklistor Checklista för krisledningsgruppen Checklistor för ledningsgruppen vid ett stort elavbrott

4 6.3. Checklista för ledningsgruppen vid stor läcka, vattenburen smitta eller stort avbrott i vattenförsörjningen Checklista för ledningsgruppen vid olycka av farligt gods Checklista för ledningsgruppen vid ett längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen

5 1. Bakgrund till krishanteringsplanen 1.1. Inledning Denna plan ska användas när Köpings kommun riskerar att/eller drabbas av en extraordinär händelse. Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens verksamheter eller delar av, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Primär målgrupp för planen är förtroendevalda och tjänstemän. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer och till allmänheten. Köpings kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan kommunens verksamheter, bolag, kommunalförbund och övriga aktörer i samhället. Tre principer är vägledande för Köpings kommuns krishantering: Ansvarsprincipen - de som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation smatt att ta initiativ till samverkan och samverka. Likhetsprincipen - under en kris ska organisation och lokaler så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - en kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen Lagstiftning Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS, 2006: 544. Med en extraordinär händelse avses i lagen "en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 5

6 Lagen i sammanfattning: Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska varje mandatperiod fastställa en plan för hur den ska hantera extraordinära händelser. Kommunen ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Kommunen ska inom sitt geografiska område vid extraordinära händelser i fredstid verka för samordning och information till allmänheten. Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställda får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen ska göra de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Lagen omfattar beredskap för och hantering av situationer när någon av de ordinarie verksamheterna inte klarar av att hantera situationen inom den normala verksamheten. Olyckor/större händelser som kan hanteras i den normala organisationen berörs inte av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krishanteringsplan för Köpings kommun fastställs för varje mandatperiod av kommunfullmäktige. Enklare revidering kan göras utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. Kommunchefen är ansvarig för revideringen. 6

7 2. Översikt över krishanteringsplanen 2.1. Planens disposition Kapitel 1 ger en bakgrund till planen. Kapitel 2 ger en översikt över planen. Kapitel 3-6 innehåller planen för vad som ska ske före, under och efter en extraordinär händelse. Kapitel 3 beskriver hur krisberedskapen byggs upp genom ett kontinuerligt förebyggande arbete i kommunen och i samverkande organisationer. Kapitel 4 beskriver hur en kris aktivt hanteras av kommunen och samverkande organisationer. Kapitel 5 innehåller bilagor och referenser: reglemente och översikt över krisledningsorganisationen. Kapitel 6 innehåller checklistor. 7

8 3. Krisberedskap 3.1. Risk- och sårbarhetsanalyser Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska Kommunförbundet är det viktigaste syftet med risk- och sårbarhetsanalyserna att: öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information till kommuninvånare och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar risker och sårbarhet stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffade kriser Kommunens risk- och sårbarhetsanalys KS , ligger till grund för denna plan Kommunens geografiska områdesansvar Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen ska: göra en samlad analys av risker och sårbarhet inom kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer vara sammankallande för ett krishanteringsråd med representanter för de lokala krisaktörerna verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas kunna lämna en samlad information till länsstyrelsen om läget i kommunen för risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hantering av en extraordinär händelse kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse och om de lokala krisaktörernas åtgärder med anledning av händelsen 3.3. Samverkansavtal Samverkansavtal bör upprättas med kommunens bolag, kommunalförbund och med entreprenadföretag som kan komma att beröras av kommunens hantering av en extraordinär händelse. Sådan verksamhet kan till exempel vara distribution eller lagerhållning av drivmedel, transporter av varor eller persontransporter, förvaring, produktion eller försäljning av livsmedel. Även oreglerad samverkan är betydelsefull och kan skapas i olika nätverk, eller i informella kontakter mellan individer U-Sam (Samverkan i U-län) Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig på regional nivå. Detta innebär bland annat att länsstyrelsen före, under och efter en kris ska ha en sammanhållande funktion. Planerad samverkan i länet finns upprättad genom U-Sam. 8

