Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö
Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning AAT-registret Uppföljning av personer med svår (PiZZ) och måttlig (PiSZ) AAT-brist som upptäcktes vid födelsen under 1972-74 Behandling av AAT-brist Tidigare behandlingsstudier av AAT-brist Ny behandlingsstudie
Hur bildas AAT? AAT bildas huvudsakligen i levern, utsöndras i blodet och cirkulerar till alla organ, bland annat till lungvävnad. AAT Det finns >100 olika ärftliga varianter av AAT AAT:s viktigaste uppgift är att skydda lungvävnad mot nedbrytning
AAT-halt och risk för emfysem vid de viktigaste AAT-anlagen Anlag AAT-halt (% av normal nivå) Risk för KOL/emfysem MM 100% Normal MZ 70 90% Osäker SZ 40 60% Lätt ökad ZZ 10 30% Kraftigt ökad 00 (null null) 0% Mycket kraftigt ökad 0 ( null ) - anlaget kan förekomma i kombination med de andra anlagen, t.ex. M0, S0, Z0. Då är AAT-halten lägre än vid vid MM, SS och ZZ
Varför AAT-brist, emfysemrisk och risk för leversjukdom? Vid Z variant utsöndras endast 10-15% av AAT från levern ut i blodet AAT-brist försämrat skydd i lungvävnad ökad risk för emfysemutveckling
Det svenska AAT-registret Startades 1991 Alla vuxna (>18 år) med svår AAT-brist (PiZZ) från hela Sverige tillfrågas om deltagande Registret kontaktar den behandlande läkaren som frågar patienten om han/hon vill delta Rökvanor, yrke, symtom, diagnoser, lung- och leverfunktion rapporteras vid anmälan Uppföljning vartannat år
AAT-registret Antal patienter per uppföljning 1800 1600 1553 1400 1200 1000 800 600 1227 1032 815 611 606 400 356 311 230 166 200 0 102 46 25 8 1 Incl 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Överlevnad vid AAT-brist Om man aldrig röker och får diagnosen vid hälsoundersökning är livslängden samma som hos svensk befolkning i genomsnitt Lungtransplantation förbättrar överlevnaden hos svårt lungsjuka
AAT-registret toppen av ett isberg 20% av all vuxna PiZZindivider i Sverige 80% Symtom? Hälsotillstånd?
Uppföljning av personer med AATbrist som upptäcktes vid födelsen 1972-74
Hur startade studien? Blodprov för AAT-analys på alla nyfödda barn i Sverige mellan november 1972 och september 1974. Sverige är det enda landet i världen som har undersökt alla nyfödda barn avseende AAT-brist.
Resultat av provtagningen 200 000 barn undersöktes med följande resultat 129 barn med svår AAT-brist (PiZZ): Cirka 1 av 1600 personer i Sverige har svår brist (PiZZ) 55 barn med måttlig AAT-brist (PiSZ) Gruppen följs upp regelbundet
Resultat från 34-årskontrollen Leverproverna (blodprov) väsentligen normala De som har rökt har tidiga tecken på emfysem på datortomografi Sämre livskvalitet hos rökare jämfört med icke rökare (både hos bristindivider och friska kontroller)
Resultat från 38-årskontrollen Leverproverna (blodprov) väsentligen normala Resultat av lungfunktion är under analys
Uppföljning vid 42 års ålder startar våren 2015 Alla personer med svår (PiZZ) och måttlig (PiSZ) brist tillfrågas om deltagande: Haparanda att besvara frågeformulär att komma till läkarbesök till Malmö med spirometri, blodprov (leverfunktion) och datortomografi eller göra spirometri och lämna blodprov på hemsjukhuset Malmö Stockholm
Behandlingsstudier av svår AAT-brist (PiZZ) För att visa effekt av ett läkemedel måste studien vara randomiserad och dubbelblind: Randomiserad studie: patienten lottas till behandling med antingen aktivt läkemedel (AAT) eller placebo (overksamt läkemedel) Dubbelblind: varken patienten eller läkaren vet vilken behandling patienten får Sverige har deltagit i fyra dubbelblinda randomiserade behandlingsstudier
