Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV. Vägen tillbaka -

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Vägen tillbaka - En kvalitativ studie om arbete med före detta kriminellas återintegrering i samhället Ena Begovic Umu Sheriff Almina Pepeljak Tina Noori Sara Duman Victoria Genc Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Zoran Slavnic

Förord Vi vill börja med att tacka alla våra informanter som har ställt upp och tagit sin tid att medverka och hjälpa oss med våra uppsatser. Utan er och den information ni givit hade vi inte kunnat möjliggöra våra studier. Vi vill också tacka otroligt mycket för att var och en av er fick oss att känna oss så bekväma och avslappnade i vår oerfarna forskarroll. Vi vill också ge en stor eloge till personalen på KRIS, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och X-cons som gör ett fantastiskt arbete, det har varit så inspirerande att både höra er berätta om ert arbete men också att få se med egna ögon hur ni arbetar. Fortsätt med ert fantastiska arbete, ni behövs! Ett stort tack riktas till vår handledare Zoran Slavnic som har gett oss råd och stöd på vägen samt delat med sig av sin kunskap. Tack så mycket allihop.

Innehåll VÄGEN TILLBAKA EN KVALITATIV STUDIE OM ARBETE MED FÖRE DETTA KRIMINELLAS ÅTERINTEGRERING I SAMHÄLLET... 1 1.0 INLEDNING... 1 2.0 TEORI... 2 2.1 STÄMPLINGSTEORIN... 2 2.2 STRAIN... 2 3.0 STUDERADE INSTITUTIONER... 4 3.1 ARBETSFÖRMEDLINGEN... 4 3.2 KRIMINALVÅRDEN... 4 3.3 KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET (KRIS)... 5 3.4 X-CONS... 5 JAG VISSTE FRÅN BÖRJAN ATT JAG ALLTID SKULLE BEFINNA MIG UTANFÖR... 7 EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGDOMSKRIMINALITET... 7 VÄGEN TILL ARBETSMARKNADEN... 8 EN KVALITATIV STUDIE OM ÅTERINTEGRERING FÖR INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF... 8 4.0 AVSLUTNING... 8 TVÅ ORGANISATIONERS ARBETE MED FÖRE DETTA KRIMINELLA MEDVERKAN TILL EN LIVSSTIL UTAN KRIMINALITET... 10 1.0 INLEDNING... 10 1.1 SYFTE... 11 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 11 1.3 AVGRÄNSNING... 11 1.4 DISPOSITION... 11 2.0 BAKGRUND... 12 2.1 KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET (KRIS)... 12 2.2 X-CONS... 13 2.3 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ)... 14 3.0 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 14 3.1 STIGMATISERING... 14 3.2 AVVIKANDE BETEENDE OCH STÄMPLING... 15 4.0 TIDIGARE FORSKNING... 17 4.1 VEM BLIR KRIMINELL... 17

4.2 KRIMINALITET SOM LIVSSTIL... 19 5.0 METOD... 20 5.1 BESKRIVNING OCH VAL AV METOD... 20 5.2 KVALITATIVA INTERVJUER... 20 5.3 SEMI-STRUKTURERADE INTERVJUER... 21 5.4 URVAL... 21 5.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 22 6.0 ANALYS... 22 6.1 KRIS OCH X-CONS ARBETE... 22 6.2 BEMÖTANDET AV SVÅRIGHETER I ARBETET... 24 6.3 STÄMPELN OCH STIGMAT SOM KRIMINELL LIVET UT... 26 7.0 SLUTDISKUSSION... 28 8.0 REFERENSLISTA... 30 8.1 LITTERATUR... 30 8.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR:... 30 JAG VISSTE FRÅN BÖRJAN ATT JAG ALLTID SKULLE BEFINNA MIG UTANFÖR EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGDOMSKRIMINALITET... 32 1.0 INLEDNING... 32 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 33 1.2 AVGRÄNSNING... 33 2.0 BAKGRUND... 33 3.0 TEORI... 34 3.1 AVVIKELSE... 34 3.2 SOCIAL EXKLUDERING... 35 3.3 STRAIN... 36 4.0 TIDIGARE FORSKNING... 38 5.0 METOD... 39 5.1 URVAL... 40 5.2 GRUNDAD TEORI... 41 5.3 ETISK REFLEKTION... 42 6.0 ANALYS... 42 6.1 PRESENTATION AV INFORMANTER... 42 6.2 UNGDOM OCH UNGDOMSBROTTSLIGHET... 43 6.3 ARBETSLÖSHET... 43 6.4 UTANFÖRSKAP... 45 6.5 SKOLAN... 47

7.0 SLUTSATS... 50 8.0 KÄLLFÖRTECKNING... 51 8.1 LITTERATUR... 51 8.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR:... 52 8.3 VIDEOKÄLLA:... 53 VÄGEN TILL ARBETSMARKNADEN EN KVALITATIV STUDIE OM ÅTERINTEGRERING FÖR INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF... 54 1.0 INLEDNING... 54 1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 54 1.2 AVGRÄNSNING... 55 2.0 BAKGRUND... 55 2.1 SAMARBETET MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH KRIMINALVÅRDEN... 55 2.2 KRIMINALVÅRDEN... 56 2.3 ARBETSMARKNAD... 57 2.4 ARBETSFÖRMEDLINGEN... 57 2.5 KRAMI... 58 3.0 TEORI... 58 3.1 STRAINTEORI... 58 3.2 STÄMPLINGSTEORIN... 60 3.3 VAD ÄR ETT BROTT?... 62 4.0 TIDIGARE FORSKNING... 63 5.0 METOD... 64 5.1 INSAMLINGSMETOD... 64 5.1.1 Semistrukturerade intervjuer... 64 5.2 URVAL... 64 5.3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 65 5.4 ANALYSMETOD... 66 5.4.1 Grundad Teori... 66 6.0 ANALYS... 67 6.1 HUR ARBETAR KRIMINALVÅRDEN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN FÖR ATT HJÄLPA INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF FÖR EN ÅTERINTEGRERING PÅ ARBETSMARKNADEN?... 67 6.1.1 Program och utbildningar för en återintegrering på arbetsmarknaden... 68 6.1.2 Krami... 69 6.1.3 Brister i program och utbildning... 69 6.1.4 Återfall i brott... 70