9 Huvudsyftet med U-Sam är att ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild. U-Sam ska tidigt se till att samverkan sker mellan de myndigheter och organ som berörs av inträffad eller av framtida bedömda störningar. U-Sam ska även tidigt säkerställa att enstämmig information kan förmedlas till allmänhet och media. I U-Sam ingår länsstyrelsen, länets kommuner och räddningstjänstförbund, polisen, landstinget, SOS Alarm och Sveriges radio P4 Västmanland. Varje part har rätt att sammankalla U-Sam. Inom U-Sam finns också ett krisinformatörsnätverk. Länsstyrelsen ansvarar också för ett regionalt krishanteringsråd där andra samhällsviktiga aktörer ingår. U-Sam tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar. Parterna deltar utifrån eget ansvar eller uppdrag Övning och utbildning Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen ska utbildas och övas under varje mandatperiod. Övrig personal utbildas efter behov. Kommunchefen är ansvarig för att utbildning genomförs. En planering för utbildning och övning inom krishanteringen ska finnas för varje mandatperiod med översyn inför varje nytt kalenderår. I början av varje mandatperiod ska alla politiker informeras om kommunens krisberedskap Ekonomi Samtliga kostnader som beslutats av krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp ska redovisas separat och även vara ett underlag för eventuella försäkrings- och skadeståndsanspråk och för ansökan om statsbidrag. Bedömer krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp att beslutade åtgärder ska bekostas av ordinarie verksamhet kan detta göras i efterhand Övriga planer Varje nämnd har ansvar för att planlägga sina verksamheter och ansvarar för att dokument och viktiga uppgifter hålls aktuella. Prioriteringsordning för verksamheten ska finnas, exempelvis för system och personal. Informationschefen ansvarar för att informationsplan vid kris är aktuell. POSOMansvarig svarar för att POSOM-planen hålls aktuell. Beredskapssamordnaren ansvarar för att krishanteringsplanen är aktuell. 9

10 4. Krishantering 4.1. Krisorganisation Krisorganisationen i kommunen består av krisledningsnämnd, krisledningsgrupp, stöd- och servicefunktion, informationsgrupp och POSOM-grupp. Övriga verksamheter som från början inte ingår i krisorganisationen kan kallas in beroende på vad som hänt eller kan komma att hända. För regional samverkan finns U-Sam som samordnas via länsstyrelsen. Se krisledningsorganisation, bilaga Larmning När SOS- Alarm får kännedom om en händelse som bedöms vara allvarlig kontaktas kommunchefen som fattar beslut om att kalla in krisledningsgruppen. Kontakt ska även tas med krisledningsnämndens ordförande som eventuellt fattar beslut om att sammankalla krisledningsnämnden. Förtroendevalda och tjänstemän och som är kopplade till krisledningsnämnden och krisledningsgruppen kallas enligt larmlistor. Larmlistorna finns hos SOS Alarm som vid behov kan hjälpa till att ringa in berörd personal. Ansvarig för uppdatering av larmlistor är kommunsekreteraren Aktivering av krishanteringsplan Planen kan aktiveras vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens verksamheter eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Exempel på när planen kan aktiveras: när ordinarie rutiner för ledning inte motsvarar mot händelsernas krav flera verksamhetsområden berörs stort informationsbehov stort behov av samverkan med andra Aktivering av krishanteringsplan innebär: fokusering på krishanteringen tydlig ansvarsfördelning snabba beslut och åtgärder tätt samarbete inom kommunen och med samverkande organisationer samordnad information förmåga till både intensiv och uthållig ledning 10

11 4.4. Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Vid en utdragen händelse fördelas arbetsuppgifterna så att ledamöterna kan gå i skift Krisledningsnämndens ordförande Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är också ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande kan i brådskande fall fatta besluta på krisledningsnämndens vägnar. Sådant beslut ska snarast anmälas till nämnden Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter: tolka kommunens roll ange inriktning för krishantering företräda kommunen utåt och mot kommuninvånarna, besluta i principiella frågor besluta om förändringar i servicenivåer besluta om omfördelning av kommunens resurser Krisledningsnämnden har det politiska ansvaret för att samordna kommunens resurser, för att upprätthålla livsviktig försörjning, samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens reglemente, bilaga Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen är en tjänstemannagrupp som leder det operativa arbetet. Kommunchefen är gruppens chef och leder arbetet. Vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning på fältet Krisledningsgruppens sammansättning Kommunchef Ekonomichef/säkerhetschef Informationschef Förvaltningschef, Social & Arbetsmarknad Teknisk chef Vård- och omsorgschef Barn- och utbildningschef Miljöchef Kommundelschef Räddningschef Beredskapssamordnare Gruppen knyter efter behov till sig andra befattningshavare. Krisledningsgruppens chef har rätt att återkalla semesterledig personal och ändra tjänstgöringen för inkallad personal. 11

