Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Relevanta dokument
FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

Svensk klimatstrategi

Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Arbetstillfällen

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Europaparlamentet och klimatmötet i Cancún

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

Långsiktig finansiering av REDD+

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Handel med utsläppsrätter

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång


Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management

Policy Brief Nummer 2018:5

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

PARIS EN GUIDE TILL COP21. Fores Forum för Reformer och Entreprenörskap

12807/16 bis/son/cs 1 DG E 1B

PARIS EN GUIDE TILL COP21. Fores Forum för Reformer och Entreprenörskap

Miljö- och energidepartementet. Strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015

Frågor och svar om Europeiska kommissionens meddelande: Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Toolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg. 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Bakgrundsupplysningar for ppt1

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

COP 15 Misslyckande eller första steget till en långsiktig lösning? Birgitta Resvik, Mårten Bergman Mars 2010

En guide till. Lima och Paris. Köpenhamn Cancun Durban Doha Warszawa. FORES Forum för reformer och entreprenörskap 1

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Volvo Personvagnar Var står vi gällande gasbilar?

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Total konsumtion av barrträvaror ca 300 miljoner m3/år

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 september 2016 (OR. en)

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Internationellt ledarskap för klimatet

Skogliga koldioxidkrediter

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

14 Internationella uppgifter om jordbruk

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Klimatkurs SMHi IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Internationella karriärvägar

I december 2009 möttes världens ledare i Köpenhamn för att nå ett historiskt avtal om att minska klimatutsläppen.

a. Mötesordförande YRKANDE: Att välja Linn Andersson till mötesordförande. BIFALL

Rådets möte (miljöministrarna) den 13 oktober 2017

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Lagstiftningsöverläggningar (offentlig överläggning enligt artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Godkännande av klimatavtalet från Paris

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

En guide till. Lima och Paris. Köpenhamn Cancun Durban Doha Warszawa. FORES Forum för reformer och entreprenörskap

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Agenda. 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget. 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ENERGI OCH MILJÖTEKNIK 2011 (URVAL)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Transkript:

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost

Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att vara där (en dag!) Vad vet ni?

IPCC Internationellt organ 1988 (UNEP & WMO) SAMMANSTÄLLER forskning!! 3 huvudrapporter + specialare. Nu i rapport 5-fasen: Working group i september 2013 Vad säger AR5 om klimatförändringar? i) större sökerhet i mänsklig påverkan (95% säkerhet jmf 90%) ii) fortsatta västhusgasutsläpp kommer att rubba klimatet: förändrade nederbördsmönster, havshöjningar iii) det går att ändra Vad säger AR5 som är nytt? i) inget samma men med större säkerhet; mer kunskap, bättre modeller, mer data ii) betydelsen av metan som växthusgas UNFCCC En av tre miljökonventioner från Rio 1992 195 länder har ratifisierat Konventionen skapade Kyotoprotokollet (2008-2012) bindande åtagande industrialiserade länder (37 st USA & Kanada inte med)(nu andra åtagandeperioden 2013-2020) JAPAN I polen Konventionen träffas på COP varje år (mycket arbete emellan)

Polenfakta 8300 deltagare 4022 regeringsrepresentanter 3695 från FN, organisationer och civilsamhället 658 journalister

Vad hände på COP19? Mycket om uthållighet (nattsittningar och 30-talet timmar senare) Mycket om pengar och kostnader! Historia (nord/syd anpassning/mitigering marknad/ickemarknad) Vill inte snacka jordbruk än (Argentina och Indien starka röster) Med sig från Durban applicable to all (bl a USA & EU)(nord/syd) common but differentiated responsibilities (Indien, Bolivia, Brasilien, Kina och Ryssland)

Huvudresultat från Warsawa Signifikanta beslut rörande Avskogning (utlåvade pengar från US, No, UK mer senare) Förlust och skador (stöd till mest utsatta) Industriländer mobilisera finansiering till u-länder + Green Climate Fund/gröna klimatfonden (start 2015) Beslut bör tas i Paris 2015 nytt avtal bör träda i kraft 2020 Hemläxa: Varje land (de som vill!) skall planera vilka bidrag (contribution) inte åtaganden (commitment - USA) de kan göra (långbänk lördag) och rapportera till början av 2015!

High level meeting on LULUCF (Land use, land use change and forests) - Öppet för alla! Inbjudan av miljöministrarna i Finland och Indonesien 18 nov Frågorna: - Hur ser ni på LULUCF sektorn efter 2020? - Vilka prioriteringar gör ditt land?

(satt bara 2 ½ timmar) Axplock: Filippinerna: Finansiellt och tekninskt hjälp mot sårbarhet! Kanada: ALLA bör rapportera LULUCF utsläpp efter 2020 Brasilien: Finansiering viktig och att referensnivåer täcker alla sektorer Bolivia: Commodification of Mother Earth. Icke-marknad! Anpassning och mitigering tillsammans Kenya: Positiva till kolmarknader Kina: Vill räkna med LULUCF i totalen. Mycket beskogningprojekt som bör räknas in Sverige: Samma som Kanada. Samt bygga på regelverket som redan finns

Mina insamlade rykten, intryck och tankar Delegater på side event snarare än på förhandlingar Jordbruk ut pga av Indien & Argentina För abstrakt Väldigt mycket är frivilligt Nord - syd, anpassning - mitigering marknad - ickemarknad 1. Klimatarbetet kanske händer utanför klimatförhandlingarna 2. Skog

1. Utanför COP 1. Global Landscape Forum (COPhelgen) 2. Alla aktörer och intressen på side events 3. Bioenergidebatt kring ILUC 4. Lokala och regionala initativ

Bakgrund: 2. SKOG REDD+ Reducing emissions from deforestation and forest degradation Vegetation binder koldioxid när det växer Använd vegetation släpper ut koldioxid Ca 12% mänskligt orskad växthusgasutsläpp från avskogning i huvudsak i tropiska skogar I förhandlingarna sen 2005 Eviga succéhistorian! Warsaw REDD+ framework med 7 beslut

REDD+ beslut och betydelse 1. Finansiering vissa vill ha bistånd (icke-marknad) och andra vill ha kolmarknad nu är allt möjligt! Gröna klimatfonden anses viktig 2. Koordination 3. Nationella skogsövervakningssystem hur man har byggt systemet 4. Garantier t ex biologiskamångfald rapportera (frivilligt) 5. Teknisk bedömning av referensnivåer 2 LULUCF experter kollar av (Brasilien ville sköta det själv!). Experternas Rekommendationer fick inte vara med. 6. MRV (Indonesien vill extern, Brasilien vill nationellt) 2 LULUCF experter vart annat år. 7. Drivkrafter svårt! Konsumtion inte inom COPs mandat (Brasilien och kött!) ligger snarare på WTO än COP

Klimatförhandlingarnas roll i Göteborgsregionen (väldigt egna tankar) Inse komplexiteten i: klimatförändringar (häng med i effekten av havsnivåhöjning/rasrisk/nederbörds- och temeraturförändringar) och drivkrafter klimatförhandlingar (Vad är alternativen? DNdebatt igår förenkling!) Bygg och bidra till: klimatfrämjande system* (produktion, service etc.) UTAN beroende av klimatfinansiering eller reglering * hållbara, resurssnåla och generellt miljövängliga (OBS! Inte samma som bakåtsträvande)