6.2 SKAPAR VERKSAMHETERNA KRIMINALVÅRDEN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN ÅTERINTEGRERING PÅ ARBETSMARKNADEN FÖR INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF?... 71 6.2.1 Kriminalvårdens klienters utbildnings- och yrkesbakgrund... 71 6.2.2. Belastningsregistret och dess konsekvenser... 73 6.2.3. Arbetsgivare... 74 6.2.4 Skäl för utdrag ur belastningsregistret... 74 6.2.5 Konsekvenserna av straffet... 76 7.0 AVSLUTANDE DISKUSSION... 78 8.0 REFERENSER... 80 8.1 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 80 8.2 LITTERATUR... 81 8.3 ÖVRIGA KÄLLOR... 82

1 Vägen tillbaka en kvalitativ studie om arbete med före detta kriminellas återintegrering i samhället 1.0 Inledning Brottslighet är ett samhällsproblem som utgör ett direkt hot mot alla samhällen, när individer eller grupper väljer att ta lagen i egna händer utsätter det resterande samhället för fara. Frågor som varför människor begår brott, i vilka omfattningar och hur brott begås är ett ständigt ämne för debatt. Vi lever i ett samhälle där brott begås varje dag och där statsmakten ständigt arbetar brottsförebyggande och för att effektivisera sitt arbete mot brottslighet. Denna antologi består av tre uppsatser som behandlar kriminalitet ur olika perspektiv. Det gemensamma är inte mer än att vi alla funnit ett intresse för ämnet och valt att skriva uppsatser om det. Samtidigt är det också vad som gör vår antologi intressant, det faktum att våra perspektiv är så vitt skilda och behandlar olika områden, kan ändå bidra till att skapa en helhetsbild av hur kriminalitet i Sverige kan se ut. Begreppet kriminologi är relevant för samtliga uppsatser i antologin, Jerzy Sarnecki hänvisar till Edwin Sutherlands definition av begreppet kriminologi: Criminology is the body of knowledge regarding crime and delinquency as social phenomena. It includes within its scope the process of making laws, breaking laws, and reaction to the breaking of law. 1 Uppsatsen vid namn Två organisationers arbete med före detta kriminella, skriven av Ena Begovic och Umu Sheriff syftar till att redogöra för det arbete Kriminellas revansch i samhället (KRIS) och X- cons gör med före detta kriminella. Författarna till uppsatsen har intervjuat personal som arbetar för de olika organisationerna i syfte att skapa förståelse för det arbete som görs och de svårigheter som kan uppkomma. Uppsatsen Jag visste från början att jag alltid skulle befinna mig utanför av Almina Pepeljak och Tina Noori redogör för före detta ungdomsbrottslingars syn på skola, utanförskap och arbetslöshet. Författarna har intervjuat före detta kriminella samt personal på KRIS. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som spelade en roll i informanternas liv då de tog medvetna val att begå brott. Efter kodningen av det som sagts valdes perspektiven skola, utanförskap och arbetslöshet. Den sista uppsatsen i antologin är skriven av Sara Duman och Victoria Genc, Vägen till arbetsmarknaden syftar till att beskriva vilka möjligheter och förutsättningar individer med ett avtjänat fängelsestraff har på arbetsmarknaden. Arbetet har utformats via intervjuer med Kriminalvården och Arbetsförmedlingen, där författarna har undersökt vilken funktion de två parterna har i brottsförebyggande syften. 1 Jerzy Sarnecki, Introduktion till kriminologi (Lund, 2009), s. 17.

2 2.0 Teori 2.1 Stämplingsteorin Howard Becker är en stämplingsteoretiker som i sin bok Utanför: Avvikandets sociologi, menar att i varje samhälle finns det styrande normer och värderingar. De rådande samhällsnormerna konstruerar det som uppfattas som normalt, det som anses avvikande är det som strider emot de kollektiva sociala reglerna. En individ som väljer att bryta mot de sociala reglerna kan råka ut för konsekvenser som har en stigmatiserande effekt. Exempelvis är trafikförseelser inte lika avvikande, medan avvikande beteenden som mord anses vara utav högsta grad divergerande. 2 Avvikelse skapas i samband med hur majoriteten av samhällsmedlemmarna reagerar på avvikande handlingar eller om individer bryter mot samhällets lagar. 3 Mats Hilte utvecklar vidare i boken Avvikande beteenden, att genom att tillskriva andra individer egenskaper om att någon exempelvis är kriminell, kan individen leva upp till dem tillskrivna egenskaperna. 4 Även Jerzy Sarnecki delar ovanstående, då han menar att vårt samhälle omfattar människor med olika status. Ju lägre status en individ besitter, desto längre ner på hierarkin befinner den sig. Sarnecki som refererar till Becker, ger ett exempel på att kriminella blir tillskrivna med en negativ stämpel. Livsvillkoren för de individer som besitter en låg status, exempelvis kriminella eller personer som tidigare varit kriminella, kan få sina livsmöjligheter begränsade, då samhällsmajoritetens reaktioner konstruerar begränsandet hos de individer som avviker. 5 2.2 Strain I Mertons bok Social Structure and Anomy presenterar han fem anpassningsvarianter som gäller för individer inom ett kultursamhälle eller för en grupp som består av individer. De olika varianterna visar hur den sociala strukturen påverkar individers beteende. De olika beteendena kan variera från en variant till en annan inom olika fält av samhällsverksamheter där de utövas. Anpassningsvarianterna beskriver inte individers personlighet, utan hur olika former av beteenden kan uppstå i särskilda sammanhang. Den första är konformitet, som innebär att när individens mål, det vill säga exempelvis att utveckla sitt välstånd, som samhället engagerat denne till, överensstämmer med de medel som individen besitter, har den lyckats anpassa sig. Om individen har med sina goda förmågor och intellekt etablerat sig ett gott liv med god försörjning på ett legitimerat sätt, är risken väldigt låg att personen ska begå brott. Skillnaden mellan mål och medel är då jämn. Den andra varianten är innovation som innebär att individen uppfattar och är engagerad i målen men har inga resurser för att förverkliga målen. Exempelvis kan det handla om personer som tillhör de lägre samhällsklasserna som lider av socioekonomiska svårigheter som inte har tillräckliga premisser för att förverkliga de socioekonomiska framgångarna som 2 Howard S. Becker, Utanför: Avvikandets sociologi (Lund, 2006), s. 17 f. 3 Ibid, s 22 ff. 4 Mats Hilte, Avvikande beteende- en sociologisk introduktion (Lund, 1996), s. 115. 5 Sarnecki, s. 202.