12 Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter: leda, samordna och planera arbetet i krisledningsgruppen på kort och lång sikt ta initiativ till intern och extern information svara för gruppens kontakter med krisledningsnämnden besluta om behovet av möten, genomgång och ansvar för föredragning i krisledningsgruppen besluta om behovet av samverkan besluta om att begära sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Krisledningsgruppens övergripande ansvar: få igång en samordnad krishantering inom kommunen skapa och hålla en samlad, aktuell bild av händelsen besluta om informationsinsatser etablera kontakt med berörda organisationer och myndigheter bedöma behov av och samordna insatser mellan de olika kommunala förvaltningarna följa det operativa läget i kommunen och sammanställa beslutsunderlag till krisledningsnämnden genomföra de åtgärder som krävs dokumentera all viktig information om händelsen, beslut, åtgärder etc Stöd och servicefunktion till krisledningsgruppen kontorsstöd, dokumentation m.m. lokaler och utrustning kontroll av in- och utpassering förtäring teknikstöd All viktig information i krisledningsgruppen om åtgärder, händelser m.m. ska dokumenteras, ges en identitet och alltid kunna återfinnas. Ansvarig för gruppen är kommunsekreteraren Kommunens informationsansvar Kommunens information i samband med en extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande aktörer och media korrekt information, snabbt och på ett så bra sätt som möjligt. Kommunens information samordnas av informationsgruppen. Räddningstjänstens information som berör kommuninvånarna samordnas med kommunens övriga information. Kommunchefen beslutar om informationsplanens organisation ska sättas igång.(se informationsplan vid kris) Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer, POSOM POSOM- gruppens uppgift är att ansvara för planering och samordning av psykologiskt och socialt omhändertagandet av människor som drabbats av olycka, 12

13 katastrof eller liknande. Gruppen ska se till att det finns en beredskap inför olyckor och katastrofer. Till detta hör att se till att det finns kunskap hos de som kan tänkas bli inblandade vid olyckor och katastrofer. Gruppen bör också ha en god kännedom om den beredskap som finns inom exempelvis skolor och företag. POSOM- gruppen har ett antal stödpersoner till sitt förfogande. Det är personer med kunskap om hur människor reagerar i kris och som kan arbeta under stress Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), är ett hjälpmedel för att varna och informera allmänheten i samband med olyckor och risker för olyckor. Kommuner och landsting har behörighet att sända informationsmeddelandet vid extraordinära händelser. VMA sänds för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Allmänheten ska få klara besked om vad de ska göra direkt och därefter få löpande information om händelseutvecklingen. Kommunchefen bedömer behovet att begära sändning av viktigt meddelande till allmänheten. Kontakt tas med SOS Alarm för sändning av meddelandet Rutiner Skiftgång och avlösning För att få en uthållig organisation måste varje person i krisledningsgruppen ha minst en ersättare. De arbetsuppgifter krisledningsgruppen ställs inför kräver en organisation som medger flexibilitet i gruppens sammansättning. Om krisledningsgruppen förväntas tjänstgöra under längre tid än 12 timmar måste skiftindelning göras. Personal måste sparas och förberedas för att avlösa dem som arbetar inledningsvis. Vid avlösning genomförs ledningsgenomgång enligt följande: orientering om läget orientering om pågående verksamhet orientering om planerad verksamhet Efter ledningsgenomgången sker överlämning i respektive funktion Samband Kommunikationer sköts i första hand via telefon, mobiltelefon, fax, elektronisk post och bud. Rakelsystemet är infört på ledningsnivå med två terminaler. Räddningstjänsten ansvarar för att terminalerna uppgraderas Lokaler Vid en extraordinär händelse kallas krisledningsnämnden och krisledningsgruppen till rådhuset. Krisledningsnämnden träffas i kommunalrådens sammanträdesrum. Krisledningsgruppen träffas i kommunstyrelsesalen. 13

14 Om ordinarie ledningsplatser för krisledningsnämnd och krisledningsgrupp inte kan användas flyttas verksamheten till utbildningssalen på brandstationen, Hultgrensgatan Avveckling av krisorganisationen Krisledningsnämnden bedömer om läget är sådant att de befogenheter som tagits över ska gå tillbaka till respektive nämnd och om krisorganisationen kan avvecklas. Vid kriser där krisledningsnämnden inte varit inblandad är det kommunchefen som beslutar om avslut. Vid beslut om att återgå till normal organisation ansvarar krisledningsgruppen för att: meddela berörda inom kommunen och samverkande organisationer att det skett slutföra dagboken och samla in och förteckna allt underlagsmaterial göra en första preliminär analys av verksamheten Även kommunfullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens övertagna befogenheter ska gå tillbaka till respektive nämnd och att organisationen återgår till den normala Utvärdering Efter en händelse där kommunens krisorganisation har varit verksam ska arbetet utvärderas och granskas. Kommunchef, tillsammans med beredskapssamordnare, tar initiativ till och ansvarar för att utvärdering kommer till stånd. Exempel på utvärderingsaktiviteter: insamling av material intervjua egen personal och samverkande analysera genomfört arbete, ev. föreslå förbättringar genomföra beslutade ändringar i planer, åtgärdslistor, övningar m.m. 14

