Ekonomirapporten, maj 2018 OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI

Ekonomirapporten, maj 2018 OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI

Ekonomirapporten, maj 2018 OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI

Redaktörer Niclas Johansson tfn 08-452 77 64 Nils Mårtensson tfn 08-452 78 86 Annika Wallenskog tfn 08-452 77 46 Upplysningar om innehållet: Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (läkemedel, kostnader för hälso- och sjukvård) Jonathan Fransson tfn 08-452 78 62 (enkät, kommunernas utmaningar) Lennart Hansson tfn 08-452 76 36 (samverkan) Håkan Hellstrand tfn 08-452 78 19 (samhällsekonomi, demografi och sysselsättning) Madeleine Holm tfn 08-452 70 01 (landstingens ekonomi, appendix) Fredrik Holmström tfn 08-452 78 17 (investeringar i kommuner) Anna Häggqvist tfn 08-452 77 05 (KPP i hälso- och sjukvården) Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (samhällsekonomi, offentliga finanser) Ove Ledin tfn 08-452 77 66 (flyktingmottagande, ensamkommande barn) Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (priser, skatteunderlag) Roger Molin tfn 08-452 77 26 (strukturförändringar i hälso- och sjukvården) Nils Mårtensson tfn 08-452 78 86 (effektivisering med digitalisering) Måns Norberg tfn 08-452 77 99 (flyktingersättningar, ekonomiskt bistånd) Agneta Rönn tfn 08-452 79 97 (effektivisering, statsbidrag) Per Sedigh tfn 08-452 77 43 (kommunernas ekonomi, appendix) Peter Sjöquist tfn 08-452 77 44 (kostnader LSS och personlig assistans) Siv Stjernborg tfn 08-452 77 51 (pensioner) Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, maj 2018 isbn 978-91-7585-541-7 issn 1653-0853 Omslagsillustration Jan Olsson Form & illustration AB Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Diagram Jonathan Fransson, Håkan Hellstrand, Elisabet Jonsson Tryck Linköpings Tryckeri AB Papper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney. 2 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Förord Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på nå gra års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) två gånger per år. Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 27 april. De sträcker sig fram till år 2021. I vårens rapport beskriver vi hur väntade demografiska förändringar fram - över medför svårigheter vad gäller finansiering och rekrytering inom kommunsektorn. En slutsats är att det krävs ett ökat fokus på effektiviseringar för att hantera detta, såväl från kommunernas och landstingens som från statens sida. På vår webbplats skl.se kan du hitta ett urval underlag från våra rapporter på sidan Sektorn i siffror. Presentationer med diagram över kostnader och intäkter finns att ladda ned. Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekonomisk analys. Rapporten har inte varit före mål för politiskt ställningstagande. De som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgår av förteckningen på sidan 2. Även andra medarbetare inom skl har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Därutöver får vi stor hjälp av engagerade eko - nomer och andra medarbetare i kommuner och landsting via våra olika nätverk, dagliga kontakter och enkäter. Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som deltagit i framtagandet av denna rapport! Stockholm i maj 2018 Niclas Johansson Sektionschef, Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Innehåll 5 Sammanfattning 5 Stark konjunktur både i världen och i Sverige 7 Framtidens välfärdsutmaningar 8 Framtidens uppdrag: att klara kompetensförsörjningen och välfärdens kvalitet 11 1. Samhällsekonomi 11 Internationell utveckling 13 Prognos 2018 och 2019 18 Mot neutral konjunktur 2020 och 2021 21 2. Kommunernas ekonomi 21 Rekordresultat igen 23 Fortsatt påverkan från flyktingmottagandet 26 Fortsatt kostnadsövervältring inom LSS 26 Investeringarna ökar mer än tidigare 31 Pensionskostnaderna ökar mest 2018 och 2020 31 Prognos 2018 2019 och kalkyl 2020 2021 35 3. Landstingens ekonomi 35 Svagt resultat även 2017 38 Investeringarna är störst i snabbt växande regioner och landsting 39 Kostnadsökningar och effektiviseringar 45 Prognos 2018 2019 och kalkyl 2020 2021 49 4. Tillgången på arbetskraft 50 30 procent av sysselsättningsökningen 2007 2017 gick till kommuner och landsting 50 60 procent av sysselsättningsökningen 2017 2025 behövs i kommuner och landsting 52 Ökat arbetsutbud kan bidra, men effekterna svårberäknade 52 Ny teknik kan ge stora bidrag men kräver satsningar 53 Viktigt med ökad produktivitet i näringslivet 53 Sysselsättningsförändring är inte lika med bruttoströmmar 55 5. Effektiviseringar behövs för att säkra välfärden 55 Rekryteringsutmaningarna måste mötas nu 56 Vilken potential finns i nya arbetssätt med hjälp av automatisering? 59 Bättre användning av kompetens och resurser genom avtalssamverkan 61 Ökningen av riktade statsbidrag har kommit till vägs ände 67 Appendix 4 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Sammanfattning Att döma av de rekordstarka ekonomiska resultaten har kommunerna en stark position. Ändå kan utvecklingen inte fortsätta som hittills. De kommande årens behovsökningar är av ett sådant slag att de inte bara kan mötas med resurstillskott. Det kommer också att krävas betydande effektiviseringar. Stark konjunktur både i världen och i Sverige Konjunkturen i Sverige är mycket stark; bnp i världen beräknas öka med kraftiga 3,9 procent i år och nästan lika mycket nästa år. Även i eu är till väx - ten starkare än den varit hittills under återhämtningsfasen efter den senaste finanskrisen. Läget i världen är samtidigt osäkert och utvecklingen kan ta olika riktningar. Brexit kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen, liksom usa:s handelspolitik. Konflikthärdar i Mellanöstern, Asien och Afrika påverkar den geopolitiska och ekonomiska situationen i världen. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före eu i konjunkturcykeln. Här är högkonjunkturen påtaglig, och arbetskraftsbristen stor, främst inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. Vi räknar med att skatte intäk - terna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än de har gjort under de gångna åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 5

