Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.

FÖRORD Kommunfullmäktiges beredning för samhällsbyggnadsfrågor, samhällsbyggnadsberedningen, har tagit initiativ till att arbeta fram politiska viljeinriktningar för bostadsförsörjningen. Fram till avregleringen av bostadssektorn under 1990-talet hade kommunerna tydliga regler att följa när det gällde bostadsplanering, främst genom den statliga bostadsfinansieringen med kommunal borgen. Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering. Med Bostadspolitiska mål och riktlinjer som redskap tar Härryda kommun ett övergripande ansvar för bostadsförsörjningen. Målen anger inriktning och ambitionsnivå och riktlinjerna visar hur förvaltningen skall arbeta för att målen ska kunna uppnås. Mölnlycke i januari 2001 Ingemar Johansson Beredningsledare Ing-Marie Samuelsson Vice beredningsledare 1(12)

INNEHÅLL BESLUTSDEL Härryda kommuns bostadspolitiska mål. 3 Hur ska målen och riktlinjerna användas?. 4 Styrning och planering Uppföljning och utvärdering Riktlinjer för arbetet med bostadsförsörjning.. 5 INFORMATIONSDEL Hur vill Härrydaborna leva och bo?.. 8 Ålder och livssituation styr uppfattningen Nya trender i boendet Vilka möjligheter har kommunen att styra?.. 9 Från statlig reglering till marknadsstyrning Markförsörjning Förutsättningar vid bostadsplanering. 10 Aktuell lagstiftning Lokala förutsättningar Estetisk kvalitet och god arkitektur Ny bostadsmarknad med starka aktörer. 11 Intressenter Flyttströmmar Efterfrågan på bostäder i Göteborgsregionen Befolkningstillväxt i Härryda kommun.... 12 Befolkningsprognos Omvandlingsområden Ströbebyggelse 2(12)

Litet bo jag sätta vill, gård med trädgårdstäppa till. Liten åker till att grava, vill jag uppå landet hava. Huset utan vank och brist fyra rum och förstukvist sjöng eleverna i landets skolor under första delen av 1900-talet. Önskan om att få en egen bostad blev för många bara en dröm på den tiden. Numera betraktas det som en grundläggande social rättighet att ha en egen bostad. Kommunerna är idag skyldiga att planera för bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för alla invånare att få bo i goda bostäder. HÄRRYDA KOMMUNS BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunen skall ha en framskjuten position i regionen när det gäller utveckling av attraktiva bostadsområden. Kommunen skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Kommunens boendemiljö skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. 3(12)

HUR SKA MÅLEN OCH RIKTLINJERNA ANVÄNDAS? Styrning och planering De bostadspolitiska målen och riktlinjerna skall vara styrande för arbetet med kommunens bostadsförsörjning. Bostadsförsörjning är en löpande planeringsprocess där förutsättningarna varierar från tid till annan till följd av bland annat statliga regleringar och konjunktursvängningar. De bostadspolitiska målen är av övergripande karaktär och skall gälla oavsett omvärldens svängningar. Kommunens möjligheter att styra inom området är begränsade och som en följd av det har ingen tidpunkt kunnat sättas för när målen ska uppnås. Uppföljning och utvärdering För vart och ett av de bostadspolitiska målen har det tagits fram riktlinjer. Med dessa fokuseras bostadspolitiken på väsentliga områden och visar hur förvaltningen skall arbeta för att målen skall kunna uppnås. Förvaltningens uppföljning och redovisning av arbetet med riktlinjerna är ett viktigt underlag för den politiska utvärderingen. Uppföljning och utvärdering av Bostadspolitiska mål och riktlinjer skall göras årsvis. 4(12)

