Krishanteringsplan Krishanteringsplan

Transkript

1 Krishanteringsplan för Skinnskattebergs kommun enligt lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap antagen av Kommunfullmäktige , 30 Dnr

2 Innehåll 1 Bakgrund till krishanteringsplanen 1.1 Inledning LEH Syfte med planen Överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet 5 2 Översikt över krishanteringsplanen 2.1 Planens disposition 6 3 Krisberedskap 3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunens geografi ska områdesansvar Samverkansavtal Krishanteringsråd U-Sam (Samverkan i U-län) Övning och utbildning Ekonomi Övriga planer 9 4 Krishantering 4.1 Krisorganisation Larmning och aktivering av krishanteringsorganisation Aktivering av krishanteringsorganisationen innebär: Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens sammansättning Krisledningsnämndens ordförande Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter 4.6 Krisledningsgrupp Krisledningsgruppens sammansättning Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter Krisledningsgruppens övergripande ansvar 4.7 Stöd och servicefunktion till krisledningsgruppen 13 2

3 4.8 Kommunens kriskommunikation Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) POSOM Rutiner Skiftgång och avlösning Samband Lokaler 4.12 Avveckling av krisorganisationen 15 5 Uppföljning 5.1 Utvärdering 15 6 Bilagor och referenser 6.1 LEH (2006: 544) Förordning (2006:637) Krisledningsnämndens reglemente Fristående bilagor 24 7 Checklistor och mallar 7.1 Checklista Krisledning Ledningsgenomgång: Åtgärdsförslag: 7.2 Dokumentation 27 3

4 1 Bakgrund till krishanteringsplanen 1.1 Inledning Det Svenska krishanteringssystemet syftar främst till att höja det svenska samhällets krishanteringsförmåga i fred. Begreppet krishantering rymmer alla typer av åtgärder som berör hanteringen av krisartade händelser. Åtgärderna sträcker sig från samhällets skadereducerande förberedelser, via operativ krishantering till frågor som rör samhällets återhämtning efter en akut fas. Med kris menas en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen eller vår hälsa och frihet. 1.2 LEH - Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap- Lag 2006: 544 (återfi nns som bilaga 6.1 i Krishanteringsplanen) Med en extraordinär händelse avses i lagen en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Lagen syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Lagen i sammanfattning: Kommunen skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen skall varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser i fredstid. Kommunen ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. Kommunen skall inom sitt geografi ska område i fråga om extraordinära händel ser i fredstid verka för samordning och information till allmänheten. Kommunen skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Kommunen skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Lagen omfattar beredskap för och hantering av situationer när någon av de ordinarie verksamheterna inte klarar av att hantera situationen inom den normala verksamheten. Olyckor/större händelser som kan hanteras i den normala organisationen berörs inte av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 4

5 1.3 Syfte med planen Denna plan innehåller riktlinjer för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser eller annan allvarlig händelse som utsätter kommunen, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en svår händelse, som inte bedöms vara extraordinär, krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion. Primär målgrupp för planen är förtroendevalda och tjänstemän. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer och till allmänheten. 1.4 Överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet Svenska Kommunförbundet och staten har träffat en överenskommelse om kommunernas uppgifter och ersättning i krishanteringssystemet. Målet är att minska sårbarheten och höja krishanteringsförmågan. Enligt överenskommelsen mellan Svenska Kommunförbundet och staten ska kommunerna ha följande uppgifter: Risk- och sårbarhetsanalyser. För varje ny mandatperiod ska kommunen fastställa en plan för hur de ska hantera en extraordinär händelse. Planerna ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Syftet med analyserna är också att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarhet. Geografiskt områdesansvar. Kommunen ska verka för samordning av krisberedskapen med landsting, organisationer, företag och de statliga myndigheter som fi nns i kommunen. Identifi era risker i kommunen och göra dessa kända, liksom inrätta ett krishanteringsråd eller motsvarande. Utbilda och öva. Kommunen ska regelbundet utbilda och öva förtroendevalda och tjänstemän. Rapportera. Kommunerna ska informera länsstyrelsen om vad de gör för att minska riskerna och öka förmågan att hantera en kris. Också under en kris ska kommunerna informera länsstyrelsen om läget i kommunen. Höjd beredskap. Kommunen ska ansvara för allmänhetens skyddsutrustning och viss räddningstjänstmateriel som ska användas vid krig. Kommunen får ersättning från staten för att utföra dessa uppgifter. 5