Sammanfattning Starka resultat i kommunsektorn De snabbt ökande intäkterna från skatter, statsbidrag och reavinster gör att det ekonomiska resultatet under några år varit starkt i kommunerna. Det sammantagna resultatet ligger på 3 procent som andel av skatter och statsbidrag för de senaste tio åren, även om skillnaderna mellan kommunerna är stora. Att kommunerna har haft många goda år kan även avläsas av att medelskattesatsen ligger på samma nivå nu som den gjorde 2005. Samtidigt har skillnaderna mellan kommunerna ökat något. Några mellanstora kom mu - ner, främst förortskommuner, har sänkt skatten medan flera, mindre kommuner har höjt den. Orosmoln i kommunernas ekonomi Trots de starka ekonomiska resultaten har det finansiella sparandet i kommunerna varit negativt. Det innebär att kommunerna har använt mer pengar än de har fått in, på grund av den höga investeringstakten, som år 2020 beräknas vara dubbelt så hög som den var 2008. Det har också lett till att kommunernas lån har ökat med 26 procent sedan 2012. Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har tillfälligt stärkt ekonomin, som en följd av att den statliga ersättningen överstigit de kostnader de haft hittills, medan andra kommuner inte har fått full kostnadstäckning för sitt mottagande. Gemensamt för alla kommuner är den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom lss-området. Även här har konsekvenserna varit olika mellan kommunerna. Till följd av Högsta för - valtningsdomstolens och Försäkringskassans bedömningar har många kommuner fått betydande kostnadsökningar för personlig assistans när kommunen fått ta kostnader som tidigare staten har tagit. Lagstiftningen är otydlig och öppnar för olika tolkningar. Det kommer att dröja tills tidigast 2020 in - nan effekterna av den pågående lss-utredningen kan få genomslag. Landsting och regioner har en avsevärt svårare situation Landsting och regioner har redan påverkats mycket av den demografiska utvecklingen. Det sammantagna ekonomiska resultatet har understigit 1 procent som andel av skatter och statsbidrag under de senaste tio åren. De ekonomiska förutsättningarna mellan landsting och regioner är olika, men lands - tingssektorn har haft svårare än kommunerna att hålla tillbaka kostnadsökningstakten. Alla landsting och regioner, utom Stockholms läns landsting, har genom fört skattehöjningar de senaste åren. Det innebär att skattesatsen i snitt har ökat med 5 öre per år. Kostnaderna ökar trots att det pågår ständiga effektiviseringar inom hälsooch sjukvården. Utvecklingen av den mest kostsamma somatiska diagnosgruppen,»cirkulationsorganens sjukdomar«, är ett exempel. Förebyggande arbete, bättre läkemedel och effektivare vårdprocesser gör att kostnaden både per patient och per invånare har minskat, liksom dödligheten och risk - en att drabbas av stroke och hjärtinfarkt. De frigjorda resurserna har kunnat användas till att behandla andra och nya sjukdomar allt längre upp i åldrarna. 6 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Sammanfattning Framtidens välfärdsutmaningar Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna under 1940-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Infrastrukturen byggdes till stor del under 1960 1980-talen och står nu inför betydande restaurerings- och nybyggnationsbehov. 1990-talets ekonomiska kriser in ne - bar låga skatteintäkter till kommuner och landsting, sam ti digt som behoven ökade. Utrymmet för investeringar och underhåll minimerades och har där - efter inte kommit upp till nödvändig nivå förrän på 2010-talet, efter finans - krisen. I kombination med ett stort mottagande av asylsökande, framförallt under 2015, bidrar detta till att de demografiskt betingade behoven och inve ste - ringsbehoven nu och under några år framöver kommer att vara mycket höga. Investeringarna i kommuner, landsting och regioner har ökat och kom mer att ta ett allt större utrymme av resurserna. Behovet av att bygga för skolor, skolor, sjukhus och va-system är mot den här bak grun den stort, liksom att öka effektiviteten i nyttjandet av redan befintliga lokaler, exempelvis genom ny teknik. Bland annat behöver kommunerna bygga en bra bit över 1 000 skolor och förskolor fram till 2021. Det är en ökning av det totala beståndet med mer än 10 procent. I och med konkurrensen om arbetskraft drar byggprocesserna allt längre ut på tiden och kostnaderna har ökat. Stora rekryteringsutmaningar Det höga demografiska trycket kommer främst från att antalet barn, unga och äldre ökar snabbt, samtidigt som andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det sker samtidigt som en stor grupp läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal nyligen har gått i pension. Detta bidrar till hög belastning i sjukvården, som en större andel unga nyanställda ska hantera. In - om kommunerna syns det främst när det gäller bristen på pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare. På längre sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen och utan invandring skulle arbetskraften minska de kommande åren. Totalt sett kommer rekryteringsutmaningen att växa. Skulle kostnaderna och antalet anställda fortsätta öka i samma takt som nu, det vill säga snabb - are än de demografiska behoven, skulle hela nettoökningen av arbetskraften fram till 2025 behöva gå till kommunsektorns verksamheter. Det är inte ett realistiskt scenario, varför vi har ändrat våra beräkningar jämfört med tidigare Ekonomirapporter och räknar nu med att resurserna ökar i takt med demografin. Det betyder att kostnader och antalet anställda beräknas öka i samma takt som behoven av välfärd. En effekt av den beräkningen är exempelvis oförändrad personaltäthet. Tidigare har kostnaderna och därmed sysselsättningen inom välfärden årligen ökat 0,5 1 procent snabbare än demografin, så en ökning i takt med demografin är ett trendbrott mot tidigare utvecklings takt. De historiska skeendena har skapat nytänkande Den ekonomiska krisen under 1990-talet medförde förutom tuffa rationaliseringar också en medvetenhet och insikt om vikten av att förändra och effektivisera med fortsatt hög kvalitet. Inte minst gäller det för hälso- och sjukvården. Behovet av omställning uppstod parallellt med en teknisk ut veck - ling som verkligen har gagnat svensk hälso- och sjukvård och patienter som får del av vården. Allt fler behandlingar sker med korta vårdtider eller i öp- Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 7

