Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA



Relevanta dokument
Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Epidemiologisk årsrapport 2015

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Kvalitetsbokslut 2012

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Efter kampanjen. Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa!

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Inledande bestämmelse

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Legionella - smittspårning

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Å rsstatistik fö r 2016

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittspårning Grundkurs regelverk

Å rsstatistik fö r 2017

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

Nr Detta nummer innehåller:

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Aktuellt från Strama Gotland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Smitt. Smittskyddsenheten

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2014

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Årsstatistik Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Å rsstatistik fö r 2018

Innehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2010

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 februari 2005

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2014

Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2008

Smittspridaren Nyheter från Smittskyddsenheten i Västerbottens län

Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Smittskydd&Vårdhygien

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2015

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2012

GUTESMITTU. Influensasäsongen så här långt Allas vårt STRAMA uppdrag chans till förbättring! Region Gotland

Ebola Årsstatistik Uppsala län Hepatit A utbrott hösten Lokalt smittskyddsansvariga - nyhet Viktoriadagen...

Riktlinje Dokumentnamn

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2012

Smittskydd Stockholm

Smittskydd&Vårdhygien

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2011

Transkript:

Mars 215 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Statistik 214 med kommentar Legionella Vårdpersonal i landstinget rekommenderas ha skydd mot Mässling och Röda Hund Aktuellt Vi vill informera om att vi nu är fler personer som arbetar på Smittskydd/Vårdhygien-enheten: Sektionsansvarig för vårdhygien är numera Mikael Stenhem, hygienöverläkare och bitr smittskyddsläkare. Anna Lejdegård är hygiensjuksköterska mot kommunerna, norra länsdelen, och Karolina Spångberg är hygiensjuksköterska mot kommunerna i södra och mellersta länsdelen. Ingela Hylander Nilsson är hygiensjuksköterska mot Mälarsjukhuset och Jenny Olofsson är hygiensjuksköterska mot Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset. Vi har, Caroline Lundh, som arbetar som strategisk samordnare för hiv/sti-prevention i länet samt är samordnare för sexualitet och hälsa i Sörmland. På smittskyddsenheten är vi oförändrat Inger Döckner, smittskyddsassistent, Marita Graff, smittskyddssjuksköterska, Maria Remén, bitr smittskyddsläkare på halvtid och ansvarig för STRAMA i Lt Sörmland samt undertecknad, Christina Kallings Larsson, smittskyddsläkare och verksamhetschef. Vården i Sörmland har haft en tuff säsong med såväl många influensa- som calici-fall. Vi har inget register för antalet influensavaccinerade, men utifrån levererade doser kan vi se att ett antal tusen fler sörmlänningar har blivit vaccinerade i år jämfört med tidigare år. Det är mycket glädjande och vi planerar mer information inför nästa säsong 215-216 för att ytterligare nå riskgrupperna. Statistik 214 Fördelning av fallanmälningar. Totalt sett är det färre fall med 29 anmälningar jämfört med 2172 fall 213. SmittNytt nr 1 215 Sida 1 av 8

FALLANMÄLNINGAR ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN SÖRMLAND 214 Allmänfarliga sjukdomar 214 213 212 Genomsnitt 29-213 Campylobacter 233 22 231 215 varav inhemsk smitta 118 93 91 9 Difteri EHEC 2 4 5 4 ESBL CARBA * 2 1* -* -* Giardia 24 29 18 22 varav inhemsk smitta 2 1 4 3 Gonorré 22 14 44 21 Hepatit A 2 4 9 4 Hepatit B 8 55 58 5 varav sjukdomsfall 11 3 6 7 Hepatit C 75 69 58 66 Hepatit D 2 <1 Hepatit E <1 HIV 13 12 6 7 HTLV I eller II Klamydia 985 1135 1137 1153 Kolera <1 MRSA 66 5 32 34 Mjältbrand Paratyfoidfeber <1 Pest Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G** 1 5 9 Polio Rabies Salmonella 75 66 94 89 varav inhemsk smitta 22 11 17 15 Shigella 9 9 8 12 varav inhemsk smitta 1 2 2 SARS Syfilis 1 2 2 Tuberkulos 17 18 19 21 Tyfoidfeber <1 Virala hemorragiska febrar SmittNytt nr 1 215 Sida 2 av 8

