Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Stiftelsen Nordiska museet dnr A 15-547/11, Digisam Dnr RA 06-2013/4851

1

1. Myndighetens/institutionens namn: Stiftelsen Nordiska museet 1.1 Hur ser myndighetens/institutionens explicita uppdrag enligt instruktion, regleringsbrev etc. ut, i relation till regeringens nationella strategi Digitalt kulturarv? Institutioner i form av stiftelser, bolag eller ideella föreningar får inga regleringsbrev för sin verksamhet. Valet av form för styrning beror bland annat på organisationsform och vilken roll staten har - till exempel om de har bildat stiftelsen eller bara ger finansiellt bidrag till verksamheten. Stiftelsen Nordiska museet (grundad 1880), så som eget rättssubjekt och där staten endast lämnar ett finansiellt bidrag, erhåller på så vis inte regleringsbrev utan ett regeringsbeslut med riktlinjer för kommande budgetår avseende statens bidrag till stiftelsen. Riktlinjerna innehåller mål, uppdrag och återrapporteringskrav. I stiftelsens Nordiska museets riktlinjer från regeringen finns inget som särskilt kopplar till regeringens nationella strategi Digitalt kulturarv, endast att museet ska öka tillgängligheten till samlingarna. I Nordiska museets mål och strategier som 2013 fastställdes av nämnden (stiftelsens styrelse) anges bland annat att museet ska upprätta en långsiktig plan för digitalisering och tillgänglighet samt lämna förslag till finansiering och att museet ska utnyttja nya tekniska lösningar och distributionsvägar, där publikens möjligheter till dialog och interaktivitet ökar samt att databaser (föremålssamlingar, arkiv och bibliotek) och annan infrastruktur som svarar mot olika forskningsbehov ska stödjas och utvecklas. 1.2. Hur ser samlingarna ut? Vad består de av för slags material? Samlingarna speglar landets kulturhistoria från 1520-talet fram till nutid. Artur Hazelius började samla föremål 1872 och nu finns det över 1,5 miljoner föremål i samlingarna vilket tar ca 25 000 m 2 magasinsyta i anspråk storleken växlar från knappnålar till praktvagnar. 2

Figur 1. Nordiska museet samlingar. Se bilaga för illustration i större format. Arkivet omfattar drygt 4 700 hyllmeter och innehåller unika samlingar av uppteckningar, svar på frågelistor, arbetarminnen och andra självbiografier, dagböcker, kassaböcker och brev. I arkivet ingår även fotografier, filmer och ljudupptagningar. Fotosamlingarna bedöms innehålla cirka 6 miljoner fotografier. 3

Biblioteket som omfattar cirka 250 000 volymer är ett vetenskapligt specialbibliotek för svensk kulturhistoria. Samlingen består av böcker, tidskrifter, kataloger, broschyrer och varukataloger. Utöver den stora museibyggnaden på Djurgården äger stiftelsen flera kulturhistoriska miljöer med cirka 460 byggnader på skilda håll; Tyresö slott, Julita gård, Svindersvik och Härkeberga kaplansgård. Även Villa Lusthusporten, den s.k. Wicanderska villan på Djurgården tillhör stiftelsen. Stiftelsen äger dessutom cirka 2 200 ha mark och 800 ha fiskevatten. De olika fastigheterna har i de flesta fall tillförts museet som testamentariska gåvor. Slutligen förvaltar Nordiska museet levande samlingarna på Julita gård. Där finns bland annat äldre köksväxter som samlats in från olika delar av Sverige samt en äppelgenbank, en humlegenbank, och en pion samling, och. Arbetet med att bevara levande samlingar i genbanker bedrivs i samarbete med det Nationella programmet för odlad mångfald, POM. 1.3. Hur hanteras förhållandet mellan myndighets/institutionsarkiv och samlingar? Nordiska museet gör ingen åtskillnad mellan ämbetsarkivet och samlingarna utan all information hanteras inom ramen för en integrerad infrastruktur. 1.4. När antas planen formellt? När kommer den att revideras? Stiftelsen Nordiska museet ska, inom ramen för regeringsuppdraget Digit@lt kulturarv, ta fram en strategi och en plan för museets samlade arbete med digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvsinformation. Målsättningen är att planen ska kunna antas under hösten 2015 och att den ska revideras vart annat år. Bilaga 1: Illustration över samlingarna 4

2. Styrning Med styrning avses här den övergripande strategiska ledningen av myndighetens/institutionens arbete med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation med avseende på bl.a. mål, struktur och strategiska vägval. 2.1. Planeras utvecklingsinsatser inom området styrning under perioden fram till och med 2015? Vilka? Under 2012-13 genomfördes en genomlysning av Nordiska museets interna informationsstrukturer och processer för samlingshantering. Flera förslag lades fram till vad som bör göras för att förbättra och effektivisera museets infrastruktur för samlingshantering. Ett fördjupat utredningsarbete har påbörjats och under perioden 2014-2015 är följande insatser prioriterade: Utreda möjligheten att bygga upp en generell infrastruktur för museets verksamhet med digital dokumentation och insamling. Utredningen berör också frågan om hur digitala samlingsrelaterade dokument och digitalt födda handlingar som t.ex. skannade arkivhandlingar och information från insamlingar ska kunna administreras, lagras och distribueras. Se över processen för hantering av digitala fotografier och skapa förutsättningar för en väl fungerande infrastruktur där bl.a. hanteringen av originalbilder och förmedlingen av bilder kan hanteras kopplat till den basinfrastruktur som finns för digital bildhantering i Primus/Digitalt museum. Nordiska museet använder olika terminologi och vokabulärer i respektive informationsdomän och det finns exempelvis flera uppsättningar digitala auktoriteter för fotografi. Det finns stora vinster för både museet och informationsanvändarna att i högre grad använda gemensamma resurser för terminologi, plats- och personauktoritet. KulturIT har utvecklat systemet Kulturnav som kan hantera gemensamma auktoriteter och som gör det möjligt att koppla ihop objektsdata med auktoritetsbegrepp. Nordiska museet kommer att integrera Kulturnav i sin verksamhet 2014-2015. De huvudsakliga målen med de föreslagna insatserna är att Nordiska museets samlingsinformation på sikt ska kunna hanteras mer integrerat och användaranpassat genom att skapa förutsättningar för att kunna: hantera digitala arkivdokument och information sprungna ur dokumentations- och insamlingsverksamheten skapa en väl fungerande infrastruktur för hantering och tillhandahållande av digital bild länka ihop information från flera källor Det stora utvecklingsarbetet vad gäller styrningen av verksamheten kommer framförallt att ske inom ramen för avrapporteringen av regeringsuppdraget. Den framtagna strategin och planen samt riktlinjerna för arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillhandahållande av kulturarvsinformation, kommer att möjliggöra en effektivare och mer målinriktad styrning och uppföljning av museets verksamhet. 5