Sammanfattning Diagram 1 Befolkningsökning i olika åldrar jämfört med 2017 Procentuell ökning 45 40 35 5 årsförändring 10 årsförändring 30 Antalet personer över 80 år ökar snabbast både de närmaste fem och tio åren. Det är den grupp som har de största behoven per invånare i kommuner och landsting. Den grupp som ökar långsammast är personer i yrkesverksam ålder, som står för den största delen av skatteintäkterna. Deras behov av välfärd per invånare är endast en tiondel så högt som för den äldsta befolkningsgruppen. Procent 25 20 15 10 5 0 0 år 1 19 år 20 64 år 65 79 år 80+ år Totalt Källa: Statistiska centralbyrån, april 2018. penvården, med allt bättre kvalitet. Därigenom har den avancerade vård en förbättrats och antalet vårdplatser har kunnat minskas. Under den stora flyktinginvandringen 2014 2015 gjorde många kommuner fantastiska insatser för att klara av att ta emot alla asylsökande, inte minst barn och unga. Det bidrog dessutom till en ökad medvetenhet om hur våra styrsystem lokalt och nationellt fungerar, inte minst hur de statliga regle - ringarna bidrar till att främja eller hämma utveckling och flexibilitet i välfärdsverksamheterna. Framtidens uppdrag: att klara kompetensförsörjningen och välfärdens kvalitet Den första utmaningen i välfärden de kommande åren är att kunna rekrytera personal och den andra utmaningen är finansieringen. Tidigare har våra be - räk ningar baserats på att resurserna till välfärdsverksamheterna kommer att öka i samma takt som hittills. Den bedömning vi nu gör är att det inte I bilden visas hur demografin, i form av antalet i befolkningen och befolkningens ålderssammansättning har ökat sedan 2010 (grön linje). Den orangea heldragna linjen visar hur kostnaderna omräknat i fasta priser har utvecklats. De har ökat i snabbare takt än befolkningen. Ökningen 2016 beror på flyktingmottagandet. Vi räknar nu med att kostnaderna endast ökar i takt med demografin (orange streckad linje). Det innebär att kostnadsökningen måste bli långsammare än den varit hittills. Skulle kostnaderna fortsätta öka i samma takt som hittills skulle den öka enligt den grå streckade linjen. Om inga mer resurser än de som aviserats i Budgetpropositionen 2018 och Vårpropositionen skulle tillföras välfärden måste kostnaderna växla ned betydligt (enligt den lila streckade linjen). Det skulle bland annat innebära lägre personaltäthet. Diagram 2 Utvecklingen av demografi samt kostnader i fasta priser Index, år 2010 = 100 Index 2010 = 100 130 125 120 115 110 105 100 Demografi exkl. statligt tillskott Demografi + trend Demografi, prognos Demografi Kostnader, prognos Kostnader 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 8 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Sammanfattning kom mer att vara möjligt med tanke på framtida kompetensförsörjningssituation. Våra beräkningar utgår därför från att resurserna ökar i takt med den de mo grafiska utvecklingen. Även ett oförändrat välfärdsåtagande ställer stora krav på kommuner, landsting och regioner. Det innebär att antalet sysselsatta behöver öka kraftigt kommande år. Fram till 2025 behöver antalet sysselsatta öka med 124 000 personer för att bibehålla dagens verksamhetsnivå. Den totala netto ök ning - en av sysselsättningen fram till 2025 beräknas vara cirka 207 000, varför kommuner, landsting och regioner skulle behöva rekrytera 60 procent av den ök - ade nettosysselsättningen. Skulle sysselsättningen fortsätta öka i samma takt som hittills skulle hela den tillkommande sysselsättningsökningen behöva ske i kommunsektorn. Det är inte realistiskt. Istället behöver produk ti vi - teten i offentlig sektor, liksom i privat sektor, öka för att vi ska klara framtidens kompetensförsörjning. Finansieringen är också en utmaning. För att klara ett resultat på 1 pro - cent som andel av skatter och statsbidrag samt bibehållet välfärdsåtagande måste kommuner, landsting och regioner tillföras en ökning av stats bi drag - en med 37 miljarder kronor fram till och med 2021. För att klara det nya sparmålet på 1/3 procent av bnp fram till 2021, med detta tillskott till kommunsektorn, skulle staten behöva budgetförstärkningar på cirka 20 mil jarder 2021. Utan en ökning av de generella statsbidragen och med ett oförändrat välfärds åtagande skulle kommunsektorns resultat bli minus 27 miljarder, med oför ändrade skattesatser efter 2019. Då ingår en skattehöjning 2019 med 20 öre, motsvarande 5 miljarder 2021. Diagram 3 Kommunernas och landstingens resultat om resurserna till verksamheten ökar i takt med demografin Miljarder kronor 30 Miljarder kronor 25 20 15 10 5 0 5 10 15 20 25 30 exkl. uppräknade statsbidrag 2 procent Resultat 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Utan ökade statsbidrag och med ett oförändrat välfärdsåtagande skulle kommunernas och landstingens verksamheter få ett underskott på 27 miljarder år 2021. I prognosen har skattesatsen i sektorn höjts med 20 öre år 2019. Resterande finansiering redovisas som en behovsökning i form av ökade statsbidrag. Om statsbidragen ökar med 37 miljarder i nivå 2021 skulle kommuner och landsting klara ett resultat på 1 procent av skatter och statsbidrag, det vill säga halva det mål som normalt sett har använts som mått för god ekonomisk hushållning i sektorn. Inför de utmaningar vi har framför oss kommer det att krävas att kommuner, regioner och landsting bedriver verksamheten på ett helt annat sätt än i dag. Utvecklingen pågår redan i sektorn, men det kommer att krävas mer ut veck - ling och förändring kommande år då förväntningarna på välfärden fortsätter att öka. Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9