RIKTLINJER FÖR ARBETET MED BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN För vart och ett av de bostadspolitiska målen för Härryda kommun redovisas de riktlinjer som tagits fram för det praktiska arbetet. Mål Kommunen skall ha en framskjuten position i regionen när det gäller utveckling av attraktiva bostadsområden. Fokus på Riktlinjer: Kommunen - Genom egna initiativ marknadsföra kommunen som en attraktiv bostadskommun. Kommundelarna - Göra det möjligt att få en avvägd utbyggnad av bostäder i de olika kommundelarna. Infrastruktur - Verka för att bostadsbyggandet skall ske i den takt att övrig utveckling av infrastruktur kan planeras utan oförutsedda trappstegseffekter som följd. Planberedskap - Genom fördjupade översiktsplaner och program ha en god planberedskap för att ge förutsättningar för utbyggnad av bostäder, omsorg och service. Teknik - Ta hänsyn till ny teknik vid planering av bostadsområden t.ex. inom IT-området. Kollektivtrafik - Sträva efter att lokalisera tillkommande bostadsområden i anslutning till kollektivtrafik. Arkitektur - Verka för att arkitekturen i bostadsområden håller en hög kvalitet. Naturliga förutsättningar - Sträva efter att de naturliga förutsättningarna såsom vegetation, nivåskillnader och vatten tas till vara vid planering av nya områden. Byggklar mark - Genom en aktiv markpolitik tillhandahålla byggklar mark för bostäder i de olika kommundelarna. Intressenter - Sträva efter att skapa goda förutsättningar för bostadsförsörjning som stimulerar intressenternas byggvilja. 5(12)

Mål Kommunen skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Fokus på Miljö- och kretsloppsanpassning Riktlinjer: - Verka för att utveckling sker på ett miljö och kretsloppsanpassat sätt för att skapa en god livsmiljö. Energi - Tillse att de Energipolitiska målen följs vid planering av bostadsutbyggnad. Närservice - Verka för att det i eller i närheten av nya bostadsområden skall finnas närservice såsom närbutik. Kommunal service - Sträva efter att kommunal service, såsom förskola och skola, skall utvecklas i takt med bostadsbyggandet. Utbud - Verka för att det i skall finnas ett varierat utbud av bostäder såsom lägenheter, radhus och villor. Upplåtelseformer Lägenhetsstorlekar - Verka för att det i kommunen skall finnas en blandning av upplåtelseformer såsom bostadsrätt, hyresrätt och eget ägande. - Verka för att ett varierat utbud av lägenhetsstorlekar. Hälsa och säkerhet - Verka för att bostadsbyggandet sker med höga krav på inre och yttre miljö för boendes hälsa och säkerhet. Särskilt boende - Sträva efter att tillgodose behovet av särskilt boende för olika grupper i samhället (äldre, handikappade) 6(12)

Mål Kommunens boendemiljö skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Fokus på Riktlinjer: Gemenskap och sammanhållning - Sträva efter att det inom bostadsområden finns gemensamma mötesplatser såsom lokaler och grönytor för att bidra till gemenskap och social sammanhållning. Trygghet - Verka för att bostadsområden planeras så att de boende kan känna trygghet och säkerhet. Naturområden - Verka för att det skall finnas en naturlig och trygg kontakt mellan bostadsområden och natur/grönområden. Befintliga områden - Värna om att god boendemiljö skall bevaras i befintliga bostadsområden. Anpassning till orten - Sträva efter att storleken på nya bostadsområden anpassas till respektive orts förutsättningarna, så att de boende skall smälta in och känna delaktighet. Åldersgrupper och livssituationer - Verka för att tillgodose bostadsbehovet för alla åldersgrupper och vid olika livssituationer, t.ex. för ungdomar, äldre och handikappade. Segregation - Sträva efter att motverka segregation i boendet. Påverkansmöjlighet - Verka för att boende skall känna ansvar för sin boendemiljö och ha möjlighet att påverka den. 7(12)