Fyra randomiserade, dubbelblinda studier om behandling av lungsjukdomen vid AATbrist A-vitamin-studie A-vitamin eller placebo KAMADA-studien Inhalerat AAT eller placebo Exactle-studien Prolastina eller placebo RAPID-studien Zemaira eller placebo
A-vitamin-studien Tablett som liknar A-vitamin eller placebo Syfte: att bilda ny lungvävnad hos patienter med emfysem Behandling under ett år Ingen effekt kunde påvisas
KAMADA-studien Inhalerat AAT eller placebo Behandling två gånger dagligen under ett år Syfte: att minska antalet försämringsperioder Ingen effekt kunde påvisas
Exactle-studie Prolastina eller Placebo Behandling som intravenöst dropp en gång i veckan i 2 år Viss effekt på förlust av lungvävnad på datortomografi Ingen effekt på någon annan parameter (lungfunktion, antalet försämringsperioder, livskvalitet)
RAPID-studien Zemaira eller placebo Behandling som intravenöst dropp en gång i veckan i 2 år Viss effekt på förlust av lungvävnad på datortomografi Ingen effekt på någon annan parameter (lungfunktion, antalet försämringsperioder, livskvalitet)
Förlust av lungvävnad i RAPID-studien
Ny studie: SPARTA-studie Två olika doseringar av AAT eller placebo Syfte Att jämföra effekten på emfysemutveckling av två olika doseringar av Prolastin C och placebo Effektmått: Förlust av lungvävnad på datortomografi Behandling: Intravenöst dropp en gång i veckan i tre år Tillåtet att hoppa över behandling högst 10 gånger per år, max 4 veckor i sträck Efter tre år: Behandling med aktivt läkemedel i två år (ordinarie dos)
SPARTA-studie Två studiecentra i Sverige: Stockholm Malmö med behandling i Malmö eller Göteborg Intresserad? Kontakta AAT-registret eller studieansvariga i Stockholm
SPARTA-studie Hur går studien till? Screening = första besöket på sjukhuset (Malmö eller Stockholm): Patienten och läkaren skriver under samtycket Läkarbesök med genomgång av sjukhistoria, för att bedöma om patienter uppfyller kriterierna för att delta Andningsprov (spirometri) Blodprover Datortomografi
SPARTA-studie Randomiseringsbesök (lottning) Malmö eller Stockholm 2-3 veckor efter screening Tre alternativ: Normal dos (60 mg/kg) Dubbel dos (120 mg/kg) Placebo (overksamt läkemdel) Dubbelblint: varken patienten eller de studieansvariga vet vilken behandling patienten får
SPARTA-studie Vem kan delta i studien? Patienter med svår AAT-brist (PiZZ) med nedsatt lungfunktion (FEV 1 ) 30-80% av förväntat värde Emfysem på datortomografi
SPARTA-studie Vem kan inte vara med? Rökare (rökstopp för minst ett år före deltagande) Lungtransplantation eller väntelista till transplantation Lungoperation under de senaste två åren Kvinnor som är gravida eller ammar Kvinnor (män med partner) före övergångsåldern utan adekvat preventivmedel
Kontakt med AAT-registret och studierna Kontakt för deltagande Telefon till studiesköterskorna: 040-33 75 74 Telefon till AAT-registret: 040-33 30 63 E-post: eeva.piitulainen@med.lu.se
Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av AAT-brist är att aldrig (börja) röka! De flesta icke rökare blir aldrig sjuka
Behandling av AAT-brist Sedvanlig behandling för KOL Vaccination mot influensa och lunginflammation Antibiotika vid luftvägsinfektioner Kontinuerligt O2 vid kronisk syrebrist Endobronkiella ventiler hos noga utvalda patienter
Datortomografi före endobronkiella ventiler
Datortomografi efter endobronkiella ventiler
Behandling av AAT-brist Lungtransplantation vid svår sjukdom Levertransplantation vid leversvikt
Tack för uppmärksamheten!