Sammanfattning För att lyckas med de omställningar som måste göras krävs: Bättre utnyttjande av teknikens möjligheter. Många tjänster inom välfärdsverksamheterna och processer inom de flesta yrken, kan göras bättre och mer kostnadseffektivt genom att använda digitaliseringens möjligheter. Ökad samverkan. Samverkan måste öka mellan kommuner och mellan landsting och regioner. Det finns många uppgifter som kan utföras i samarbete för att hålla ned kostnaderna och höja kvaliteten i välfärdstjänsterna. Den möjligheten kommer att kunna realiseras bättre med den nya lag om samverkan, som antas träda i kraft i juli 2018. Statlig styrning utifrån lokala behov. De senaste åren har inneburit en kraftig ökning av de riktade, detaljreglerande statsbidragen, medan de generella har minskat som andel av de totala statsbidragen. Det har medfört ökad ineffektivitet och har gjort det svårare att styra, utveckla och förändra verksamheterna. Den statliga styrningen behöver i betydligt högre grad utgå från de lokala behoven för att nå önskad effekt. Vi föreslår att statsbidragen till skolan blir mer utvecklingsinriktade och att statsbidragen till sjukvården blir mer långsiktiga och strategiska. Rekryteringsstrategier för välfärdsjobben. Kommuner, landsting och regioner arbetar redan idag med olika rekryteringsstrategier för att möta de demografiska utmaningarna, minska rekryteringsbehovet och öka arbetsgivarnas attraktionskraft. Arbetet med strategierna exempelvis att förlänga och vidareutveckla arbetslivet, se heltidsarbete som norm och att använda kompetens på ett smartare sätt kommer att fortsätta bidra till att utveckla välfärden. 10 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

KAPITEL 1 Samhällsekonomi Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Under konjunkturåterhämtningen har det framförallt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart vilket gynnar svensk export. Den inhemska efterfrågan förväntas dock försvagas under 2019, då högkonjunkturen når sin topp och BNP växer långsammare. I och med att vi räknar med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns in täkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och om - sorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Internationell utveckling Något bättre fart på tillväxten i omvärlden Den ekonomiska utvecklingen i världen har stärkts under de senaste åren och 2017 växte global bnp med 3,7 procent enligt oecd, vilket är den starkaste till växtsiffran sedan 2011. Faktorer som bidragit till tillväxten är ökad indu - striproduktion, ökade investeringar samt tillväxt i global handel. Ökad tillväxt har bidragit positivt till sysselsättningen och arbetslösheten har i de flesta länder fallit under de nivåer som var före finanskrisen 2008. Trots den po - sitiva utvecklingen i usa är sysselsättningen fortsatt lägre än innan finans - krisen, eftersom en stor del av de som blev arbetslösa lämnade arbetskraften. Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 11

1. Samhällsekonomi Viktiga faktorer för de senaste årens uppgång och de relativt goda utsikterna för 2018 och 2019 är den mer expansiva finanspolitik som annonserats i usa och Tyskland. Detta har medfört att oecd i sin aprilprognos har reviderat upp tillväxten i världs-bnp från 3,7 och 3,6 procent 2018 och 2019 till 3,8 procent för båda åren. imf räknar också i sin aprilprognos med att tillväxten i världen kommer att uppgå till 3,9 procent för 2018 och 2019. Tabell 1 Internationell tillväxt och svensk bytesbalans Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 2015 2016 2017 2018 2019 BNP förväntas utvecklas i högre takt i världen kommande år. Den svagaste utvecklingen förväntas fortfarande vara i EU. EU 2,4 2,0 2,6 2,4 2,1 USA 2,9 1,5 2,3 2,8 2,5 Kina 7,0 6,7 6,9 6,5 6,3 Världen 3,4 3,2 3,8 3,9 3,8 KIX-vägd* 2,3 2,1 2,9 2,8 2,6 Bytesbalans, % av BNP 4,6 4,7 4,0 4,5 4,5 *Det vägda medelvärdet av bnp-tillväxten i 32 länder. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Handelskrig, Brexit och geopolitik kan sätta käppar i hjulen Det finns dock flera risker som kan komma att ändra bilden. En av de största riskerna som vuxit fram under de senaste månaderna är ett handelskrig mellan usa och flera av usa utpekade länder. Hittills har usa gett länderna inom nafta och eu respit och tid för omförhandling av villkor för vissa varor, framförallt stål och aluminium. När det gäller handeln mellan usa och Kina är tonläget högt och det är i skrivande stund ovisst om höjda tariffer på ett antal varor kommer att införas eller inte. Om det sker påverkas världs - handeln negativt och därmed troligen tillväxten i världen. Storbritanniens utträde ur eu 31 mars 2019 kommer också att få konsekvenser för framförallt länderna inom eu. Risken är påtaglig att eu-ländernas något förstärkta, men sköra, tillväxt påverkas mer negativt än vad som har beräknats. Det geopolitiska läget är mer instabilt än på länge; det finns flera olika konfliktytor runt om i världen. Krisen i östra Ukraina med Rysslands annek - tering av Krimhalvön är den som fått de tydligaste ekonomiska konse kven - serna i och med usa:s och eu:s ekonomiska sanktioner gentemot Ryssland. usa och Ryssland står på varsin sida i Syrienkonflikten, en konflikt som fått stora politiska konsekvenser. I Europa har den märkts tydligast i form av flyktingkrisen. Beroende på hur effekterna av den hanteras kan det även få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. Krisen på Koreahalvön har dämpats men det finns risk för att den åter eskalerar, med negativa konsekvenser för världsekonomin. Fortsatt låg inflation och låga räntor oecd, imf och eu-kommissionen är samtliga oroade över den låga infla tio - nen och de medföljande låga räntorna. oecd och imf poängterar vik ten av en återgång till mer normala räntenivåer, men menar att det måste ske lång - samt och med tydlig framförhållning och transparens. Snabba och oväntade räntehöjningar skulle påverka de finansiella marknaderna och till gångs pri - ser. Även om en förbättrad konjunktur medför ökade priser på råvaror, får det inte så stort genomslag på inflationen. En viktig faktor är de svaga löneök - ning arna i både de utvecklade ekonomierna och i tillväxtländerna. Trots ök - 12 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomi ad sysselsättning så höjs löner inte i sådan takt att inflationen tar fart. Det