Utvecklingsingenjör 180 hp EXAMENSARBETE Coymo Öppen version Kim Gutestam och Mattias Magnusson Examensarbete inom produktutveckling och innovationsledning 22,5 hp Halmstad 2014-06-13
Examensarbete inom produktutveckling och innovationsledning, 22,5 hp, Utvecklingsingenjörsprogrammet, Högskolan i Halmstad Final thesis project in product development and innovation management, 22,5 hp, Bachelor in Innovation engineering, Halmstad University. Examinator Leif Nordin Handledare Hans- Erik Eldermark Projektledare Kim Gutestam, 890319-7567 Mattias Magnusson, 860213-8912 Sekretess Denna rapport är under sekretess och får under inga omständigheter visas, utnyttjas, reproduceras eller tillgängliggöras för tredje part, varken i sin helhet eller information ifrån denna, utan skriftligt tillstånd från
Sammanfattning I dagens samhälle blir träning allt viktigare men om den utförs fel kan det tyvärr leda till negativa konsekvenser. Träning utförd med felaktig teknik kan leda till kortvarig smärta men i värsta fall till allvarligare skador. Skillnaden mellan rätt och fel i träningssammanhang kan vara väldigt liten och att på egen hand veta när man korsar den gränsen kan vara svårt. Både inom vanlig träning och rehabiliterande träning finns ett behov av att verifiera träningen så att den ger önskad effekt. Genom att utnyttja metoderna inom Dynamisk produktutveckling har projektgruppen tagit fram en ny innovativ lösning för att erbjuda verifiering av träning och rehabilitering i form av produkten Coymo. Coymo är ett träningsplagg med inbyggda sensorer och ett tillhörande PC- program. Sensorerna i plagget registrerar ryggens hållning och rörelse samt kan spara denna för senare jämförelse. Coymo kan sedan i realtid jämföra den rörelse som utförs med det sparade facit och utifrån detta ge feedback om rörelsen utförs rätt eller uppmärksamma användaren om den utförs fel. Syftet med produkten är att minimera skaderisken av felaktig teknik samt effektivisera rehabilitering genom att säkerställa att övningarna utförs rätt. Coymo ger användaren möjlighet att utnyttja den ovärderliga kunskap som sjukgymnaster och personliga tränare besitter när den vill och var den vill. Projektet har drivits av, två sista års studenter på Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad under läsåret 2013-2014. Under arbetet har Coymo utvecklats från en idé till en färdig prototyp med tillhörande affärsplan och planer inför framtida arbete. Coymo Control Your Movement i
Abstract Physical exercise is becoming a vital part of people s everyday life, but if it is performed incorrectly it can have negative effects. Exercise performed with incorrect technique can lead to temporary pain but in worst- case scenario it can lead to severe injuries. The difference between right and wrong when it comes to physical exercise can be very small and to identify when you cross that line can be hard. There is a need to verify both physical activity and physical therapy to ensure that they lead to desired effects. By applying the methods of Dynamic Product Development the project group have been able to generate a new innovative solution, the product Coymo, which offers the possibility to verify physical exercise and physical therapy. Coymo is a garment for exercise with integrated sensors combined with a PC- program. The sensors in the garment register the movement of the back and can save this data for later comparison. Coymo compares in real time the performed movement with the saved data and delivers feedback to the user based on if the movement is performed correctly or incorrectly. The product s purpose is to minimize the risk of injuries connected to incorrect technique and maximize the effect of physical therapy by ensuring that the movements are performed correctly. Coymo enables the user to utilize the priceless knowledge of personal trainers and physical therapists whenever and wherever it wants. Kim Gutestam and Mattias Magnusson, two last year students at the Programme in Innovation Engineering at Halmstad University, have managed the project during the academic year 2013-2014. The project has included the process of taking Coymo from an idea and developing it into a functioning prototype as well as establishing a business plan and future developing possibilities for the product. Coymo Control Your Movement ii