3 samhällsnormerna strävar efter. 6 Sarnecki förklarar att invandrare som kommer till Sverige kan utsättas för strain, då de exempelvis inte har samma förutsättningar som de resterande samhällsmedborgarna på grund av att de bland annat inte behärskar språket, har brister i kulturkompetensen, utsätts för diskriminering och att de inte kan leva upp till den höga levnadsstandard som det resterande samhället besitter. 7 För att utveckla vidare menar Merton att innovation får individer att finna andra resurser, andra vägar för att uppnå målen. Avvikande beteenden blir många gånger resultatet av de intensiva påtryckningarna som produceras av kombinationen av ett kulturellt framhävande och den sociala strukturen. Exempelvis begår individerna illegala handlingar som ökar deras välstånd för att bli jämställda med det resterande samhället. 8 Den tredje varianten är ritualism och Sarnecki refererar till Merton där han förklarar att ritualister har möjlighet att använda sig utav samhällets resurser, de har dock förlorat uppfattningen om målet. Oftast utövar de inte traditionella illegala handlingar utan snarare kan det leda obehag för andra människor. Exempelvis så tar inte individen hänsyn till vad dennes handlingar kan leda till, utan följer regler och order slaviskt. Ett extremt exempel på en ritualist kan vara en soldat som följer regler utan att ifrågasätta dem under ett krig. Soldaten kan komma att utöva krigsbrott mot mänskligheten 9 Ett annat exempel är personer som inte vill sikta högt för att de säger sig vara nöjda med deras tillstånd. Individerna vill inte bli besvikna om de inte lyckas mer än vad de trodde. Höga ambitioner kan skapa frustration som kan utsätta dem för faror. De föredrar att ha lägre ambitionsnivå för att de känner sig säkra och tillfredsställda. 10 Retreatism är Mertons fjärde anpassningsvariant som han menar är den ovanligaste. Här hör till de socialt utslagna individerna som befinner sig i samhällets utkant. De inbegriper varken samhällets mål eller medel. Missbrukare och personer som lider av psykiska svårigheter innefattar retreatismens kategori. Individerna har upptäckt andra mål och medel som tillfredsställer dem. Det kan exempelvis vara berusningen missbrukaren upplever och handlingarna blir normbrytande, vilket kan vara så att individens handling blir kriminellt då den begår brott för att få ekonomi till sitt missbruk. 11 Den femte varianten är Rebellion (uppror), som är kategorin som inkluderar personer som gör uppror mot det rådande normsystemet. Anpassningsvarianten för individerna helt utanför den sociala strukturen. Dock vill de inte vara utanför, utan istället försöker de få en ny och förändrad social struktur genom en strid som alienerar dem från de samhällsregerande målen och traditionerna. Ibland kan upproren innebära illegala handlingar som exempelvis våld. 12 Mertons amerikanska studier, visar att den amerikanska strävan som invånarna socialiserades till var den framgång som bestod av pengar, egendom och prestige. Det sades att vem som helst kan bli en president och för den som arbetar hårt vare sig det var i skolan eller på arbetet, som bygger 6 Robert K. Merton, Social theory and social structure (New York, 1968), s 199 ff. 7 Sarnecki, s. 181. 8 Sarnecki, s. 199 ff. 9 Ibid, s 181 f. 10 Ibid, s. 204. 11 Ibid s 207 ff. 12 Merton, s. 209 ff.

4 upp intelligensen följaktligen skulle leda till arbete och pengar, som skulle ta individen till framgång. Lyckan, den amerikanska drömmen skulle gå att uppnå genom legala vägar och genom nödvändiga förmågor. Individerna uppmuntrades till att aldrig ge upp, aldrig sluta sträva efter målen, då låga mål ansågs vara ett brott. Då de höga målen var ämnade för alla, skulle alla sträva efter målen. Att misslyckas var bara en bit på vägen för att sedan nå den slutliga framgången. Om ett rent och riktigt misslyckande skulle drabba individen var det av den anledningen att ambitionsnivån var ytterst låg. De nämnda målen kom Merton att kritisera då den sociala konstruktionen i samhället blockerade möjligheterna för grupper som befinner sig i lägre samhällsklasser som inte har jämlika villkor som de resterande samhällsmedborgarna. När individer i de lägre samhällsklasserna identifierade sig jämte de med framgång och rikedomar och inte med sina jämlikar, skapades det stora klyftor dem emellan. Det skapades även en press för individerna i de lägre samhällsklasserna om deras ambitionsnivå inte ansågs överensstämma med de kulturella målen, då de inte skulle räknas som fullbordade medlemmar av samhället. Kriminella beteenden kom att bli begreppsliga och innovativa sätt för vissa individer, för att uppnå belöningar som de traditionella sysselsättningarna annars skulle resultera. 13 3.0 Studerade institutioner 3.1 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har som uppdrag att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad för den som söker arbete och för arbetsgivaren. Syftet är att hjälpa den arbetssökande att hitta ett jobb samt att hjälpa företag till att hitta rätt kompetens. En viktig uppgift arbetsförmedlingen har är att ge de människor som står lite längre ifrån arbetsmarknaden en chans till att integreras. Genom att hjälpa dessa individer så kan man bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i samhället. Arbetsförmedlingen är en nationell och statlig myndighet som finns i hela landet och har över 320 kontor. Det uppdrag som arbetsförmedlingen får kommer från riksdagen och regeringens policy. Deras mål är att göra det lättare för arbetsgivare och arbetssökande att integrera med varandra. Arbetsförmedlingen har även uppdrag att hjälpa personer som är nyanlända på arbetsmarknaden. De hjälper individer som inte kan behärska det svenska språket, genom att skicka dem på utbildningar och kurser för att lära sig det svenska språket. Arbetsförmedlingen har även samarbeten med andra verksamheter så som Försäkringskassan. Samarbetena handlar främst om att hitta en lösning för dem människor som har bland annat nedsatt funktionsnedsättning. 14 3.2 Kriminalvården Kriminalvården är en statlig myndighet som har ansvar för fängelse, frivård och häkten. Deras syfte är att utöver brottsförebyggande arbetet också flytta deras klienter mellan häkten, domstolar 13 Ibid, s. 189 ff. 14 Arbetsförmedlingen, Allmänt om oss, http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/allmant-omoss.html (2015-03-16)

