Uppsökande Verksamhet Upplands-Bro 2008

Uppsökande Verksamhet Upplands-Bro 2008 Helene Karlsson

FOU äldre norr FOU äldre norr är en samägd forsknings- och utvecklingsenhet där de sex kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby, samt Stockholms läns landsting utgör ägarna. Verksamheten syftar till att möjliggöra praktisk nytta och ge ökad livskvalitet för den äldre personen genom forskningsbaserad kunskap. Den äldre personens behov och önskemål samt verksamheternas gemensamma erfarenheter inom vård och omsorg ska tas tillvara. En lokalt förankrad kunskaps- och metodutveckling är grunden för FOU äldre norr. Förändring pågår är FOU äldre norr:s kännetecken. Det innebär att vi ständigt arbetar i en föränderlig miljö där utveckling och reflektion går hand i hand med ett kritiskt förhållningssätt i syfte att öka våra kunskaper och förbättra vård och omsorg om den äldre personen. Verksamheten omfattar hela FoU-området av forskning, utvecklingsarbete, utvärdering och utbildning med den äldre personens hälsa och välbefinnande i fokus. FOU äldre norr verkar utifrån en helhetssyn på vård och omsorg om äldre för att utveckla samverkan mellan huvudmännen, olika personalgrupper, mellan offentliga och privata vårdgivare, samt mellan forskning och arbetslivet. www.foualdrenorr.se Författarpresentation Helene Karlsson är leg. sjuksköterska, vidareutbildad inom öppen hälso- och sjukvård samt diplomerad projektledare.

SAMMANFATTNING Upplands-Bro kommun sökte och beviljades stimulansmedel från Socialstyrelsen för att under 2008 driva projektet uppsökande verksamhet för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen. Genom projektet ville kommunen utveckla det uppsökande arbetet. Samtidigt ville man informera sig om de behov som finns hos äldre personer i kommunen. En kunskapsinsamling som skulle kunna användas till underlag för framtida planering av äldreomsorgen. Dessutom gavs möjlighet att genom personligt samtal informera om kommunens verksamhet. Härigenom ville man bidra till att skapa trygghet och möjlighet till att fungera aktivt och självständigt så länge som möjligt. Alla personer i målgruppen kontaktades och erbjöds hembesök. Ca 60 % tackade ja, övriga erbjöds att få kommunens informationsmaterial hemsänd. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lever självständigt, har en positiv inställning till sin situation, sällan upplever ensamhet och har fungerande nätverk. Kontakten från kommunen har mottagits positivt av de äldre. Intervjuerna ger underlag till kommunens beslutsfattare när äldreomsorgen ska planeras. Detta bl a ger anledning att föreslå att verksamheten permanentas inom kommunens ordinarie verksamhet till stöd för de äldre invånarna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 METOD... 3 Urval... 3 Genomförande... 3 Mätmetoder... 3 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 16 Resultatdiskussion... 16 Metoddiskussion... 18 Slutsats... 18

BAKGRUND Upplands-Bro kommun har beviljats stimulansmedel från Socialstyrelsen för att under 2008 driva projektet uppsökande verksamhet för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen. Genom projektet vill kommunen utveckla det uppsökande arbetet som man har ansvar för enligt socialtjänstlagen. Samtidigt vill man informera sig om de behov äldre personer som inte finns inom kommunens äldreomsorg har. Genom hembesöken får man en chans att systematiskt samla in kunskap som kan bli till nytta i planeringen för framtida äldreomsorg. Forskning visar att äldre personer lever väldigt olika och att det inte är särskilt väl känt vad framtida behov är och vilka konsekvenser det får för morgondagens omsorg. Vidare får man möjlighet att genom personligt samtal informera om kommunens verksamhet för dem som är 80 år och äldre. SYFTE Syftet med projektet var att: Starta uppsökande verksamhet för att informera om kommunens verksamhet för dem som är 80 år och äldre. Uppmärksamma behov hos äldre personer som inte tidigare varit kända för kommunen. Samla kunskap som kan användas till underlag för framtida planering av äldreomsorgen. Genom information och dialog med den enskilde diskutera åtgärder som kan bidra till att skapa större trygghet och förmåga att fungera aktivt och självständigt så länge som möjligt.

METOD Alla kommuninvånare som är 80 år och äldre och inte har bistånd från kommunen kontaktades. Hembesök erbjöds målgruppen och genomfördes hos dem som tackade ja. Genom information och dialog spreds kunskap om vart man vänder sig om behov av stöd uppstår. Genom ett frågeformulär insamlades kunskap om målgruppens syn på sin situation och på äldreomsorgen. Urval Alla kommuninvånare födda 1928 eller tidigare som inte har något bistånd från kommunen. Färdtjänst och trygghetslarm räknas inte som bistånd i det här sammanhanget. Genomförande Alla kommuninvånare födda 1928 eller tidigare kontaktades per brev där hembesök erbjöds samt bakgrund och syfte med hembesöken förklarades. Inom en vecka kontaktades målgruppen per telefon för att göra upp om tid om intresse fanns. I de fall telefonnummer saknades kompletterades brevet med en uppmaning att själv ta kontakt. De som tackade nej till hembesök erbjöds att få informationsmaterial hemsänt. Under hembesöket klargjordes först frågan om tystnadsplikt för intervjuaren och att svaren på frågorna är anonyma. Därefter genomfördes intervjun enligt frågeformuläret. Till sist gicks informationsmaterialet igenom. Mätmetoder Ett frågeformulär användes, se bilaga 1. Frågorna fokuserade på sociala frågor, t ex hur man bor och hur man klarar sin vardag. Frågor om motion, matlust och socialt nätverk ingick också, liksom mer personliga frågor som hur man bedömer sitt hälsotillstånd och om man besväras av ensamhet.