Förord Följande rapport är grundad på examensarbetet, Coymo, som genomförts vid Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Projektet har drivits av Kim Gutestam och Mattias Magnusson i kursen Examensarbete inom produktutveckling och innovationsledning 22.5 högskolepoäng. Examensarbetet är ett nyproduktutvecklings- projekt och denna rapport beskriver hela utvecklingsprocessen av Coymo, från idé till färdig prototyp. Vi vill rikta ett stort tack till alla som har hjälp oss under projektet gång och ett speciellt tack till följande personer: Hans- Erik Eldermark, Handledare Christopfer Grenzdörfer, Personliga Tränare Anna Staffansson, Sjukgymnast Magnus Lindstedt, Prestationsutvecklare Conny Nilsson, ALMI Företagspartner J & D Assisting Systems, Utvecklingsföretag inom inbyggda system Frej Lewenhaupt och Jan- Fahrenheit Betros, Textilingenjör och Textildesigner Anne- Christine Hertz och Emma Börjesson, Hälsoteknikcentrum Halland Anita Sant Anna och Wagner Ourique de Morais, Forskare vid Högskolan i Halmstad Deltagare i workshop och enkätundersökningar Daniel Sträng, Fotograf U11, Vår fantastiska klass Halmstad, 2014-05- 24 Kim Gutestam Kim Gutestam och Mattias Magnusson Mattias Magnusson iii
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och Mål... 2 1.2.1 Projektmål... 2 1.3 Avgränsningar... 2 2. Projektbeskrivning... 3 2.1 Intressenter... 3 2.2 Krav... 3 2.3 Projektorganisation... 3 2.4 Budget och finansiering... 4 2.5 Tidsplan... 4 2.7 Risker... 4 3. Metod... 5 3.1 Produktutveckling och innovationsledning... 5 3.2 Projektprodukten... 6 3.2.1 Planering... 6 3.2.2 Projektmöte... 7 3.2.3 Kreativ stimulans... 7 3.2.4 Dokumentation... 7 3.2.5 Riskanalys... 7 3.2.6 Intressentanalys... 7 3.2.7 Enkätundersökning... 8 3.2.8 Workshop... 8 3.2.9 Dialog... 8 3.2.10 Brainstorming... 8 3.2.11 BAD- PAD- CAD... 8 3.2.12 Benchmarking... 9 3.2.13 Nyhetsgranskning... 9 3.2.14 Analys över konkurrensfaktorer (Nigel Slack)... 9 3.2.15 Parvis jämförelse... 9 3.2.16 Utvärderingsmatris... 10 3.2.17 Design utifrån ledord... 10 iv
3.2.18 SWOT- analys... 10 3.2.19 Business Model Canvas... 10 4. Teori... 11 4.1 Motorisk inlärning... 11 4.2 Rörelsedetektion... 13 5. Utvecklingsprocessen... 15 5.1 Uppstartsfas... 15 5.2 Idégenerering... 15 5.3 Förstudie... 16 5.4 Marknadsundersökning... 16 5.5 Prototypframtagning... 17 5.5.1 Hårdvara och mjukvara... 17 5.5.2 Namn och Logotyp... 18 5.5.3 Textilplagget... 18 5.6 Avslutning och utvärdering... 19 6. Resultat... 21 6.1 Mjukvaran... 21 6.2 Hårdvaran... 21 6.3 Textilplagget... 21 6.4 Måluppfyllnad... 21 6.4.1 Projektmål... 21 6.4.2 Produktkrav... 21 7. Produktionsprocessen... 22 7.1 Mjukvaran... 22 7.2 Hårdvaran... 22 7.3 Textildelen... 22 7.4 Montering och leverans... 22 7.5 Kompetensanalys... 22 8. Affärsplan... 23 8.1 Sammanfattning av affärsplan... 23 9. Framtid... 24 9.1 Sekretess belagd rubrik... 24 9.2 Mobilapplikation... 24 v
9. 3 Andra kroppsdelar och idrotter... 24 9. 4 Feedback... 24 9.5 CE- märkning och immateriellt skydd... 24 9.6 Sekretess belagd rubrik... 24 9.7 Utvecklingsmöjligheter... 24 9.8 Vidare tester... 24 10. Diskussion produkt... 25 10.1 Positionering och konkurrenter... 25 10.2 Unique Selling Point... 26 10.3 Arbetsmiljö... 26 10.4 Etik och moral... 26 10.5 Hållbar utveckling... 27 10.6 Lika villkor... 27 10.7 Övriga reflektioner... 28 11. Diskussion Projekt... 29 12. Litteraturförteckning... 32 13. Bilagor... 36 vi
