Vårdhygien. Vårdhygien Uppsala län Vårdhygien. Sektionen för mikrobiologi och vårdhygien. Uppdrag och omfattning. Lokaler och utrustning

Transkript

1 Vårdhygien Vårdhygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska 2014 Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) God hygienisk standard är ett krav i hälso- och sjukvårdslagen och omfattar alla aspekter av vården Sektionen för mikrobiologi och vårdhygien Vårdhygien Uppsala län För att kunna erbjuda alla vårdtagare vård av god kvalitet med en god hygienisk standard måste vårdgivaren ha tillgång till vårdhygienisk kompetens Vårdhygienisk kompetens omfattas av - grundkunskap om vårdhygien hos all vårdpersonal - tillgång till vårdhygienisk expertis såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem Vårdhygien Direkt: Uppdrag och omfattning Lokaler och utrustning Medverka till att vårdgivare bedriver vård av god kvalitet - Utbildning - Handläggning av smittsam vårdtagare (telefon/besök) - Utveckling av vårdrutiner (lokala/nationella riktlinjer) - Ändamålsenliga lokaler/utrustning (bygg, upphandling) - Övervakning (magsjuka, resistenta bakterier mm) - Kartlägga epidemier & rekommendera åtgärder som hejdar/begränsar Kommun och Landsting i Uppsala län (kommunal vård och omsorg, sjukhus, primärvård, tandvård) BOV = god hygienisk standard Eget hygienutrymme Materialval Spol- och diskdesinfektorer Etc

2 Vårdhygienisk information/kontakt Vårdhygiens hemsida: Vårdrelaterad infektion (VRI) Infektion som drabbar vårdtagare eller vårdpersonal till följd av vård, undersökning eller behandling oavsett vårdgivare eller vårdform. - Diarré/vinterkräksjuka - Lunginflammation/influensa - Urinvägsinfektion - Sårinfektion - Sepsis r/t centrala infarter - Blodburen smitta Infektionsregistrering Era vårdtagare i riskzonen Slutenvård - Kommunal vård (kommunicerande kärl) Äldre Multisjuka Antibiotikabehandling Urinkateter Sår Infarter Kroniska sjukdomar Smittspridningsvägar Droppsmitta Droppsmitta Luftburen smitta, från huden Luftburen smitta, från luftvägarna Blodsmitta Direkt kontaktsmitta Hosta, nysning, kräkning, diarré Direkt Händer Kläder Föremål Tarmsmitta Indirekt kontaktsmitta 2

3 Luftburen smitta Direkt kontaktsmitta Beröringssmitta Vattkoppor Tuberkulos Infekterad hud Handslag och annan beröring hud mot hud eller slemhinna, kan överföra smitta Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via: händer kläder Tarmsmitta Smittämnen i avföringen når munnen via direkt eller indirekt kontakt, droppsmitta Förorenat vatten eller livsmedel kan orsaka sjukdom Bakterier: ex. salmonella, shigella, campylobacter, Clostridium difficile Virus: ex. calicivirus, rotavirus föremål Blodsmitta Stickskada Skärskada Blodstänk När det händer! Tvätta snarast med tvål och vatten, sedan rikligt med handdesinfektionsmedel. Kläm inte! Skölj med rikliga mängder NaCl eller vatten vid mun/ögonkontakt. Kontakt med arbetsledare. Kontakt med infektionsmottagning 2. tel: , 5628,

4 Virus -viktigaste smittämnet i vården Hepatit B virus (HBV) Hepatit C virus (HCV) HIV Hepatit B Inkubationstid: 2-6 mån Ca 5% utvecklar kronisk hepatit Ökad risk för levercirrhos samt levercancer Endast symtomatisk behandling finns Smittvägar: sexuell smitta via blod i.v. narkotikamissbruk mor - barn Vaccinationsprofylax Hepatit C Inkubationstid: 4 veckor till 4 månader I många fall få eller inga symtom alls Minst 50% utvecklar en kronisk hepatit Behandling finns Vaccin finns ej Smittvägar: blod/blodprodukter i.v. narkotikamissbruk okänd väg (smitta mor-barn samt sexuell smitta tycks vara liten) HIV = humant immunbrist virus Smittväg: 1. Sexuell 2. Blod 3. Mor-barn Inkubationstid och sjukdomsbild varierar Bromsmediciner förlängt överlevnadstiden Ingen känd smitta i vården i Sverige Vaccin finns ej Hiv - knoppande viruspartiklar (från humana lymfocyter) Foto: Kjell-Olof Hedlund Risk i relation till mängd Handskar skyddar 1. Infusion av blod/blodprodukt i blodkärl 2. Kanylstick och samtidig inj. av blod 3. Stick/skärskada från blodigt föremål 4. Blod på slemhinna eller skadad hud 5. Blod från omgivning till skadad hud Minskar smittrisken 46% vid stick från kanyl Minskar smittrisken 86% vid stick från suturnål Blod från kanylens utsida torkas av mot handsken Mast ST, Woodbine JD, Gerberding JL, J Infect Dis 1993: 168; Allt blod betraktas som smittsamt Rätt teknik aldrig skydd på använd utrustning Säker avfallshantering Rapportera & följ upp tillbud 4

