Novus Opinion Sveriges viktigaste kunskapsspridare Hur skaffar sig svenskarna nya fakta och nya kunskaper? Arne Modig Viktor Wemminger 2009-10-19 1
Sveriges viktigaste kunskapsspridare En undersökning om hur svenskarna skaffar sig nya fakta och nya kunskaper Frågeställningar: Vad är det bästa med kunskap? Inom vilka områden har man behov av bättre kunskaper? Vart vänder man sig om man behöver nya kunskaper? I vilka situationer lär man sig nya saker? Hur många kan beskriva situationer där man plötsligt får nya insikter? Vilka medier är bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper? Vilka offentliga personer är bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper? Hur använder man sociala medier? 2
En brett upplagd undersökning i två steg Förstudie: Vi ställde öppna frågor där de intervjuade själv fick ange vart man vänder sig när man behöver nya kunskaper, vilka medier och offentliga personer man tycker är bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper etc. Dessa svar, med de intervjuades egna förslag, användes sedan som underlag för att konstruera frågorna till huvudundersökningen. Huvudundersökningen: Förstudien användes som underlag för att lägga upp en bred undersökning riktad till svenskarna om hur de ser på kunskaper, kunskapsinhämtning och kunskapsspridning. De förteckningar med svarsalternativ, listor över medier och offentliga personer som presenteras i denna rapport bygger således på svenska folkets egna förslag. 3
Genomförande Undersökningen har genomförts av Novus Opinion under september 2009. Förstudien genomfördes i början av september och huvudundersökningen 24 till 29 september. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus Opinion webbpanel. Webbpanelen täcker åldergrupperna från 16 år till ca 70 år. Urvalet är gjort så att fördelning på region, kön och ålder är densamma som för befolkningen i sin helhet. Förstudien omfattar 500 intervjuer och huvudundersökningen 1000 intervjuer. 4
Vad är det bästa med kunskap? 5
Det bästa med kunskap är den personliga tillfredsställelsen Nästan nio av tio svenskar tycker att det bästa med kunskap är den personliga tillfredsställelse det ger. Men många (6 av 10) tycker också att det handlar om att man får bättre möjligheter att tillvarata sin egna intressen. Fyra av tio tycker det ger inflytande. Det är bara mindre grupper som anser att det bästa med kunskaper är att det ger status eller att man få mer betalt. Kvinnor och män Män tycker oftare än kvinnor att kunskaper ger övertag i diskussioner. Kvinnor anser oftare att kunskaper ger personlig tillfredsställelse resp att man får bättre möjligheter att tillvarata sina intressen. Unga Unga människor tycker betydligt oftare än de äldre och etablerade svenskar att kunskaper ger inflytande. Men de unga anser också betydligt oftare än äldre att kunskaper ger status och mer betalt. Man kan också notera att unga oftare anser att kunskaper ger övertag i diskussioner. Högutbildade Högutbildade har bara delvis andra uppfattningar än lågutbildade. Främst handlar det om att de högutbildade oftare anser att kunskaper ger inflytande och bättre möjligheter att tillvarata sina egna intressen. 6
Personlig tillfredsställelse och bättre möjligheter att tillvarata sina egna intressen Vad tycker du är det bästa med kunskap? Personlig tillfredsställelse 86% Man får bättre möjligheter att tillvarata sina egna intressen 62% Ger inflytande 37% Ger övertag i diskussioner 21% Ger status 19% Ger mer betalt 18% Ingen av dessa 1% Vet ej 3% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga 7
De unga och de etablerade om det bästa med kunskap Vad tycker du är det bästa med kunskap? Personlig tillfredsställelse Man får bättre möjligheter att tillvarata sina egna intressen Ger inflytande Ger övertag i diskussioner Ger status 12% 12% 31% 32% 31% 46% 58% 62% 77% 87% Ger mer betalt Ingen av dessa Vet ej 2% 2% 2% 8% 15% 28% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga 45-59 år 16-29 år 8