5 och anstalter. Tillsammans med polis, domstolar och åklagare jobbar de ihop för att minska kriminaliteten för individers säkerhet. Kriminalvården viktigaste uppgifter är att minska återfall av brott. De har 47 anstalter, 31 häkten och 34 frivårdskontor över hela Sverige. 15 Kriminalvården har en skyldighet att skydda deras klienters rättssäkerhet och integritet. För att minska återfall jobbar Kriminalvården med att ge stöd med bland annat samtal. Deras syfte är att klienterna ska få en sysselsättning och ta hand om sig själva och försörja sig lagligt. Skolgång är ett av målen och de som är intagna och avtjänat sina straff ska kunna få en möjlighet att utbilda sig på nytt. 16 3.3 Kriminellas revansch i samhället (Kris) Kris är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare hjälper varandra att komma tillbaka in i samhället. Det Kris jobbar med är att hjälpa före detta kriminella samt missbrukare som har bestämt sig att bryta med sitt gamla kriminella liv och komma tillbaka till samhället. Deras grundidé är att möta upp de intagna på fängelser och häkten och informera om vad Kris gör och hur dem kan ge stöd och hjälp. All personal som jobbar där har tidigare varit före detta kriminella och vill nu med sina erfarenheter hjälpa människor vidare. Organisationen finns runt om i Sverige och bildades året 1997. Dem flesta som kommer ut ifrån fängelset har bara med sig en kasse med kläder och en telefonbok med gamla vänners nummer. Kris hjälper dessa människor med att hitta nya vänner och att återintegreras in i samhället. Kris uppgift är också att hjälpa medlemmarna att bli missbruksfria. Organisationen har en boendeverksamhet där dem erbjuder bostadslösa medlemmar en bostad men då krävs det att medlemmarna är totalt drogfria. Det är viktigt att följa reglerna för att medlemmarna ska kunna få hjälp, detta kontrolleras med regelbundna drogkontroller då Kris är tydliga med att det är nolltolerans. Kris har också samarbeten med Arbetsförmedlingen och socialtjänsten och andra statliga myndigheter. Detta för att kunna hjälpa medlemmarna till att så snabbt som möjligt komma in i samhället. Verksamheten även kurser och olika sorters utbildningar. 17 3.4 X-cons Organisationen X-cons jobbar med före detta kriminella som har kommit ut från anstalten, samt med individer som lever med ett missbruk. Deras uppdrag är att hjälpa människor som är redo för en förändring till ett liv utan droger och brottslighet. De stödjer och vägleder deras medlemmar att nå det målet. Organisationen finns runt om i landet och har växt intensivt de senare åren. Deras huvudkontor finns i Stockholm med ungefär 750 medlemmar. X-cons hjälper inte bara deras medlemmar till ett liv utan droger och kriminalitet, utan de har även i uppdrag att ge deras medlemmar möjligheter att återintegreras in i arbetslivet. De samarbetar med Arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter som socialtjänsten. X-cons har även andra uppgifter bland annat att besöka häkten och anstalter, där de ger information om deras 15 Kriminalvården, Om Kriminalvården, https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden (2015-03-16) 16 Kriminalvården, Kriminalvårdens uppdrag, https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/kriminalvardensuppdrag (2015-03-16) 17 Kriminellas revansch i samhället (KRIS), Info, http://kris.a.se/info/ (2015-03-16)

6 verksamhet, samt besöker de också skolor. Verksamheten hjälper till att ordna boende för deras medlemmar som är hemlösa och anordnar även olika aktiviteter för dem. Alla personer som jobbar på X-cons har tidigare levt ett liv i kriminalitet eller missbruk och kan utifrån sina egna erfarenheter hjälpa deras medlemmar vidare. Syftet är att tillsammans ge varandra stöd och erbjuda kamratskap. 18 Två organisationers arbete med före detta kriminella Medverkan till en livsstil utan kriminalitet Vi har under denna studie undersökt hur personalen på organisationen Kris och X-cons arbetar med före detta kriminella. Vi vill undersöka hur deras arbete ser ut med sina medlemmar samt om det möter på hinder i deras arbete. Syftet är också ta reda på om medlemmarnas identitet påverkas och om de möter hinder i samhället. De frågeställningar vi utgått ifrån är följande: Vilka arbetsuppgifter har personalen på Kris samt X-cons för att hjälpa sina medlemmar? Vilka svårigheter möter personalen på Kris och X-cons i sitt arbete med medlemmarna? Upplever medlemmarna några tecken på stigma och avvikelse ute i vardagen, som kan påverka deras identitet? I studien har vi använt oss av tre relevanta teoretiska begrepp, vi har utgått ifrån stämpling, stigmatisering och identitet. I denna studie har vi fått fram information ifrån våra informanter samt tidigare forskning som har gett oss en inblick vad orsakerna kan vara för att någon ska hamna i kriminella banor. Den främsta orsaken handlar om familjerelationer som har en stor påverkan på att människor begår brottsliga handlingar. Individer som har haft en dålig barndom och en otrygg miljö att växa upp i löper större risk att bli kriminell. Flera av informanterna kom ifrån dessa uppväxtförhållanden. Vi har även kommit fram till att Kris och X-cons är två verksamheter som erbjuder deras medlemmar kamratskap, drogfrihet och solidaritet. Detta genom att erbjuda dem stöd och möjligheter att leva ett liv utan kriminalitet eller missbruk. Dock kan det uppstå några svårigheter som de bemöter under deras arbete och ett av dessa hinder är när medlemmarna ska ut på arbetsmarknaden. Vi har även kommit fram till att de före detta kriminella möter utanförskap och blir stigmatiserade ute i samhället på grund av deras tidigare beteenden. Fördomar gentemot medlemmarna kan förekomma, i den grad att de kan känna sig exkluderade i samhället. Samhället kan ha svårt att ändra synen på före detta kriminella. 18 X-Cons Sweden, Om X-cons förening, http://x-cons.se/sv/om-x-cons/om-x-cons-foerening (2015-03-16)