1. Inledning Följande kapitel behandlar projektets bakgrund, problembeskrivning, syfte, mål och avgränsningar. 1.1 Bakgrund Träning och hälsa är en stor del i mångas vardag. Att försöka hinna med träning av olika slag för att underhålla den fysiska hälsan är en självklarhet för många. Fysisk träning är en aktivitet som ska föra med sig positiva aspekter för utövaren, så som att förebygga sjukdomar och skador. (Roos, 2013) I dagsläget är styrketräning med egen kroppsvikt, i maskiner eller med fria vikter en vanlig träningsform och denna träningsform växer för varje år (Wigbert, 2014)(se bilaga 1). Tyvärr kan träning i vissa fall ha en negativ effekt på utövarens kropp och hälsa i form av skador eller smärta. Orsaker till detta kan vara för tung belastning, utelämnad uppvärmning eller att utövaren utfört övningar med felaktig teknik. (Alexandersson & Andersson, 2006) Anledningen till att övningar utförs fel kan vara dålig kunskap av hur utförandet ska genomföras eller dålig motorisk kontroll (Schmidt & Wrisberg, 2001). Skaderisken kan minimeras genom att utövaren får övningen demonstrerad eller får instruktioner kring övningen innan utförandet (Alexandersson & Andersson, 2006). Denna hjälp kan bland annat fås av personliga tränare och sjukgymnaster som utnyttjar detta som instruktionsmetod. Detta innebär att de förklarar hur övningen ska utföras, visar hur utförandet ska se ut och låter sedan patienten/klienten själv utföra övningen. Under tiden patienten/klienten utför övningen ger de feedback för att rätta till eventuella fel. Övningarna sammanställs sedan till ett träningsprogram som patienten/klienten kan följa. (Schmidt & Wrisberg, 2001) Forskning inom motorisk inlärning visar att övning och feedback förbättrar individens motoriska förmåga samt att feedback är nödvändigt för motorisk inlärning (Flodkvist & Bondesson, 2002). För personer som redan har en fysisk skada är det viktigt att utföra rehabiliterande träningsövningar för att återfå sin tidigare kroppsliga funktion, styrka och rörlighet och minimera permanenta skador (Physical rehabilitation/therapy benefits, 2014). Idag är styrketräning en vanlig del av den fysiska rehabiliteringen (Augustsson & Wernbom, 2010). Dagens vårdsystem är inte tillräckliga för att möta den växande befolkningens behov på vård och rehabilitering. Det nuvarande systemet bygger på oregelbundna och dyra möten för patienter hos läkare och sjukgymnaster. En lösning till problemet skulle kunna vara elektroniska produkter som underlättar vårdarbetet genom övervakning och uppföljning av träning och hälsa. (Michael Sung, 2005) (Morais, 2014) De senaste åren har branschen med produkter för motivation, kontroll och övervakning av träning växt och den fortsätter växa (Paul, Broadcom, 2014). 1
Utifrån den växande träningstrendens fallgropar växte följande frågeställning fram: Hur kan man uppmärksamma utövaren på att denne tränar rätt och förblir skadefri? Denna frågeställning ligger till grund för följande arbete och dess resultat. 1.2 Syfte och Mål Syftet med projektet är att ta fram en ny produkt eller tjänst som besvarar frågeställningen. Lösningen ska förebygga uppkomsten av nya skador samt effektivisera rehabilitering av gamla skador. 1.2.1 Projektmål Vid projektslut ska det finnas en fungerande funktionsprototyp Vid projektslut ska det finnas en affärsplan för Coymo Prototypen ska visas upp på UTEXPO 2014, mässan för examensarbeten vid Högskolan i Halmstad 1.2.2 Effektmål Träningsutövare och rehabiliteringspatienter ska känna större säkerhet i utförande av träningsövningar Träningsutövare och rehabiliteringspatienter ska få möjlighet att verifiera sin träning Utövarens träningsrelaterade skador ska minska Rehabiliteringspatientens tid för att återfå normal rörlighet och styrka ska minska 1.3 Avgränsningar Projektgruppen har valt att avgränsa projektet genom att fokusera på målgrupperna rehabiliteringspatienter samt