beror till stor del på att arbetsmarknaderna blir allt mer tudelade. oecd har presenterat data som visar att det är endast den 90:e percentilen som har en disponibelinkomst som är högre än nivån innan finanskrisen. Medianen är tillbaka på samma nivå, och den 10:e percentilen har ännu inte nått upp till 2008 års disponibelinkomstnivå. Några förklarande faktorer är att en stor del av sysselsättningsökningen består av deltidsarbeten och tillfälliga anställ - ning ar samt att dessa tillkommit i de tjänsteproducerande sektorer som karaktäriseras av låga löner. Prognos 2018 och 2019 När vi redovisar prognosen för konjunkturutvecklingen 2018 och 2019 skiljer sig metodiken från den som används för 2020 och 2021. För innevarande och nästa år görs en egentlig prognos, det vill säga vi försöker förutsäga hur det kommer att bli. Från och med 2020 görs en framskrivning som innebär att ekonomin från och med 2021 följer ett konjunkturneutralt förlopp. Det innebär i det här fallet att ekonomin inte övergår i lågkonjunktur efter prognos - åren, vilket skulle vara den normala utvecklingen. För att göra detta tydligt beskriver vi de två perioderna var för sig. Konjunkturen på väg att kulminera Konjunkturen är för närvarande stark. Antalet arbetade timmar ökade kraftigt fjärde kvartalet 2017 och har fortsatt uppåt under början av året. Arbets - kraftsdeltagandet är högt och både näringslivet och offentlig sektor har stora svårigheter att rekrytera personal. Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer visar att näringslivet, framförallt industri- och byggverksamhet, bedömer nuläget som mycket bra. Men det finns tecken på att konjunkturen är på väg att dämpas. Företagens konfidensindikator, som avser att ge en helhetsbedömning av läget, är på hög nivå men har vikt ned de senaste månaderna. Den andel av företagen som an - ger att man planerar att öka sysselsättningen minskar. Lägre nivå på bostadsbyggandet (från förra årets höga nivå) kommer att försvaga konjunkturen. Sammantaget är vår bild att tillväxttakten successivt avtar under loppet av året och konjunkturen kulminerar inom det närmaste året. Förloppet när det gäller antalet arbetade timmar åskådliggörs i diagram 4. Diagram 4 Arbetsmarknadskonjunkturen Nivå i miljoner timmar per kvartal 2 100 2 050 Prognos arbetade timmar Arbetade timmar Potentiella timmar Utfall Prognos Kalkyl 2 000 Miljoner timmar 1 950 1 900 1 850 1 800 1 750 1 700 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsmarknaden befinner sig i en högkonjunktur med arbetskraftsbrist och svårigheter att rekrytera personal. Enligt vår prognos mattas konjunkturen av och arbetsmarknaden går mot balans. Från slutet av 2020 gör vi ett beräkningsmässigt antagande att sysselsättningen ökar i takt med den potentiella sysselsättningen och följer ett konjunkturneutralt förlopp. Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 13

1. Samhällsekonomi Inhemsk efterfrågan något svagare Trots klen tillväxt i omvärlden sedan finanskrisen, särskilt i eurozonen, har svensk bnp och sysselsättning utvecklats starkt. Det har varit möjligt tack vare stark inhemsk efterfrågan. En extra skjuts fick den offentliga konsumtionen i samband med att flyktingmottagandet steg kraftigt. Nu slår detta tillbaka när kostnaderna istället minskar de närmaste åren, vilket förklarar den långsamma ökningen av offentlig konsumtion 2017 2019. Investeringarna, särskilt bostadsbyggandet, har de senaste åren också starkt bidragit till efterfrågan. Nu minskar bostadsbyggandet från 2017 års höga nivå. Svårigheter att rekrytera arbetskraft samt osäkerhet om efterfrågan och priser är några av förklaringarna. Tabell 2 Försörjningsbalans Procentuell förändring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BNP 3,2 2,4 3,0 2,1 1,3 1,5 Import 3,4 5,0 5,1 4,2 2,1 2,3 Hushållens konsumtion 2,2 2,4 2,4 2,2 1,8 2,0 Offentlig konsumtion 3,1 0,4 0,9 1,1 1,3 1,6 Staten 2,7 1,8 0,5 1,2 1,0 2,0 Kommunala sektorn 3,2 1,2 1,1 1,0 1,4 1,5 Bruttoinvesteringar 5,6 6,0 4,3 2,5 1,2 1,3 Lagerinvesteringar* 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,3 3,7 6,0 4,4 1,6 1,8 Inhemsk efterfrågan 3,3 2,9 2,4 1,9 1,5 1,7 BNP kal korr 3,0 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6 *Lagerförändring i procent av bnp. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Hushållens reala disponibla inkomster utvecklas oftast bra när arbetade timmar ökar starkt, vilket de gör 2016 2018. Hushållens konsumtion har inte vux it lika snabbt, vilket innebär att sparkvoten 1 ökar till en rekordhög nivå 2018. Dämpningen av konjunkturen 2019 innebär att antalet arbetade tim - mar i stort sett blir oförändrade. Därmed ökar disponibelinkomsten betyd - ligt långsammare. När arbetsmarknadsgapet sluts 2020 minskar antalet ar - be tade timmar. Samtidigt antar vi en beräkningsteknisk överföring från hushållen till staten, för att uppnå överskottsmålet. Sammantaget leder det till en oförändrad real disponibelinkomst. Hushållens konsumtion hålls ändå uppe och ökar nästan lika mycket som åren innan, vilket medför att sparkvoten sjunker något. Konjunkturuppgången och den snabba ökningen av arbetade timmar har ökat hushållens disponibla inkomst. Hushåll - ens sparkvot har stärkts under en längre period. Nu beräknas sparkvoten minska successivt. Tabell 3 Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparande Procentuell ökning och procent av disponibel inkomst 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Real disponibel inkomst 3,5 2,2 3,4 1,3 0,0 1,0 Hushållens konsumtion 2,2 2,4 2,4 2,2 1,8 2,0 Nettosparkvot, % av disp. inkomst 16,6 15,9 16,7 15,8 14,1 13,1 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Fortsatt stark arbetsmarknad men lägre ökningstal Under 2017 ökade antalet arbetade timmar starkt med en extra stark avslutning det fjärde kvartalet. Under första kvartalet i år fortsatte arbetade tim - mar att öka men i något långsammare takt. Den successiva dämpningen av bnp-tillväxt under 2018, som beror på något svagare efterfrågan och svårig- 1. Hushållen har ett högt sparande, inkomsterna minus utgifterna har stärkts, men de har också en hög belåning. I januari 2018 uppgick hushållens totala lån till 3 800 miljarder kronor. 