RESULTAT År 2007 hade Upplands-Bro kommun 661 invånare i åldersgruppen 80 år eller äldre. Knappt häften av dem (303) hade bistånd från kommunen i form av hemtjänst. Målgruppen bestod således av 358 personer. 358 personer kontaktades: 210 tackade ja 59 % 99 tackade nej 28 % 11 personer bad att få återkomma själva 3 % 25 personer kunde ej kontaktas (saknade telefonnummer eller adress) 7 % 11 personer svarade inte i telefon trots upprepade försök 3 % 2 personer hade avlidit Ja Nej Återkommer själv Ej funnen Ej svar Figur 1. Fördelning av svar på erbjudande om hembesök. De personer som avböjde hembesök eller som bad att få återkomma själva erbjöds att få informationsmaterialet hemsänt vilket de flesta tackade ja till (73 personer). Upprepade försök gjordes att nå de som inte svarade i telefon. 3 personer besöktes men besvarade inte enkäten av olika skäl. Sammanlagt 210 personer besöktes. 207 enkäter besvarades. Intervjusvaren redovisas i följande åldersgrupper: Grupp 1: personer födda 1912-1917 Grupp 2: personer födda 1918-1923 Grupp 3: personer födda 1924-1928 8 personer > 90 år 71 personer 85-90 år 128 personer 80-84 år Genomgående redovisas i svaren antal personer per alternativ där inte annat anges (t ex %)

Tackat ja/nej efter åldersgrupp: Ja Nej Grupp 1 8 73 % 1 9 % Grupp 2 71 65 % 23 21 % Grupp 3 128 54 % 75 32 % Tabell 1. Tackat ja/nej fördelat på åldersgrupp. 80% 70% 60% 50% 40% 30% Ja Nej 20% 10% 0% Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Figur 2. Tackat ja/nej fördelat på åldersgrupp. Intervjupersoner: 113 kvinnor och 94 män fördelade enligt följande tabell: född år antal män kvinnor 1912 1 1 1915 2 1 1 1916 3 1 2 1917 2 1 1 1918 3 1 2 1919 8 3 5 1920 11 3 8 1921 13 7 6 1922 16 5 11 1923 20 12 8 1924 24 11 13 1925 23 9 14 1926 20 10 10 1927 30 17 13 1928 31 13 18 207 94 113

Tabell 2. Intervjupersonernas fördelning på födelseår och kön. 1. Bor Du ensam? Ja % Nej % Grupp 1 4 50 4 50 Grupp 2 45 63 26 37 Grupp 3 55 43 73 57 Totalt 104 103 Tabell 3. Ensam- eller samboende efter åldersgrupp. Hälften av de intervjuade bor ensamma. 2. Om nej, vem bor Du tillsammans med? Make/Maka Sambo Barn Annan Grupp 1 4 Grupp 2 22 2 1 1 Grupp 3 70 1 1 1 Totalt 96 3 2 2 Tabell 4. Typ av samboende. 80 70 60 50 40 30 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 20 10 0 Make/Maka Sambo Barn Annan Figur 3. Fördelning efter typ av samboende. Majoriteten av de intervjuade som inte bor ensamma bor tillsammans med sin make eller maka.

3. Beskrivning av boendet Enplans villa Tvåplans villa Flervån. hus med hiss Flervån. hus utan hiss BV Grupp1 4 3 1 Grupp 2 10 9 32 7 13 Grupp 3 21 20 48 11 28 Totalt 35 32 80 18 42 Tabell 5. Beskriver typ av boende. Flervån. hus utan hiss Enplans villa Tvåplans villa Flervån. hus med hiss Flervån. hus utan hiss BV Flervån. hus utan hiss Figur 4. Fördelning mellan olika boendeformer. Den största gruppen bor i flerfamiljshus med hiss. I övrigt ganska jämn fördelning. Men var femte bor i flerfamiljshus utan hiss och inte på bottenvåningen. 4. Får Du hjälp av någon anhörig eller annan närstående? Ja % Nej % Grupp 1 2 25 6 75 Grupp 2 26 37 45 63 Grupp 3 36 28 92 72 Totalt 64 31 143 69 Tabell 6. Antal som svarat ja/nej om hjälp från anhörig.

Om Du får hjälp, med vad får Du hjälp och hur ofta? Grupp 1: Exempel på vad man uppgav få hjälp med: 1g/mån: fönstertvätt, trädgård, gardiner 1 g/v: handling Grupp 2: Exempel på vad man uppgav få hjälp med: Handling, tvätt, städning, skjuts, matlagning, betala räkningar, fönstertvätt, trädgårdsarbete, dusch, påklädning. 3 personer får daglig hjälp med t ex dusch, påklädning och matlagning. Grupp 3: Exempel på vad man uppgav få hjälp med: Handling, skjuts, tvätt, städning 5 personer får mycket hjälp med allt. Om den som hjälper Dig blir sjuk vad gör Du då? Grupp 2: 3 personer uppgav att de skulle behöva hjälp från kommunen. Övriga svarade att anhöriga skulle träda in om det behövdes. Grupp 3: 2 personer svarade att de skulle behöva hjälp utifrån. 5. Hjälper Du någon anhörig eller annan närstående? Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 11 16 58 84 Grupp 3 20 16 108 84 Totalt 31 15 174 85 Tabell 7. Antal som svarat ja/nej om hjälp till anhörig. Om Du hjälper någon, med vad och hur ofta? Grupp 2: Flera svarade att de hjälper barnen med olika saker, enstaka hjälper grannar eller någon annan anhörig. Man hjälper till med handling, barnvakt, trädgårdsarbete. Ett par personer hjälper make/maka med allt i vardagen. Grupp 3: Flera personer hjälper make/maka med allt i vardagen. Andra hjälper vänner med städning, skjuts, handling eller är följeslagare vid promenader.

6. Kommer den anhörige Du hjälper att behöva hjälp om Du skulle bli sjuk? Ja Grupp 1 Grupp 2 1 Grupp 3 5 Totalt 6 Tabell 8. Antal personer som svarat ja på frågan om deras anhörig behöver hjälp. Om ja, hur snabbt skulle Din anhörige behöva hjälp? Grupp 2: Omgående: 1 Grupp 3: Omgående: 2 Dagen efter: 2 Efter några dagar: 1 7. Du som hjälper en anhörig eller annan närstående kan kanske själv behöva stöd. Skulle Du vara intresserad av något av följande? Information av anhörigombud om vilket stöd som finns Samtalsgrupp Anhörigförening Grupp 2: Samtalsgrupp: En person var ev. intresserad av samtalsgrupp. Grupp 3: Samtalsgrupp: En person var ev. intresserad av samtalsgrupp. En person uppgav sig vara med i samtalsgrupp men hade svårt att ta sig dit. En tredje person ville ha information av anhörigombud.

8. Klarar Du Dig själv utan hjälp när det gäller: Matinköp Ja % Nej % Grupp 1 6 75 2 25 Grupp 2 62 87 9 13 Grupp 3 119 93 9 7 Totalt 187 90 20 10 Tabell 9. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att handla själv. Matlagning Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 66 93 5 7 Grupp 3 121 95 7 5 Totalt 195 94 12 6 Tabell 10. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att laga mat själv. Sköta tvätten Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 62 87 9 13 Grupp 3 120 94 8 6 Totalt 190 92 17 8 Tabell 11. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att tvätta själv. Sköta städningen Ja % Nej % Grupp 1 6 75 2 25 Grupp 2 56 79 15 21 Grupp 3 112 88 16 12 Totalt 174 84 33 16 Tabell 12. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att städa själv. Majoriteten av de intervjuade klarar hushållsarbetet själva. En mindre andel (6-16 %) behöver hjälp.