Inom vilka områden har man behov av bättre kunskaper? 9
Störst behov av bättre kunskaper inom arbetsliv, inflytande i samhället och som konsument Svenska folket anser att man idag främst har behov av bättre kunskaper när det gäller arbetslivet, inflytande i samhället respektive som konsument. Klart färre har behov av bättre kunskaper när det gäller fritidsintressen, konst och musik respektive som familjemedlem. Unga Unga människor tycker oftare än de äldre att de har behov av bättre kunskaper för inflytande i samhället. Samtidigt har de unga större behov av kunskaper när det gäller konst och musik. De äldsta De äldsta har oftare än andra behov av bättre kunskaper i sin roll som konsument. Arbetslivet Behovet av bättre kunskaper inom detta område är i stort sett detsamma i alla åldrar från de yngsta som är på väg in i arbetslivet till de äldre som befinner sig i slutfasen av sitt aktiva yrkesliv. 10
Behov av bättre kunskaper Anser du att du idag skulle ha behov av bättre kunskaper inom något eller några av följande områden? Inom arbetslivet 38% Som konsument 37% Inflytande i samhället 33% Fritidsintressen 22% Inom konst och musik 19% Som familjemedlem 10% Ingen av dessa 15% Vet ej 11% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga 11
Behov av bättre kunskaper Anser du att du idag skulle ha behov av bättre kunskaper inom något eller några av följande områden? Inom arbetslivet Som konsument 38% 43% 37% 35% Inflytande i samhället 33% 40% Fritidsintressen 22% 23% Inom konst och musik 19% 25% Som familjemedlem 10% 19% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga 2006 2009 12
Vart vänder man sig om man behöver nya kunskaper? 13
Sökmotorer dominerande väg till fakta och nya kunskaper Åtta av tio svenska folket anger att de använder sig av sökmotorer på Internet, som t ex Google, när man behöver nya fakta eller nya kunskaper inom något område. Något färre använder sig av uppslagsverk på Internet, t ex Wikipedia eller Nationalencyklopedin Men traditionella tryckta kunskapskällor står fortfarande starka som verktyg i människors kunskapssökande. Sex av tio använder sig av böcker eller faktaböcker när de behöver nya fakta och kunskaper. Fyra av tio använder uppslagsböcker och tre av tio använder biblioteket. För många spelar också vänner (50 %), min familj (44 %), arbetskamrater (40 %) en tydlig roll när det gäller sökandet efter nya kunskaper. Massmedier har också stor betydelse som källor till kunskaper och nya fakta. Fem av tio svenskar anger tryckta tidningar som en kunskapskälla. Något färre anger TV eller tidningar på Internet. Två av tio anger radion som källa till kunskaper. Kvinnor och män Kvinnor anger i genomsnitt betydligt fler alternativ än männen på den här frågan. Kvinnor tycks alltså vara mer öppna än män för att t ex vända sig till bibliotek, böcker, tidningar, uppslagsverk, Google, familj och vänner när man behöver nya kunskaper. Unga Personer under 30 år använder delvis andra källor än de äldre. Skillnaden är tydlig när det gäller uppslagsverk på Internet, men också för bibliotek respektive böcker. Högutbildade För många av dessa kunskapskällor gäller att högutbildade använder dem betydligt oftare än de som har lägre utbildning. 14
Sveriges viktigaste kunskapskällor Alla 1 Sökmotorer på Internet, t ex Google 2 Böcker\faktaböcker 3 Uppslagsverk på Internet 4 Vänner 5 Tidningar (papper) 6 Min familj 7 Tidningar på Internet 8 TV 9 Arbetskamrater 10 Uppslagsböcker 11 Biblioteket 12 Vetenskapliga tidskrifter 13 Radio 14 Vidareutbildning i jobbet 15 Specialister 16 Kurser på fritiden 17 Bloggar 15