5 Rätt stick-teknik! Stickskyddade produkter Använd ALLTID handskar. Lugnt och metodiskt. Sitt bekvämt, bra belysning. Ha allt material nära dig. Använd stickskyddade produkter. Avveckla stickande och skärande i punktionssäker behållare nära dig. För att undvika stickskador Ta reda på hur de fungerar! Upphandlas Risk för stickskador! Punktionssäker behållare nära dig Fyll endast till 2/3 Lagstiftning Ytdesinfektion vid blodspill Skydda dig mot smitta och andra skaderisker AFS 2005:1, 2012:7 Desinfektion så snart som möjligt Små mängder - Alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid Större mängder - Virkon eller Perform 5

6 Hantera allt blod som potentiellt smittsamt Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum Beta-laktamas Ex. hos Klebsiella pneumoniae eller E.coli VRE Vancomycin Resistent Enterokocker MRSA Staphyloccus aureus Vanlig omgivningsbakterie Periodvis bärarskap Orsakar sårinf., bölder, inf. i skelett och leder, ibland lunginflammation 6

7 Kolonisering med S.aureus 80% någon gång bärare i näsan 20% ständiga bärare i näsan näspetare oftare rikligt koloniserade ESBL - enzym som vissa tarmbakterier kan bilda Allt vanligare också i öppenvården Smittar via kontakt - främst indirekt, via vårdpersonalens händer, föremål utlandsvistelse via mat sjukvård VRE - vancomycinresistenta enterokocker Smittfri-förklaring? Tarmbakterie orsakar UVI, sårinf, blodförgiftning sätter sig fast i miljön -städning viktigt Vancomycin - viktigt ab för intensivvårdsavd. Anmälningspliktig och smittspårnings-pliktig MRSA Socialstyrelsens rekommendationer 3 negativa odlingar med minst 1 år mellan första och sista odlingen ansvarig läkare bedömer i samråd med smittskyddsläkaren ESBL och VRE nej Aktuella utbrott just nu: > 180 fall i Gävleborgs län 14 fall på Akademiska sjukhuset Vad finns att göra? Vad kan vi göra? Mål: att förebygga spridning inom vård och omsorg. Hur: Bryta smittvägar - Basala hygienrutiner!!! Screening, smittspårning, uppföljning 7

8 Screeningprogram Vårdtagare med multiresistenta bakterier Enkelrum med eget hygienutrymme rekommenderas Ska serveras mat, ej ta själv Kan äta i matsalen, men tillse att ev. sår har välfixerat förband Porslin och bestick ställs genast in i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt Vårdtagarens handhygien! Har ej tillträde till avdelningens kök eller annan lokal för mathantering Individuell bedömning! Besökare Rengöring och desinfektion God handhygien Har ej tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för mathantering Punktdesinfektion på tagytor med alkoholbaserat rengöringsmedel Torka golvet med allrengöringsmedel vid behov eller enligt rutin. Helst engångsmopp med rumsbunden städutrustning Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor förstahandsval I annat fall kemisk desinfektion med alkoholbaserat rengöringsmedel Tvätt och avfall Hjälpmedel och medicinskteknisk apparatur Rumsbunden tvättkorg/säck Tvätt i 60 grader Rumsbunden soppåse/säck Uribag, stomipåse, blöjor etc, kastas i separat soppåse som kastas direkt i brännbart hushållsavfall Uribags, stomipåsar etc ska tömmas innan de kastas Personbundna Rengöring / desinfektion mellan vårdtagarna Spol- och diskdesinfektor Går ej att rengöra? Kasta! 8