8. Klarar Du Dig själv utan hjälp när det gäller: Stiga upp eller lägga Dig i sängen Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 70 99 1 1 Grupp 3 128 100 Totalt 206 99,5 1 0,5 Tabell 13. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att stiga ur/lägga sig i sängen själv. Klä av Dig eller klä på Dig Ja % Nej % Grupp 1 7 88 1 12 Grupp 2 69 97 2 3 Grupp 3 128 100 Totalt 204 99 3 1 Tabell 14. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att klä på/av sig själv. Gå på toaletten Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 71 100 Grupp 3 127 99 1 1 Totalt 206 99,5 1 0,5 Tabell 15. Fördelning av ja/nej svar om man klarar toalettbesök själv. Bada eller duscha Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 68 96 3 4 Grupp 3 126 98 2 2 Totalt 202 98 5 2 Tabell 16. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att duscha själv. En övervägande majoritet av de intervjuade klarar personlig omvårdnad själv. Utevistelse/promenad Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 64 90 7 10 Grupp 3 125 98 3 2 Totalt 197 95 10 5 Tabell 17. Fördelning av ja/nej svar om man klarar att gå ut själv.

9. Har Du några hjälpmedel, t ex för gång, syn, hörsel eller annat? Ja % Nej % Grupp 1 5 63 3 37 Grupp 2 47 66 24 34 Grupp 3 56 44 72 56 Totalt 108 52 99 48 Tabell 18. Andel personer som använder resp. inte använder hjälpmedel. Om ja, vilket hjälpmedel? Grupp1: Grupp 2: Grupp 3: Rollator 3 20 27 Käpp 2 18 22 Hörapparat 18 26 Färdtjänst 3 11 7 Synhjälpmedel 1 4 Trygghetslarm 1 2 Rullstol 2 Permobil 1 2 3-hjulig sparkcykel 2 Griptång 2 1 Strumpådragare 1 Toaförhöjning 1 Duschstol 1 Tabell 19. Beskrivning av vilka hjälpmedel som används. En person kan använda fler än ett hjälpmedel. Många anger gångstavar som gånghjälpmedel men det har inte medräknats här. Inte heller glasögon har räknats som hjälpmedel. 10. Går det bra att ta sig ut? Ja % Nej % Grupp 1 5 63 3 37 Grupp 2 63 89 8 11 Grupp 3 118 92 10 8 Totalt 186 90 21 10 Tabell 20. Fördelning av ja/nej svar om det går bra att ta sig ut.

Om inte, vad skulle kunna underlätta? Hiss i huset Sällskap Ramp Bättre belysning i trapphuset Elektrisk rullstol 11. Hur är närmiljön kring bostaden? Är det lätt att ta sig fram i bostadsområdet? till butiker eller annan service? till allmänna kommunikationer? Ja % Nej % Grupp 1 8 100 Grupp 2 64 90 7 10 Grupp 3 117 92 10 8 Totalt 189 92 17 8 Tabell 21. Fördelning av ja/nej svar om det är lätt att ta sig fram i närmiljön. 92 % av de tillfrågade anger att det går bra att ta sig fram i närmiljön. Om inte, vad skulle kunna underlätta? Buss till/från centrum, en servicelinje som går runt i Kungsängen, särskilt upp till Bergvägen och Rankhusområdet Fler bänkar att vila på, t ex på G:a Landsvägen Bättre allmänna kommunikationer Bättre sandning och snöröjning på gångvägar och runt bostadshus; särskilt viktigt i branta backar Fler räcken att hålla sig i där det går uppför eller utför Tvättstuga i huset Trottoarer saknas vid Mullbärsstigen Plattor på grusgångar, annars svårt att ta sig fram med rollator Trottoarkanter saknar avfasning ibland, svårt att gå med rollator när man har varor på Farthinder för bilar på Östervägen Ledstänger i Ekhammarsbacken

12. Utövar Du någon form av motion som t ex cykling, promenader, styrketräning, stavgång, trädgårdsarbete? Dagligen % Minst 3 % Någon % Sällan % ggr/vecka gång/vecka eller aldrig Grupp1 1 1 2 4 Grupp 2 33 17 8 13 Grupp 3 58 42 10 18 Totalt 92 44 60 29 20 10 35 17 Tabell 22. Fördelning av hur ofta intervjupersonerna motionerar. Dagligen Minst 3 ggr/vecka Någon gång/vecka Sällan eller aldrig Figur 5. Fördelning av hur ofta intervjupersonerna motionerar 44 % av de intervjuade uppger att de utövar någon form av motion dagligen och 29 % att de gör det minst 3 gånger i veckan. De vanligaste motionsformerna man ägnar sig åt är promenader och stavgång. Vilken motion utövar Du? Grupp1: Grupp 2: Grupp 3: Promenader 3 59 99 Stavgång 1 10 25 Gymnastik 8 17 Trädgårdsarbete 2 12 11 Cykling 7 7 Styrketräning 6 Motionscykel 1 5 Boule 5 Dans 2 5

Vattengymnastik 1 2 Golf 2 Skidor 2 Vedhuggning 2 Qigong 2 Arbetar i stallet 1 Jakt 1 Tennis 1 Bowling 1 Arbete på huset 1 Löpning 1 Lagårdsarbete 1 Bärplockning 1 Tabell 23. Beskrivning av vilka motionsformer som förekommer. En person kan utöva fler än en sorts motion. Vad skulle kunna underlätta? Lägre avgift på badet Vattengymnastik i Kungsängen

13. Hur upplever Du matlusten? Mycket bra % Ganska bra % Ganska dålig % Mycket dålig Grupp1 6 75 2 25 Grupp 2 49 69 16 23 6 8 Grupp 3 98 78 23 18 5 4 Totalt 153 75 41 20 11 5 Tabell 24. Fördelning av intervjupersonernas upplevelse av sin matlust. 2 personer svarade inte på frågan. % 95 % anger att matlusten är mycket eller ganska god. Ingen anger mycket dålig matlust. Vad skulle kunna underlätta? Sällskap Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Figur 6. Fördelning av intervjupersonernas upplevelse av sin matlust. 95 % av de intervjuade uppger att matlusten är mycket eller ganska bra.