Målsättning med den framtagna strategin och planen är, förutom att svara upp mot regeringsuppdraget, att den ska fungera som ett styrdokument och en vägledning i museets samlade arbete med att digitalisera och tillhandahålla information om samlingarna. Med stöd av den framtagna strategin, planen och riktlinjerna har Nordiska museet som mål att effektivisera och förbättra arbetet med digitalisering, bevarande och tillhandahållande av den digitala samlingsinformation som museet förvaltar, så att vi kan säkra informationen för framtiden och därigenom nå fler brukare och fördjupa och förlänga relationerna med de befintliga. 2.2. Vilka är myndighetens/institutionens mål för digitaliseringsarbetet och hur relaterar det till visionen för verksamheten? Nordiska museet har under hösten 2013 tagit beslut om en ny målbild och strategi för museets verksamhet. Mål och strategi för museet grundar sig på museets värderingar och knyter an till stiftelsens stadgar. Syftet är att ge riktning och ledning för verksamheten under de kommande åren, 2015-2025. I målet ingår framförallt att Nordiska museet ska utveckla sin position som det ledande svenska kulturhistoriska museet, bevara, tillvarata och tillgängliggöra sina rika och omfattande samlingar och kulturmiljöer, upptäcka och sprida kunskap av högsta kvalitet och samtidigt förvalta sitt arv som bildningsbas, kulturmiljö och traditionsbärare samt ha en aktiv roll i samhället. Museet har ett nationellt och internationellt ansvar att bevara och tillvarata sina samlingar. Föremålssamlingar, arkiv, fotosamlingar, bibliotek, kulturmiljöer och trädgårdar är tillgångar för besökarna. Nordiska museet är en självständig, skapande, kreativ kulturinstitution, ett museum för alla med ett innehåll som är kunskapsrikt, angeläget och intresseväckande. Museet ska bidra till bildning och samhällsutveckling genom forsknings- och kunskapsinformation och kulturella aktiviteter. Mål: Känn dig själv som är museets motto ska genomsyra verksamheten och ge perspektiv på vad det innebär att vara människa i Sverige. Strategier för att nå målen är framförallt att: anordna utställningar och kulturella aktiviteter och exponera museets samlingar på ett sätt som är attraktivt för användarna oavsett kön, könsöverskrivande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder utnyttja nya tekniska lösningar och distributionsvägar, där publikens möjligheter till dialog och interaktivitet ökar dra nytta av kunskaper och erfarenheter i det omgivande samhället samt att utveckla samarbeten med universitet, myndigheter, organisationer och enskilda personer utan att stiftelsens självständiga ställning äventyras publicera forskningsresultat, nationellt och internationellt. Databaser (föremålssamlingar, arkiv och bibliotek) och annan infrastruktur som svarar mot olika forskningsbehov ska stödjas och utvecklas upprätta en långsiktig plan för digitalisering och tillgänglighet och lämna förslag till finansiering 6

Vid sidan av den övergripande strategin har Nordiska museet redan 2010 tagit fram en strategi och handlingsplan för arbetet med kulturarvsinformation och nya medier. Målet med strategin "Mot nya medier" är att Nordiska museet ska bli ett av Nordens främsta museer när det gäller digital kommunikation om kulturhistoria och kulturarv och därigenom kunna attrahera en ny, större och bredare publik samt etablera ett starkare engagemang och fördjupa relationerna med strategiska målgrupper. Besökaren ska stå i centrum och verksamheten ska genomsyras av interaktion, kommunikation och medskapande. Centralt för strategin är att den omfattar hela verksamhetsfältet från insamling, lagring, tillhandahållande till användning av kulturarvsinformation. En viktig utgångspunkt är också att strategin och målbilden drivs från alla delar av organisationen och att Nordiska museet, parallellt med att museet utvecklar nya metoder och arbetssätt, fortsätter att förädla och vidareutveckla den publika verksamhet som redan bedrivs på webben och i utställningarna. Tre områden har lyfts fram som viktiga att fokusera på. Dessa är: öppenhet, kommunikation och delaktighet dynamisk och nyskapande användning väl fungerande basinfrastruktur 2.3. Hur är arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation organiserat inom myndigheten/institutionen? Projekt eller linjeverksamhet? Stor eller liten skala (inom eller utom myndigheten)? Nordiska museets strategiska och övergripande arbete med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande koordineras och leds av avdelningen för nya medier. Det operativa arbetet genomförs framförallt inom ramen för linjeverksamheten ute på de olika verksamhetsavdelningarna. För det löpande arbetet med samlingarna inom ramen för framförallt samlingsförvaltningssystemet Primus och det publika gränssnittet Digitalt museum finns en databaskoordinator som har till uppgift att samordna arbetet. Digitalisering: Den största delen av arbetet sker inom ramen för den löpande verksamheten med förvärv av nya samlingar, kunskapsproduktion, vård av samlingarna etc. Efterfrågestyrda beställningar ur de ej digitaliserade bildsamlingarna genererar också ett nytillskott i de digitala samlingarna. Produktionen sker här i liten skala inom framförallt den egna organisationen. Större produktionsprojekt genomförs som regel som externfinansierade projekt i samverkan med externa partners. Ett sådant exempel är Europeana Fashion där delar av digitaliseringen genomförs av externa digitaliseringscentraler såsom Föremålsvård i Kiruna. Digital bevarande: I arbetet med att bygga upp och förvalta en väl fungerande infrastruktur för samlingsförvaltning samverkar Nordiska museet med museer i Norge och Sverige kring samlingsförvaltningssystemet Primus. På Bibliotekssidan samverkar museet med företrädare för Libris m.fl. och på arkivsidan med Riksarkivet rörande val av standarder för lagring och förvaltningen samt distribution av framförallt museets digitala förteckningsarkiv inom ramen för NAD. Kring samlingsförvaltningssystemet Primus finns referens- och användargrupper etablerade i vilka Nordiska museet tillsammans med leverantören och andra museer i Sverige samarbetar kring utveckling och anpassning av systemen. Nordiska 7