Övriga anmälningspliktiga sjukdomar 214 213 212 Genomsnitt 29-213 Atypiska mykobakterier 6 8 6 5 Botulism Brucellos 2 1 Cryptosporidium 1 <1 Denguefeber 1 3 6 3 Echinokockinfektion 1 <1 Entamöba histolytica 1 3 2 1 Gula febern -hemolyserande grupp A-streptokocker, invasiv infektion 22 16 13 14 Haemophilus influenzae invasiv infektion 8 4 8 6 Harpest 3 1 13 16 Kikhosta 15 3 9 7 Legionellainfektion 6 2 2 2 Leptospirainfektion Listeriainfektion 1 1 1 1 Malaria 1 1 1 1 Meningokockinfektion invasiv infektion 3 2 <1 Mässling <1 Papegojsjuka Pneumokockinfektion invasiv infektion 39 56 34 42 Påssjuka 3 1 <1 Röda hund Sorkfeber <1 Stelkramp 1 <1 Trikinos Q-feber VRE 2 1 <1 Vibrioinfektion exkl kolera 1 Viral meningoencefalit (t ex TBE) 36 36 42 33 - TBE 21 2 37 Yersiniainfektion 1 14 9 11 214 213 212 211 21 29 28 ESBL lab-anmälningspliktig 192 214 168 145 12 65 63 Den nya influensan (Infl A H1N1) sjukhusvårdade 53 37 14 12 SmittNytt nr 1 215 Sida 3 av 8

Inc (ant/1 5 inv/år) TBE 21 fall TBE-fallen i Sörmland är nu för andra året i rad lägre än topp-året 212. Det är svårt att uttala sig om vad detta beror på. Det kan vara klimatförhållanden, fästingantal och ökad vaccinationstäckning som spelar in. Det är oförändrade rekommendationer avseende att TBEvaccinera sig för den som vistas mycket ute i skog och mark i vårt län. Särskilt i de områden som har många rapporterade fall. 4 TBE Sörmland 35 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 man kvinna Tarminfektioner Den vanligast anmälda tarminfektionen är campylobacter som under 214 visar en ökning avseende inhemsk smitta. Det har man även noterat på nationell nivå. Antal salmonellafall har däremot sjunkit under senare år. Utlandssmitta-vanligaste länder för campylobacter och salmonella 214 Thailand 35 fall Turkiet 29 fall Spanien 22 fall STI Gonorré 22 fall Efter det lokala utbrottet 212 har antalet fall gått ner, men visar ändå en stigande trend under senare år, vilket man även ser på nationell nivå. På ungdomsmottagningarna och SESAMmottagningarna analyseras PCR-Gc på alla de som provtas för klamydia. Om testet utfaller positivt måste patienten komma tillbaka för odlingsprov då det är Klamydia Sörmland mycket viktigt att få svar ur Incidens Ant provtagna antibiotikaresistensperspektiv. 7 Klamydia 985 fall Glädjande är att klamydiafallen är färre 214 än tidigare. Det är i huvudsak åldrarna 15-24 år som står för det stora antalet anmälningar. Klamydia står för nästan hälften av alla anmälningar till smittskyddsenheten. 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Provtagningen för 214 visar en ökning på ca 6 5 provtagna personer jämfört med året innan och det högsta antal vi haft under åren. En stigande provtagning samt minskning i antalet fall visar på en positiv trend som vi hoppas ska hålla i sig. Årtal SmittNytt nr 1 215 Sida 4 av 8 2 15 1 5