14. Hur ofta träffar Du andra människor, förutom Din familj? Dagligen % En eller ett par ggr/v % Sällan eller aldrig Grupp1 2 3 3 Grupp 2 21 26 24 Grupp 3 23 67 38 Totalt 46 22 96 46 65 32 Tabell 25. Fördelning av intervjupersonernas svar om hur ofta de träffar någon utanför familjen. % Dagligen En eller ett par ggr/v Sällan eller aldrig Figur 7. Fördelning av intervjupersonernas svar om hur ofta de träffar någon utanför familjen. 32 % av de intervjuade träffar sällan eller aldrig någon utanför familjen. 15. Är Du aktiv i någon förening eller organisation? Ja % Nej % Grupp 1 2 25 6 75 Grupp 2 35 49 36 51 Grupp 3 52 41 74 59 Totalt 89 43 116 57 Tabell 26. Fördelning av ja/nej svar om man är aktiv i föreningslivet. 2 personer svarade inte på frågan.

Om ja, vilken? Grupp1: Grupp 2: Grupp 3: PRO 1 25 24 SPF 2 3 SPRF 1 Röda Korset 1 3 2 Hembygdsförening 1 4 5 Kyrka 8 9 Syförening 7 Bostadsrättsförening 3 3 Politiskt parti 2 2 Hörselskadades riksförbund 2 3 Villaägarföreningen 2 Estlandssvenska föreningen 2 Idrottsklubb 2 Golfförening 1 Schackklubb 1 Vävklubb 1 1 Kulturhistorisk förening 1 Cancerfonden 1 Ekhammars veteraner 3 Kollegialt nätverk 3 IOGT-NTO 2 Synskadades förening 2 Rotary 2 Kör 2 Hyresgästföreningen 2 Trädgårdsförening 2 Inner wheel 1 Sveaorden 1 Jehovas vittnen 1 U-B kulturhistoriska forskningsinstitut 1 Vännerna 1 Ass. for speakers of English 1 Finska föreningen 1

Anhörigförening 1 Båtklubb 1 Amnesty International 1 Gammeldansens vänner 1 Vandrarförening 1 Tabell 27. Beskrivning av vilka föreningar/organisationer som förekommer. En person kan vara aktiv i fler än en förening/organisation. Om ja, hur ofta? Grupp 1: Någon gång per månad: 2 Grupp 2: Flera gånger i veckan 6 Någon gång per vecka 9 Någon gång per månad: 14 Sällan eller aldrig: 5 Grupp 3: Flera gånger i veckan 9 Någon gång per vecka 12 Någon gång per månad: 17 Sällan eller aldrig: 11 Vad skulle kunna underlätta? Om det fanns en finsk förening i Kungsängen Boulehall för inomhusspel på vintern Behåll biblioteket 16. Händer det att Du avstår från att gå ut av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Aldrig % Ibland % Ofta % Grupp1 7 88 1 Grupp 2 59 86 8 2 Grupp 3 100 79 26 1 Totalt 166 81 35 17 3 2 Tabell 28. Fördelning av intervjupersonernas svar om de avstår från att gå ut av rädsla. 3 personer svarade inte på frågan.

Aldrig Ibland Ofta Figur 8. Fördelning av intervjupersonernas svar om de avstår från att gå ut av rädsla. 81 % av de intervjuade uppger att de aldrig avstår från att gå ut av oro för att bli överfallen, rånad eller ofredad. 71 personer uppger att de aldrig går ut på kvällen, för det mesta för att de inte har något ärende. Men några går inte ut på kvällen av rädsla. Vad skulle kunna underlätta? Ha sällskap Överfallslarm Nattpatruller av boende Fler poliser 17. Hur bedömer Du Ditt hälsotillstånd just nu? På en skala från ett till tio, vilken siffra skulle Du välja för Ditt hälsotillstånd. 1 betyder sämsta tänkbara hälsotillstånd, 10 betyder bästa tänkbara hälsotillstånd. Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 2 2 3 2 4 4 4 10 5 4 21 32 6 2 5 13 7 11 17 8 2 19 27 9 5 12 10 1 8 8 70 123 6 personer svarade inte på frågan. Medelvärde Grupp 1: 6 Medelvärde Grupp 2: 6,4 Medelvärde Grupp 3: 6,6 Medelvärde totalt: 6,5 Tabell 29. Fördelning av hur intervjupersonerna skattar sin hälsa.

35 30 25 20 15 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 10 5 0 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Figur 9 åskådliggör intervjupersonernas svar på hur de skattar sin hälsa med en siffra från 1 till 10. 18. Händer det att Du besväras av ensamhet? Aldrig % Ibland % Ofta % Grupp1 7 88 1 12 Grupp 2 54 76 16 23 1 1 Grupp 3 96 76 26 21 4 3 Totalt 157 77 43 21 5 2 Tabell 30. Fördelning av svar på om man besväras av ensamhet. 2 personer svarade inte på frågan.

Aldrig Ibland Ofta Figur 10. Fördelning av svar på om man besväras av ensamhet. 77 % av de intervjuade uppger att de aldrig besväras av ensamhet. 21 % att de gör det ibland och 2 % att de ofta besväras av ensamhet. Vad skulle kunna underlätta? Vill ha kontakt med sonsonen Möteslokaler Fler bänkar att vila på Sällskap Ta kontakt med PRO Lyssna på musik 19. Är Du nöjd med tillvaron som den är idag? Ja % Nja % Nej % Grupp 1 7 88 1 12 Grupp 2 67 94 4 6 Grupp 3 109 87 7 5 10 8 Totalt 183 89 12 6 10 5 Tabell 31. Fördelning av svar på om man är nöjd med tillvaron. I frågeformuläret angavs enbart Ja och Nej som svarsalternativ. Men då flera personer inte kunde/ville svara ja eller nej infördes en Nja kategori. 2 personer svarade inte på frågan.