6 2 Översikt över krishanteringsplanen 2.1 Planens disposition Kapitel 1 ger en bakgrund till planen. Kapitel 2 ger en översikt över planen. Kapitel 3-6 innehåller den egentliga planen för vad som ska ske före, under och efter en extraordinär händelse. Kapitel 3 beskriver hur krisberedskapen byggs upp genom ett kontinuerligt förebyggande arbete i kommunen och i samverkande organisationer. Kapitel 4 beskriver hur en kris aktivt hanteras av kommunen och samverkande organisationer. Kapitel 5 beskriver hur krisberedskap och krishantering utvärderas efter krisens akuta skede. Kapitel 6 innehåller bilagor och referenser: lagtext, reglemente, plan för övning och utbildning, RSA, Kriskommunikationsplan, POSOM-plan, Pandemiplan Kapitel 7 innehåller checklistor och mallar för skarpt läge 6

7 3 Krisberedskap 3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunens Risk- och sårbarhetsanalys Dnr: 2011: (se bilaga) ligger till grund för denna plan. Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska Kommunförbundet är det viktigaste syftet med riskoch sårbarhetsanalyserna att: öka medvetande och kunskap hos beslutsfattarna och verksamhetsansvariga ge underlag för information till kommuninnevånare och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar risker och sårbarhet stödja den fysiska planeringen utveckla förmågan att hantera inträffade kriser 3.2 Kommunens geografiska områdesansvar Kommunens geografi ska områdesansvar innebär att kommunen ska: 1. göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i kommunens geo grafi ska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer, 2. vara sammankallande för ett krishanteringsråd eller motsvarande med representanter för de lokala krisaktörerna, 3. verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas, 4. verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas, 5. kunna lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hantering av en extraordinär händelse, 6. kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. 3.3 Samverkansavtal Samverkansavtal bör upprättas med företag/organisationer som driver sådan verksamhet som kan komma att beröras av kommunens hantering av en extraordinär händelse. Sådan verksamhet kan till exempel vara distribution eller lagerhållning av drivmedel, transporter av varor eller persontransporter, förvaring, produktion eller försäljning av livsmedel. Även oreglerad samverkan är betydelsefull och kan skapas i olika nätverk, till exempel krishanteringsrådet, eller i informella kontakter mellan individer. 7

8 3.4 Krishanteringsråd Syftet med ett krishanteringsråd i kommunen är att skapa en samverkansgrupp för aktörer inom kommunens geografi ska område. Rådet har inte en operativ roll, utan ar betar före byggande och verkar för att bygga nätverk som kan behövas och vara användbara i kris. Krishanteringsrådet/nätverket tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar. Parterna deltar i samverkansgruppen utifrån eget ansvar eller uppdrag. Vid en större inträffad händelse/kris samverkar parterna och stödjer varandra vid behov i deras informationsarbete. Kommunen hanterar informationen i enlighet med sin kriskommunikationsplan. Huvuduppgiften för krishanteringsrådet/nätverket är att: 1. utbyta information om respektive verksamhet som kan beröras av en allvarlig kris 2. analysera ömsesidiga beroendeförhållanden 3. ha en gemensam samsyn för ökad robusthet Parter som kan ingå i kommunens krishanteringsråd är: Landstinget, Polismyndigheten,Vattenfall Eldistribution AB, SLU Skogsmästarskolan, företagarrepresentanter, trossamfund, frivilliga organisationer och Skinnskattebergs kommun. Rådets medlemmar kan förändras över tid och ska träffas minst en gång per år. Kontaktperson för rådet är kommunens beredskapssamordnare. 3.5 U-Sam (Samverkan i U-län) Länsstyrelsen är geografi sk områdesansvarig aktör på regional nivå. Detta innebär bland annat att Länsstyrelsen före, under och efter en kris ska vara en sammanhållande funktion och verka för att: under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas För att verka för ovanstående inrättades 2006 samverkansfunktion USam. USam är en funktion för samverkan mellan de i avtalet ingående parterna vid en större händelse/situation som berör Västmanlands län. Parterna i USam är länets kommuner, LandstingetVästmanland, Polismyndigheten i Västmanlands län, SOS Alarm Sverige AB, Sveriges Radio Västmanland, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Mälardalens Brand och Räddningsförbund,Västra Mälardalens Kommunalförbund och Länsstyrelsen ivästmanlands län. Huvudsyftet med USam är att ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild. USam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan de myndigheter och organisationer som berörs av redan inträffade eller av framtida bedömda störningar. USam ska även tidigt säkerställa att samordnad information kan förmedlas till allmänhet och media. USam tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar. Parterna deltar utifrån eget ansvar eller uppdrag. 8