7 Jag visste från början att jag alltid skulle befinna mig utanför en kvalitativ intervjustudie om ungdomskriminalitet Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur arbetslöshet, utanförskap och skola har påverkat våra informanters liv. Våra frågeställningar besvaras främst av de valda informanterna till studien som är före detta kriminella men också av relevant litteratur. Syftet är också att träffa kunniga och yrkesamma individer inom frågan som kan fullgöra vår frågeställning som berör skola och det förebyggande arbetet skolan genomför. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur upplever informanterna att arbetslöshet haft en inverkan på deras liv? Hur upplever informanterna att utanförskap haft en inverkan på deras liv? Hur upplever informanterna skolans roll i deras liv samt samhället överlag? Arbetslöshet, utanförskap och skola har varit utgångspunkter till arbetet då arbetslösheten under senaste decennier ökat bland ungdomar och utanförskapet blir allt vanligare i segregerade områden. På grund av den utvecklingen blir unga mer sårbara och lättare öppna för olika intryck, många gånger och i våra informanters fall: kriminell verksamhet. Med hjälp av teorier som strain, social exkludering och avvikelse har vi kunnat analysera det som sagts av våra informanter. Som tidigare nämnt talade dessa om skola, utanförskap och arbetslöshet. Dessa faktorer har varit relevanta för våra informanters liv och också det som utgjort vår analys. Under våra intervjuer förstod vi att uppväxtförhållanden och socioekonomin haft stor effekt på informanternas liv. Forskare har kommit fram till att faktorer som socioekonomiska svårigheter tillsammans med uppväxten kan påverka en ungdoms framtid och dennes möjligheter i livet. I uppsatsen har vi talat om en rapport av Statens Offentliga Utredningar (SOU) som berättar att individer med socioekonomiska svårigheter lyckas sämre i skolan och har större risk för ett avvikande beteende i ungdomen. Vi har också fått fram att skolan har en väldigt viktig roll för individers uppväxt och deras framtid, våra informanter talar mycket om skolans roll och hur de redan vid skolåldern kan fånga unga i riskzonen. Om skolan inte gör ett bra arbete och detta går snett redan vid barnsben kan det påverka individens självkänsla vilket i sin tur leder till utanförskap och arbetslöshet. Med hjälp av relevant litteratur och våra informanters svar har vi fått i resultat att arbetslöshet, utanförskap och skola centrerar i hur en individs liv formas och utvecklas. De tre faktorerna går inte analysera utan att tänka på dem i ett samspel, det har varit en av de svårare aspekter av arbetet; att förstå och tolka olika processer som beskrivits för oss utifrån teori

8 Vägen till arbetsmarknaden En kvalitativ studie om återintegrering för individer som avtjänat ett fängelsestraff I studien Vägen till arbetsmarknaden - en kvalitativ studie om återintegrering för individer som avtjänat ett fängelsestraff undersöks det hur Kriminalvården och Arbetsförmedlingen samarbetar för återintegreringen av individer som avtjänat ett fängelsestraff. Det kommer även att lyftas fram om verksamheterna skapar goda förutsättningar på arbetsmarknaden och om individerna möter svårigheter på vägen för återintegreringen till arbetsmarknaden. Frågeställningarna som studien utgått från är följande: Hur arbetar Kriminalvården och Arbetsförmedlingen för att hjälpa individer som avtjänat ett fängelsestraff för en återintegrering på arbetsmarknaden? Skapar verksamheterna Kriminalvården och Arbetsförmedlingen goda förutsättningar för en återintegrering på arbetsmarknaden för individer som avtjänat ett fängelsestraff? Kriminalvården och Arbetsförmedlingen samarbetar nära varandra för att förebygga återfall i brott hos Kriminalvårdens klienter. Verksamheterna erbjuder klienterna program och utbildningar under verkställighetstiden, då det visat sig att majoriteten av de intagna saknar utbildnings- och arbetskompetens. Det som är essentiellt i det förebyggande arbetet är att motivera och stärka individerna genom de arbetsmarknadsanpassade programmen och utbildningarna som erbjuds. Verksamheternas samarbete ska skapa goda förutsättningar för klienternas chans till arbete, dock har det visat sig att i praktiken kan de möta hinder. Det råder idag höga krav på arbetsmarknaden och stämplingseffekter efter avtjänat fängelsestraff genom belastningsregistret har visat sig vara det största hindret för klienternas återanpassning. Den införda lagen som framställdes år 1989, om att individer ska få lättare tillgång till utdrag ur belastningsregistret har utnyttjats av arbetsgivare som inte har lagstöd för den tillgången i sökandet av anställda. Det har i sin tur blivit i breda drag, hämmande för återintegreringen av Kriminalvårdens klienter. 4.0 Avslutning Antologins gemensamma intresse med uppsatserna har varit att på ett eller annat sätt finna förståelse för kriminalitet utifrån olika perspektiv. Oavsett syfte eller frågeställningar har vi alla hoppats på att kunna bidra med relevanta studier trots det faktum att vi inte är erfarna forskare. Det har givit oss en möjlighet att vidareutveckla våra färdigheter inom vetenskaplig forskning och är en bra förberedelse inför framtida mer avancerade studier. Antologins delar har som tidigare

9 nämnt behandlat olika perspektiv av kriminalitet och återanpassning, men gemensamt kan sägas att alla delar av antologin konstaterar att kriminalitet är ett diffust begrepp, alla uppsatser har undersökt hur olika organisationer och verksamheter jobbar med frågorna. Det är intressant att det finns så många verksamheter som är aktiva inom området så vi anser inte att bristen ligger i att det finns hjälp att få, utan snarare att det finns bristande kunskap och strategier hur man jobbar brottsförebyggande från grunden. Avslutningsvis har vi efter våra studier uppmärksammat att det kan finnas rådande brister i samhällsstrukturen, för ett förebyggande arbete av kriminalitet och för en bättre återintegrering i samhället.

10 Två organisationers arbete med före detta kriminella Medverkan till en livsstil utan kriminalitet 1.0 INLEDNING ( )Identiteten? Jag tror absolut att deras tidigare handlingar har påverkat dem negativt. Detta är genom att samhället ser ner på kriminella och missbrukare. Du kanske är poppis på din förort eftersom du tidigare alltid har kastat pengar på krogen åt dig och dina vänner men utanför de är du ingenting. Folk ser ner på dig och det möter du på över allt, exempelvis på banken om du kommer in med en bunt med skrynkliga sedlar. Dessa skrynkliga sedlar symboliserar dig och ditt tidigare liv, nu är de andra tider och sedlarna ska vara perfekta. (Ante anställd i X-cons 16/2-15.) Frågor kring brott och kriminalitet har på senare tid tycks fascinera och intressera många människor. Detta kan delvis bero på att tiden har förändrats i vårt samhälle och missnöjen har skapats. Vi människor har i vissa fall svårt att acceptera den värld vi lever i där vi ofta möter på orättvisor. Frågan vi kan ställa oss är om vi ska acceptera den värld vi lever i eller göra motstånd? Finns det lösningar på problemen eller är det kanske vi som grunden till problemen. Tankarna är många och för vissa är de en självklarhet att bryta mot normerna och göra motstånd mot samhället. Att välja att utföra ett brott är en handling som avviker från de normer vi i samhället har och strider mot våra lagar. Vad som är ett brott och vem som är brottsling avgörs av samhällets högre makter så som politiker och lagstiftare. 19 En person som väljer att utför brottsliga handlingar får inte bara ett straff av straffsystemet genom böter eller fängelse straff, utan man blir dömd hela livet ut. En människas möjligheter att lämna kriminella banor ska bero på att man själv vill bryta med sin gamla livsstil, men ansvaret ska inte bara ligga hos brottslingen. Samhället ska ha ett ansvar och en vilja att släppa in personen i gemenskapen efter avtjänat straff. I citatet ovan så kan man tydligt se att det är svårt att vinna tillbaka respekt ifrån samhället. Hur gör man för att förtjäna denna respekt och får man hjälp? I denna uppsats väljer vi att med två organisationer hjälp besvara frågor kring hur man som före detta kriminell lever sitt nya liv med de förväntningar samhället och folk omkring har på en. Ändras ens identitet eller är man fortfarande samma person fast med andra livsvillkor. Vårt intresse för detta ämne var ett självklart val då vi kände att det skulle vara intressant att undersöka vissa frågor närmare. Studien kommer att behandla ämnet ur våra informanter syn på bemötandet 19 Ekbom, Thomas, Engström, Gunnar & Göransson, Birgitta, Människan, brottet, följderna: kriminalitet och kriminalvård i Sverige, 4., [rev. och kompletterade] utg., Natur och kultur, Stockholm, 2002.s, 13