Ja Nja Nej Figur 11. Fördelning av svar på om man är nöjd med tillvaron. 89 % av intervjupersonerna säger sig vara nöjda med tillvaron, 6 % svarar Nja och 5 % Nej. De återstående frågorna, fråga 20-22, är av typen fria svar. Här har svaren återgetts så noggrant som möjligt utan redigering. I den mån samma svar förekommer hos flera personer har det angetts efter svaret med hur många personer som svarat så. 20. Om Du skulle behöva hjälp i vardagen, hur skulle Du vilja att äldreomsorgen såg ut? Grupp 1: Utökat äldreboende Har ej goda erfarenheter av äldreomsorgen där maken bodde på slutet Saknar ålderdomshem Ej tänkt på 2 personer Grupp 2: Vill bo på hem om hon inte kan klara sig själv. Vill inte ha hemtjänst dygnet runt. Det finns för få äldreboenden; för många gamla bor ensamma och bortglömda; många gamla bor i hus utan hiss och kan inte ta sig ut Saknar ålderdomshem Haft hustrun på Kungsgården, tycker att det var i stort sett bra, enstaka saker ej bra Om man inte orkar och kan klara sig, att man får flytta in på något hem eller äldreboende Valfrihet, man ska kunna välja hur man vill bo Äldreboende i markplan, t ex radhuslägenhet Det ska finnas bra hem för äldre, finns bra exempel i Finland Äldre ska bli omhändertagna och inte bli ensamma och bittra Tycker det är rätt bra som det är Det ska finnas äldreboende med egen lägenhet med service och matservering Vill ha samma person som kommer från hemtjänsten 2 personer

Det ska finnas fler äldreboenden, olika typer att välja mellan, egen lägenhet med möjlighet till gemensam matsal Mycket nöjd med servicen på servicehuset m tillgång till doktor och sjuksköterska Pensionatsaktigt äldreboende med eget rum och tillgång till servering, fler valmöjligheter Bra matdistribution viktigt med varm näringsriktig mat Skulle gärna betala extra för att få plats på ett äldreboende Fler bänkar behövs utefter promenadstråk, sittplatser i affärer, fler papperskorgar Bo kvar hemma och ha tillsyn flera ggr/dag, kungsängenbor ska få plats på äldreboende i Kungsängen Eget rum med egna saker så man får hemkänsla, aktiviteter som högläsning, frågesport och bingo Hemtjänsten inte tillräcklig, 1 tim städning var 3:e vecka ej tillräckligt Beviljandet av färdtjänst är orättvis och väldigt hård i bedömningen. Fler som har färdtjänst använder den inte och många som skulle behöva får avslag. Alla över 80 år borde få 10 resor/år att förfoga fritt. Det finns alldeles för få äldreboenden. Äldre ska få byta lägenhet om de inte kan gå i trapporna, så de inte blir sittandes ensamma Servicehuset är bra, möjlighet att äta med andra, trevliga aktiviteter Tillgängligheten till äldreboenden skulle vara större. Man ska få plats på annat boende när man behöver. Hemtjänstpersonalen är bra men de är för få. Vid larm kan man få vänta > 1 tim. Är man 90 år eller äldre ska färdtjänst och hemtjänst beviljas utan prövning Mer resurser, för lite personal nu, bättre utbildad personal Förslag: inrätta ett ombud som äldre kan ringa och som kan hjälpa till i olika frågor, vare sig det handlar om ärende till kommun eller landsting. Ett ombud som man kan rådfråga om allt möjligt, små som stora ärenden, som ger personlig service. Fler äldreboenden, vill ha hjälp i hemmet i första hand, vill ha hjälp med snöskottning och gräsklippning Den ska vara lättare åtkomlig, det ska vara lättare att få kontakt Vill ha fysisk och andlig (t ex musik) hjälp; vill bli omskött om han blir handikappad Att hemtjänsten fick göra fler saker, städa annat än golven, t ex putsa fönster Ej tänkt på 5 personer Grupp 3: Riktig hemlagad mat på äldreboenden Liten lägenhet i hus med möjlighet till hjälp, gemensam matsal och samlingsrum Viktigt att bli sedd och respekterad och tagen på allvar. Det är inte alltid så i äldreomsorgen Sambo har mycket hemtjänst, tycker att det fungerar bra Personalen har för lite tid Bättre vårdcentral; ha samma läkare så man inte måste berätta sin historia om och om igen Tycker att hemtjänsten är fantastisk Alla äldre bör få information om var man vänder sig om man behöver hjälp t ex mitt i natten om man inte har larm Det skulle finnas fler äldreboenden för dem som inte är så dåliga, saknar ålderdomshemmen Man ska få välja själv vad man ska få hjälp med; viktigt att det är samma person som kommer; att man får svar på sina frågor; kunnig personal Fler äldreboende typ "mellanboende" för dem som inte är så dåliga, man ska få bestämma själv när man behöver äldreboende

Samma person ska komma ifrån hemtjänsten Tycker att kommunen kan erbjuda snöskottning och gräsklippning mot betalning Man ska få välja själv vad hemtjänsten ska göra/städa. Att ensamma äldre ska få hjälp att komma ut. 2 personer De gamla ålderdomshemmen borde finnas kvar med möjlighet till social gemenskap Oftare städning än var 3:e vecka, efter behov Tvätten ska manglas och strykas, matleverans - man ska få välja maträtt Man skulle kunna beställa städning någon gång ibland Hemtjänstpersonal ska komma på bestämda tider Önskar sig plats på ett bra äldreboende när den tiden kommer Ger inte mycket för dagens äldreomsorg Möjlighet att få hjälp med städning och fönstertvätt t ex varannan månad Man ska få bestämma vad man ska använda hemtjänsten till - 2 personer Haft maken på Solgården, har dåliga erfarenheter av vården där Egen lägenhet med kokvrå men möjlighet till gemenskap, gemensamma utrymmen och matservering Servicehus med egen lägenhet och gemensamma utrymmen och matservering Gifta par ska få bo ihop på äldreboende Tycker att det ska finnas servicehus med små egna lägenheter men med mer allmänna utrymmen och allmänt kök Viktigt att man får samma person från hemtjänsten som kommer hem till en Fler äldreboenden med t ex gemensam matlagning Det behövs fler äldreboenden också för dem som inte är så dåliga Det behövs mer personal till äldreomsorgen Man ska kunna välja när man får städning och vad de ska göra. Samma personer ska komma från hemtjänsten. Man ska kunna välja privata utförare för städning eller annan hemtjänst. Fönsterputsning ska kunna ingå. Personlig assistent för äldre handikappade. Äldreboende önskas med egen lägenhet och täppa utanför och gemensamma lokaler t ex matservering. Man ska få bestämma själv vad hemtjänsten ska göra, samma personer ska komma från hemtjänsten Att man får den hjälp man vill ha när man behöver den; att man får komma till äldreboende när man vill Skulle vilja ha boende som servicehus med små egna lägenheter men med mer allmänna utrymmen och allmänt kök 21. Hur tänker Du om framtiden när det gäller Ditt boende: Grupp 1: Vill bo kvar 2 personer Vill komma närmre samhället, om en går bort vill den andra flytta Vill helst klara sig själv, tar dan som den kommer Vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Om jag blir ensam eller sängliggande vill jag flytta 2 personer Trösklar bort så att man kan gå inne med rollator Tänker flytta till lägenhet