15 5. Bilagor och referenser 5.1. Reglemente för Köpings kommuns krisledningsnämnd (Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2004, 96. Redaktionellt justerat i formellt avseende efter lagändring m.m.) Utöver vad som föreskrivs om styrelse och nämnder i kommunallagen (SFS 1991:900) gäller bestämmelserna i detta reglemente. Krisledningsnämndens övergripande uppgifter 1 Krisledningsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krisledningsnämnden får överta beslutanderätt från annan nämnd i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den specifika händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit ska återgå till ordinarie nämnd. Särskilda bestämmelser för krisledningsnämndens verksamhet återfinns i ovan nämnda lag, 3-6. Ansvar och rapporteringsskyldigheter 2 Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelserna i detta reglemente. 3 Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. 4 Krisledningsnämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för och i sin verksamhet förfogar över. 5 Krisledningsnämnden har ansvar för att de handlingar som nämnden omhändertar för kommunens räkning förvaras på ett betryggande sätt. 6 Ordföranden eller, om hon eller han har förhinder, vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. 15

16 7 Ordföranden eller, om hon eller han har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Arbetsformer 8 Krisledningsnämnden utgörs av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Vid utdragen händelse fördelas arbetsuppgifterna så att ledamöterna kan tjänstgöra i skift. 9 För nämndens arbetsformer i övrigt gäller Gemensamma bestämmelser för styrelsen och nämnderna i Köpings kommun antagna av kommunfullmäktige den 30 november 1992, 117 och reviderade enligt kommunfullmäktiges beslut den 18 december 2006,

17 5.2. Organisationsschema Krisledningsorganisation Köpings kommun USam Kommunfullmäktige Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Informationsgrupp Stöd/servicefunktion POSOM Övriga förvaltningar Stödgrupper USam(Samverkan i U-län) På regional nivå finns en funktion för samverkan vid större händelse som berör Västmanlands län. 17

18 6. Checklistor 6.1. Checklista för krisledningsgruppen Kommunchefen är krisledningsgruppens chef och leder dess arbete. Vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning på fältet. Beroende på vad som hänt, förväntas hända eller vid hot om händelse kompletteras krisledningsgruppen med ytterligare kompetens och fler personer/funktioner. Ledningsgenomgång: Närvarokontroll Dokumentation/loggbok Syfte, varför har vi samlats Lägesbild Prognoser Väder Kritiska verksamheter/funktioner Informationsläget, media m.m. Tillgängliga resurser Inriktning av fortsatt arbete, på kort och lång sikt Samverkansbehov Övriga frågor Nästa ledningsgenomgång Åtgärdsförslag Starta dokumentation, händelselogg Ansvarig Starta informationsplanens organisation. Intern och extern information förbereds. Berörs fler kommuner bör informationen samköras via länsstyrelsen. Se till att all teknisk utrustning fungerar Upprätta skiftlistor Informera växeln ring beredskapstelefon ) Larma in IT-personal kontakta ring ) Kontakta räddningstjänsten angående samband via Rakel (larmlista finns hos SOS Alarm) Etablera kontakt med berörda organisationer och myndigheter 18

19 Kontakta länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) via SOS Alarm Begär sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Följa det operativa läget i kommunen och baserat på detta sammanställa beslutsunderlag till krisledningsnämnden, samt genomföra de åtgärder som behövs Uppföljning av beslut Utvärdera händelsen 19

