STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I

Transkript

1 STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I Statlig AKADEMISKA MILJÖER Analys av statens styrning för att tydliggöra universitetets förutsättningar, skyldigheter och möjligheter att bedriva samverkan och att verka för att nyttiggöra forskningsresultat. Universitetet - struktur Diskussion och analys om hur man på olika sätt kan involvera ledning, chefer och forskningsledare och få till stånd ett organisatoriskt ansvarstagande för samverkan och hur detta kan fördelas mellan olika aktörer. Universitetet - verksamhet Analys och utveckling av den operativa hanteringen av samverkan, framförallt utifrån forsknings- och innovationskontorets roll i hur universitetet kan stödja akademiska miljöer och hantera forskningsresultat i olika samverkansprocesser. Akademisk miljö Utveckling av processer och verktyg för att underlätta nyttiggörande av den akademiska miljöns kunskapstillgångar.

2 UTMANINGAR HUR JOBBAR VI MED SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE? Vad betyder det i konkreta termer att forskare/lärare, akademiska miljöer och universitetet som organisation skall samverka och verka för nyttiggörande?

3 ETT BRETT SYNSÄTT PÅ SAMVERKAN, NYTTIGGÖRANDE OCH INNOVATION

4 Fyra nyttiggörandelogiker AKADEMISKA MILJÖER ATT VERKA FÖR NYTTIGGÖRANDE för det strategiska och operativa arbetet i akademiska miljöer. för utvecklingen av universitetets organisatoriska förmåga. för utvärdering av universitetets samverkan

5 UTMANINGAR HUR FATTAR VI BESLUT??! Hur kan vi definiera kunskap som är diffus och svår att kommunicera och skapa ett tydligt beslutsunderlag som innefattar den kunskap och de resultat som genererats i forskningen.

6 BESLUTSFATTANDE: Fyra nyttiggörandelogiker för strategiskt beslutsfattande och operativ hantering av forskningsresultat och andra kunskapstillgångar i akademiska miljöer

7 AKADEMISKA MILJÖER SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE Vision: Vilka övergripande mål, värden etc. är viktiga för oss när vi skall nyttiggöra; exempelvis att bidra till demokratiskt och öppet samhälle, rättvisa icke diskriminering, hållbart samhälle, konkurrenskraft, tillväxt? Strategi: Vilken nyttiggörandelogik skall vi sträva efter för de specifika kunskapstillgångarna? Handlingsplan: Vilka konkreta aktiviteter skall vi genomföra och hur skall vi hantera kunskapstillgångarna? Riskutvärdering: Vilka risker och etiska utmaningar föreligger när det gäller hanteringen av kunskapstillgångarna?

8 A. STRATEGI Den akademiska miljön verkar för att kunskapen nyttiggörs genom att göra den så allmänt tillgänglig som möjligt. B. AKTIVITETER (HANDLINGSPLAN) Vetenskapligt tillgängliggörande Akademiska miljön tillgängliggör kunskap genom: publicering av vetenskapliga rapporter, böcker och artiklar konferensbidrag Utbildningsbaserat tillgängliggörande Akademiska miljön tillgängliggör kunskap genom: föreläsningar, seminarier läroböcker annat utbildningsmaterial Populärvetenskapligt tillgängliggörande Akademiska miljön tillgängliggör kunskap genom: populärvetenskapliga böcker debattartiklar och samhällsdialog information på hemsidor etc. inlägg i sociala medier vetenskaps-tv/radio C. HANTERING AV KUNSKAPSTILLGÅNGAR Kunskapstillgångar skall vara en del av public domain, utan immaterialrättsliga restriktioner. D. RISKPRÖVNING

9 A. STRATEGI Den akademiska miljön verkar för att kunskapen nyttiggörs genom att göra den tillgänglig och tillämpbar för avsedda avnämare. B. AKTIVITETER (HANDLINGSPLAN) Vetenskapligt tillgängliggörande Akademiska miljön överför kunskap genom: uppdragsforskning samverkansforskning verifiering av forskningsresultat Utbildningsbaserat tillgängliggörande Akademiska miljön överför kunskap genom: professionsutbildningar examensarbeten uppdragsutbildning handböcker, instruktioner, manualer etc. Projektbaserat tillgängliggörande Akademiska miljön överför kunskap genom utvecklingsprojekt partnerskap licensiering och konsulttjänst lobbying C. HANTERING AV KUNSKAPSTILLGÅNGAR Kunskapstillgångar hanteras som tillämpbart forskningsresultat. I den utsträckning det är erforderligt för nyttiggörande skall resultatet hanteras som patenterbart eller på annat sätt immaterialrättsligt skyddsbart resultat. D. RISKPRÖVNING

10 A. STRATEGI Den akademiska miljön verkar för att kunskapen nyttiggörs genom innovationsprojekt. B. AKTIVITETER (HANDLINGSPLAN) Akademiska miljön hanterar kunskap i projektform och utvecklar: sociala innovationer tjänsteinnovationer produktinnovation, såsom forskningsverktyg, diagnosverktyg etc. Företagsbaserad innovation Akademiska miljön bidrar till att det bildas företag som utvecklar och driver innovationsprojekt. C. HANTERING AV KUNSKAPSTILLGÅNGAR Kunskapstillgångar hanteras som kontrollerade idéer, vilka kan utvecklas som innovationer. Det är frågan om att paketera kunskapstillgångar för att sammantaget möjliggöra innovationsprocesser. Licensieringsbaserad innovation Akademiska miljön licensierar/överför kunskap till andra som driver innovationsprojekt D. RISKPRÖVNING

11 A. STRATEGI Den akademiska miljön verkar för att kunskapen nyttiggörs genom att göra den tillgänglig i öppna kontraktuella nätverk. B. AKTIVITETER (HANDLINGSPLAN) Forskningsdrivna nätverk Akademiska miljön deltar i och bidrar till: öppna databaser med forskningsresultat Industriella nätverk Akademiska miljön deltar i och bidrar till: öppna innovationsprocesser gemensamma standarder Industriella utvecklingskluster Allmänningar Akademiska miljön deltar i och bidrar till: öppen källkod-plattformar creative commons crowd-sourcing C. HANTERING AV KUNSKAPSTILLGÅNGAR Kunskapstillgångar hanteras som portföljer av bakgrundskunskap, projektresultat etc. i kontraktuellt baserade kunskapsplattformar. Plattformshanteringen innebär att det är mängder av kontrakt som måste hanteras för att möjliggöra och reglera öppenheten. D. RISKPRÖVNING

12 UTMANINGAR HUR SKAPAR VI UNDERLAG? För att fatta väl underbyggda beslut behöver vi förstå: 1. Vad har vi för kunskapstillgångar?! 2. Vilken potential har våra tillgångar? 3. Vad finns det för samverkans- och nyttiggörandemöjligheter? Förmåga : Den strategiska och operativa förmågan att hantera forskningsresultat som kunskapstillgångar.

13 ORGANISATORISK FÖRMÅGA: Fyra nyttiggörandelogiker att stimulera och hantera av universitetet som organisation.