personer som utför styrketräning. Anledningen till detta är att det lätt går att identifiera behovet av verifiering hos dem eftersom de med stor sannolikhet utför övningar som är nya för dem och då kan innebära osäkerhet (se bilaga 2). Dessutom har de inte samma supportnätverk som elitidrottare har och är därför en bra målgrupp för projektet. Projektgruppen har även valt att avgränsa projektet till ryggen som då inkluderar svank, ländrygg, bröstrygg samt skuldror och axlar. Detta val grundar sig i information kring att ryggen är en kroppsdel som många personer har problem med eller känner smärta i (se bilaga 3). 2
2. Projektbeskrivning Följande kapitel beskriver projektets grund och ger en överblick över de faktorer som påverkat projektets gång. 2.1 Intressenter Projektets kärnintressenter är projektgruppen som har fullständig beslutanderätt gällande projektet och kan på så vis påverka projektet i önskad riktning. Primärintressenterna inkluderar målgruppen samt projektgruppens handledare. Dessa grupper påverkar projektet med kunskap och önskemål och det är viktigt att upprätthålla god kontakt med dessa för att säkerställa ett gott resultat. Sekundärintressenter som projektgruppen identifierat inkluderar bland annat yrkesverksamma inom området träning och hälsa som kan komma i kontakt med produkten och på så vis påverkas i sitt arbete. Återförsäljare som produkten på sikt ska säljas genom samt Almi Företagspartner som bidragit med finansiellt stöd för prototypframtagning. Projektets intressenter och deras påverkan på och av projektet presenteras mer grundligt i bilaga 4. 2.2 Krav Avsnittet är borttaget på grund av immaterialrättsliga skäl 2.3 Projektorganisation Projektet bedrivs av projektledarna. Ansvar och ägande av projektet delas solidariskt dem emellan. Hans- Erik Eldermark har bidragit genom handledning och kontaktnät under projektet. Examinator av projektet är Leif Nordin. Se mer utförlig projektorganisation i bilaga 5. 3
2.4 Budget och finansiering Initialt erhöll projektgruppen 2000 kr i finansiellt stöd av Lektor Sten Fåhrés minnesfond. Under projektets gång togs en offert fram tillsammans med J & D Assisting System för utveckling av tekniken i prototypen samt mjukvaran. Denna offert tillsammans med projektgruppens affärsidé låg till grund för ansökan om finansiellt stöd hos Almi Företagspartner. Projektgruppen erhöll 30 000 kr till prototypframtagning från Almi (se bilaga 6). Sammanlagda ekonomiska resurser för projektet har varit 32000kr och större delen av denna summa har gått till den tekniska utvecklingen. För fullständig projektbudget se bilaga 7. 2.5 Tidsplan Projektgruppen skapade vid uppstarten av projektet en långsiktig planering i form av ett Gantt- schema (se bilaga 8). Denna tidsplan har under projektets förlopp varit flexibel och förändrats efter nya förutsättningar. Utöver Gantt- schemat har projektgruppen varje vecka gjort en detaljerad kortsiktig planering med hjälp av visuell planering i projektrummet (se bilaga 9). 2.7 Risker Nedan presenteras några risker för projektet, för fullständig riskanalys se bilaga 10. I en ständigt växande marknad finns alltid en risk att någon annan tillverkare tar fram en likande eller konkurrerade produkt. Projektgruppen har kontinuerligt sökt efter konkurrenter eller andra projekt som skulle kunna bli potentiella konkurrenter. I dessa sökningar hittade projektgruppen några företag som erbjuder produkter inom samma område, men ingen som var en direkt konkurrent. För mer detaljerad information kring konkurrentanalysen se bilaga 11. Sena leveranser av komponenter anses vara en relativt stor risk och ska därför reduceras genom att hitta flera alternativa leverantörer. Projektgruppen kommer kontakta en huvudleverantör som ska användas i första hand men även söka kontakt med ytterligare en eller flera leverantörer för att utnyttja som backup lösning. Risk finns för