20 6.2. Checklistor för ledningsgruppen vid ett stort elavbrott Krisledningsgruppen kompletteras med: Mälarenergi Elnät AB Vattenfall Övriga förvaltningschefer Personalchef KBAB Krisledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder,( se checklista 6.1 för krisledningsgruppen) Beror elavbrottet på effektbrist finns planer för vilka linjer som är prioriterade, s.k. Styrel. Arbetet görs i samarbete med Mälarenergi Elnät AB och Vattenfall AB. Åtgärder Intern och extern information förbereds och samkörs med Mälarenergi Elnät AB och Vattenfall AB Ta fram inventeringslistan över fastigheter avseende elsäkerhet. Förbered och ordna inkvartering (värmestuga) för utsatta grupper Vid stor nederbörd förbereds reservkraft till avloppspumpstationer och dagvattenstationer, eventuellt sätts nödvattenplanen igång. Koppla in reservaggregaten enligt plan. Säkerställ att bränsle finns till reservkraften. Förbered för att dra igång evakueringsplanerna inom vård och omsorg Ansvarig Informationschef Fastighetsansvarig Teknisk chef KBAB Vård- och omsorgschef och kommundelschef Konsekvenser av ett större och längre elavbrott blir bl.a. att: Vattenförsörjningen till Kolsva och Sundänge blir utslagen. Avloppspumpstationer och reningsverk fungerar inte, detta leder till att källare översvämmas och utsläpp av orenat avloppsvatten sker till närmaste å, sjö eller dike Larmfunktionen på vattenverk, avloppsverk med tillhörande anläggningar slås ut. Servicehus drabbas vilket leder till att flytt av patienter som är beroende av respirator kan komma i fråga. Evakuering kan komma att ske. Skol- och förskoleverksamhet kan inte bedrivas vid längre avbrott. I allmänna lokaler, samlingsplatser eller i administrativa lokaler, där det inte finns reservkraft fungerar inte belysning och uppvärmning. Bevakning och patrullering kan erfordras, då belysning saknas helt eller delvis. IP-telefonin och datorerna kommer inte att fungera. Den mobila och fasta telefonin kommer att slås ut på sikt. Masterna har backup för 1-8 timmar. Bränslebrist kommer att uppstå då inte bensinstationerna är säkrade med reservaggregat i dagsläget. Bränslebrist till kommunens fordon. 20

21 6.3. Checklista för ledningsgruppen vid stor läcka, vattenburen smitta eller stort avbrott i vattenförsörjningen. Ledningsgruppen kompletteras med: Miljöchef Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista 6.1 för krisledningsgruppen) Åtgärder Förbered och ordna vatten från särskilda tankvagnar. Se över lämplig placering av dessa. Se nödvattenplan. Ev. bevakning av tankar. Kontakta VAKA- Nationell vattenkatastrofgrupp. Provtagning och kontakt med smittskyddsenheten i Västmanland. Ansvarig Teknisk chef Miljöchef Det blir konsekvenser för bl. a: Sjukvården, servicehus och gruppboende, skol- och förskoleverksamheter, hushållen och industrier Informationsbehovet blir stort. 21

22 6.4. Checklista för ledningsgruppen vid olycka av farligt gods Ledningsgruppen kompletteras med: Miljöchef Polis Räddningstjänsten informerar ledningsgruppen som sedan bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista 6.1 för krisledningsgruppen) Räddningstjänsten ansvarar för att hantera själva händelsen. Information Intern och extern information förbereds och samkörs med räddningstjänsten och polisen. Beroende på vart olyckan inträffar kan det bli konsekvenser för bl. a: Sjukvården, servicehus och vårdboende, skol- och förskoleverksamheter, hushållen och industrier Evakuering kan bli aktuellt 22

23 6.5. Checklista för ledningsgruppen vid ett längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Ledningsgruppen kompletteras med: Mälarenergi Elnät AB/Vattenfall AB (om avbrottet är el- relaterat) Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen, bilaga 6.1) Åtgärder Information Intern och extern information förbereds och samkörs med fjärrvärmechefen. Fastighetsägare och industrier underrättas. Prioritering av värme: Rekvisition av svetsare för reparation om nödvändigt. Avtal finns med Mälarenergi samt finns avtal med Berör och Falks mark & asfalt. Sektionera fjärrvärmesystemet, samt koppla in reservaggregat. Ta fram inventeringslistan över fastigheter avseende elsäkerhet. Förbered och ordna inkvartering (värmestuga) för utsatta grupper. Koppla in reservaggregaten enligt plan. Säkerställ att bränsle finns till reservkraften. Förbered för att dra igång evakueringsplanerna inom Vård och omsorg. Förbered för utspisning om avbrottet befaras vara mer än 6 timmar. Ansvarig Informationschef Teknisk chef Fastighetschef KBAB Vård- och omsorgschef och kommundelschef Barn- och utbildningschef Konsekvenser blir bl. a att: Evakuering måste ske av boende i kommunen. Skol- och förskoleverksamheter kan inte bedrivas vid längre avbrott. Vintertid kyls fastigheter ner vilket innebär risk för skador på husen. 23

24 24