museet är också aktivt i arbetet med utvecklingen av K-samsök och anpassning av samlingssystemet för att dess information ska kunna skördas och indexeras av K-samsök och därmed indirekt även i Europeana. Digitalt tillgängliggörande: När det gäller arbetet med tillgängliggörande av samlingarna sker det inom ramen för ett samlat ekosystem där museets egna samlingssystem kommunicerar med andras kanaler och tjänster såsom Google, Flickr, Wikipedia etc. Nordiska museet har ett omfattande samarbete rörande tillgängliggörande av samlingarna med ett stort antal museer, arkiv och bibliotek både i Sverige och i Norden men också i Europa. Inom ramen för samarbetet med tillhandahållandet av innehållet i samlingsförvaltningssystemet Primus, via tjänsten Digitalt museum, ansvarar Nordiska museet exempelvis för att koordinera och leda det svenska samarbetet med de norska museerna. 2.4. Finns det en separat strategi för hanteringen av digitalt födda material antingen de produceras inom den egna verksamheten eller införlivas med samlingarna genom förvärv/donation/inleverans? Det finns ingen separat strategi för hantering av digitalt producerat material vid Nordiska museet. Museets hållning är inte heller att det ska finnas en sådan utan att den ska utgöra en del av och integreras med den samlade strategin och planen för hela stiftelsens arbete med digitalisering, bevarande och tillgängliggörande av de digitala samlingarna. 2.5. Hur många årsverken är idag sysselsatta med digital produktion, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande på myndigheten/institutionen? Hur identifieras och säkras för framtiden den kompetens som krävs för planens genomförande? I arbetet med att identifiera antalet årsverken har Nordiska museet utgått från utfallet 2013. Utfallet har dock justerats något beroende på att en stor satsning på digitalt tillgängliggörande genomfördes 2013 med anledning av att en ny webbplats implementerades. Dessutom har vi aldrig tagit med mer än 80 % av en persons tid, även om personen arbetat heltid med digitala frågor. Tid för följande arbetsuppgifter har medtagits: Övergripande: Strategi och policyarbete gällande digitalt bevarande, digital produktion eller digitalt tillgängliggörande Samordning av arbetet med de digitala samlingssystemen Nätverksarbete och arbetsgrupper gällande dessa frågor Digitalt bevarande: Arbete med digital lagring Egen tid avseende drift, underhåll, utveckling och implementering av uppgraderingar gällande de digitala samlingssystemen (även sådana system som ligger hos någon annan) 8

Arbete med den digitala infrastrukturen inom institutionen Digital produktion: Digital fotografering/skanning av analogt material i samlingarna (föremål/arkivalier/foto/bilder/filmer/ljud/böcker/tidskrifter/ byggnader) Digital dokumentation (fotografering av företeelser/föremål/ utställningar etc.) av såväl fotografer, magasinpersonal m.fl. Registrering/förteckning/katalogisering/tilläggskatalogisering i digitala samlingssystem Digitalt tillgängliggörande: Urvalsarbete och tillgängliggörande av samlingar på Flickr, Tumblr, Youtube, Instagram, Google Art m.m. Produktion av material av och om samlingarna på Wikipedia, museets hemsida m.m. Planering och utveckling av appar och digitala produktioner i utställningar etc. Uppgifter vars tid inte har medtagits: Arbete med sociala medier av typen Twitter, marknadsföring på Facebook etc Tillgängliggörande av institutionens verksamhet (typ ren program- och utställningsinfo på hemsida) Generellt arbete med och på institutionens hemsida Uppskattningsvis lade Nordiska museet knappt 16 årsverken på detta arbete under 2013. Arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen är integrerat i det kontinuerliga arbetet med planering och uppföljning. 2.6. Finns formellt antagna kriterier för prioritering av material för överföring till digitalt format? Med undantag av den policy för prioritering vid fotografering av sköra material, finns inte några formellt antagna kriterier för prioritering av material för överföring till digitalt material. Det kommer dock att tas beslut om sådana kriterier inom ramen för arbetet med en ny strategi och plan. I regeringsuppdraget ingår det att ta fram och fastställa riktlinjer för hur en prioritering kan ske avseende digitalisering av verksamheter, samlingar och arkiv. Poängteras kan dock att prioriteringarna redan idag bygger på överväganden vad gäller såväl bevarandeaspekter som på hur efterfrågan på materialet ser ut ur ett användarperspektiv. Det som främst styr digitaliseringen är: efterfrågan omflyttning av samlingarna digitalisering som bevarandeåtgärd riktade projekt med delvis externa bidrag De externt finansierade satsningarna har varit viktiga för digitaliseringsarbetet, dock krävs kontinuitet för att tillvarata kompetens och driva arbetet så effektivt som möjligt. 9

2.7. Hur följs arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation upp, kvalitetssäkras och utvärderas? Idag följs arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande upp inom ramen för verksamhetsuppföljningen i samband med tertialgenomgångar och årsredovisningen. Förutom den löpande uppföljningen genomförs uppföljning av resultat och måluppfyllelse inom ramen för större produktions- och tillhandahållandeprojekt. En översyn av uppföljningsarbetet kommer att göras i samband med framtagandet av den nya digitaliseringsplanen. 2.8. Samarbetar myndigheten strategiskt med andra myndigheter på området? Statliga museer Nordiska museet har huvudansvaret för det samordningsarbete som bedrivs mellan de museer i Sverige som använder Primus och Digitalt Museum och KulturIT i Norge. Centralmuseernas samarbetsråd En representant från museet är sammankallande i Centralmuseernas digitaliseringsgrupp. Inom ramen för denna grupp tecknades 2012 ett avtal kring gemensam samverkan mellan centralmuseerna och Wikimedia Sverige. Riksantikvarieämbetet Via samarbetet med Riksantikvarieämbetet blir det material som läggs ut på Digitalt Museum via K-samsök även tillgängligt på den europeiska sökmotorn Europeana. Riksarkivet En representant från museet sitter som expert i styrgruppen för Riksarkivets samordningssekretariat för digitalisering (DIGISAM) Samverkan sker också med Riksarkivet via NAD. Målet är att koppla ihop museets arkivförteckningar i Visual arkiv med NAD. Kungliga biblioteket Samarbete med Kungliga biblioteket sker bland annat via Libris. Museets biblioteks katalog är åtkomlig på webben via Libris och museets egna system Mikromarc Saga, genom vilket alla utlån sker. Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald Nordiska museet samverkar med Jordbruksverket och Centrum för biologisk mångfald kring Nationella programmet för odlad mångfald, POM. I arbete ingår bl.a. vidareutveckling och innehållsregistrering i SESTO (Databasen för informationen kring levande samlingar i genbank och klonarkiv). Sveriges Riksdag beslutade redan 2000 att POM skulle genomföras som ett verktyg för att förverkliga Konventionen om biologisk mångfald eller Riokonventionen. KulturIT 10