Hiv 13 fall Fyra av fallen smittade i Sverige medan övriga har Kenya, Somalia, Thailand som smittland. Någon enstaka har smittats i Lettland samt Kina. MRB (multiresistenta bakterier) ESBL-192 fall. Det anmäldes något färre fall 214 jämfört med 213. MRSA-66 fall. Visar på en stigande trend. ESBL CARBA 2 fall. Det blir rigorösa vårdhygieniska åtgärder kring dessa fall. Vid smittspårning har inga ytterligare fall påvisats. Bägge fallen hade förvärvat bärarskapet utomlands. Vi påminner om rutinen att screena för MRB vid inläggning på sjukhus om patienten vårdats eller fått behandling utomlands under de senaste sex månaderna. VRE-2 fall. Ett av fallen har åtdragit sig smittan utomlands, det andra inom vården i annat län. Hepatiter Hepatit A-2 fall Hepatit B-8 fall, varav 11 akut sjukdom. Sörmland är del av ett utbrott bland injektionsmissbrukare avseende hepatit B. Det är önskvärt att alla som i vården har kontakt med injektionsmissbrukare agerar för att se till att personerna är vaccinerade. Från smittskyddsenheten rekommenderar vi Twinrix för att täcka in både hepatit A och B. Vaccinet är fritt för den enskilde. Hepatit C-75 fall. I huvudsak 8 uteslutande injektionsmissbrukare. 7 Glädjande nog har nya behandlingsmöjligheter kommit. Det är mycket dyra 6 mediciner varför man har infört detta i 5 ett s.k. Ordnat införande i Sverige. Det 4 är de personer som har långt gången 3 sjukdom som prioriteras först. Det ser 2 lovande ut inför framtiden att kunna 1 behandla på ett mycket tidigare stadium! De nya läkemedlen har färre biverkningar och är mer effektiva för utläkning av hepatit C-infektionen. Behandlingen innebär för många 12 veckors tablettbehandling och över 9 % av patienterna blir botade. 9 Hepatit B 21 211 212 213 214 Smittbärare Sjukdomsfall Kikhosta 15 fall Påminner återigen om att kikhostefallen ökar i Sverige liksom i Sörmland. Det är särskilt små barn som ännu inte är vaccinerade som behöver skyddas. För att uppnå detta måste man förstås tänka på diagnosen och provta även vuxna för att i förlängningen kunna förhindra att späda barn exponeras. Folkhälsomyndighetens expertgrupp håller på att ta fram ett nytt kunskapsunderlag om kikhosta som beräknas vara klart under våren 215. 7 6 5 4 3 2 1 Kikhosta 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Ant fall Vaccinerad SmittNytt nr 1 215 Sida 5 av 8

Tuberkulos 17 fall Sverige står som smittland i två av fallen, i övrigt är Somalia i topp med drygt hälften av fallen. Calici Hittills under säsongen 214-215 toppar Sörmland statistiken. Influensa Sörmland tillhör de län som hittills undersäsongen har haft stort antal laboratorieanmälda fall. Det är i huvudsak influensa A (H3N2) som påvisats. SmittNytt nr 1 215 Sida 6 av 8