- Informationsdel HUR VILL HÄRRYDABORNA LEVA OCH BO? Ålder och livssituation styr uppfattningen Invånarna i kommunen har, bland annat beroende på ålder och livssituation, olika uppfattningar om hur morgondagens bostadsområden ska se. Vad vill exempelvis 20-åringen som flyttar hemifrån ha för slags bostad och vad söker 80-åringen som just blivit ensamstående som alternativ till sin stora villa? Ungdomarna är en grupp, som idag inte flyttar hemifrån lika tidigt som tidigare. De vill ofta resa, pröva olika arbeten och studera såväl inom Sverige som utomlands innan de etablerar sig. Önskan om en egen bostad får därför vänta. En annan förklaring till att ungdomar inte flyttar till egen bostad är att de har svårt att hitta någon. Andelen smålägenheter har minskat och kostnadsnivån på befintliga bostäder är ofta för hög för denna grupp. Äldre människor söker sig, liksom ungdomarna, ofta till mindre bostäder i centrala lägen men med krav på speciella kvaliteter. Tillgången till service, kommunikation och kultur är viktiga för denna målgrupp. Kommunen skall i sin planering ta hänsyn till olika gruppers behov och önskemål och försöka tillgodose dem. Nya trender i boendet Samhället förändras snabbt och i takt med det ställs det nya krav på boendet. Trender att ta hänsyn till i planeringen är: - teknisk utveckling med IT- arbete och studier i bostaden - nya familjekonstellationer, samlevnadsformer och arbetsvillkor - gamla och sjukas önskan om att bo kvar i sin bostad - boendes krav på påverkansmöjlighet och inflytande på boende och service - småföretagares behov av att etablera sig i eller i anslutning till bostadsområdet. 8(12)

- Informationsdel VILKA MÖJLIGHETER HAR KOMMUNEN ATT STYRA? Från statlig reglering till marknadsstyrning Det har under 1990-talet skett en förskjutning från samhällets inflytande över bostadsutvecklingen till ett läge då efterfrågan styr från statlig reglering till marknadsstyrning. Kommunens möjlighet att styra bostadsutvecklingen har som en följd av detta minskat. Kommunens största möjligheter att påverka byggandet ger idag plan- och bygglagens regler med det så kallade planmonopolet. Kort kan man säga att genom planläggning kan man styra byggandet, men för att planerna skall genomföras måste det finnas en efterfrågan på bostäder. Det räcker inte heller med att det finns en efterfrågan utan det måste också finnas ett starkt intresse hos byggherrar och finansiärer att bygga - det byggs inte om det inte finns ekonomi i byggandet. En följd av detta är att det idag knappast byggs några hyresrätter i landet förutom i mycket attraktiva lägen. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunen styr utvecklingen främst genom: - Planmonopolet - Att ha en god markberedskap En attraktiv bostadsmiljö gör kommunen intressant och stimulerar byggherrar och finansiärer att bygga i kommunen. Tomter i attraktiva områden, en utbyggd kommunal service, vägnät och närhet till kollektivtrafik är viktiga faktorer när intressenterna värderar boendemiljön. Markförsörjning Om kommunen själv äger den mark som skall exploateras, ökar möjligheterna att påverka inriktningen på bostadsproduktionen och också takten på den. Det är därför viktigt att kommunen vid sidan av sin långsiktiga bostadsplanering har ett aktuellt program för markförvärv att arbeta efter. En god framförhållning när det gäller kommunalägd mark ger kommunen bättre förutsättningar att styra bostadsplaneringen till önskad utveckling. 9(12)

- Informationsdel FÖRUTSÄTTNINGAR VID BOSTADSPLANERING Aktuell lagstiftning Regeringen har i en bostadspolitisk proposition (2000/01:26) föreslagit en ny bostadsförsörjningslag att träda i kraft i januari 2001. Förslaget innebär i korthet att varje kommun är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder. Kommunfullmäktige skall enligt lagförslaget anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Den nya lagen kommer inte att innebära någon förändring för kommuner som redan i dag har en plan för bostadsförsörjningen, som är behandlad i fullmäktige. Förslaget innebär också att kommunen skall, om det behövs, inrätta en bostadsförmedling. Lokala förutsättningar Det viktigaste dokumentet att ta hänsyn till i den kommunala planeringen är aktuell översiktsplan med de förutsättningar för utveckling av bostäder och annat ändamål som denna ger. Vid sidan av denna skall andra lokala målsättningar följas såsom Miljöpolicy och Energipolitiska mål. I förutsättningarna för översiktsplanen för Härryda kommun rekommenderas företrädelsevis låg bebyggelse och marknära boende vid bostadsplaneringen, med undantag för Mölnlycke och Landvetter centrum där högre byggnader kan tillåtas. Estetisk kvalitet och god arkitektur Boendemiljön i Härryda kommun ska vara stimulerande, estetiskt tilltalande och i harmoni med landskapet och kulturmiljön i övrigt. Det skall i planeringen ställas höga krav på estetiska värden och god arkitektur. Konstnärlig utsmyckning av bostadsområden spelar en stor roll för den estetiska upplevelsen och ger karaktär åt boendemiljön och skall beaktas vid planering. 10(12)