9 3.6 Övning och utbildning Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen skall öva/utbildas minst en gång varje år. Övrig personal övas/utbildas efter behov. Kommunchefen tillsammans med beredskapssamordnaren är ansvarig för att utbildning genomförs. En planering för utbildning och övning inom krishantering ska fi nnas för varje mandatperiod med översyn inför varje nytt kalenderår. I början av varje mandatperiod skall alla politiker informeras om kommunens krisberedskap. 3.7 Ekonomi Samtliga kostnader vid en extraordinär händelse som beslutats av krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp skall redovisas separat. Detta för att kunna bli ett underlag för eventuella framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk och som ansökan om statsbidrag. Bedömer senare krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp att beslutade åtgärder skall bekostas av ordinarie verksamhet kan detta göras i efterhand. 3.8 Övriga planer Varje kommunal verksamhet har ansvar för sin egen planering samt att listor och andra viktiga uppgifter hålls aktuella. Prioriteringsordning för egen verksamhet ska fi nnas, exempelvis för system och personal. Kommunens informatör ansvarar för att kommunens kriskommunikationsplan hålls aktuell och att minst en aktuell kopia förvaras i ledningscentralen. Beredskapssamordnaren ansvarar tillsammans med kommunchefen att krishanteringsplan vid extraordinära händelser hålls aktuell.aktuell krishanteringsplan, med tillhörande bilagor, skall förvaras i ledningscentralen. 9

10 4 Krishantering 4.1 Krisorganisation Krisorganisationen i kommunen består av krisledningsnämnd, krisledningsgrupp, informationsgrupp, stöd och servicefunktion samt POSOM. Övriga verksamheter är de som initialt inte ingår i krisledningsgruppen men som kan kallas in beroende av vad som hänt eller förväntas hända. För regional samverkan fi nns USam som samordnas via länsstyrelsen i Västmanland. Regional samverkan USam Lokal samverkan Krishanteringsrådet Kommunfullmäktige Krisledningsnämnd Krisledningsgrupp Informationsgrupp Stöd och service POSOM Övriga verksamheter 4.2 Larmning och aktivering av krishanteringsorganisation När en tjänsteman får kännedom om en händelse kontaktas krisledningsgruppens chef (via ledningens jour-telefon). Denne sammankallar då informatören och övriga medlemmar i krisledningsgruppen samt vid en allvarlig händelse även Krisledningsnämndens ordförande. Krisledningsnämndens ordförande och krisledningsgruppens chef har därefter att fatta beslut om att sammankalla krisledningsnämnden. Krisledningsgruppens chef meddelar länsstyrelsen att kommunens krisledning är operativ. Förtroendevalda och tjänstemän och som är kopplade till krisledningsnämnden och krisledningsgruppen kallas enligt larmlistor. Larmlista fi nns hos medlemmarna i krisledningsgruppen. Beredskapssamordnaren är ansvarig för uppdatering av larmlistor för krisledningsorganisationen 4.3 Aktivering av krishanteringsorganisationen innebär: fokus på krishanteringen tydlig ansvarsfördelning snabba beslut och åtgärder samordnad information tätt samarbete inom kommunen och med samverkande organisationer både intensiv och uthållig ledning 10