Nordiska museet samverkar tillsammans med Kultur IT i Norge med ett stort antal norska och svenska museer. Arbetet består främst av förvaltning och utveckling av samlingsförvaltningssystemet Primus och Digitalt museum. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår också inom ramen för projekten Kulturpunkt och Kulturnav. Kulturpunkt är en generell plattform för i första hand lagring och distribution av förädlad och paketerad kulturarvsinformation i utställningar och mobila lösningar. Kulturnav är en för kulturarvsinstitutioner öppen och fri webbplats för att skapa, förvalta och distribuera gemensam semantiskt anpassad terminologi och auktoriteter. Just nu pågår arbete med att föra över Nationella fotografregistret (NFR) till Kulturnav, vilket innebär en samverkan med en rad arkiv och museer. Stockholms universitet m.fl. Inom ramen för projektet Europeana Fashion samverkar museet med Centrum för modevetenskap vid Stockholms Universitet och tjugo av Europas främsta modearkiv och museer. Målet med Europeana Fashion är att 2015 tillgängliggöra över 700 000 moderelaterade digitala objekt online på portalen www.europeanafashion.eu. Under det treåriga projektet som startade 2012 kommer Nordiska museet att till portalen bidra med cirka 54 000 digitala objekt som är relaterade till mode, dräkt, smycken, skor och accessoarer. Sveriges hembygdsförbund Diskussioner förs med Sveriges hembygdsförbund om att börja samverka kring gemensamma digitala metoder och plattformar när det gäller minnesinsamling. 11

3. Produktion Med produktion avses här överföring av information, data eller metadata till (nya) digitala format genom scanning, avfotografering el dyl. 3.1. Planeras insatser för att öka tempot i produktionen under perioden fram till och med 2015? Vilka? Under perioden fram t.o.m. 2015 kommer Nordiska museet att arbeta fram en strategi och en plan för museets samlade arbete med digitalisering av kulturarvsinformation. Målsättning med den framtagna strategin och planen är, förutom att svara upp mot regeringsuppdraget, att den ska fungera som ett styrdokument och en vägledning i museets samlade arbete med att digitalisera och tillhandahålla information om samlingarna. Inom ramen för arbetet kommer ett stödsystem för alla som är delaktiga i museets digitaliseringsarbete att tas fram. Stödet kommer framförallt att bestå av nya riktlinjer och policys. I arbetet med planen ingår också att ge förslag till olika finansieringsvägar. Nordiska museet har påbörjat flytten av museets omfångsrika arkiv från externa lokaler till huvudbyggnaden. Flytten beräknas vara klar under andra halvan av 2015. Målet är att samlokalisera samlingarna för att därigenom kunna effektivisera verksamheten både vad gäller förvaltning och tillhandahållandet. Tidsplanen är snäv och därmed är möjligheten till en ökad digitalisering av arkivmaterial begränsade. I samband med flytten är digitalt förtecknande av arkivet prioriterat. Ambitionen under 2015 är att söka externa medel för att under kommande år möjliggöra en mer omfattande digitalisering av arkivsamlingarna. Målet är också att kunna höja takten genom en fördjupad samverkan med Föremålsvård i Kiruna och genom att starta upp en verksamhet med den nystartade digitaliseringscentralen IKKE i Farsta. Under 2014 pågår en extra satsning på skanning (internt finansierad) och metadataregistrering (externt finansierad) av fotografier ur samlingarna med dräkt- och modemotiv för EU-projektet Europeana Fashion. Målet är att innan december 2014 ha skannat ca 10 000 fotografier. En satsning pågår med att öka takten vad gäller digitalisering av bilder på föremål ur samlingarna. Hela föremålssamlingen är digitaliserad och tillgänglig via Primus (100 %) eller Digitalt museum (63 %), men stora delar av föremålssamlingen saknar fortfarande bilder. Under 2015 påbörjas planeringsarbetet för att flytta och samordna en del av de textila dräktsamlingarna. Det rör sig om ca 20 000 objekt som kommer att inventeras och fotograferas. När det gäller biblioteket återstår ca 25 000 poster i den gamla bibliotekskortkatalogen som ännu inte har överförts till Mikromarc Saga och Libris. Målet är att detta arbete ska vara slutfört 2015. 3.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området produktion under perioden fram till och med 2015? Vilka? Se punkt 3.1. 12

3.3. Vilka format &/eller standarder används idag för Metadatregistrering/katalogisering? Föremåls- och fotosamlingar: Primus samlingsförvaltningssystem är uppbyggt kring fältuppsättningar och grundläggande krav från norsk standard enligt Feltkatalogen (2002). Lagringsmodellen är en anpassning av CIDOC CRM. Vid katalogisering används klassifikationssystem som NM klass och OCM (Outline), där det är tillämpligt. Tekniska metadata i digitala fotografier hanteras enligt XMP/ITPC enligt interna rutiner. Interoperabilitet i XML-format i form av API-representationer i ESE (Europeana Semantic Elements) och i aggregatorsformat anpassade för Norvegiana (ABM; XML) och K-samsök (SOCH RDF/XML). Arkiv: Förvaltningssystem är Visual Arkiv som delvis använder NAD:s elementkatalog som standard kombinerad med arkivpraxis och struktur inom Visual Arkiv. Interoperabilitet i XML-format genom export i EAC (Encoded Archival Context) och EAD (Encoded Archival Description). Bibliotek: För bibliotekets del använder sig Nordiska museet av samma standarder som alla andra bibliotek i världen med MARC21(Machine Readable Catalogue, ver. 21) och RDA (Resource Description and Access). Gemensam vokabulär- och auktoritetsdata kommer under 2014 att tillgängliggöras via Kulturnav. Informationen är där uppmappad mot ett urval av etablerade standarder som CIDOC CRM, EDM, SKOS, FOAF etc. Interoperabilitet: data är direkt accessbara som RDF/XML. 3.4. Avbildning/bildöverföring/OCR-läsning? Digitalt fotografi: Okomprimerad TIFF 6.0, färgprofil Adobe RGB 1998. Råa bilddata från skanners/fotosensorer skapas/hanteras i förekommande fall i Adobe DNG-format. Det finns även exempel på att JPEG används som originalmedia. Digitala dokument, text: PDF/a-1b Ljud: - praxis -MP3, WAV Rörlig bild/film: - praxis -MPEG, MOV 3.5. Påsiktsbild/publik visning? Digitalt fotografi: JPEG, färgprofil SRGB, uppskärpt för bildskärmsvisning Digital handling: PDF/a Rörlig bild/film: - praxis - MPEG-2/MPEG-4 Ljud: - praxis - MP3 (MPEG-1 Audio Layer 3) 3.6. Digital lagring &/eller bevarande? Långtidsbevarande av digitalt material är ännu inte standardiserat avseende process eller format. Informationen förvaltas generellt sett i levande verksamhetssystem. Digitalt fotografi: - praxis - Okomprimerad TIFF 6.0, färgprofil Adobe RGB 1998. Digital handling, text: - praxis - PDF/a-1b 13