Legionella-6 fall Under 214 hade vi i Sörmland två fall av legionella (1 fall NLN, 1 fall MSE) där utredning visade att det med största sannolikhet hade skett en smitta i vården. Utredningen visade förhöjda halter av legionella i vattenledningar på Nyköpings lasarett. Under samma tid utreddes även ett legionellafall på Mälarsjukhuset där slutsatsen inte är lika klar, men det får även bedömas vara en smitta i vården. Vidare utredning visade även på detta sjukhus förhöjda halter av legionella i vattenledningar. Det är främst immunnedsatta personer som riskerar att insjukna i legionellainfektion. Det är särskilt aerosolbildning såsom i duschar som innebär en risksituation för att smittas. Stora åtgärder har gjorts av FM-enheten, driften och Vårdhygienenheten initialt via regional krisledning men sedermera i KROK (Kommittén för Robusthet och Kontinuitet). Hetvattenspolningar har genomförts, duschslangar och duschmunstycken har bytts ut. Rutin för att spola tappställen som inte används har införts. Legionellafilter har monterats på flertalet duschar där patienter vårdas. Nya mätningar görs efter åtgärder och vi kan konstatera ett förbättrat läge med omätbara halter av legionella på flera mätställen. Vissa filter avvecklas därför nu. Fortsatta mätningar inplaneras och en handlingsplan för att förebygga legionella i landstinget är under utarbetande. Det har även gjorts mätningar på Kullbergska sjukhuset som visar på goda förhållanden där. Det har inte upptäckts några fler legionellafall som bedömts vara smittade i vården. Vårdpersonal rekommenderas ha immunitet/skydd mot Mässling och Röda Hund Både av arbetsmiljöskäl och av vårdhygieniska skäl för att förhindra smittspridning i vården, så har ett samarbete med Personalavdelningen i LT Sörmland resulterat i att alla medarbetare som inte har säkerställd Legionärssjuka (Legionella) är en lunginflammation orsakad av legionellabakterier, vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar. Sjukdomen orsakas främst av bakterien Legionella pneumophila. De kan tillväxa i vanliga vattenledningar, klimatanläggningar, duschar och bubbelpooler. Tillväxten gynnas av den biofilm som nästan alltid finns på väggarna inne i vattentankar, vattenledningsrör och duschslangar. Antalet legionellabakterier i ett vattensystem kan däremot minskas genom att vattentemperaturen hålls vid minst 6 C i varmvattenberedaren och minst 5 C vid tappstället. Dessutom bör ledningssystemen vara konstruerade så att stillastående vatten undviks och bakterietillväxt försvåras. Bakterien ska generellt ses som ganska ofarlig. För att bli sjuk måste man i regel andas in den och samtidigt ha någon nedsättning av immunförsvaret. Smitta sker genom inandning av förorenat vatten i aerosolform. Legionärssjuka yttrar sig som en lunginflammation med oftast hög feber, huvudvärk och muskelvärk. Diarré förekommer ofta. Sjukdomsbilden är ibland mycket allvarlig, särskilt då sjukdomen nästan alltid drabbar personer som av någon anledning har nedsatt immunförsvar. (Folkhälsomyndigheten) immunitet, d.v.s. haft sjukdomen eller erhållit 2 vaccinationer, nu erbjuds vaccination mot mässling och röda hund. WHO har som mål att utrota dessa sjukdomar och det finns även en svensk, nationell handlingsplan. Sverige har stor anslutning till barnvaccinationsprogrammen där vaccination mot dessa två sjukdomar ingår. Sedan 1982 ingår 2 vaccinationer i programmet, men personer födda före dess kan ha oklar immunitet. I samband med mässlingsfall i vården i Sverige, så har även sjukvårdspersonal insjuknat. Det har varit större utbrott av mässling i världen och även inom Europa. I samband med hälsoundersökning av migranter, så kommer rubellaserologi att erbjudas fertila kvinnor. De som inte har immunitet kommer att erbjudas fri vaccination mot rubella. Detta efter ett beslut i landstingsstyrelsen efter skrivelse från smittskyddsläkaren. Vad gäller rubella så är huvudsyftet att förhindra att en gravid kvinna insjuknar i rubella då fostret kan födas med svåra skador. Samtidigt påminns om att det rekommenderas hepatit B vaccination för personal som riskerar att exponeras för blodsmitta t.ex. via stickskada. SmittNytt nr 1 215 Sida 7 av 8

Smittskydd/Vårdhygien Hemsida e-post: smittskydd.vardhygien.sorml@dll.se Christina Kallings Larsson Smittskyddsläkare, verksamhetschef 16-1 35 69 Maria Remén Bitr smittskyddsläkare, ordf STRAMA 16-1 51 48 Mikael Stenhem Hygienöverläkare, bitr smittskyddsläkare 76-495 42 36 Marita Graff Smittskyddssjuksköterska 16-1 35 68 Ingela Hylander Nilsson Jenny Olofsson Hygiensjuksköterska Mälarsjukhuset Hygiensjuksköterska Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset 16-1 38 68 155-22 22 2 Anna Lejdegård Hygiensjuksköterska mot kommunerna 16-1 55 42 Karolina Spångberg Hygiensjuksköterska mot kommunerna 155-22 22 9 Caroline Lundh STI-samordnare 76-723 47 8 Inger Döckner Smittskyddsassistent 16-1 35 85 STRAMA Maria Remén, ordförande STRAMA, bitr smittskyddsläkare, infektionsläkare Maria Lindeberg, Medicinklin, NLN Stina Schell, VC Bagaregatan, Nyköping Håkan Lindroth, Infektionsklin, MSE Malin Enarsson, Infektionsklin, MSE Faiz Fendukly, Unilabs Malin Kuno Edvardsson, apotekare Läkemedelskommittén Christofer Olsson, Barn-och ungdomskliniken, MSE Jens Sörensen, Privatläkarföreningen Erik Wallberg, ÖNH-kliniken, MSE Bodil Linde-Olsson, adjungerad, Specialisttandvården Åsidan, Nyköping Marie Engman, Kirurgkliniken, Nyköpings lasarett SmittNytt nr 1 215 Sida 8 av 8