11 4.5 Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens sammansättning Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens ledningsutskotts ordinarie ledamöter. Krisledningsnämndens ersättare består av kommunstyrelsens ledningsutskotts ersättare Krisledningsnämndens ordförande Ordförande i kommunstyrelsens ledningsutskott och vice ordförande är också ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande kan i brådskande fall fatta besluta på krisledningsnämndens vägnar. Sådant beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter fattar beslut om att en viss händelse ska betraktas som en extraordinär händelse ledande politiskt organ vid en extraordinär händelse anger inriktning för krishantering företräder kommunen utåt och mot kommuninvånarna. Ordförande eller dennes ersättare är kommunens presstalesman. beslutar i principiella frågor beslutar om förändringar i servicenivåer beslutar om omfördelning av kommunens resurser kan på begäran bistå andra kommuner som drabbats av extraordinära händelser beslutar om hjälp till enskild Krisledningsnämnden har det politiska ansvaret för att samordna kommunens resurser, för att upprätthålla livsviktig försörjning, samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens reglemente, bilaga Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen är en tjänstemannagrupp som leder det operativa arbetet med att hantera händelsen. Kommunchefen eller dennes ställföreträdare är krisledningsgruppens chef och leder dess arbete.vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det dock räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning och information på fältet. 11

12 4.6.1 Krisledningsgruppens sammansättning För att få en uthållig organisation måste varje person i krisledningsgruppen ha minst en ersättare. Kommunchef Sektorchef Teknik och service Sektorchef Social omsorg Informatör Administratör/dokumentatör Beroende på vad som hänt, förväntas hända eller vid hot om händelse kompletteras krisledningsgruppen med ytterligare kompetens och fl er personer/funktioner. Personalchef Sektorchef Barn- och utbildning Sektorchef Kultur och Fritid Räddningschef Sektorchef Näringsliv och Utveckling POSOM-ledning IT Beredskapssamordnare Krisledningsgruppens chef har befogenhet att återkalla semesterledig personal, samt förändra tjänstgöringen för inkallad personal efter påkallat behov Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter leda, samordna och planera arbetet i krisledningsgruppen på kort och lång sikt initiera intern, extern information, samt upplysningsverksamhet svara för gruppens kontakter med krisledningsnämnden besluta om behovet av möten, genomgång och ansvarar för föredragning i krisledningsgruppen besluta om behovet av samverkan besluta om behovet av att begära sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) besluta om behovet av och initiera särskilda psykologiska insatser för psykologiskt och socialt omhändertagande (POSOM) 12

13 4.6.3 Krisledningsgruppens övergripande ansvar få igång och upprätthålla en samordnad krishantering inom kommunen skapa och vidmakthålla en samlad, aktuell bild av händelsen besluta om interna och externa informationsinsatser etablera samband med berörda organisationer och myndigheter bedöma behov av insatser och samordna insatserna mellan olika kommunala verksamheter följa det operativa läget i kommunen och baserat på detta sammanställa beslutsunderlag till krisledningsnämnden genomföra erforderliga åtgärder dokumentera all viktig information om händelsen, beslut, åtgärder e.t.c. 4.7 Stöd och servicefunktion till krisledningsgruppen Kontorsstöd, dokumentation m.m. Lokaler och utrustning Kontroll av in- och utpassering Förtäring Teknikstöd 4.8 Kommunens kriskommunikation Kommunens kommunikation i samband med en extraordinär händelse eller annan svår påfrestning syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia så riktig information som möjligt, så snabbt och på ett så bra sätt som möjligt. Kriskommunikationen erbjuder även möjlighet för drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia att kommunicera med kommunen via telefon, webb samt informationscentral.tillgängliga kommunikationskanaler kan variera beroende på händelsen.verksamheten samordnas av informatören eller dennes ersättare med hjälp av informationsgruppen. Räddningstjänstens information som berör kommuninnevånarna samordnas med kommunens övriga kommunikationsverksamhet. Kommunchefen eller dennes ersättare beslutar om kriskommunikationsplanens organisation ska igångsättas. Se bilaga Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Skinnskatteberg saknar utrustning för att med hjälp av tyfoner varna allmänheten. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) sänds ut via radio och TV. (Se kriskommunikationsplan, bilaga 3) 13