Sveriges viktigaste kunskapskällor Alla Man Kvinna 1 Sökmotorer på Internet, t ex Google Sökmotorer på Internet, t ex Google Sökmotorer på Internet, t ex Google 2 Böcker\faktaböcker Böcker\faktaböcker Böcker\faktaböcker 3 Uppslagsverk på Internet Uppslagsverk på Internet Uppslagsverk på Internet 4 Vänner Tidningar (papper) Vänner 5 Tidningar (papper) Vänner Min familj 6 Min familj TV Tidningar (papper) 7 Tidningar på Internet Tidningar på Internet Tidningar på Internet 8 TV Arbetskamrater Uppslagsböcker 9 Arbetskamrater Uppslagsböcker TV 10 Uppslagsböcker Min familj Arbetskamrater 11 Biblioteket Biblioteket Biblioteket 12 Vetenskapliga tidskrifter Vetenskapliga tidskrifter Radio 13 Radio Radio Vetenskapliga tidskrifter 14 Vidareutbildning i jobbet Vidareutbildning i jobbet Vidareutbildning i jobbet 15 Specialister Specialister Specialister 16 Kurser på fritiden Kurser på fritiden Kurser på fritiden 17 Bloggar Bloggar Bloggar 16
Sveriges viktigaste kunskapskällor 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år Sökmotorer på Internet, t ex Google Sökmotorer på Internet, t ex Google Sökmotorer på Internet, t ex Google Sökmotorer på Internet, t ex Google Uppslagsverk på Internet Vänner Böcker\faktaböcker Böcker\faktaböcker Böcker\faktaböcker Böcker\faktaböcker Uppslagsverk på Internet Tidningar (papper) Vänner Uppslagsverk på Internet Tidningar (papper) Uppslagsböcker Tidningar på Internet Arbetskamrater Arbetskamrater TV Min familj Min familj Tidningar på Internet Uppslagsverk på Internet Biblioteket Tidningar på Internet TV Vänner Arbetskamrater Tidningar (papper) Vänner Biblioteket Tidningar (papper) TV Min familj Tidningar på Internet Uppslagsböcker Uppslagsböcker Uppslagsböcker Radio TV Vidareutbildning i jobbet Vidareutbildning i jobbet Min familj Vetenskapliga tidskrifter Biblioteket Biblioteket Vetenskapliga tidskrifter Bloggar Vetenskapliga tidskrifter Vetenskapliga tidskrifter Kurser på fritiden Radio Radio Specialister Specialister Specialister Specialister Radio Arbetskamrater Kurser på fritiden Bloggar Kurser på fritiden Bloggar Vidareutbildning i jobbet Kurser på fritiden Bloggar Vidareutbildning i jobbet 17
I vilka situationer lär man sig nya saker? 18
Var lär man sig nya saker? Familj, vänner, jobb och kurser har störst betydelse Sex av tio svenskar anger att man brukar lära sig nya saker och få nya fakta av vänner. Fem av tio pekar på familjen, dvs frukost, middagar etc. Arbetslivet har också stor betydelse. Fem av tio svenskar anser att man lär sig nya saker på jobbet. I åldrarna 30 till 59 år anser mer än sju av tio att man lär sig nya saker i jobbet. Kurser och fördrag har också stor betydelse för att lära nya saker. Ungefär varannan brukar lära sig nya saker i sådana sammanhang. Men också resor, föreningsliv, fester och idrott kan vara lärorika. 19
Lära sig nya saker och få nya kunskaper Tycker du att du brukar lära dig nya saker och få nya fakta i följande situationer? Vänner Jobbet Familjen\frukost\middag etc Kurser Föredrag Resor 41% 59% 54% 52% 51% 48% Bibliotek Föreningsliv Fester 19% 30% 33% Idrott Reklam Kyrkan Ingen av detta 3% 8% 7% 11% Vet ej 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga 20
Hur många kan beskriva situationer där man plötsligt får nya insikter? 21
Var sjunde kan beskriva en aha-upplevelse I undersökningen sökte vi få svar på frågan om hur många som haft en tydlig ahaupplevelse när det gäller kunskaper. Vi ställde därför följande fråga: Kan du beskriva någon situation då du plötsligt förstod någonting du tidigare tyckt var svårt att förstå? Vem eller vad var det som hjälpte dig till den nya insikten?. 13 procent av svenskarna kan beskriva en sådan situation. Här tycks det inte finnas några stora olikheter mellan kvinnor och män. De yngsta och de i åldrarna 45 till 59 tycks något oftare än andra ha erfarenheter av sådana aha-upplevelser. Bland högutbildade är det vanligare än inom andra grupper. Aha-upplevelserna kan gälla många olika situationer. Man nämner t ex datorer, finanskrisen, sjukdomar, miljö, regnbågen, jordfelsbrytare, ekvationer, geografi, samboavtal, islam och kristendom, personliga relationer. Spridningen är också stor när det gäller vem eller vad som hjälpte till den nya insikten: kollega på jobbet, sambo, radioprogram, fastighetsmäklare, storebror, lärare, facket, föreläsare, bok, Internet, barnen. 22