- Informationsdel NY BOSTADSMARKNAD MED STARKA AKTÖRER Bostadsmarknaden har förändrats sedan 1990-talets avreglering och det råder nu ett nytt läge där marknadskrafterna styr. Intressenter Byggherrar söker idag attraktiva områden och miljöer att exploatera. För att en bostadsproduktion skall kunna genomföras, behövs förutom byggherrarnas intresse också en ekonomisk bärighet. Den stora intressenten, vid sidan om byggherrar och finansiärer, är kunden. Kundperspektivet är viktigt och kommunen skall därför hålla sig informerad om olika kundgruppers behov och önskemål om bostadsutveckling. Kommunen skall skapa de förutsättningar som behövs för att attrahera bostadsmarknaden och möta såväl byggentreprenörers, finansinstituts som de boendes krav. Flyttströmmar Det sker sedan länge en inflyttning till Göteborgsregionens och till andra storstadsområden. Flyttströmmar sker också i motsatt riktning från storstadsområden och till kommuner med attraktiva boendemiljöer. Ungdomar som flyttar till universitet- och högskoleorter under studietiden flyttar som exempel efter några år ofta tillbaka till hemkommunen. Kommunen strävar, genom ett bostadsutbud som kan attrahera olika åldersgrupper, efter att behålla invånarna. Trots detta kan vissa flyttströmmar som hör till olika åldrar- och livssituationer inte alltid förhindras. Efterfrågan på bostäder i Göteborgsregionen Efterfrågan på bostäder är stor i Göteborgsregionen och trots att det sker ombyggnader av befintligt bostadsbestånd, krävs nyproduktion. I Härryda kommun är också efterfrågan stor på nya bostäder. 11(12) 2002-08-05

- Informationsdel BEFOLKNINGSTILLVÄXT I HÄRRYDA KOMMUN Genom planmonopolet kan kommunen bromsa utbyggnaden i kommunen men man kan däremot inte skynda på den om inte det finns någon efterfrågan. Befolkningsprognos I förutsättningarna till kommunens översiktsplan anges en förväntad utbyggnadstakt för åren 2000-2005 med 100 200 lägenheter per år. Enligt befolkningsprognos för åren 2000-2009 kommer med dessa förutsättningar invånarantalet i kommunen att stiga successivt från 30.000 år 2000 och till drygt 32.500 invånare i slutet av perioden. Kommunens planering på andra områden måste löpa parallellt med bostadsutvecklingen. Infrastrukturen skall kunna planeras och byggas ut utan oplanerade trappstegsutbyggnader som följd. Omvandlingsområden I kommunens fritidshusområden pågår det fortlöpande en omvandling av fritidshus till helårsbostäder. I vissa av dessa områden, så kallade omvandlingsområden, har kommunen styrt utvecklingen genom att få till stånd VA-upprustningar. Permanentning av boendet sker också utanför dessa omvandlingsområden och bidrar till tillkomsten av nya bostäder i kommunen. Kommunen kan inte förhindra eller styra den utveckling, som en övergång från fritidsboende till permanentboende innebär. Ströbebyggelse Varje år tillkommer ett mindre antal bostäder utanför detaljplanelagda områden, så kallad ströbebyggelse. Det kan gälla tillskapande av ny byggrätt för generationsväxling på skogsoch jordbruksmark men också annan förtätning av områden. Tillkomst av nya bostäder genom ströbebyggelse skall prövas mot riktlinjer i översiktsplanen och allmänna regler i plan- och bygglagen, så kallad lokaliseringsprövning. 12(12) 2002-08-05