14 4.10 POSOM ( Psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer ) POSOM- gruppen har till uppgift att ansvara för planering och samordning vad avser det psykologiska och sociala omhändertagandet av människor som drabbats av olycka, katastrof eller liknande. Gruppen skall på olika sätt se till att det fi nns en beredskap inför olyckor och katastrofer. Till detta hör att se till att det fi nns kunskap hos dem som kan tänkas bli inblandade vid olyckor och katastrofer. Grup pen bör också ha en god kännedom om den beredskap som fi nns inom exempelvis skolor och företag. POSOM- gruppen har till förfogande ett antal stödpersoner. Det är personer med kunskap om hur människor reagerar i kris och som kan arbeta under stress. POSOM-gruppen aktiveras av sektorchefen förvård och Omsorg. Aktiveringen kan t.ex. ske via kommunledningen, polis, annan kommun eller räddningstjänst. Se bilaga Rutiner Skiftgång och avlösning För att få en uthållig organisation måste varje person i krisledningsgruppen ha minst en ersättare. De arbetsuppgifter krisledningsgruppen ställs inför kräver en organisation som medger fl exibilitet beträffande gruppens sammansättning. Om krisledningsgruppen förväntas tjänstgöra under längre tid än 12 timmar måste skiftindelning av personalen göras omgående. Personal måste sparas och förberedas för att avlösa dem som arbetar inledningsvis. Vid avlösning genomförs ledningsgenomgång enligt punkt Efter ledningsgenomgången sker överlämning inom respektive funktion. Krishanteringsorganisationen ska kunna upprätthålla verksamhet dygnet runt under en veckas tid Samband Kommunikationer internt samt mellan krisaktörerna sköts i första hand via telefon, mobiltelefon, Rakel, fax, elektronisk post och bud. Samband ska kunna upprättas mellan räddningstjänst och krisledningsgrupp Lokaler Vid en extraordinär händelse kallas Krisledningsnämnden till Kommunhuset,Tankesmedjan. Krisledningsgruppen kallas till Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet vilken utgör ledningscentral. Informationsgruppen samlas i Kommunhuset, Rådsrummet. POSOM-gruppen samlas i Pastorsexpeditionen. I ledningscentralen ska alla planer för krishantering fi nnas, samt materiel för att snabbt kunna komma i gång med krishanteringen. Beredskapssamordnaren tillser att nödvändigt materiel fi nns på plats. 14

15 4.12 Avveckling av krisorganisationen Krisledningsnämnden bedömer om läget är sådant att dess övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och krisorganisationen kan avvecklas.vid beslut om att återgå till normal organisation ansvarar krisledningsgruppen för att: meddela berörda inom kommunen och samverkande organisationer att så skett slutföra händelselogg och samla in och förteckna allt underlagsmaterial samt göra en första preliminär analys av verksamheten Även kommunfullmäktige kan besluta att krisledningsnämnden övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och att organisationen ska återgå till den normala. 5 Uppföljning 5.1 Utvärdering Efter en händelse där kommunens krisorganisation har varit verksam ska arbetet utvärderas och granskas. Kommunchefen tillsammans med beredskapssamordnaren tar initiativ och ansvarar för att en utvärdering kommer till stånd. Exempel på utvärderingsaktiviteter: En första preliminär analys av verksamheten ska göras i samband med avveckling av krisorganisationen insamling av material intervjuer med egen personal och samverkande analysera genomfört arbete, ev. föreslå förbättringar genomföra beslutade ändringar i planer, åtgärdslistor, övningar m.m. Krishanteringsrådet kan utgöra extern referensgrupp för utvärdering av exempelvis kriskommunikationen efter en händelse 15

16 6 Bilagor och referenser 6.1 LEH (2006: 544) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 2 Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting. 3 Vad som sägs i denna lag gäller inte om annat följer av elberedskapslagen (1997:288). Definition 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Analys och planering 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om riskoch sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Krisledningsnämnd 2 I kommuner och landsting skall det fi nnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden fi nns i detta kapitel. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Krisledningsnämndens verksamhet 3 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe. 16