14 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomi heter att hitta lämplig arbetskraft, innebär också att antalet arbetade timmar ökar allt långsammare. Trots en ihållande och stark sysselsättningsökning sjönk inte arbetslösheten till lägre än 6,5 procent sista kvartalet 2017. Orsaken var att också befolkningen och arbetskraftsdeltagandet växte snabbt. Under 2018 förväntar vi oss en långsammare ökning av arbetskraften, vilket innebär att arbetslösheten kan minska till 6,1 procent mot slutet av året. Tabell 4 Nyckeltal arbetsmarknaden Procentuell förändring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Befolkningen 15 74 år 0,9 1,1 0,8 0,7 0,4 0,5 Arbetskraften 1,0 2,0 0,7 0,1 0,1 0,3 Relativt arbetskraftstal, % 72,1 72,7 72,6 72,2 71,9 71,7 Antal sysselsatta 1,5 2,3 1,2 0,0 0,3 0,2 Relativ arbetslöshet, % 6,9 6,7 6,2 6,3 6,5 6,6 Arbetade timmar 2,1 1,9 2,0 0,1 0,4 0,1 Timlön, NR 2,3 2,8 2,9 3,1 3,4 3,5 Lönesumma 4,9 4,8 5,1 3,2 3,0 3,6 Timlön, KL 2,4 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Löneökningstakten och inflationen kryper uppåt De genomsnittliga timlöneökningarna är för närvarande betydligt lägre än vad som tidigare har varit normalt under en högkonjunktur (diagram 5). Löne - avtalen på industrins område etablerade»märket«för avtalsenliga lönehöjningar på 2,2 procent i år och liknande nivåer de kommande två åren. Men det bör påpekas att det avser förändringar exklusive löneglidning. Vår prog - nos avser totala timlöneökningar, det vill säga både avtalsenliga löneök ning - ar och ökningar utöver avtal. Diagram 5 Arbetslöshet och timlöneförändringar Procent 9 8 Arbetslöshet Utfall Prognos Kalkyl 7 6 Procent 5 4 Timlön 3 2 1 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Källa: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Tidigare har löneökningarna följt arbetslösheten relativt väl. Trots att sysselsättningen nu ökat kraftigt och efterfrågan på arbetskraft är stor har det ännu inte lett till kraftigare löneökningar. Vi räknar med att de kommer att ta något mer fart kommande år. Det är inte bara i Sverige lönerna ökar långsamt; i vår omvärld ser vi samma sak. Delvis beror det på att stora delar av Europa fortfarande har lågt kapacitetsutnyttjande och därmed litet efterfrågetryck uppåt på lönerna. När det i Sverige är ett större fokus på den utlandskonkurrerande industrin än på den Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 15

1. Samhällsekonomi inhemska prisbildningen blir löneökningarna låga även här, trots högt resurs - utnyttjande. Riksbanken får då svårt att nå sitt inflationsmål på 2 procent. Den alltmer överhettade arbetsmarknaden kommer ändå rimligen innebära högre löneökningar. Vi räknar med att de i år hamnar på 2,9 procent och näs - ta år på 3,1 (tabell 4). Mätt med kpif steg inflationen under 2017 till i genomsnitt 2 procent. Myck et av uppgången förklaras av kraftigt stigande energipriser, som väntas fortsätta uppåt i nästan lika hög takt i år. Under våren har inflationstakten fallit tillbaka ett par tiondelar men den tilltagande högkonjunkturen innebär att det finns förutsättningar för företagen att höja priserna lite snabbare fram över. Tabell 5 Priser och räntor Procentuell förändring respektive procent Högkonjunkturens stigande löneöknings - takt bör återspeglas i en KPIF-inflation strax över 2 procent om ett par år. Första kvartalet 2019 väntas Riksbanken börja höja reporäntan, vilket innebär att KPI där - efter kommer att stiga i väsentligt högre takt än KPIF under kalkylperioden. 2016 2017 2018 2019 2020 2021 KPI 1,0 1,8 1,7 2,1 2,8 2,8 KPIF 1,4 2,0 1,8 1,8 2,1 2,0 10-årsränta, snitt 0,5 0,7 1,0 1,6 2,1 2,6 5-årsränta, snitt 0,2 0,1 0,4 1,1 1,9 2,5 Kortränta, snitt 0,7 0,7 0,6 0,2 0,5 1,2 Reporänta, dec 0,5 0,5 0,5 0 0,75 1,5 Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges Riksbank och Sveriges Kommuner och Landsting. Svagare tillväxt betyder långsam skatteunderlagstillväxt Den fortsatta ökningen av antalet arbetade timmar i år innebär att skatteunderlaget får en fortsatt stark real utveckling, i nivå med 2017. Däremot blir 2019 ett betydligt sämre år. Efter åtta år i rad med reala ökningstal på mellan 1,2 och 2,6 procent faller ökningstakten till 0,5 procent (tabell 6). Huvudorsaken är att antalet arbetade timmar knappt ökar alls, men också att pensions - inkomsterna ökar lite långsammare från och med i år. Tabell 6 Skatteunderlag och sammanvägd prisutveckling för den kommunala sektorns kostnader Procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021 Konjunkturuppgångens långa period med stark real skatteunderlagstillväxt ser ut att brytas 2019. Faktiskt skatteunderlag 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 Regelförändringar 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 Underliggande 4,4 4,4 3,1 3,1 3,7 Prisutveckling 3,1 3,0 2,6 3,1 3,0 Realt skatteunderlag 1,3 1,4 0,5 0,0 0,6 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. De totala intäkterna har ökat snabbare än skatteunderlaget Mellan 2008 och 2017 växte skatteunderlaget med knappt 12 procent i reala termer. De totala intäkterna ökade samtidigt med drygt 19 procent (diagram 6). En del av skillnaden (17 miljarder kronor) beror på att höjda generella statsbidrag kompenserat för ändringar i skattelagstiftningen som inneburit att skatteunderlaget försämrats. Utan dessa regeländringar skulle skatteunderlagets reala ökning ha blivit uppemot 15 procent, men fortfarande betydligt mindre än den totala intäktsökningen. Den genomsnittliga kommunal- och landstingsskatten har höjts med 68 öre sedan 2008, vilket också givit större intäkter. Ytterligare förklaringar är att de generella statsbidragen höjts med 33 miljarder kronor utöver kompen- 16 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomi sationen för ändrad skattelagstiftning enligt ovan och att de riktade statsbidragen ökat med 46 miljarder. I våra beräkningar fortsätter de totala intäkterna att växa betydligt snabbare än skatteunderlaget de närmaste åren. Nästa år beror det på att vi prog - nostiserar skattehöjningar på 20 öre. Diagram 6 Reala intäkter och realt skatteunderlag