11 av för detta kriminella, samt hur arbetet med dessa människor ser ut. Vi kommer att analysera det insamlade materialet med utvalda teorier för bästa möjliga resultat. En fördel i denna studie är att de anställda på organisationerna har tidigare varit verksamma som kriminella. Detta kan stärka studien då deras tidigare erfarenheter har en stor betydelse för det arbete dem gör. Det kan vara lättare att förstå dessa individer utifrån de anställdas tidigare livssituation då dem själva har genomgått samma process och det finns mycket hjälp som kan ges. 1.1 Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på organisationen Kris samt X- cons arbetar med före detta kriminella. Vi vill ta reda på hur deras arbete går till och vilka hjälpmedel som erbjuds för dessa människor. Även så vill vi ta reda på om det kan förekomma några svårigheter i personalens arbete och hur man åtgärdar det. Till sist vill vi undersöka om medlemmarna kan känna av att man behandlas på ett annorlunda sätt bara för man tidigare har varit kriminell. 1.2 Frågeställningar Vilka arbetsuppgifter har personalen på Kris samt X-cons för att hjälpa sina medlemmar? Vilka svårigheter möter personalen på Kris och X-cons i sitt arbete med medlemmarna? Upplever medlemmarna några tecken på stigma och avvikelse ute i vardagen, som kan påverka deras identitet? 1.3 Avgränsning Vår fokus ligger på att undersöka hur personalen på Kris och X-cons arbetar med äldre före detta kriminella. Vi har valt att begränsa oss till att bara ta med äldre medlemmar i åldern 25 och uppåt. Varför vi har valt att just avgränsa oss till denna åldersgrupp är för att vi tror att vi kan få in mer insamlat material då dessa medlemmar har haft en längre kriminellbakgrund än vad dem unga kan ha haft. Vi begränsade oss till bara ålder då vi kände att vi inte skulle ha utrymme att studera medlemmarnas etnicitet, kön eller klass. Dock kan det vara intressant att i framtiden undersöka fler aspekter. 1.4 Disposition Vår uppsats är uppdelad i åtta kapitel. I det första kapitlet beskrivs vår inledning,syfte och frågeställningar samt avgränsning. I andra kapitlet presenteras bakgrunden där vi beskriver våra organisationer och deras syfte med sitt jobb. Vi har även valt att ta med brottsförebyggande rådet och deras arbete som är väldigt relevant när man just skriver om ämnet kriminalitet.

12 I kapitel tre presenteras de teoretiska utgångspunkter som vi har valt och anser vara mest relevanta för vår studie. Vi nämner Erving Goffman teori om stigma, Howard Becker teori kring avvikelse samt stämpling och Nils Hammaren och Thomas Johanssons teorier kring identitet. Vidare i kapitel fyra presenteras tidigare forskning där vi tar upp orsakerna till varför man blir kriminell med hjälp av brottsförebyggande rådet och författaren Gunnar Bergström. Vidare i kapitel fem tas metoden upp och dem etiska aspekterna man måste förhålla sig till när man gör en intervju studie. I kapitel sex presenter vi vår analys där vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de valda teorierna som valts. Slutligen avslutas kapitel sju och åtta med en slutdiskussion där de tas upp vad vi har kommit fram till samt våra tankar kring arbetet och sist referenslistan. 2.0 BAKGRUND Vi kommer ha r att presentera organisationerna vi har valt att ta med i vår studie och deras betydelse kring arbetet med medlemmarna. Även så har vi valt att ta med brottsförebyggande rådet och deras publikation. Detta eftersom att vi anser att brottsförbygganderådet har en viktig roll när man forskar kring ämnet kriminalitet. 2.1 Kriminellas revansch i samhället (Kris) Organisationen Kris står för kriminellas revansch i samhället och är en ideell kamrat förening som bildades året 1997. Föreningen är verksam i 16 städer har expanderats väldigt snabbt runt om i Sverige. All personal som arbetar på Kris har tidigare haft en kriminell bakgrund. Genom att de anställda själva har varit aktiva i det kriminella livet så har grund iden vart att hjälpa medlemmarna med den erfarenhet man själv har och stöd man själv har fått. Kris har ett stort ansvar i sitt arbete där dem jobbar med att hjälpa före detta kriminella samt missbrukare. Dessa människor måste ha bestämt sig att bryta med sitt gamla kriminella liv för att få ta del av den hjälp som erbjuds. Kris går ut och informerar personer som har kommit ut efter en frigivning och erbjuder hjälp i processen att hålla sig borta ifrån droger och kriminalitet. Kris ger ett stort stöd för dessa människor då dem har kommit ur fängelset med endast en kasse och en telefonbok fylld med gamla vänner. Det finns många som inte har vistas på fängelset eller institutioner utan kommer direkt ifrån gatan som också får stor hjälp. Man fokuserar ifrån Kris sida att ge medlemmarna ett hälsosamt socialt nätverk och en gemenskap samt en trygghet. 20 Vidare när man besöker deras hemsida så hittar man tre punkter som signalerar visionen med deras arbete: 20 Kriminellas revansch i samhället (KRIS),www.kris.se,Info URL; http://kris.a.se/info/ Hämtad: 2015-02-16