9 Undersökning och behandling Multiresistenta bakterier hindrar inte nödvändiga undersökningar och behandlingar! Även en person med multiresistenta bakterier har rätt till en vård med värdighet Meddela mottagande instans i förväg så att de kan vidta smittförebyggande åtgärder Risker för personal? Resistenta tarmbakterier: Personal sällan koloniserad Egen normalflora skyddar bra Kan störas vid antibiotikabehandling Basala hygienrutiner gott skydd Ingen provtagning om man inte varit patient enligt screeningprogrammet Provtagning personal MRSA: arbetat på sjukhus eller varit patient utomlands sista 6 månaderna vårdpersonal som har MRSA i familjen vid nyupptäckt vårdtagare - personal med hudlesioner spridning på vårdenhet - SME och vårdhygien avgör Du skall undvika att vårda vårdtagare med: Jobba om jag har MRSA? MRSA: Om du har: eksem sår andra kroniska hudlesioner Obs! Ingen fara för gravida! ESBL och VRE Inga restriktioner! Obs! Ingen fara för gravida! JA: utan riskfaktorer - läkare bedömer NEJ: Ska inte jobba vid hudlesioner, akut ÖLI, eller snuva relaterad till allergi Ska inte jobba vid pågående infektion med MRSA 9

10 Personal med MRSA Smittsamheten bedöms från fall till fall Hel hud och välinformerad= låg smittsamhet Infektionsmottagningen handlägger Basala hygienrutiner ska tillämpas i allt vårdnära arbete! Handdesinfektion Handdesinfektion Före och efter all kontakt med kunden Före rena arbetsmoment - ex. såromläggning, livsmedelshantering Efter avtagande av handskar Använd rikligt med handsprit, kupa handen och fyll gropen Se till att handspriten kommer åt överallt Gnid händerna tills de torkar Tvål och vatten??? God handhygien Tvätta händerna med tvål och vatten: När de är synbart smutsiga Efter toalettbesök Vid magsjuka Innan hantering av livsmedel Smutsiga händer Efter tvål & vatten Efter handdesinfektion 10

11 Smycken i vården? Inga långa naglar eller färgat nagellack Gula stafylokocker Tarmbakterier Arbetskläder Kortärmade Tvättas i 60 tvättas på arbetsplatsen eller på tvätteri Engångsplastförkläde/Skyddsrock Plastförklädet är engångs och slängs direkt Om skyddsrock krävs, använd helst engångs Bytes dagligen Hår och skägg Långt hår och skägg ska fästas upp Huvudduk ska fästas upp och tvättas dagligen. Fötter och golv Bakterier hamnar på golvet Virvlar vanligtvis inte upp Återförs inte från golv till kund Skoskydd utgör risk vid av och på Tänk på att inte flytta upp bakterierna på bord mm. 11

12 Basala hygienrutiner - SOSFS 2007:19 - revideras nu Exempel på annan lagstiftning inom det vårdhygieniska området Handhygien Skyddshandskar Skyddskläder Arbetskläder Ett grundläggande arbetssätt Smittskyddslagen SFS 2204:168 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2005:1 + tillägg 2012:7 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1990:18 Mät Era framgångar självskattning av bhr Arbetsplatsträff Regelbundet Feedback Rapportera till MAS Du är en förebild Alla kollegor, studenter, annan personal ser vad du gör Anhöriga och vårdtagare ser vad du gör Visa dina kollegor att basala hygienrutiner är en viktig del i arbetet med patientsäkerhet och kvalitet Bara genom att börja mäta, blir resultatet bättre! Det skapar en medvetenhet hos den som deltar Kaffe och Visirub Smittspridning Cl.difficile Vårdtagaren blir sjuk av sin egen tarmflora Indirekt kontaktsmitta (händer, föremål) Sporer från hud och sängkläder Utbrott finns dokumenterat Liten risk för vårdtagare utan antibiotikabehandling Liten risk för vårdpersonal (tarmflora skyddar) 12