Grupp 2: Vill bo kvar 26 personer Vill bo kvar så länge det går 10 personer Vill bo kvar; för gammal för att flytta Vill bo kvar till varje pris Vill bo kvar, vill ha plats på äldreboende om han blir sängliggande Vill bo kvar så länge hon lever Vill bo kvar med hjälp om det behövs 3 personer Vill bo kvar och klara sig själv Vill bo kvar så länge det går, vill flytta till bottenvåningen så småningom Vill bo kvar några år till Ej tänkt på saken 3 personer Ej tänkt på saken, nöjd med att ha dotter och svärson Ej tänkt på saken, bor på bottenvåningen Har inte tänkt så mkt, tar dan som den kommer Tänker bo kvar 5 personer Vill bo kvar så länge det går, vill flytta om hon blir sängliggande Vill inte flytta Vill klara sig själv För gammal för att flytta Vill flytta om hon inte klarar sig själv, vill inte ha hjälp i huset Tror sig behöva flytta pga backigt utanför Vill komma närmre samhället, om en går bort vill den andra flytta Sökt till servicehus men fått avslag Skulle vilja flytta till servicehuset Önskar komma till servicehus med tillgång till matservering och egen lägenhet 2 personer Funderar på äldreboende i framtiden om hon inte klarar sig själv hemma Om hon blir handikappad vill hon flytta till ett hem Grupp 3: Vill bo kvar 21 personer Vill bo kvar så länge det går 12 personer Vill bo kvar med hjälp 3 personer Vill bo kvar; för gammal för att flytta Vill bo kvar så länge det går, vill ha plats på serviceboende så småningom Vill bo kvar så länge det går, vill flytta till bottenvåningen så småningom Vill bo kvar några år till Vill bo kvar hemma med hjälp så länge hon klarar trapporna annars ett äldreboende Vill bo kvar men flyttar gärna till ett äldreboende när hon inte kan klara sig själv Vill bo kvar, vill ej till äldreboende

Vill bo kvar, vill ha plats för barn och barnbarn Vill bo kvar så länge det går, vill flytta mer centralt när det inte går längre Tänker bo kvar 27 personer Tänker bo kvar så länge det går - 3 personer Tänker bo kvar om inte något händer Tänker bo kvar men vill flytta om han inte klarar sig själv Tänker bo kvar så länge han kan köra bil Tänker bo kvar tills vidare, funderar på lägenhet Tänker bo kvar men funderar kring trapporna Vill flytta till servicehus 2 personer Planerar att flytta till lägenhet på bottenvåningen Planerar ev att flytta till mindre lägenhet 2 personer Vill inte flytta förrän man blir tvungen Lite bekymrad för trapporna, vill helst inte flytta Kan inte tänka sig att flytta någon annanstans Har inte tänkt så mycket på framtiden 2 personer Vill inte tänka på framtiden Den dagen den sorgen Tar en dag i taget Flyttat nyligen till bra boende 2 personer Nyligen flyttat till hus med hiss 2 personer Funderar på att flytta till lägenhet 3 personer Funderar på att flytta till hus med hiss eller till bottenvåning 2 personer Planerar att flytta till lägenhet, skulle vilja bo på servicehus Kanske flyttar till mindre lägenhet Letar lägenhet, planerar flytt Vill flytta närmre centrum Vill flytta t servicehus, fick avslag, söker lägenhet på bottenvåning Funderar på äldreboende Flyttar ev närmre sin dotter i framtiden Planerar att flytta till lägenhet Kommer ev flytta till hus med hiss i framtiden Vill komma till äldreboende Vill komma till servicehus så småningom Har nyligen flyttat, tänker bo kvar Ska flytta till annat boende nästa år

Hur tänker Du om framtiden när det gäller Ditt behov av stöd och hjälp: Grupp 1: Vill ha hjälp med handling 1g/v, städning i framtiden Vill ha hjälp i hemmet, vill ej flytta Trygghetslarm, ev ombyggnad av trappan Vill klara sig själv, har bra grannar Ev städning och handling Grupp 2: Ej tänkt på saken 3 personer Ej tänkt på saken, nöjd med att ha dotter och svärson Behövs inte än Den dagen den sorgen Har hemtjänst Haft hjälp tidigare, kanske söker igen senare Har hjälp av sina barn (6 st) Klarar sig själv, har mycket familj i närheten Klarar sig bra än så länge Vet ej 2 personer Kan behöva hjälp i framtiden 11 personer Vill ha hjälp m städning så småningom 9 personer Vill ha hjälp m städning 2 ggr/mån 2 tim varje gång Ska söka färdtjänst + ev städning Kommer att behöva hjälp med vissa saker t ex dusch, städning. Vill klara sig själv så länge det går. Vill klara sig själv 5 personer Vill ha hjälp om han blir sjuk och sängliggande 2 personer Vill inte ha hjälp hemma. Trygghetslarm, ev ombyggnad av trappan Hjälp med handling Kan tänka sig hemtjänst Vill ha hjälp ute ikring Vill klara sig själv; kan behöva hjälp om hon blir dålig eller om något händer Vill ha samma personal från hemtjänsten, inte byta hela tiden Ombyggnad av bostad för trappa t ex, hjälp med handling när det behövs

Grupp 3: Har hemtjänst Haft hemtjänst tidigare, var ej nöjd då Behöver ej hjälp nu och vill klara sig själv så länge det går Behöver hjälp om hustrun blir dålig Ej tänkt så mkt på det 2 personer Tänker inte så mycket på framtiden men klarar sig bra än så länge Har inget behov nu men kan få längre fram 2 personer Kan behöva hjälp i framtiden med handling, ärenden och städning Kan behöva hjälp i framtiden 24 personer Barnen hjälper Har stor familj som tar hand om henne Klarar sig själv tillsvidare och med hjälp av barnen Har tillgång till hjälp i huset Klarar sig bra än så länge Klarar sig bra själv men söker hjälp i framtiden om det behövs Klarar sig själv så länge det går 3 personer Vill klara sig själv så länge det går, kan behöva hjälp med handling i framtiden Behöver hjälp med städning snart Kan behöva färdtjänst och hjälp med snöskottning Tar emot hemtjänst vid behov i framtiden Söker hjälp i framtiden vid behov 11 personer Vill ha hjälp med handling 2 personer Vill ha hjälp med städning 6 personer Ska söka hjälp med städning Vill ha hjälp med städningen, vill annars helst klara sig själv Vill ha hjälp med städning och fönsterputs 2 personer Vill bo kvar så länge det går, vill få plats på äldreboende om det inte går hemma längre 2 personer Vill ha hjälp ute ikring Vill ha mer hjälp till maken, promenader utomhus Vill helst klara sig själv 6 personer Vill ej ha hjälp i hemmet 2 personer Vill inte be om hjälp Vill sköta maken så länge det går 22. Finns det något Du skulle vilja få mer information kring än vad som berörts idag? Grupp 2: Vill veta vad det finns för möjligheter till att komma in till något "vårdhem". Kollar själv på nätet Vill ha redovisning av resultatet Ingen intervjuperson från Grupp 1 eller 3 hade någon fråga eller kommentar.