Format för ljud och rörlig bild är inte standardiserade. Där gäller produktionsformatet som lagringsformat. Kommentar till 3.1 I Nordiska museets löpande arbete (linjeverksamhet) ingår att digitalt registrera, fotografera och tillgängliggöra alla nya föremålsförvärv. I samband med utställningar digitaliseras samtliga utställda föremål ur museets samlingar, likaså i samband med utlån. I samband med riktade projekt så som inventering och flytt av föremål prioriteras fotografering av de textila föremålen. De digitala objekten förmedlas via museets digitala kanaler om det inte finns upphovsrättsliga skäl eller andra skäl som medför att museet anser en spridning olämplig. Digitalisering av bildsamlingarna i Nordiska museets arkiv sker primärt efterfrågestyrt. Bilderna skannas och registreras digitalt i samband med externa eller interna beställningar och förmedlas via museets digitala kanaler. Om det inte finns upphovsrättsliga skäl eller andra skäl som medför att museet anser en spridning olämplig. Digitalt producerade bilder som ingår i museets samlingar och skapade av museets fotografer registreras löpande i databas och förmedlas via museets digitala kanaler till allmänheten om PuL-lagstiftningen så tillåter. 14

4. Användbarhet Med användbarhet avses här alla strategier som kan användas för att göra de digitala materialen maximalt lätta att hitta och använda. 4.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med användbarhet under perioden fram till och med 2015? Vilka? Under ledning av Nordiska museet inledde centralmuseerna ett samarbete med Wikimedia Sverige 2012. Syftet var att museerna aktivt skulle verka för att producera sakinnehåll inom museernas ämnesområden på Wikipedia. Under 2014 är ambitionen att stärka samarbetet mellan centralmuseerna och Wikimedia Sverige genom att utveckla arbetet med att producera museirelaterad kunskap på Wikipedia och koppla ihop denna med museernas egna kunskapskällor och samlingsdatabaser. I arbetet ingår också att publicera ett urval av museernas bildsamlingar på Wikimedia Commons. Wikipedia/Wikmedia Commons kan därigenom fungera som plattform för att upptäcka och skapa nyfikenhet på museernas samlingar och verksamhet med en ökad användning som följd. För att höja tempot i arbetet med öka användbarheten av museets samlingar avser Nordiska museet framförallt att: I samverkan med museer i Norge och Sverige vidareutveckla den gemensamma infrastrukturen för kommunikation och förmedling av samlingarna. I arbetet ingår en översyn av bildförmedlingen med en effektivisering och ett ökat tillhandahållande av digitala bilder ur samlingarna som följd. Publicering av mer material från strategiska projekt i Digitalt museum och bibliotekssystemet Mikromarc Saga. Fortsatt implementeringen av ett gemensamt innehållshanteringssystem, CMS, (Kulturpunkt) för produktion, lagring och tillhandahållande av paketerad och förädlad information. Kulturpunkt är en generell plattform för utveckling av berättarinriktat kulturinnehåll anpassad för utställningar och mobila guider. Under 2014-2015 är ambitionen att öppna upp för andra att kunna ta del av Kulturpunktsinnehållet och knyta den objektsrelaterade informationen i Primus till berättelserna i Kulturpunkt så att de kan publiceras tillsammans i Digitalt museum. Prioriterat är också att kvalitets höja och publicera en gemensam och öppen terminologi och auktoritet med fokus på behovet hos museer och andra kulturarvsinstitutioner. Detta sker via den öppna terminologiplattformen Kulturnav. Listorna publiceras som länkad öppen data (LOD) i standardiserade format. Under perioden fram till 2015 prioriterar Nordiska museet framförallt utvecklingsinsatser inom följande områden: Bidra till vidareutveckling av Digitalt museum så att tjänsten kan visa upp objektsrelaterad information tillsammans med den mer berättarorienterade som registrerats i Kulturpunkt och den konceptuella i Kulturnav Påbörja och vidareutveckla digital publicering av fulltextsinformation inom ramen för bibliotekssystemet, då övergången till digital forskningsinformation inom humaniora kommer att bli allt mer aktuell under de närmaste åren 15