13 Risk för infektion Symtom vid infektion Antibiotikabehandling Hög ålder Kronisk sjukdom (diabetiker) Nedsatt immunsystem Sjukhusvård Vattnig, illaluktande, blodtillblandad diarré Krampartade buksmärtor Feber Aptitlöshet Diagnos och provtagning Vård av insjuknad Toxinpåvisning i feces 1-10 ml feces Diarré enkelrum, egen toalett Basala hygienrutiner Handhygien Städning, rengöring, desinfektion Klorin diskuteras Artnr Inga restriktioner för symtomfria bärare Rengöring, desinfektion och förrådshantering Smittämnens överlevnad på rumsytor Herpesvirus Förkylningsvirus RS-virus HIV Hepatit B Tarmbakterier S. aureus MRSA 1 tim 2 tim 7 tim 2 dygn 6 mån 16 mån >7 dygn 7 mån 13

14 Survival on surfaces Results Systematic review 2006 Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Renhetsgrader Renhetsgrader inom vård Ren Höggradigt ren Steril Avser medicinteknisk utrustning och instrument Bibehålls fram till användning genom rätt hantering och förvaring Vad är rent? Uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska var för ögat synligt rena. Ex. ytor, vissa hjälpmedel, blodtrycksmanschett etc. Mekanisk rengöring = Handkraft Rengöringsmedel och vatten tar bort det mesta av smutsen och kan minska mikroorganismer på ytan till 1 femtedel. Tillräckligt för det mesta! Städrutiner Krav vid upphandling Rätt metoder Rätt material Frekvens Städutbildning Punktdesinfektion

15 Definitioner Sterilt: högst 1 mikroorganism på en miljon artiklar Höggradigt rent: 1 mikroorganism på 1000 artiklar (ex.pincett, skålar) eller per produkt ( ex. per kompress) samt fria från sjukdomsalstrande mikroorg. Höggradigt rent Vid beröring med skadad hud och slemhinnor När föremål och ytor haft kontakt med kroppsvätskor Desinfektion snarast spol-eller diskdesinfektor kemisk desinfektion Spoldesinfektor Tömma ur, spola ner och desinfektera Bäcken, urinflaskor, handfat, hinkar Avkalkas 1 gång/månad Kontrollera diskmedlet Funktiontestas 1 gång/år Diskdesinfektor Har inget stort avlopp = Ingen nedspolning av smuts Programmet tar ca min Desinfekterar instrument och annat material som varit i kontakt med blod, slemhinnor, sårsekret etc Kontrolleras varje dag (igentäppt?disk- och sköljmedel?) Kemisk desinfektion av instrument Rengör under vattenytan med rengöringsmedel Torka Lägg i alkoholbaserat des.medel med tensid minst 10 minuter alternativt torka av flödigt Låt torka ordentligt Förvara i låda med lock Höggradigt rena i ca 1 vecka Kemisk desinfektion - ytor Punktdesinfektion - rikligt med medel på torkduk av papper, gnugga ytan Inga sprayflaskor! I originalförpackning Alkholbaserat med tensid Inverkningstid: så länge ytan är fuktig - när torrt = avslutat 15

16 Clostridium difficile Förrådshantering och transport av produkter med specificerad renhetsgrad Sporbildande bakterie (människor och djur) Toxinbildande (kraftigt påverkad tarm) Påvisas hos 2% av alla friska vuxna Högre andel hos små barn och åldringar Förpackning,förrådshantering och hantering ska säkerställa att kvaliteten hos produkten bibehålles fram till den boende. Transportförpackning Produktförpackning (pfp) är en skyddande förpackning för den enskilda produkten. Bruten produktförpackning för steril produkt skall ej kunna återförslutas. Avdelningsförpackning (afp) är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag. Transportförpackning (tfp) är ett samlande och skyddande emballage under transport av avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackning Transportförpackningar av wellpapp tillverkas av återvinningspapper och kan innehålla stora mängder mögelsporer. Avemballering Ska ske i särskilt utrymme för avemballering eller utanför avdelningen Ska utföras så att förorening av avdelnings- och produktförpackningar undviks. Skyddskläder och handhygien 16

17 Avdelningsförpackning Produkterna ska förvaras i sina avdelningsförpackningar Sterila produkter placeras så de äldsta hamnar längst fram Produktförpackning Ska hanteras så lite som möjligt Produktförpackning tagen ur sin ursprungsförpackning har kortare hållbarhetstid Förrådshantering Produkterna förvaras separerade utifrån renhetsgrad Skyddas mot fukt, damm och direkt solljus Får inte förvaras på golvet Hanteras med desinfekterade händer Utse förrådsansvarig Hyllor torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid t.ex. DAX Ytdes Plus Närförråd Ska finnas rutin för rengöring och översyn Ej stort lager Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet Omläggning Stick- o omläggnings väska/låda????? Hur gör ni idag??? 17