13 1. Få det stöd du behöver för att återta en plats i samhället. 2. Få hjälp att bli fri ifrån droger och alkohol. En gång för alla. 3. Få ett brett socialt nätverk och vänner för livet. 21 Den verksamhet Kris har ser lite olika ut runt om i landet och kan skilja sig i hur dem arbetar. En av arbetsuppgifterna som finns och är viktigt är bland annat iden som heter muckhämtning. Tanken med muckhämtning handlar om att den som friges ifrån häkte eller anstalt möter Kris ute vid murarna. Man åker sedan vidare till Kris förenings lokal och firar att man är fri ifrån sitt straff och att man nu är redo för en förändring. Kris har ett stort samarbete med sociala myndigheter och hjälper medlemmarna att få ett boende. Man åker även ut på häkten och anstalter, där erbjuds enskilda samtal där första stegen mot förändring sker och stöd ges. Organisationen har även en boendeverksamhet där dem erbjuder bostadslösa medlemmar en bostad men då med hänsyn att man ska vara 100 % drogfri. Detta kontrolleras med drogkontroller. Kris erbjuder vidare olika sorters av utbildningar samt kurser för medlemmarna där stort stöd ges speciell den första tiden. Enligt Kris så är den första tiden extra svårt när de handlar om att bryta med sitt gamla liv där extra resurser ges då medlemmarna behöver all hjälp man kan erbjuda. 22 2.2 X-cons X-cons är en organisation där före detta kriminella hjälper sina medlemmar att ta sig tillbaka till samhället ifrån kriminalitet och droger. Deras syfte är att vägleda och stödja missbrukare och kriminella till ett drogfritt och hederligt liv. Organisationens största förening finns i Stockholm med ungefär 750 medlemmar och i andra delar i landet exempelvis Gävle, Helsingborg Gotland med mera. Organisationen arrangerar olika sociala aktiviteter för deras medlemmar, där de bland annat besöker fängelse och häkten men även föreläser i skolor. De ordnar med boende för missbrukare och frigivna för att dem ska någonstans att bo. Man ordnar även teater verksamheter, firande av högtider, och medlemsträffar. Alla som arbetar på X-cons har själva levt ett liv i missbruk, kriminalitet och utanförskap. X-cons arbetar även med ungdomar och kallar sig för Ung i X-cons. Deras arbete handlar om att få ungdomarna att hålla sig bort ifrån droger och alkohol och kriminalitet. 23 21 X-Cons Sweden, www.x-cons.se, Om x-cons förening URL; http://x-cons.se/sv/om-x-cons/om-x-cons-foereninghämtad: 2015-02-16 22 Kriminellas revansch i samhället (KRIS),www.kris.se,Info URL; http://kris.a.se/info/ Hämtad: 2015-02-16 23 X-Cons Sweden, www.x-cons.se, Om x-cons förening URL; http://x-cons.se/sv/om-x-cons/om-x-cons-foereninghämtad: 2015-02-16

14 2.3 Brottsförebyggande rådet (Brå) Brå står för brottsförebyggande rådet och är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska samt att tryggheten ska öka i samhället. En av dem viktigaste utgångspunkterna för den svenska kriminalpolitiken är arbetet med att förhindra brott runt om i landet. Myndigheten Brå kan genom sitt arbete upplysa samt ta fram fakta och kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Man för fram mycket statistik och bedriver forskningar om hur vissa brott kan förekomma och vad som kan ligga bakom det. Dock är Brå inte ensamma utan arbetar på uppdrag av Sveriges regering och har samarbeten med andra myndigheter samt organisationer. Dem som arbetar på Brå är beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet och brottsförebyggande aktörer för den officiella kriminalstatistiken och allmänheten. Brå har även som ansvars områden att sprida kunskap om nationella och internationella forskningsområden samt att stödja och informerar lokala brottsförebyggande insatser inom olika samhällssektorer. 24 3.0 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I det tredje kapitlet presenteras våra teoretiska utgångspunkter där vi använder oss av tre olika begrepp. Vi har i denna studie använt oss av teorier som vi anser vara relevanta. Först beskrivs Ervin Goffmans Stigmateori och därefter presenteras Howard Beckers stämplingsteori där man även talar om avvikande beteenden. Till sist för att få en djupare förståelse presenterar vi Nils Hammaren samt Thomas Johanssons teori kring identitet. 3.1 STIGMATISERING Stigmatiseringsteorin huvudtanke är att det i varje samhälle finns de kategoriseringar av människor som bygger på normativa förväntningar och föreställningar om hur vi ska bete oss. Enligt den Amerikanska Sociologen Erving Goffman så innebär stigmatiseringsprocessen att en individ som befinner sig i vår närvaro kan besitta en egenskap som gör att man skiljer sig ifrån övriga individer. Vidare menar Goffman att en individs sociala identitet innefattar en karaktär som omgivningen tillskriver en. Det finns två typer av sociala identiteter individens faktiska sociala identitet, som innebär hur individen uppfattar sig själv samt den virtuella sociala identiteten som beskriver hur 24 Brottsförbyggande rådet (BRÅ),www.bra.se,info URL; http://www.bra.se/bra/om-bra.html Hämtad; 2015-02-19.

15 samhället uppfattar en. Goffman menar även att stigma uppstår när det finns en brist på hur man ser på sig själv samt hur omgivningen ser på en. 25 Goffman påstår även att avvikelser är i grund och botten ett resultat av vad omgivningen har för reaktioner på personer och dess handlingar som inte uppfyller förväntningar. Vi tror att denna teori har en viktig betydelse för hur dem förre detta kriminella bemöts och de kan vara något som följer de resten av livet. På grund av deras tidigare handlingar så anses dem som avvikare ute i samhället. Goffman betonar även att vi människor vid första ögonkastet kan döma en människa förstå gången vi ser hen. Vidare menar man att när vi ser en individ för första gången så kan vi få en upplysning om den personen innan vi ens tar kontakt med honom eller henne. Det kan vara personens utseende som ser annorlunda ut eller beteendet. Vidare nämner Goffman att det finns en social information om en individ som kan göra att personen får ett stigma. Den sociala informationen kan förmedlas av någon slags av symbol, alltså kan det vara några slags tecken som andra individer vittnar hos den personen och detta kan göra att vi speglar en bild av individen på överflödigt sätt. 26 3.2 AVVIKANDE BETEENDE OCH STÄMPLING Howard Becker har forskat kring begreppet avvikelse och stämpling och hur det påverkar individen och samhället, där han menar att vi människor kan skapa avvikelse på olika sätt. 27 Beckers hävdar att på det sociologiska synsättet innebär avvikelse att förfölja olika gruppregler. Det finns sociala regler som handlar om förhållande och beteendeformer som specificerar vissa handlingar som betraktas som riktiga och andra felaktiga. 28 När en regel har upprättas och en individ bryter mot den så förföljer hen inte gruppreglerna. 29 Enligt Becker beses man som utanförstående vilket refererar till människor som andra stämplar som avvikande, de som står utanför ramen av de normala. En individ som är utan förstående är personen som avviker från gruppreglerna. Det är tydligt att i den sociala omgivningen skapar vi visa sociala regler och dessa kan vara skriva eller oskrivna regler. Dessa regler skapas av sociala grupper och beslutas av majoriteten där man utpekar en avvikare. Exempelvis så kan de vara en handling som denna människa utför som bryter mot de sociala reglerna. Med detta menar Goffman att i det samhället i vi befinner oss så är det vi människor som sätter regler där vi förväntar oss att alla ska förfölja dem. 30 25 Goffman, Erving, Stigma: den avvikandes roll och identitet, 3. uppl., Norstedt, Stockholm, 2011,s.9-12. 26 Ibid,s.52-53. 27 Becker, Howard S., Utanför: avvikandets sociologi, Arkiv, Lund, 2006,s.18. 28 Ibid.s 17. 29 Ibid,s.17. 30 Goffman, Erving, Stigma: den avvikandes roll och identitet, 3. uppl., Norstedt, Stockholm, 2011,s.13-14.