DISKUSSION Resultatdiskussion Så många som 59 % av målgruppen tackade ja till erbjudandet om hembesök. Redovisat efter åldersgrupp har 73 % av de äldsta (över 90 år), 65 % av personer mellan 85 och 90 år samt 54 % i den yngsta åldersgruppen (80 till 84 år) tackat ja. Det är rimligt att behovet av information om kommunens service för äldre stiger med åldern. Andelen som tackade nej till hembesök var 28 %. Man angav olika skäl till att man avstod. Många ansåg sig inte behöva någon kontakt med kommunen, att man klarar sig bra själv var ett skäl man angav. Andra sa sig redan veta hur man bär sig åt om man behöver hjälp. De som tackade nej fick informationsmaterialet hemsänt. Därigenom har de också fått en kontakt och lite vägledning inför framtiden. Det finns dock anledning att fundera på dem som inte gick att få tag på. Hur är deras situation och vilka är deras behov? Varför vill de inte ha kontakt? Dessa frågor går inte att besvara här. Hälften av de intervjuade bor ensamma och hälften bor tillsammans med make eller maka (i de allra flesta fall). Det har inte redovisats i resultatdelen om ensamboende personer i högre grad än sammanboende personer t ex besväras av ensamhet eller rädsla för att gå ut. Det framgår dock av intervjumaterialet att de fem personer som angav att de ofta besväras av ensamhet alla bor ensamma. Omvänt är det värt att notera att även bland dem som lever tillsammans förekommer känslor av ensamhet. Detta framkom vid ett flertal tillfällen. Vid frågan om man besväras av ensamhet framkom annars att 77 % aldrig gör det. Svaret ibland gavs av 21 % och 2 % svarade ofta. Den allmänna uppfattningen att äldre människor lever ensamma och känner sig ensamma stämmer bara såtillvida att hälften av personerna i målgruppen lever ensamma. Däremot är det förhållandevis få som besväras av ensamheten. Det förefaller som om man vid 80 år börjar dra sig tillbaka, begränsar sin sociala tillvaro något och är nöjd med det. Detta framkom också när frågan om man är aktiv i föreningslivet ställdes. Många uttryckte att de varit aktiva men på senare tid trappat ned sitt engagemang och kände ingen saknad efter det. Ändå är 43 % fortfarande aktiva i någon förening eller organisation. När det gäller boendeform är det värt att framhålla att andelen boende i flerfamiljshus utan hiss är stor (20 % av de intervjuade). I Bro samhälle är det ovanligt med flerfamiljshus med hiss. För en äldre person som har svårt att klara trappor återstår endast möjligheten att försöka få en bostad på bottenvåningen. Men många äldre säger sig inte vilja bo på bottenvåningen eftersom man tycker att det skulle vara otryggt. Detta kan leda till problem om det medför att man får svårare att ta sig ut och därmed blir mer beroende av hjälp. Genomgående klarar majoriteten av de intervjuade sin vardag bra på egen hand. Många har hjälp av framför allt sina barn men anger att det gäller enbart vissa saker som t ex fönstertvätt, och handling av tunga varor. I sin vardag klarar man sig bra själv. Det är uppenbart att det hos de allra

flesta finns en väldigt stark önskan att klara sin vardag själv. Det var något som framkom i de flesta intervjuer. Det är också genomgående att medvetenheten om att det är viktigt att röra på sig är stor. Att hålla igång kroppen tycks de flesta anse vara en förutsättning för att man ska fortsätta vara självständig och oberoende. Av de intervjuade uppger 73 % att de motionerar minst tre gånger i veckan. Dock uppger 17 % att de sällan eller aldrig motionerar. Majoriteten, så många som 95 %, uppger att de har mycket eller ganska god matlust. Andelen som säger sig ha ganska dålig matlust är 5 % men ingen säger sig ha mycket dålig matlust. På frågan om man avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad svarar 81 % av de tillfrågade att de aldrig är det. Endast tre av de tillfrågade uppger att de ofta är rädda. Det är uppenbart att majoriteten av personerna i målgruppen är orädda, aldrig drar sig för att gå ut och inte ens reflekterar över att de borde vara rädda. Många personer uttryckte dock en försiktig hållning medveten om att det kan vara en risk att t ex gå med rollator till bankomaten en sen mörk kväll och såg till att alltid uträtta sådana ärenden i dagsljus. Intervjupersonerna fick skatta sitt subjektivt upplevda hälsotillstånd på en skala mellan ett och tio där tio är bästa tänkbara hälsotillstånd. Resultatet gav ett medelvärde totalt på 6,5. Intressant att notera är att svaren fördelar sig runt två toppar vilket åskådliggörs i figur 9, sidan 7. De två yngsta åldersgruppernas kurvor överensstämmer väl med varandra med en topp vid värdet 5 och en annan topp vid värdet 8. Det är ett intressant resultat men inte lätt att tolka. Att många svarar 5 kan bero på att det är vanligt att ta ett mittenalternativ. Vilket gör det extra intressant att nästan lika många faktiskt svarade 8. Däremot är det genomgående bland de intervjuade att trots att de många gånger har flera allvarliga sjukdomsdiagnoser så mår man subjektivt bra. Man känner sig helt enkelt bättre än vad man skulle kunna tro med tanke på de objektiva besvär man har. Överlag säger man sig vara nöjd med tillvaron. Så många som 89 % av de tillfrågade svarade att de var nöjda med tillvaron som den är idag. Många gav uttryck för en sorts acceptans av sakernas tillstånd, något som kan tolkas som den ålderns visdom som hinner ifatt en människa på äldre dar. I de avslutande frisvarsfrågorna fick man önska fritt inför framtiden hur man skulle vilja ha äldreomsorgen. Ett svar som gavs påfallande ofta var att man saknar de gamla ålderdomshemmen. Med det menade man att det behövs äldreboenden där man kan få plats även om man inte är väldigt dålig och vårdbehövande. I allmänhet önskar man sig ett boende med eget rum men med gemensamma lokaler och tillgång till matservering. Ett annan vanligt önskemål var att få samma person som kommer från hemtjänsten och inte olika personer varje tillfälle. Värt att notera att detta önskades av personer som inte själva har erfarenhet av hemtjänst, man känner till det genom hörsägen. På frågan om man tänkt på framtiden för egen del när det gäller boende och behov av stöd och hjälp var det många som inte hade tänkt på saken. Det uttrycktes många gånger att det var ett bra initiativ från kommunen som gjorde att man fick anledning att tänka över sin situation och sin framtid. Andra hade tänkt och planerat en hel del. Genomgående är att man vill klara sig själv så