patentintrång. Projektgruppen har själv gjort nyhetsgranskningar för att undersöka eventuella patentintrång och då inte upptäckt något patent som tyder på risk för intrång. Vid en professionell nyhetsgranskning finns det dock risk att nya patent upptäcks som kan riskera detta. Vid fortsatt arbete blir nästa steg att söka finansiellt stöd för en professionell nyhetsgranskning. Ytterligare en risk är att mottagandet av produkten inte blir positiv även om förstudie och undersökningar har gjorts för att försöka öka acceptansen av produkten (Philip Kotler, 2005). Detta försöker projektgruppen förebygga genom kontinuerlig kontakt med marknaden för att få en så kundanpassad slutprodukt som möjligt. Utöver detta är finansiering och resurser av projektet begränsade då projektet drivs som ett examensarbete. Detta kan eventuella leda till negativa effekter om projektet visar sig behöva mer pengar eller resurser än vad som finns tillgängligt. 4
3. Metod Följande avsnitt redogör för relevanta metoder och verktyg som utnyttjats i projektet. 3.1 Produktutveckling och innovationsledning Lean product development (LPD) och Dynamisk produktutveckling (DPD) är två metoder för dynamisk produktutveckling. Båda metoderna ser produktutvecklingsprocessen som en möjlighet till lärande och låter därför krav och önskemål för produkten växa fram allt eftersom mer kunskap inhämtas (Holmdahl, 2010). I boken Lean Product Development På Svenska beskriver Holmdahl tre sorters produktkategorier: need, want och wish. Need- produkter är produkter som är relativt vanliga. Want- produkter är ovanligare produkter som det endast finns ett fåtal av och oftast saknar dessa någon funktion som skulle leda till nya kunder eller användningsområden. Wish- produkter däremot finns inte på marknaden, det finns endast en önskan eller fantasi om dessa produkter. Lean product development är en metod som bäst lämpar sig för need- baserad produktutveckling medan Dynamisk produktutveckling kan utnyttjas för all slags produktutveckling från vanlig produktutveckling (need- produkter) till nyproduktutveckling (want- och wish- produkter). (Holmdahl, 2010) Eftersom LPD oftast relaterar till need- baserade produkter finns det tidigare erfarenhet och kunskap inom området som kan utnyttjas i processen. På grund av detta kan utvecklingsprocessen lättare planeras i förväg. LPD- processen börjar ofta med marknadsinput för att sedan övergå i set- based design. Vilket innebär att flera spår eller idéer bearbetas parallellt. Vid bestämda integrationspunkter sållas sedan de svagaste idéerna bort så att det tillslut endast återstår en idé. Denna idé utarbetas sedan till en detaljkonstruktion då de slutgiltiga besluten tas för att sedan starta produktionen. (Holmdahl, 2010) Dynamisk produktutveckling passar bra för nyproduktutveckling eftersom processen påskyndar utvecklingen och gynnar kreativiteten. På detta sätt kan man snabbt nå ut till marknaden vilket blir allt viktigare eftersom den kommersiella livslängden för produkter blivit kortare. Dynamisk produktutveckling utgår från ett starkt användarfokus och försöker på ett resurseffektivt sätt skapa kvalitativa lösningar. Den dynamiska processen innebär att en vision utformas och sedan justeras vägen dit allteftersom hinder uppstår. För att detta ska lyckas krävs det att produktkonceptet utformas fortlöpande genom att små beslut tas kontinuerligt vilket skapar flexibilitet i projektet. DPD förespråkar även att flera moment utförs parallellt och det finns ingen färdig planering att följa eftersom planen utformas allt eftersom arbetet fortskrider. (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) Båda tidigare nämnda metoder skiljer sig från traditionell produktutveckling som präglas av centraliserade beslut och detaljstyrd planering som leder till verksamheter med låg flexibilitet och kreativitet (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999). 5