Satsningen på utveckling och implementering av Kulturpunkt i verksamheten. Här ingår bl.a. vidareutveckling av API:et (gäller även Digitalt museum) och det mobila gränssnittet samt tillhandahållande av förädlade informationspaket via K-samsök Satsning på andra kanaler och tjänster såsom Flickr, Wikipedia/Wikimedia Commons etc. Samverka för att anpassa den norska insamlingstjänsten Digitalt Fortalt till svenska förhållanden så att den i en första fas fungerar som plattform för minnesinsamling i samband med uppropsverksamheten Implementering av Kulturnav i det löpande registreringsarbetet i Primus så att museet kan börja erbjuda öppna länkade data för användning och vidareförädling Slutligen kommer det inom ramen för regeringsuppdraget att tas fram en strategi och plan för tillhandahållande och användning av museets kulturarvsinformation. 4.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området användbarhet under perioden fram till och med 2015? Vilka? Se punkt 4.1 4.3. Hur tillgängliggörs digitala material för allmänheten, inkl. olika användargrupper (t ex forskare, barn, unga, personer med funktionsnedsättning)? För att nå fler besökare och nya målgrupper publicerar Nordiska museets information och kunskap inte bara via museets egen webbplats och Digitalt museum, utan också via de stora aktörernas kanaler och tjänster. En stor fördel är att det där finns väl etablerade kommunikationsplattformar och att besökarna är mångdubbelt fler vilket leder till att museet når fler användare och betydligt bredare målgrupper. Avgörande för framgång är dock att museets egna kanaler fortsätter att vara kunskapsnavet i den samlade informationsinfrastrukturen. Sammanlagt använder Nordiska museet ett tiotal globala sociala mediekanaler inklusive Wikipedia, Wikimedia Commons, Google+, Google Art Project, Youtube, Flickr och Pinterest. Kanalerna har olika funktioner och syften, och museets insatser varierar. För att kunna bredda och utveckla användningen av den digitala kulturarvsinformationen samverkar Nordiska museet här med tänkbara tillämpare och andra minnesinstitutioner för att göra informationen så tillgänglig och användbar som möjligt. Experter och forskare får framförallt tillgång till basinformation om samlingarna via förteckningsarkivet Visual Arkiv, bibliotekssystemet Mikromarc Saga som är sammankopplad med Libris samt när det gäller föremål och fotografier via Digitalt museum och Primus För skolan finns mer förädlat och paketerat material tillgängligt via museets webbplats. Informationen där är ofta kopplad till föremålsinformationen i Digitalt museum. Museet använder sig också av en generell teknisk innehållsplattform (Kulturpunkt) för att producera paketerad och berättarorienterat material. För att kommunicera innehållet gentemot publiken utvecklas specialanpassade gränssnitt eller används den mobila guidetjänsten som följer med plattformen. 16

För att öka kännedomen om Nordiska museets kunskapsbank och inte minst nå en yngre målgrupp, kommunicerar museet kunskapsbanken via sociala medier. Inte minst satsningen på Instagram har visat att museet kan nå och engagera en betydligt yngre publik än den som besöker museet. En central och viktig del i informationsförsörjningen är att publicera information ur samlingarna via de nationella och internationella aggregatorerna såsom K-samsök, NAD, Libris och Europeana m.fl. På så sätt möjliggör och underlättar museet för alla som vill kunna återanvända och vidareförädla kulturarvsinformationen i sina egna tillämpningar. Ett viktigt utvecklingsområde är att bygga upp digitala plattformar och tjänster som kan underlätta för användarna att bidra med sina egna kunskaper och perspektiv. Via tjänster såsom Digitalt museum och tematiserade insamlingsbloggar såsom Hårbloggen och Livsbild har museet gjort det möjligt för användarna att kunna bidra med sina egna kunskaper och dela dem med andra. Livsbild är t.ex. särskilt inriktad mot funktionsnedsatta och med olika tekniker anpassad för att de själva ska kunna delge sina livsberättelser utan mellanhand. Vid digitala produktioner strävar Nordiska museet efter att tillgänglighetsanpassa dessa så långt som möjligt. I arbetet med utvecklingen av ny webbplats för museet har målet varit att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta. Den nya webbplatsen erbjuder nu talande webb, teckenspråk och lättläst samt anpassningar för de med nedsatt syn. Den mobila förmedlingen och kommunikationen blir allt viktigare i takt med att besökarna använder mobiltelefonen allt mer till att surfa på Internet. Särskilda satsningar har därför gjorts för att mobilanpassa webbsidor och utveckla appar. Ett exempel är Årets dagar där man inte bara kan lära sig mer om varför vi firar olika högtider utan även kan interagera genom att dela med sig av sitt eget firande. 4.4. Hur märks/licensieras digitala material upphovsrättsligt? Nordiska museet har under ett par år testat och utvärderat användningen av Creative Commons-licensiering (CC) för uppmärkning av fotografier ur samlingarna och kommit fram till att det är en väl fungerande licensieringsform. Mot bakgrund av detta har museet tagit beslut om CC-licensiering av museets fotografier enligt den modell som finns beskriven nedan. Observera att licensieringsformen enbart används för museets egenproducerade fotografier och de förvärvade fotografiska samlingar där museet har rätt att publicera fotografierna på nätet. När det gäller de fotografiska samlingarna där museet inte har deklarerat rätten till publicering, licensieras fotografierna inte med CC och publiceras heller inte på nätet. Nordiska museet kommer att driva frågan om att all licensiering på Digitalt Museum (och museets övriga webbsidor)skall vara maskinläsbar. Modell för CC-licensiering av Nordiska museets fotografier och annan digital media: 1. CC-BY-NC-ND (ange upphovsman, ingen kommersiell användning, inga bearbetningar) - Egenproducerade eller förvärvade fotosamlingar som är upphovsrättsligt skyddade och där donatorn har överlåtit den ekonomiska rätten till Nordiska museet licensieras med CC-BY-NC-ND. 2. CC-BY (ange upphovsman) - Upphovsrättsligt skyddade fotografier som publiceras på andras arenor såsom Wikipedia, Flickr etc licensieras med CC-BY. Fotografierna märkta 17