länge det bara går men att man inte är främmande för att söka hjälp när den dagen kommer att man inte klarar sig. Metoddiskussion Intervjuresultatet har här redovisats med svarsfrekvens i tabellform och en del grafiska figurer. Resultatet kan bearbetas mycket mer statistiskt än vad som har gjorts i den här rapporten. Det finns möjlighet att vidareförädla intervjusvaren om ansvariga i kommunen vill se på andra samband än dem som redovisats här. Metoden intervju ger anledning att fundera över hur mötesformen kan påverka resultatet av intervjun. I allmänhet upplevdes besöket och kommunens initiativ som positivt av intervjupersonerna. Intervjusvaren insamlades under samtalets gång och samtalen flöt mestadels lätt och otvunget i en positiv anda. Intervjuaren kände sig välkommen och kände ofta uppriktighet och förtrolighet i samtalen. Frågan är huruvida situationen som sådan kan påverka de intervjuade att ge svar som motsvarar de förväntningar som de antar finns bakom besöken? Till exempel att de skulle skatta sin hälsa och sitt oberoende högre om de tror att detta är vad intervjuaren söker. Å andra sidan bygger projektet på personliga möten med subjektiva upplevelser som källa till informationsutbyte och detta är kanske viktigare än objektivt riktiga uppgifter. Värt att diskutera här är också att utöver intervjusvaren fick intervjuaren andra erfarenheter och en helhetsbild av målgruppens situation som inte framkommer av resultatet. En erfarenhet som ger en översikt och djupare förståelse för målgruppen än vad som syns i resultatet. Eftersom intervjuaren inte jobbar i kommunen kommer dessa kunskaper inte att finnas att tillgå. Därför är det angeläget att framhålla att den uppsökande verksamheten ska utföras av någon som arbetar med äldrefrågor inom kommunen. Slutsats Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lever självständigt, har en positiv inställning till sin situation, sällan upplever ensamhet och har fungerande nätverk. Kontakten från kommunen har mottagits positivt av de äldre. Intervjuresultatet ger kunskap och underlag till kommunens beslutsfattare när framtida äldreomsorg ska planeras. Detta är en av anledningarna till förslaget att verksamheten permanentas inom kommunens ordinarie verksamhet till stöd för de äldre invånarna. Det skulle också vara intressant att i framtiden undersöka om den uppsökande verksamheten verkligen har en förebyggande effekt. Kommer fler att kunna bo kvar längre i eget boende och leva självständigt och oberoende som en konsekvens av den uppsökande verksamheten? Går det att mäta?

BILAGA 1 Uppsökande verksamhet i Upplands-Bro kommun 2008 Frågeformulär Intervjuperson: Man Kvinna Född år 1. Bor Du ensam? Ja Nej 2. Om nej, vem bor Du tillsammans med? Make/maka/sambo Barn Syskon Annan 3. Beskrivning av boendet Enplansvilla Tvåplansvilla Flervåningshus med hiss Flervåningshus utan hiss 4. Får Du hjälp av någon anhörig eller annan närstående? Ja Nej Om Du får hjälp, med vad får Du hjälp och hur ofta? Om den som hjälper Dig blir sjuk vad gör Du då?. 5. Hjälper Du någon anhörig eller annan närstående? Ja Nej Om Du hjälper någon, med vad och hur ofta?...

6. Kommer den anhörige Du hjälper att behöva hjälp om Du skulle bli sjuk? Ja Nej Om ja, hur snabbt skulle Din anhörige behöva hjälp? Omgående Dagen efter Efter några dagar 7. Du som hjälper en anhörig eller annan närstående kan kanske själv behöva stöd. Skulle Du vara intresserad av något av följande? Information av anhörigombud om vilket stöd som finns Samtalsgrupp Anhörigförening 8. Klarar Du Dig själv utan hjälp när det gäller: Matinköp Ja Nej Matlagning Ja Nej Sköta tvätten Ja Nej Sköta städningen Ja Nej Stiga upp eller lägga Ja Nej Dig i sängen Klä av Dig eller Ja Nej klä på Dig Gå på toaletten Ja Nej Bada eller duscha Ja Nej Utevistelse/promenad Ja Nej 9. Har Du några hjälpmedel, t ex för gång, syn, hörsel eller annat? Ja Nej Om ja, vilket hjälpmedel?..

10. Går det bra att ta sig ut? Ja Nej Om inte, vad skulle kunna underlätta?.... 11. Hur är närmiljön kring bostaden? Är det lätt att ta sig fram bostadsområdet? till butiker eller annan service? till allmänna kommunikationer? Ja Nej Om inte, vad skulle kunna underlätta?.... 12. Utövar Du någon form av motion som t ex cykling, promenader, styrketräning, stavgång, trädgårdsarbete? Dagligen Minst tre gånger i veckan Någon gång per vecka Sällan eller aldrig Vilken motion utövar Du?.. Vad skulle kunna underlätta? 13. Hur upplever Du matlusten? Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Vad skulle kunna underlätta? 14. Hur ofta träffar Du andra människor, förutom Din familj? Dagligen En eller ett par gånger i veckan Sällan eller aldrig

15. Är Du aktiv i någon förening eller organisation? Ja Vilken? Nej Om ja, hur ofta? Flera gånger i veckan Någon gång per vecka Någon gång per månad Sällan eller aldrig Vad skulle kunna underlätta? 16. Händer det att Du avstår från att gå ut av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Ofta Ibland Aldrig Vad skulle kunna underlätta? 17. Hur bedömer Du Ditt hälsotillstånd just nu? På en skala från ett till tio, vilken siffra skulle Du välja för Ditt hälsotillstånd. 1 betyder sämsta tänkbara hälsotillstånd, 10 betyder bästa tänkbara hälsotillstånd. 18. Händer det att Du besväras av ensamhet? Ofta Ibland Aldrig Vad skulle kunna underlätta? 19. Är Du nöjd med tillvaron som den är idag? Ja Nej

20. Om Du skulle behöva hjälp i vardagen, hur skulle Du vilja att äldreomsorgen såg ut? 21. Hur tänker Du om framtiden när det gäller: Ditt boende... Ditt behov av stöd och hjälp.. 22. Finns det något Du skulle vilja få mer information kring än vad som berörts idag?