Situation när man plötsligt förstod någonting som man tidigare tyckt var svårt att förstå Kan du beskriva någon situation då du plötsligt förstod någonting du tidigare tyckt var svårt att förstå? 40% 20% 13% 15% 12% 14% 10% 17% 10% 0% Alla Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60 år - Bas: Samtliga 23
Situation när man plötsligt förstod någonting som man tidigare tyckt var svårt att förstå Kan du beskriva någon situation då du plötsligt förstod någonting du tidigare tyckt var svårt att förstå? 40% 20% 19% 13% 10% 10% 13% 12% 0% Bas: Samtliga Alla Grundskola Gymnasium Högskola Privat sektor Offentlig sektor Några av citaten.. 24
Några typiska citat Kan du beskriva någon situation då du plötsligt förstod någonting du tidigare tyckt var svårt att förstå? Artikel om ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting inom äldrevården Att flytta bilder mellan mappar bland mina dokument i datorn. Min tonårige son hjälpte mig. Danstränare Det har hänt flera gånger och ofta när jag lyssnat på insatta och kunniga personer tex förra året lyssnade jag på ett mycket intressant föredrag om islam Ett diskussionsmöte på företaget där vi diskuterade företagskultur och vad som påverkar denna. Man fick en helt annan överblick som man inte haft förut. En a-ha känsla. Fick stroke o då rökningen påverkan... massor av läkare o personal Har separerat efter 27 års äktenskap och går en utbildning i förändring och kommunikation. Där har jag fått ord på beteenden jag haft i mitt äktenskap och förstår också bättre varför min fd man och jag gjort som vi gjort. Har nyligen fått bra information, muntligt och skriftligt, om diabetes typ 1 av barndiabetesteamet på universitetssjukhuset i Linköping. Detta har givit mig nya/andra kunskaper och insikter om sjukdomen. Min sambo Min storebror. Media samt facket När jag köpte min lägenhet fick jag reda på mycket ang. lån och räntor och avbetalningar. Främst genom min pappa och mäklaren. På arbetet genom en mer erfaren kollega Vetenskapsradion Ålder hjälpte, skulle jag tro. 25
Vilka medier är bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper? 26
Sveriges viktigaste kunskapsspridande medier SVT och Sveriges Radio bäst på att sprida viktiga kunskaper Många svenskar anser att Sveriges Television och Sveriges Radio är medier som är särskilt bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper. Många har här en positiv bild av Kunskapskanalen respektive Utbildningsradion (UR). Dagens Nyheter och TV4 ses av något färre som goda källor till viktiga kunskaper. Mindre grupper (knappt två av tio) pekar på medier som t ex Dagens Industri, BBC, Svensk Dagbladet respektive Ny Teknik. En mycket lite grupp (4 %) anger Facebook som en viktig källa till kunskaper. Kvinnor och män Kvinnor har i vissa avseenden större förtroende än män för olika medier. Det gäller främst Aftonbladet, DN, Expressen och TV4. Män pekar särskilt ofta ut Ny Teknik som källa till viktiga kunskaper. Yngre och äldre De äldsta pekar oftare än andra på medier som t ex Kunskapskanalen, Sveriges Radio P1, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. De yngsta har sällan andra kunskapsfavoriter bland medierna än de äldre. Medier och kunskapsspridning Förstudien visade på ett stort engagemang i denna fråga. Som svar på vår fråga gav sex av tio intervjuade exempel på ett eller flera medier som de anser är särskilt bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper. 27
Vilka medier är bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper? Tycker du att några av följande medier är särskilt bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper? SVT1 48% SVT2 41% 39% 29% UR 27% 24% TV4 23% 18% BBC 17% 16% Ny Teknik 16% 14% 6% 4% Facebook 4% Fokus 3% Fox News 2% Annat 11% 5% Vet ej 10% Kunskapskanalen Sveriges Radio P1 Dagens Nyheter Dagens Industri Svenska Dagbladet Aftonbladet Expressen Sydsvenskan Inget av detta Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100% 28