Index, år 2008 = 100 125 Totala intäkter Skatteunderlag 120 Index 2008 = 100 115 110 105 100 95 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket samt Sveriges Kommuner och Landsting. Sedan 2008 har totala intäkter, genom skattehöjningar samt ökade statsbidrag, realt sett ökat mer än skatteunderlaget. Våra beräkningar förutsätter att det mönstret består fram till 2021. Svagare offentligt finansiellt sparande De senaste två åren har den offentliga sektorns finansiella sparande visat överskott på strax över 1 procent av bnp. I år räknar vi med att överskottet minskar till 0,7 procent. Försämringen kan tyckas liten med tanke på den försvagning på 40 miljarder kronor som statsbudgeten för i år innebär, men den starka högkonjunkturen utgör en motverkande kraft. Vi ser framför oss en relativt snabb ökning av bnp i år, vilket bidrar till att både den offentliga sektorns inkomster och utgifter faller som andel av bnp. Inkomstkvoten, det vill säga inkomster i relation till bnp, beräknas minska med 1 procentenhet. Förutom förslagen i budgetpropositionen för 2018 försvagas inkomsterna till följd av att ett antal skatter, såsom mervärdes-, kapital- och företagsskatten, faller tillbaks till mer normala nivåer. Utgiftskvoten beräknas sjunka med 0,6 procentenheter. Merparten står hushållstransfereringar för, vilket följer av lägre arbetslöshet och kostnader för ohälsa. Den offentliga konsumtionen minskar också i relation till bnp, då de migrations - relaterade utgifterna avtar. Nästa år räknar vi med att utgifterna ligger kvar på nästan samma nivå i relation till bnp som i år, medan inkomsterna förväntas falla någon tiondels procentenhet mer. Det finansiella sparandet försämras därmed en tiondels procentenhet av bnp 2019 och uppgår till 0,6 procent av bnp. Med de överskott som vi räknar med för offentlig sektor i kombination med bnp-tillväxten minskar den offentliga sektorns bruttoskuld till 35 procent av bnp 2019, vilket är i nivå med det skuldankare som införs 2019. Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 17

1. Samhällsekonomi Mot neutral konjunktur 2020 och 2021 skl:s prognos sträcker sig till och med 2019, därefter bestäms utvecklingen av förutsättningarna vid neutral konjunktur. Det innebär en nedgång i resurs - utnyttjandet och en svagare utveckling 2020 och 2021. Vi sluter gapet mellan faktiska och potentiella timmar i slutet av 2020. Den beräknade nivån för kon - junkturneutrala arbetade timmar blir avgörande för framskrivning en. Den - na nivå beräknas utifrån hur arbetskraftsdeltagandet och arbetslös heten såg ut 2016 för ett antal grupper. Grupperna är uppdelade efter födelseland, vistelsetid i Sverige, kön samt ålder och förändring fram till och med 2021 följer av befolkningsframskrivningen. Det innebär till exempel att en förskjutning mot större andel utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige dämpar den potentiella nivån. Vi har inte haft möjlighet att använda den nya befolknings - prognos som publicerades av scb i april, men förändringarna vad gäller be - folk ningen i förvärvsaktiv ålder är relativt begränsade. Olika bedömningar av potentiella faktorer är en förklaring till att till exempel regeringen hamnar på en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet 2021. Vilken väg konjunkturen i verkligheten kommer att ta vet vi naturligt - vis inte. Det kan bli en mer ihållande högkonjunktur eller en snabbare nedgång. För en fortsatt högkonjunktur talar tecken på en något bättre tillväxt i omvärlden och att det finns möjligheter att öka sysselsättningen i gruppen utrikes födda. Vi vet dock av erfarenhet att den internationella utvecklingen snabbt kan ta en annan utveckling. Den inhemska utvecklingen rymmer också stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit starkt till till växten men ser nu ut att minska kraftigt. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Skatteunderlaget växer markant långsammare Som framgår ovan får skatteunderlaget inte längre det starka stödet av konjunkturen för att kunna växa som vi kunnat lita till sedan 2010. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen 2019, minskar 2020 och bara ökar marginellt 2021. Det har också viss betydelse att pensionsinkomsterna ökar lite långsammare från och med i år. Det reala skatteunderlaget blir oförändrat 2020 och ökar med endast 0,6 procent 2021 (tabell 6). Finansiellt sparande på målet 2021 I denna rapport gör vi en del nya antaganden jämfört med hur vi räknat för kalkylperioden de senaste åren. Vi förutsätter fortfarande att ersättningsgraden i transfereringssystemen bibehålls. Den kommunala konsumtionen följer nu enbart de demografiska behoven, det vill säga barnomsorg och skola följer utvecklingen av antalet barn, äldreomsorg följer förändringen av antalet äldre och så vidare. Tidigare har vi även räknat med en historisk trend utöver demografin. Som tidigare antar vi att kommunsektorn når ett resultat på 1 procent av skatter och bidrag, men till skillnad från tidigare håller vi kommunalskatten oförändrad på 2019 års nivå. Istället låter vi statsbidragen öka i beräkningarna för att täcka de ökade demografiskt betingade behoven. Vi förutsätter att den offentliga sektorn uppnår det nya överskottsmålet om en tredjedels procent av bnp över en konjunkturcykel från och med 2021 när vi räknar med neutral konjunktur. År 2020 har vi fortfarande ett högre resursutnyttjande än normalt och räknar därför med att överskottet blir något högre (tabell 7 på sidan 20). För att åstadkomma detta räknar vi med bud get - förstärk ning ar för staten på 17 miljarder kronor 2020 och ytterligare 3 miljar- 18 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomi der kronor 2021. I vår kalkyl hanterar vi detta genom en överföring från hushållen till staten. Kommunsektorns finansiella sparande visar underskott på cirka en halv procent av bnp. Skillnaden mellan kommunsektorns finansiella sparande (enligt Nationalräkenskaperna) och kommunsektorns resultat (enligt Räkenskapssammandragen) utgörs till största delen av hur investeringar redovisas. I Nationalräkenskaperna redovisas hela investeringsutgiften (minus kapitalförslitning) medan