17 4 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. 5 Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. 6 Kommun- respektive landstingsstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten skall upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra kan även fattas av fullmäktige. Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografi ska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 3 kap. Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap Förberedelser 1 Kommuner och landsting skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser). Ledningsansvar 2 Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva. Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget skall bedriva. 17

18 Lokal kristidsverksamhet 3 Kommunen skall under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen i särskilda fall beslutar, 1. vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor, 2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering, och 3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning. Geografiskt områdesansvar 4 Kommunstyrelsen skall under höjd beredskap verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. Rapportering 5 Kommuner och landsting skall under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget. 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse fi nns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. 2 Om en kommun eller ett landsting har en för totalförsvaret viktig uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada eller andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara, är andra kommuner och landsting skyldiga att lämna hjälp. Omfattningen av hjälpen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Stöd till enskilda 3 Kommuner och landsting får under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 5 kap. Statlig ersättning 1 Kommunerna och landstingen skall få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som rör extraordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens respektive landstingets verksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek. 18

19 6 kap. Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer 1 /Träder i kraft I: / Enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konfl ikter och tilläggsprotokollen till konventionerna ska uppgifter om identitet, vistelseort, hälsotillstånd och liknande förhållanden som avser krigsfångar och andra skyddade personer som är i Sveriges våld lämnas till en offi ciell nationell upplysningsbyrå. Varje kommun och landsting som har sådana uppgifter ska, under tid när den nationella upplysningsbyrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och i fråga om andra skyddade personer till Migrationsverket.Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Migrationsverket ska vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån. Varje kommun och landsting ska också till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet respektive Migrationsverket lämna uppsamlade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna.totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Migrationsverket ska lämna vidare uppsamlade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den nationella upplysningsbyrån. Lag (2010:455). 2 På begäran av Svenska Röda Korset skall varje kommun och landsting, som i krig eller under neutralitet kan få sådan information som avses i 1, i fred hjälpa Svenska Röda Korset med att förbereda den nationella upplysningsbyråns verksamhet. 7 kap.tystnadsplikt 1 Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden. 2 Den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrå som avses i 6 kap. 1 får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en krigsfånge eller annan skyddad person som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konfl ikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, såvitt gäller vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Trots tystnadsplikten får den som deltar i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrån till Central Tracing Agency vid Internationella rödakorskommittén i Genève vidarebefordra sådana uppgifter som avses i 6 kap. 1 och motsvarande uppgifter som lämnats till den nationella upplysningsbyrån av statliga myndigheter. 8 kap. Överklagande av beslut 1 En statlig myndighets beslut om ersättning enligt 5 kap. 1 får överklagas hos regeringen. 2 Beslut som meddelats i frågor enligt 3 kap. 3 får inte överklagas. 19

20 6.2 Förordning (2006:637) Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Inledande bestämmelse 1 Denna förordning innehåller bestämmelser som ansluter till lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Förberedelser inför och verksamhet vid extraordinära händelser Rapportering 2 Varje kommun skall hålla länsstyrelsen underrättad om vilka förberedelser som vidtagits inför extraordinära händelser samt lämna lägesrapporter och information om händelseutvecklingen vid extraordinära händelser i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 3 Varje landsting ska hålla Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap underrättade om vilka förberedelser som vidtagits inför extraordinära händelser i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vid extraordinära händelser ska landstingen lämna lägesrapporter och information om händelseutvecklingen till Socialstyrelsen och länsstyrelsen i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning (2008:1004). Förberedelser inför och verksamhet under höjd beredskap Planläggning 4 Varje kommun och landsting skall ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Dessa skall innehålla uppgifter om den verksamhet som är avsedd att bedrivas under höjd beredskap.av planerna skall också framgå krigsorganisationen, den personal som skall tjänstgöra i denna och vad som i övrigt behövs för att kommunen eller landstinget skall kunna höja sin beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap. 5 Planeringen skall avse såväl beredskapshöjningar efter hand som omedelbart intagande av högsta beredskap. Rapportering 6 Varje kommun skall hålla länsstyrelsen underrättad om de beredskapsförberedelser som vidtagits och om de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen. Vid höjd beredskap skall kommunen hålla länsstyrelsen underrättad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen. 7 Varje landsting ska hålla Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap underrättade om de beredskapsförberedelser som vidtagits och om de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret inom landstingets ansvarsområde. 20