med CC-BY tillhör en fri bildpool som användarna kan nå via de kanaler och tjänster på nätet där museet har valt att publicerat fotografierna. 3. Public Domain Mark. Fotografier med utgången upphovsrätt licensieras med Public Domain märkning. 4. Metadata rörande fotografier licensieras med CC0. Open Access och CC-licensiering används också för publikationer från biblioteket. Ofta tillåter denna licensiering kommersiell användning. Nordiska museet uppmanar alltid användarna att ange källan (Nordiska museet) för att underlätta för brukarna att veta var samlingarna förvaras samt vad gäller bilder med utgången upphovsrätt, att alltid ange vem som är upphovsman. 4.5. På vilka sätt stödjer myndigheten tekniskt ökad sökbarhet? Ges digitala material beständiga identifierare (PID)? Tillgängliggörs material som länkad öppen data (LOD)? Biblioteksinformationen vid Nordiska museet är tillgänglig via Libris tekniska infrastruktur och dess öppna API:er. Identifierare (PID) och länkad öppen data (LOD) ges genom Libris infrastruktur. Information är tillgänglig via flera API:er (XSearch, OpenSearch, UnAPI, Z39.50 och via feed, Atom, eller via protokollet OAI-PMH). Nordiska museets lokala nya bibliotekssystem ger också åtkomst via OAI-PMH. Samlingsinformation som är publicerad publikt genom Digitalt museum är tillgängliga via ett öppet men autentiserat API (API-nyckel krävs). API:et kan leverera data i XML-format som ESE(Europeana Semantic Elements) och i ett aggregatorsformat anpassat för Norvegiana (ABM; XML), den norska kulturarvsinformationsaggregatorn, samt i JSON-format. Det finns även en OAI-PMH -port som stöder skörd av data i K-samsök (SOCH RDF/XML)-format. Information från Nordiska museet är i K-samsök tillgänglig via ett publikt men autentiserat API (API-nyckel krävs) och som länkad öppen data (LOD; RDF/XML eller JSON-LD). Varje objekt i K-samsök ges en PID i form av en URI. Arkivinformationen är ännu inte tillgänglig via öppna tekniska gränssnitt. Förmedlingsinformation i form av Kulturpunkter är tillgängliga via ett öppet men autentiserat API (API-nyckel krävs) som levererar information i JSON-format. Terminologi- och auktoritetsdata som exempelvis Nationella fotografregistret görs sökbara via ett öppet API som levererar information i JSON-format. Kontrollerade termer och auktoritetsposter ges PID i Kulturnav i form av URI:er. Data är dessutom tillgängliga som RDF/XML (LOD). 4.6. Hämtas/skördas/levereras data till någon aggregerande publik tjänst? Samlingsinformation: Publicerad information från museet presenteras tillsammans med andra organisationers samlingar i Digitalt Museum. Tjänsten kan ses som ett sorts aggregat bestående av ca 1,1 miljon objekt från 24 organisationer. Information från Nordiska museet aggregeras via Digitalt Museum till K-samsök genom en OAI-PMH-port och ett urval av informationen (+40 000 objekt) skördas via K-samsök vidare till Europeana. Ett urval av samlingsinformation (54 000 objekt) rörande dräkt och mode aggregeras till och berikas i portalen Europeana Fashion. 18

Biblioteksinformation som hanteras i Libris och aggregeras från Libris vidare i bl.a. Google Scholar. Arkivinformation aggregeras inte för närvarande. En anslutning till NAD kommer att genomföras och Nordiska museet har ansökt om inträde. 19

5. Bevarande Med bevarande avses här alla insatser som kan göras för att trygga information, data och metadata för framtiden. 5.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med bevarande under perioden fram till och med 2015? Vilka? Nordiska museet arbetar strategiskt och målinriktat för att möjliggöra uppbyggnaden av en stabil och väl fungerande basinfrastruktur för bevarande av museets kunskapsbank. Under 2012-13 genomfördes en genomlysning av Nordiska museets interna informationsstrukturer och processer för samlingshantering. Flera förslag lades fram till vad som bör göras för att förbättra och effektivisera museets infrastruktur för samlingshantering. Som ett resultat av utredningen och för att öka tempot i arbetet med bevarandet har det under 2014 tillsatts ett antal utredningar som har som mål att effektivare förvaltning av samlingarna samt att göra dem mera tillgängliga och användbara. Utredningarna finns beskrivna under punkt 2.1 ovan. Prioriterat under perioden fram t.o.m. 2015 är att se över processen för hantering av digitala fotografier och skapa förutsättningar för en väl fungerande infrastruktur för bl.a. hanteringen av originalbilder och förmedlingen av bilder kan hanteras kopplat till den basinfrastruktur som finns för digital bildhantering i Primus/Digitalt museum. Museet använder olika terminologi och vokabulärer i respektive informationsdomän och det finns exempelvis flera uppsättningar av digitala auktoriteter över fotografer. Det finns stora vinster för både museet och informationsanvändarna att i högre grad använda gemensamma resurser för terminologi, plats- och personauktoritet. För att möjliggöra ett effektivt förvaltande och användande av navet kommer Nordiska museet under perioden 2014-2015 att kvalitetssäkra och flytta över viss terminologi från Primus till Kulturnav. Centralt i utvecklingsarbetet är överflyttningen av informationen i Nationella fotografregistret till Kulturnav. Prioriterat är också att utreda möjligheten att bygga upp en generell infrastruktur för museets verksamhet med digital dokumentation och insamling. Utredningen kommer också beröra frågan om hur digitala samlingsrelaterade dokument och digitalt födda handlingar som t.ex. skannade arkivhandlingar och information från insamlingar ska kunna administreras, lagras och distribueras. Arbetet sker i nära dialog med övriga museer som använder sig av Primus och som har likartade behov. Bl.a. har Nordiska museet pågående diskussioner med Norskt Folkemuseum kring den framtida hanteringen av frågelistor och annan tematisk insamling av icke-materiellt kulturarv. En viktig bas för det fortsatta arbetet med att effektivisera bevarandet av samlingarna är självklart också framtagningen av en strategi och plan för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande samt riktlinjer för digitalt bevarande. Planen kommer att utgöra en viktig grund för att kunna bygga upp ett levande system som kan tillmötesgå kraven på långsiktigt bevarande av innehållet. 5.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området bevarande under perioden fram till och med 2015? Vilka? 20