Räkenskapssammandragen enbart redovisar avskrivningen av investeringen, vilket är ett betydligt mindre belopp. När investeringarna ökar snabbt, som de gör nu (se kapitel 2, Kommunernas ekonomi), försämras det finansiella sparandet mer än sektorns resultat. Att sparandet är negativt beror på att en del av investeringsutgifterna inte finansieras med inkomster under året utan lånefinansieras eller finansieras med försäljning av tillgångar. Jämför man vår kalkyl med regeringens infinner sig frågan hur regeringen kan redovisa ett finansiellt sparande för den offentliga sektorn på över 1 procent av bnp för åren 2020 och 2021. Förklaringen ligger till viss del i att de antar en högre potentiell tillväxt. Men främsta orsaken är skillnader i beräkningsprinciper. Regeringen antar en oförändrad politik utöver de effekter som kommer av deras föreslagna politik. Det innebär till exempel att ersättningsgraden i transfereringssystem som kräver beslut för att höjas, såsom barnbidrag, behålls på beslutade nivåer, och förändras endast till följd av förändringen i antalet barn. Ekonomistyrningsverket anger att metoden med oförändrad finanspolitik i regel underskattar statens utgifter med 0,5 pro cent - enheter av bnp per år. Regeringen räknar endast med beslutade, föreslagna och aviserade förändringar av statsbidragen. Den kommunala konsumtionen och investeringarna hålls därmed tillbaka av restriktionen att skattesatsen är oförändrad och att balanskravet ska uppfyllas. Beräkningsprincipen innebär som regel att de kommunala utgifterna underskattas. Regeringen har med andra ord en kalkyl som utgör underlag för kommande politik, vilket då visar stora överskott, medan vi har en kalkyl med politik i form av ett oförändrat välfärdsåtagande och får därmed betydligt lägre finansiellt sparande. Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 19

1. Samhällsekonomi Tabell 7 Den offentliga sektorns finanser Procent av BNP 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Inkomster 49,6 49,3 48,3 48,0 47,9 48,1 varav skatter o avgifter 44,5 44,3 43,4 43,2 43,0 43,1 Utgifter 48,4 48,1 47,5 47,4 47,8 48,2 Konsumtion 26,1 26,0 25,7 25,6 25,9 26,2 Investeringar 4,2 4,4 4,5 4,5 4,6 4,6 Transfereringar 17,4 17,1 16,9 16,8 16,7 16,7 varav hushållstransfereringar 14,2 13,9 13,5 13,3 13,2 13,2 Ränteutgifter 0,6 0,5 0,5 0,5 0,6 0,8 Budgetförstärkning 0,3 0,4 Finansiellt sparande 1,2 1,1 0,7 0,6 0,5 0,3 Staten 1,6 1,5 1,3 1,3 1,2 0,9 Ålderspensionssystemet 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Kommunsektorn 0,5 0,3 0,6 0,6 0,6 0,5 Maastrichtskuld 42,2 40,9 37,2 34,9 34,4 33,5 Nettotillgångar 22,5 21,8 22,6 23,4 24,0 24,3 Källa: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ett dolt bortfall av skatteintäkter för den kommunala sektorn Den kommunala sektorns kostnader för inhyrd personal har ökat snabbt under senare år. Notan stiger dessutom ytterligare om uthyraren är ett aktiebolag som den inhyrda personen äger betydande del i, ett så kallat fåmansföretag. Det beror på att aktiva ägare till fåmansföretag kan skifta en del av sin inkomst från arbets- till kapitalinkomst, med lägre skatteintäkter för kommuner och landsting som följd. När en anställd med lön motsvarande högsta pensions - grundande inkomst (504 375 kronor år 2018) startar ett bolag som hyr ut personen, för en kostnad som motsvarar den tidigare lönen plus sociala avgifter, minskar kommunal- och landstingsskatten i genomsnitt med cirka 38 000 kronor. Men eftersom skatteutjämningen fördelar skattebortfallet över hela riket är effekten för den enskilda kommunen/ landstinget liten. scb:s statistik visar att denna företeelse kan ha ökat dramatiskt under den senaste tioårs - peri oden. Exempelvis steg antalet sluten - vårds kliniker med noll anställda från 77 år 2008 till 1069 år 2017. Detta kan tyckas märkligt men siffrorna innefattar både aktiebolag och enskild näringsverksamhet, det kan exempelvis handla om enmansföretag som ut för konsulttjänster åt slutenvårdskliniker. Aktiva ägares inkomst från fåmansföretag totalt i samhället består sannolikt till stor del av ersättning för arbete. Om så är fallet innebär möjligheten att ta ut en del av inkomsten som kapitalinkomst flera miljarder årligen i skattebortfall för den kommunala sektorn jämfört med om de beskattats på samma sätt som för anställda. Enligt Ekonomistyrningsverket (Prognos statens budget och de offentliga finanserna, april 2018) har både utdelningsinkomster från fåmansföretag och antalet personer med sådan utdelningsinkomst vuxit trendmässigt mellan 2007 och 2016. Bara under de två sista åren ökade utdelningsinkomsterna med 44 miljarder kronor (76 %). Mellan 2007 och 2016 fördubblades totala utdelningsinkomster. Antalet personer med utdelningsinkomst från fåmansföretag ökade med 60 procent och utdelningsinkomster från dessa företag fyrdubblades. Övriga utdelningsinkomster var i stort sett oförändrade. 20 Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi

KAPITEL 2 Kommunernas ekonomi Kommunernas preliminära resultat för 2017 uppgick till 24 miljarder kronor och ligger därmed klart över tumregeln för god ekonomisk hushållning i sektorn. Det är andra året i rad med rekord - re sultat. En bra utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling 2019 2021, i kombination med fortsatt stora behovsökningar, väntas leda till sämre resultat. För att klara att öka resurserna till verksamheterna fullt ut i takt med demografin, och ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag, krävs budgetförstärkande åtgärder på 30 miljarder 2021 (cirka 1 procent av bruttokostnaderna årligen). Det kommer med andra ord att krävas avsevärda effektiviseringar framöver. Brist på utbildad personal kommer att sätta ytterligare press på kommunerna att hitta nya lösningar för att klara välfärdsuppdragen. Rekordresultat igen Kommunerna visar enligt det preliminära bokslutet ett resultat på 24 miljarder kronor 2017. Resultatet motsvarar 4,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Gällivare kommun drar upp resultatet med 1,9 miljarder kronor, främst beroende på en tillfällig reavinst. Ekonomirapporten, maj 2018 Om kommunernas och landstingens ekonomi 21