21 Vid höjd beredskap ska landstinget hålla Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen underrättade om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret inom landstingets ansvarsområde. Förordning (2008:1004). 8 När 3 kap. 3 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap tilllämpas skall kommunen 1. lämna sådant biträde åt statliga myndigheter som behövs för att trygga befolkningens och produktionens försörjning med nödvändiga varor, 2. övervaka föreskriven inventering av förråd av sådana varor och lämna allmänheten behövlig hjälp vid inventeringen, 3. se till att varor som skall lämnas till staten, kommunen eller landstinget noggrant vårdas och i föreskriven omfattning kommer staten, kommunen eller landstinget till del, 4. medverka vid planläggning och verkställighet av undanförsel, 5. dela ut ransoneringsbevis och andra av myndigheter utfärdade inköpstillstånd samt övervaka att föreskrifter i konsumtionsreglerande syfte efterlevs, och 6. sprida upplysning om de krav som kristiden ställer och om medel att undvika eller lindra rådande svårigheter. Bistånd mellan kommuner och landsting 9 Omfattningen av hjälpen enligt 4 kap. 2 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap beslutas av länsstyrelsen i det län där den kommun eller det landsting som skall lämna hjälpen ligger. Kommuner eller landsting som har fått hjälp med personal, skall svara för personalens avlöning och andra anställningsförmåner. Ersättning 10 Den ersättning som kommunerna får enligt 5 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap bestäms och betalas ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom ramen för vad regeringen årligen beslutar. Länsstyrelsen kan föreslå att del av ersättningen ska reduceras eller falla bort för en kommun som inte fullgjort sina uppgifter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får besluta att så ska ske. Förordning (2008:1004). 11 Den ersättning som landstingen får enligt 5 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap bestäms och betalas ut av Socialstyrelsen, för verksamheter inom Socialstyrelsens ansvarsområde, inom ramen för vad regeringen beslutar. För övrig verksamhet bestämmer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om ersättningen och betalar ut den inom ramen för vad regeringen beslutar. Förordning (2008:1004). Bemyndigande 12 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela närmare föreskrifter om sådana riskoch sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning (2008:1004). 21

22 6.3 Krisledningsnämndens reglemente Antagen av Kommunfullmäktige , 31 REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Utöver vad som föreskrivs i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) samt kommunallagen (1991:900) gäller bestämmelserna i detta reglemente. Detta reglemente utgör styrdokument för kommunens organisation och befogenheter i fredstid. Vid höjd beredskap skall detta reglemente inte tillämpas. KRISLEDNINGSNÄMNDENS UPPGIFTER Ansvarsområde 1 Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning vid extraordinära händelser och vid höjd beredskap, då ordinarie resurser är otillräckliga för att säkerställa kommunens funktion på lägsta acceptabla nivå. Med extraordinära händelser avses en sådan händelse som avviker från det normala. Händelsen skall innebära en allvarlig störning eller övervägande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräva skyndsamma insatser av kommunen. Uppgifter 2 Ansvara för att det inför varje ny mandatperiod utarbetas en plan för hur kommunen skall hantera extraordinära händelser. Planen skall underställas kommunfullmäktige för godkännande. 3 Beslut om extraordinär händelse föreligger, fattas av kommunstyrelsens ordförande. 4 Besluta om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som krisledningsnämnden fi nner nödvändigt med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. 5 Besluta om att de uppgifter som krisledningsnämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnder när förhållande har normaliserats eller när så medges. Bistånd 6 Krisledningsnämnden kan begära bistånd från andra kommuner och landsting, om den egna kommunens resurser bedöms som otillräckliga. 7 Krisledningsnämnden kan besluta om bistånd till andra kommuner och landsting och besluta om att kommunen ska lämna ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 22