Se punkt 5.1 5.3. Finns en strategi för materialets långsiktiga bevarande? Nordiska museet har komplexa och mångfacetterade samlingar. Förutom mer traditionella museisamlingar bestående av omfattande volymer av föremål, arkivalier, fotografier och tryckta publikationer, så har museet levande samlingar och en stor mängd byggnader och kulturmiljöer. Utmaningen är att kunna förvalta information om dessa i ett gemensamt digitalt ekosystem där de olika delarna av samlingarna hänger ihop i en levande förvaltingsmiljö. Strategin är m.a.o. inte att lösa långtidslagringen genom att "ställa av" en orörd kopia av de digitala samlingarna i ett ej levande slutarkiv utan att bygga upp en förvaltningsmiljö, där både mellanarkivet vars innehåll hela tiden används i verksamhetssystemen och slutarkivet som förvaltar den orörda delen av samlingsinformationen, kan hanteras i ett integrerat och levande system som är gemensamt för många organisationer. Observera att en mer samlad och genomarbetad strategi och plan för Nordiska museets bevarandearbete inklusive policys och riktlinjer kommer att arbetas fram inom ramen för det regeringsuppdrag som ska avrapporteras till regeringen 2015. Observera också att för att Nordiska museet ska kunna lösa denna komplexa och mycket resurskrävande del av samlingsförvaltningen är museet i stort behov av både utökade resurser och kompetensstöd från omvärlden. Fas 1 i det nationella arbetet med långsiktigt bevarande bör vara att ta fram en väl fungerande stödverksamhet med riktlinjer och anvisningar för alla som arbetar med bevarande av samlingsinformation i levande verksamhetssystem. En rutin för certifiering/godkännande av förvaltningssystemen och förvaltningsprocesserna från ansvarig arkivmyndighet eller motsvarande skulle förbättra möjligheten att kunna hantera långsiktigt bevarande i avvaktan på storskaliga nationella lösningar. 5.4. Finns en teknisk lösning för långsiktigt bevarande? Nordiska museet använder i praktiken förvaltning av digital information i levande förvaltningssystem som ett sätt att långsiktigt bevara information. Att kontinuerligt bruka information och säkerställa att informationen kan användas i systemen i kombination med migration mellan olika format/bärare (se punkt 5.5) vid behov ger ett långsiktigt bevarande. 5.5. Hur säkras löpande konvertering/migrering/emulering till nya format och bärare? Löpande förvaltning sker i respektive beslutat verksamhetssystem. Strategin är att i mån av resurser formatomvandla material i äldre format och lagra dessa i aktuella format respektive verksamhetssystem. Inom systemet görs sedan löpande bedömningar kring behovet av formatomvandling baserat på tillgängliga rekommendationer och föreskrifter. Det innebär exempelvis att bildfiler förs över från CD-ROM till hårddiskbaserad lagring. Det finns även ett stort behov av att migrera videofilm (VHS, DVD), ljudband och mikrofilm. Det finns planer för genomförande av dessa materialkategorier de närmaste åren. 21

Det är önskvärt att bedömningar kring olika formats livslängd och läsbarhet görs centralt i sektorn eftersom det är svårt för enskilda organisationer att ha kapacitet att göra dessa bedömningar själv. 5.6. Finns en policy för eventuell gallring av fysiska bärare efter digitalisering av innehållet? Nordiska museet förvaltar omfattande och betydelsefulla samlingar som speglar svenskt arbete och liv från 1520 fram till idag. Det stora värdet i samlingarna är att de till största delen består av föremål, bilder och dokument i original, som i de flesta fall är helt oersättliga. Att göra sig av med de fysiska bärarna efter digitalisering kommer aldrig att bli aktuellt och därför finns det heller inga behov av en sådan policy. 22

6. Vilka material prioriteras högst för digitaliseringsinsatser under perioden fram till och med 2015? Vilka material är lägst prioriterade för digitalisering? Varför? 1. I första hand så styr linjeverksamheten prioriteringar av digitaliseringsinsatser. 2. I andra hand så prioriteras efterfrågat material i externa efterfrågestyrda processer 3. I tredje hand så prioriteras inom särskilda satsningar och projekt. Högst prioriterat är bild på föremål, digitalisering av fotosamlingarna, föremål som ska ställas ut och nyförvärv samt efterfrågestyrd digitalisering och material sprungna ur externfinansierade projekt. Textil- och dräktsamlingarna är prioriterade när det gäller fotografering av det äldre materialet. Med anledning av arkivflytten så prioriteras i princip ingen digitalisering av material ur arkivet under perioden. Undantag utgör vissa begränsade insatser kring bildmaterial som är i dåligt skick eller av andra orsaker i stort behov av digitalisering. 23

7. Hur arbetar myndigheten/institutionen för att på andra sätt, med digitala verktyg, tillgängliggöra den övriga verksamheten t ex konserveringsarbete, utställningar, pedagogiska program etc. för publik och användare? Nordiska museets arbetar aktivt med att göra samlingarna och kunskapen kring dem så tillgängliga och användbara som möjligt och nya medier används allt mer för att förmedla och kommunicera innehållet. Webben och nätanvändandet har radikalt förändrats under de senaste åren och konsumenterna har förvandlats från passiva mottagare till egna redaktörer, författare och krönikörer. Dessa nya målgrupper förväntar sig att museernas kanaler och tjänster ska fungera som interaktiva plattformar för dialog och delaktighet. För att nå dit arbetar Nordiska museet målinriktat för att anpassa museets tjänster, utbud och arbetssätt så att de kan möta användarnas behov. Centralt är att besökaren ska stå i centrum och verksamheten ska genomsyras av interaktion, kommunikation och medskapande. En viktig utgångspunkt är också att arbetet drivs från alla delar av organisationen och att innehållet i samlingsdatabaserna både består av grundläggande basinformation om samlingarna, övergripande metadata som möjliggör sammanlänkning av informationen och mer förädlad och paketerad information, sprungen ur den publika verksamheten. Databaserna är navet i kommunikationen om museets samlingar och används brett av museets olika funktioner. Nordiska museet registrerar och publicerar aktuella utställningar på Digitalt Museum och presenterar föremål och foton som är knutna till utställningen men är även ett verktyg för dokumentation av utställningen och utställningsarbetet. Digitalt museum/primus används förutom av samlingsförvaltningen även av värdar, pedagoger, marknadsförare och producenter. En konserveringsmodul kommer att lanseras under 2014 och möjliggör då en integration mellan konservatorernas arbete det övriga arbetet med samlingsinformationen i databasen. Arbetet med att registrera Nordiska museets byggnader i databasen är påbörjat och är ett verktyg för både fastighetsunderhåll och byggnadsantikvarier. Denna möjlighet att kunna knyta ihop föremål, bild och byggnader är särskilt värdefullt ur en förmedlingsaspekt. På Nordiska museets nya webbplats har det gjorts en särskild satsning på kunskapssidor där kunskap om aktuella teman presenteras i form av ämnesportaler. Ambitionen är också att skapa ökad möjlighet till interaktion och medskapande kring de olika kunskapsområdena. Ett sådant exempel är möjligheten till medskapande och kommunikation om traditioner och högtider via kunskapssidan och appen Årets dagar. På webbplatsen finns också för skolan användbara kunskapssidor, specialwebbar och pedagogiska program samlade under en gemensam ingång för skolan. Allt för att stimulera och underlätta till ökat användande av museets kunskap och samlingsrelaterade information i undervisningen. 24