16 Det betyder att en människa får ett avvikande beteende genom andra människor runt om kring och som präglar deras handlingar som avvikande. Det innebär att en individs beteende som anses vara avvikande i en grupp kan även bedömas som normalt i en annan grupp. Samhället består av många olika sociala grupper där en individ kan vara en del av flera grupper. Begreppet avvikande kan definiera allt som skiljer sig från det vanliga. Becker menar att avvikande handlingar är något som man skapar och som samhällets uppmärksammar. En social grupp kan skapa en avvikare genom att stämpla individen som handlar mot en regel som etableras i samhället. Becker påstår att det är ofelbart att stämpla individer, eftersom en person kan betraktas som avvikare även då de inte har brutit mot någon regel. 31 Vidare anser Becker att om ett beteende är avvikande kan detta beror på hur andra människor reagerar på det. 32 Ett bra exempel kan vara att man blir anklagad för att vara kriminell trots att personen inte har begått ett brott. 3.3IDENTITET I det vardagliga språket används begreppet identitet för att bestämma eller avgränsa en människas tillhörighet och för det mesta likhet och skillnader. 33 Individer förväntas att tillhöra vissa grupper där vi kan kategoriserar människor exempelvis genom att säga att personen är en man eller kvinna, unga, gammal invandrare eller svensk. 34 Begreppet identitet förknippas ofta genom att kontrollerar och stänga fast individer i en vis ställning. Den sociala identiteten ger oss människor en plats i samhället. Med detta menar Hammaren och Johansson att identiteten refererar till institutioner samt sociala strukturer och positioner. Man menar att identitet är människans roll i samhället. 35 Sociologen Erving Goffman säger att samhället är som en teater där människor spelar olika roller och byter roller. Goffman säger att roller är samtidigt ett socialt tvång och att vi genom våra roller definierar också våra möjligheter tillexempel vad vi kan göra eller inte. 36 När vi går in i en roll definieras vår identitet och vi blir poliser, brottslingar, föräldrar eller domare. 37 Det är tydligt att vår identitet är socialt präglad i det samhälle eller kultur vi befinner oss i som formar vår identitet. Hammaren och Johansson hävdar att vi måste anpassa oss till samhällets normer och värderingar. För att individen ska kunna nå samhällskraven i vuxenlivet förväntas hen ha ett arbete, familj, förhållande och integrerar sig i det sociala livet. 38 Tidigare så identifieras en individs identitet genom släktband, klasstillhörighet, kön eller etnisk tillhörighet. Det är uppenbart att idag är det så att människan måste ta eget ansvar att engagera sig 31 Becker, Howard S., Utanför: avvikandets sociologi, Arkiv, Lund, 2006,s.23. 32 Ibid, s.24. 33 Hammarén, Nils & Johansson, Thomas, Identitet, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009,s.9. 34 Ibid,s 9. 35 Ibid,s 27. 36 Ibid,s.27. 37 Ibid,s.27. 38 Ibid,s.23.

17 själv i detta projekt och utveckla sin identitet. Vi människor rör oss i olika social miljöer och vi använder oss av olika identifikationer för att skapa en identitet. Det gäller att man ska ha en stabil och mångfacetterad identitet. 39 Hammaren och Johansson nämner även att det finns en kollektiv identitet som kan ha en stor betydelse. Den kollektiva identiteten kan ibland dominera över andra identiteter, men kan även hamna i bakgrunden och förlora sin emotionella betydelse. Det är vanligt att dessa kollektiva identiteter kan i vissa situationer uppröra och vara provocerande. 40 Vidare talar man om att den kollektiva identiteten och den nationella är konstruerade och bygger på gemenskap och likhet. Det som förenar oss människor när vi pratar om den kollektiva identiteten är att vi har samma intressen och mål samt erfarenheter. Dock så kan det brista i att om vi bara bygger denna gemenskap i likhet, genom vad som kan hända med dem som inte passar in i vårt samhällsystem. Detta är en fråga som är högaktuella idag och kan ställa till med problem. 41 När vi människor upptäcker att det finns olikheter och brister i vår gemenskap beger man sig vidare och söker efter nya kollektiva lösningar som kan skapa en ny gemenskap. Vår identitet är inte en unik individuell egenskap utan är en förklaring som säger en del om vilka kollektiva tillhörigheter och identifieringar vi delar med andra människor. Genom att ha sociala identiteter och roller och livsstilar så kan de förklara för oss människor hur samhället är strukturerat. Identitet kan förklaras på ett sätt att det kopplar upp oss människor på samhället. Vi människor kan genom identiteten skapa en plattform mellan oss själva och samhället. 42 4.0 TIDIGARE FORSKNING I det fjärde kapitlet presenteras tidigare forskning kring vem som blir kriminell utifrån författaren Gunnar Bergströms bok Kriminalitet som livsstil. Samt har vi valt att ta med brottsförebyggande rådets publikation av Tommy Andersson som presentera de faktorer som kan ha en koppling till man blir kriminell. 4.1 VEM BLIR KRIMINELL Man kan undra varför vissa människor väljer att bli kriminella och varför vissa inte vill gå den vägen. Det finns flera orsaker till att brottslighet begås och att den finns i vårt samhälle. Tommy Andersson har forskat kring ämnet och skrivit om Kriminell utveckling som brottsförebygganderådet har publicerat där man tar upp orsakerna. 39 Ibid, s.29. 40 Ibid, s.39. 41 Ibid, s.40. 42 Ibid, s.41