23 Sekretess 8 Vid krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information gäller den sekretess som skulle ha varit gällande i den ordinarie nämnden, i den utsträckning som är möjlig. Information om beslut 9 Krisledningsnämndens beslut skall omedelbart tillställas berörd nämnd. Redovisning 10 Skriftlig redovisning av händelseförlopp, kostnader och utvärdering ska lämnas till kommunfullmäktige efter det att krisledningsnämnden varit sammankallad. Reglering av kostnader 11 Kommunfullmäktige beslutar om en nämnd ska kompenseras för oförutsedda kostnader som uppstått genom beslut av krisledningsnämnden. Sammansättning 12 Krisledningsnämnden består av 5 ordinarie ledamöter och 2 ersättare. 13 Krisledningsnämnden utgörs av kommunstyrelsens ledningsutskott. 14 Två ledamöter i krisledningsnämnden skall vara ordförande resp. vice ordförande. Sammankallning 15 Krisledningsnämnden kan sammankallas muntligt. 23

24 6.4 Fristående bilagor 1. Larmlista för Krisledning Uppdateras av beredskapssamordnaren två gånger årligen samt vid behov. Aktuell version ska innehas av krisledningsgruppens medlemmar. 2. Övningsplanering Övergripande utbildnings- och övningsinsatser som planeras för 2012 till Planen uppdateras och deltaljplaneras årligen inför varje nytt kalenderår. Beslutas av Kommunstyrelsen 3. Kriskommunikationsplan Kriskommunikationsplanen kompletterar krisledningsplanen gällande information, kommunikation, media, omvärldsbevakning,vma, webb etc. Planen färdigställs våren Pandemiplan Plan för hur verksamheten ska bedrivas inför och under ett pandemiutbrott. Fastställd av Kommunstyrelsen POSOM-plan Kommunens plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Fastställd av Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys Inventering, identifi ering och analys av kommunens risker och sårbarheter. Ska revideras i september varje år. Fastställd av Kommunstyrelsen

25 7 Checklistor och mallar 7.1 Checklista Krisledning Kommunchefen eller dennes ställföreträdare är krisledningsgruppens chef och leder dess arbete.vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det dock räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning och information på fältet. I Krisledningsgruppen ingår: Kommunchef Sektorchef Teknik och service Sektorchef Social omsorg Informatör Administratör/dokumentatör Beroende på vad som hänt, förväntas hända eller vid hot om händelse kompletteras krisledningsgruppen med ytterligare kompetens och fl er personer/funktioner Ledningsgenomgång: Närvarokontroll Syfte Lägesbild Prognoser Väder Kritiska verksamheter/funktioner Informationsläge Medieläge Tillängliga resurser Inriktning av fortsatt arbete på kort och lång sikt Övriga frågor Nästa ledningsgenomgång 25

26 7.1.2 Åtgärdsförslag: Starta händelselogg Ansvarig: Starta upp kriskommunikationsplanens organisation. Intern och extern information förbereds. Omvärldsbevakning. Ansvarig: Se till att all teknisk utrustning fungerar. Ansvarig: Kontrollera sambandsläge (telefon, radio, IT, transporter) Ansvarig: Upprätta skiftlistor. Ansvarig: Kontakta räddningstjänsten angående samband via RAKEL. Ansvarig: Etablera kontakt med berörda organisationer och myndigheter. Kontakta länsstyrelsens TIB (tjänsteman i beredskap) via SOS Alarm. Ansvarig: Begär sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Ansvarig: Initiera särskilda insatser för psykologiskt och socialt omhändertagande (POSOM). Ansvarig: Följa och analysera det operativa läget i kommunen och baserat på detta sammanställa beslutsunderlag till krisledningsnämnden, samt genomföra erforderliga åtgärder. Ansvarig: Utvärdera händelsen: Ansvarig: 26

27 7.2 Dokumentation Loggbok för vidtagna åtgärder och beslut Datum: Dokumentatör: Tid Händelse Ansvarig Uppföljning 27