Vilka offentliga personer är bra på att sprida intressanta och viktiga kunskaper? 29
Sveriges viktigaste kunskapsspridande offentliga personer Barack Obama, Fredrik Lindström, Janne Josefsson och Herman Lindkvist Barack Obama Vinner bland kvinnor och män och i samtliga åldergrupper utom 45 till 59 år. Fredrik Lindström Populärare bland män än bland kvinnor. Har sin starkaste ställning i gruppen 30 till 44 år. Betydligt svagare bland de äldre. Janne Josefsson Lika stark bland kvinnor som bland män. Har sin starkast ställning i gruppen 45 till 59 år. Starkast stöd i Västsverige. Herman Lindkvist Mer populär bland kvinnor. Tar förstaplatsen i åldrarna 45 till 59 år. Offentliga personer och kunskapsspridning I förstudien bad vi de intervjuade ange om det idag finns några offentlig personer, dvs kändisar, författare, programledare, politiker, skådespelare, forskare etc, som har särskilt bra förmåga att sprida intressanta och viktiga kunskaper. Bara var fjärde kunde ange en sådan offentlig person. 30
Sveriges viktigaste kunskapsspridande offentliga personer Alla 1 Barack Obama 2 Fredrik Lindström 3 Janne Josefsson 4 Herman Lindkvist 5 Leif GW Persson 6 Al Gore 7 Michel Moore 8 Fredrik Reinfeldt 9 Anders Borg 10 Robert Aschberg 11 Carl Bildt 12 Jan Guillou 13 Peter Englund 14 Göran Greider 15 Maria Wetterstrand 16 Bert Karlsson 17 Jan Björklund 18 Dick Harrisson 19 Thomas Östros 20 Mona Sahlin 21 Ingvar Oldsberg 22 Göran Persson 23 Åsa Linderborg 24 Hans Rosling 25 Gunnar Wetterberg 26 Mikael Persbrandt 31
Sveriges viktigaste kunskapsspridande offentliga personer Alla Man Kvinna 1 Barack Obama Barack Obama Barack Obama 2 Fredrik Lindström Fredrik Lindström Herman Lindkvist 3 Janne Josefsson Janne Josefsson Janne Josefsson 4 Herman Lindkvist Herman Lindkvist Fredrik Lindström 5 Leif GW Persson Anders Borg Leif GW Persson 6 Al Gore Leif GW Persson Al Gore 7 Michel Moore Fredrik Reinfeldt Michel Moore 8 Fredrik Reinfeldt Al Gore Fredrik Reinfeldt 9 Anders Borg Michel Moore Robert Aschberg 10 Robert Aschberg Carl Bildt Anders Borg 11 Carl Bildt Robert Aschberg Jan Guillou 12 Jan Guillou Jan Guillou Carl Bildt 13 Peter Englund Peter Englund Maria Wetterstrand 14 Göran Greider Göran Greider Peter Englund 15 Maria Wetterstrand Jan Björklund Göran Greider 16 Bert Karlsson Maria Wetterstrand Bert Karlsson 17 Jan Björklund Bert Karlsson Mona Sahlin 18 Dick Harrisson Thomas Östros Dick Harrisson 19 Thomas Östros Göran Persson Jan Björklund 20 Mona Sahlin Dick Harrisson Ingvar Oldsberg 21 Ingvar Oldsberg Mona Sahlin Åsa Linderborg 22 Göran Persson Ingvar Oldsberg Hans Rosling 23 Åsa Linderborg Hans Rosling Thomas Östros 24 Hans Rosling Gunnar Wetterberg Mikael Persbrandt 25 Gunnar Wetterberg Åsa Linderborg Göran Persson 26 Mikael Persbrandt Mikael Persbrandt Gunnar Wetterberg 32
Sveriges viktigaste kunskapsspridande offentliga personer Alla 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år Barack Obama Barack Obama Barack Obama Herman Lindkvist Barack Obama Fredrik Lindström Michel Moore Fredrik Lindström Janne Josefsson Anders Borg Janne Josefsson Fredrik Lindström Leif GW Persson Leif GW Persson Janne Josefsson Herman Lindkvist Al Gore Michel Moore Barack Obama Herman Lindkvist Leif GW Persson Janne Josefsson Janne Josefsson Al Gore Fredrik Reinfeldt Al Gore Robert Aschberg Herman Lindkvist Fredrik Lindström Fredrik Lindström Michel Moore Carl Bildt Al Gore Robert Aschberg Leif GW Persson Fredrik Reinfeldt Herman Lindkvist Robert Aschberg Jan Guillou Carl Bildt Anders Borg Fredrik Reinfeldt Jan Guillou Michel Moore Peter Englund Robert Aschberg Leif GW Persson Fredrik Reinfeldt Anders Borg Al Gore Carl Bildt Jan