18 Förvaring av höggradigt rent och sterilt material Skyddas från direkt solljus, fukt och damm Inget onödigt plock av personalhänder Förvaras åtskilda i skåp med dörrar Ha inga stora förråd hemma En ansvarig Inga kartonger på golvet Hemma hos vårdtagare Hanteringen lika viktig Desinfekterade händer Vid regelbundna behandlingar -ha en grundutrustning hos vårdtagaren (handsprit, handskar, plastförkläde) Förråd hos vårdtagare Plastlåda med lock Material för ca 1 vecka i plastpåsar Hanteras med spritade händer Använt material får ej läggas tillbaka Rengör lådan 1 gång/månad Inget material på golvet Ren rutin Såren rengörs med kroppsvarmt nyupptappat kranvatten Höggradigt rena instrument Höggradigt rena förband Behåll det rena rent och skilj det smutsiga från det rena = aseptik Avveckla det använda materialet säkert Höggradigt rena förbandsmaterial Multiförpackning Renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till patienten Desinfekterade händer eller plockpeang/pincett används till att ta ur multiförpackningar Förpackningen återförsluts noggrant mellan användningarna Sårodling - hur? Rengör såret före odling! Ta sårodlingen alldeles innanför sårkanten eller djupt i sårbotten Skicka helst provet direkt (förvaras max 1 dygn i kyl) 18

19 På odlingsremissen Har vårdtagaren några besvär? Hur svår är infektionen? Var sitter infektionen? Vad behandlas vårdtagaren med? (cyto, ab, strålning etc) Underliggande sjukdomar? (diabetes, ab-allergier, immunbrist etc) Vårdats utomlands eller bärare av MRB? Hygienombud Verksamhetens länk till vårdhygien Bidrar till ökad medvetenhet i verksamheten Sprider kunskap om vårdhygien Förebild för medarbetare Bidrar till kvalitetssäkring av olika processer (t.ex. basal hygien/spoldesinfektorer) Bidrar till utveckling av verksamheten Intresserad - aktiv - egen utbildning - tid Gäller alla typer av odlingar Calicivirus - vinterkräksjuka Varför så smittsamt? Kräkning, diarré, buksmärtor Fekal-oral, direkt/indirekt kontakt, droppsmitta Inkubationstid: 1-2 dygn. Kortvarigt förlopp (1-5 dygn) Smittämnet: finns milj. virus i 1g avföring krävs endast st virus för att bli sjuk! Genomgången sjukdom ger inte immunitet - kan återinsjukna under samma säsong Svårt att desinfektera Handhygien! Hantering Kontakta vårdhygien redan vid första misstänkta fallet Går det att begränsa antal personal hos den sjuka? Arbetskläder? Skyddskläder, munskydd och handskar! Smitta hos vårdtagaren Smittsamt 24 timmar efter sista symtom Inkuberade? (delat rum eller går inte att isolera) då gäller 48 timmar + HANDTVÄTT!!! 19

20 Personal med symtom Gå hem, stanna hemma! Symtomfri + 1 dygn Undvik livsmedelshantering i 48 timmar Bakteriellt? (förhållningsregler från behandlande läkare) Personal i tjänst Basala hygienrutiner + handtvätt Gå ej mellan olika kunder Gäller alla - dag som natt Nyckelpersoner börjar hos friska och avslutar dagen hos sjuka Byt kläder Använd skyddsutrustning Flytande tvål och pappershanddukar hos kunden Livsmedelshantering Utse köksa som inte deltar i vården Städa kyl och frys, kasta livsmedel Ingen buffé till boende eller personal All mat serveras på rummet Handtvätt före måltid Glöm ej chokladasken! Calicivirus -svårt att desinfektera VIKTIGT med mekanisk rengöring - motståndskraftigt mot desinfektionsmedel Klorin vid slutstäd rekommenderas VIKTIGT med ordentlig handtvätt med noggrann avtorkning samt sedvanlig handdesinfektion! Punktdesinfektion och städning Handläggningsprogram Kräkning/avföring torkas upp med alkoholbaserat rengöringsmedel Städa golv med rengöringsmedel Storstäda toaletterna (erfarenhet) Torka toalettsitsar/kranar/handtag mm med alkoholbaserat rengöringsmedel Slutstäda med Klorin efter utbrottets slut 20

21 Tack för att ni lyssnat 21