Guillou Carl Bildt Fredrik Reinfeldt Jan Guillou Jan Guillou Anders Borg Anders Borg Carl Bildt Michel Moore Peter Englund Jan Björklund Peter Englund Peter Englund Göran Greider Göran Greider Ingvar Oldsberg Maria Wetterstrand Göran Greider Maria Wetterstrand Maria Wetterstrand Göran Greider Göran Greider Bert Karlsson Jan Björklund Bert Karlsson Maria Wetterstrand Bert Karlsson Maria Wetterstrand Dick Harrisson Jan Björklund Bert Karlsson Mona Sahlin Thomas Östros Robert Aschberg Dick Harrisson Mona Sahlin Thomas Östros Jan Björklund Bert Karlsson Thomas Östros Mikael Persbrandt Göran Persson Mona Sahlin Thomas Östros Mona Sahlin Göran Persson Ingvar Oldsberg Dick Harrisson Gunnar Wetterberg Ingvar Oldsberg Peter Englund Dick Harrisson Göran Persson Ingvar Oldsberg Göran Persson Dick Harrisson Åsa Linderborg Åsa Linderborg Mona Sahlin Åsa Linderborg Hans Rosling Jan Björklund Hans Rosling Hans Rosling Hans Rosling Åsa Linderborg Hans Rosling Gunnar Wetterberg Åsa Linderborg Gunnar Wetterberg Thomas Östros Mikael Persbrandt Mikael Persbrandt Göran Persson Mikael Persbrandt Gunnar Wetterberg Gunnar Wetterberg Ingvar Oldsberg Mikael Persbrandt 33
Hur använder man sociala medier? 34
Sociala medier på Internet Har du någon gång under det senaste året använt dig av något av följande på Internet? Facebook 53% MSN 47% Bloggvärlden\bloggosfären 20% Bilddagboken 11% MySpace Tw itter Linkedin 10% 7% 4% Av de som svarar Annat, nämligen är det klart vanligaste svaret Google. Lunarstorm Apberget Playahead Ingen av dessa Vet ej/ej svar 3% 1% 0% 3% 25% Andra svar som nämns av flera personer är: - Wikipedia - Youtube - Helgon.se (ett community som är inriktat mot folk med alternativ kläd- och musikstilar) Annat, nämligen: 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga 35
Sociala medier mycket stort bland de unga Har du någon gång under det senaste året använt dig av något av följande på Internet? Facebook MSN Bloggvärlden\bloggosfären Bilddagboken MySpace Tw itter Linkedin Lunarstorm Apberget Playahead Ingen av dessa Vet ej/ej svar Annat, nämligen: 11% 10% 7% 14% 4% 4% 3% 9% 1% 2% 0% 0% 1% 3% 2% 6% 8% 20% 23% 25% 32% 37% 47% 53% 77% 88% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga 16-29 år Allmänhet 36
Facebook och bloggsfären ökar mest Har du någon gång under det senaste året använt dig av något av följande på Internet? Facebook MSN Bloggvärlden\bloggosfären Bilddagboken MySpace Tw itter Linkedin Lunarstorm Apberget Playahead 6% 11% 5% 10% 9% 7% 1% 4% 4% 3% 3% 1% 0% 0% 3% 20% 23% 40% 47% 53% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 2008 2009 37
Bilaga Metodbeskrivning Novus Webbpanel Undersökningen är genomförd via intervjuer med ett urval respondenter inom Novus Webbpanel. För att undersökningen ska återspegla den svenska befolkningens sammansättning dras ett urval ur den totala panelen i åldersgruppen 16 år och äldre. Novus Webbpanel består idag av c:a 20 000 respondenter, spridda över hela landet. Rekryteringen sker framförallt via slumpmässiga telefonintervjuer men även genom riktade personliga inbjudningar till underrepresenterade målgrupper. Panelkvalitet och urvalshantering är hjärtat i vår verksamhet. Detta innebär att vi arbetar med processer, urvalshantering, panelvård, och s.k. paneleffekten. Före framtagningen av tabeller genomförs en så kallad efterstratifiering eller vägning. Den utjämnar variationer i urvalet. I efterstratifieringen tas hänsyn till bortfall på kön, ålder och partisympati. I alla urvalsundersökningar är resultaten att betrakta som närmevärden. Tillförlitligheten i resultaten bestäms av frågeformuleringar, urvalets egenskaper och intervjuform. Avrundningar efter viktningen kan göra så den totala procenten i en tabell inte summerar till exakt 100 procent. De fetmarkerade siffrorna med plus och minus i pdf-tabellerna, som finns bifogade, markerar signifikanta skillnader inom undergruppen. 38