Som tidigare nämnts ses produktutvecklingsprocessen som en resa för lärande och detta kan kopplas samman med det som kallas Action Research. Action Research är en metod för att skapa en vetenskaplig förståelse för utvecklingsprocessen genom att agera både forskare och konsult i ett utvecklingsprojekt. På detta sätt kan processen studeras inifrån, det vill säga där det riktiga arbetet sker. Detta skiljer sig från de föreställningar många forskare har då de anser att en forskare inte bör påverka processen i det som studeras. (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) Projektgruppen har valt att utnyttja DPD som övergripande metod i projektet eftersom det är ett nyproduktutvecklingsprojekt och detta kräver hög grad av kreativitet och flexibilitet. På grund av tidsbegränsningen har även DPD varit en bra metod då flera moment kunnat utföras samtidigt och i sin tur tillåtit nyvunnen kunskap att tillämpas i den framväxande produktspecifikationen. Action Research har även tillämpats under projektets gång för att skapa en insikt i produktutvecklingsprocessen och dess olika moment. Genom att både agera forskare och aktiva deltagare i arbetet har projektmedlemmarna kunnat koppla samman teori och praktik och funnit en djupare förståelse för de metoder som används i produktutveckling. 3.2 Projektprodukten 3.2.1 Planering Gantt- schema är ett planeringsverktyg som utnyttjas för att se aktiviteter över tid. Ett Gantt- schema synliggör vilka aktiviteter som är beroende av varandra och när dessa bör utföras. (Holmdahl, 2010) Projektgruppen utnyttjade detta verktyg för att skapa en överblick över projektets tidsram samt tydliggöra vilka aktiviteter som skulle genomföras på lång och kort sikt. Visuell planering utgår ifrån resurser och tid och ställs upp som en tabell med projektets resurser i den vänstra kolumnen och projektets tidshorisont i kolumnerna till höger. Post- it lappar utnyttjas sedan för att visa vilka aktiviteter som ska utföras och när det kommer ske. På detta sätt skapas en flexibel planering som lätt kan uppdateras. (Holmdahl, 2010) Visuell planering har utnyttjats under projektet för att skapa en tydlig och gemensam bild av vad som ska göras. Veckoplanering är kortsiktig planering som detaljerat beskriver den kommande veckan i form av vad som ska göras och hur det ska utföras samt vilka resurser som krävs. Veckoplaneringen bör även innehålla en avvikelserapportering som beskriver vad från föregående vecka som inte genomförts (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999). Detta har utnyttjats för att säkerställa att saker blir gjorda och att projektet styrs mot de långsiktiga målen. 6
3.2.2 Projektmöte Projektmöten är till för att uppdatera projektgruppen samt projektledaren om aktuell status på projektet samt vad som återstår att göras. Dessa möten bör hållas regelbundet med förslagsvis en veckas mellanrum. (Tonnquist, Projektledning, 2010) Projektmöten har genomförts varje måndag tillsammans med handledare för att samla ny input samt uppdatera alla inblandade om hur projektet går. 3.2.3 Kreativ stimulans Kreativitet är en viktig del av all utveckling (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999). Komplexa uppgifter såsom jonglering har bevisats öka den grå och vita hjärnsubstansen (Scholz, Klein, Behrens, & Johansen- Berg, 2009). Vid nya upplevelser skapas nya kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan och ju fler kopplingar som skapas desto lättare blir det att återkoppla till andra upplevelser och skapa kreativitet (Creativity, management and the brain, 2001). Projektgruppen har utnyttjat jonglerbollar och käglor under korta pauser för att jonglera och bibehålla en hög kreativitet genom projektets gång. 3.2.4 Dokumentation Kontinuerlig dokumentation är viktig för ett projekt för att följa dess utveckling samt för att i efterhand kunna utforska vilka val som gjorts och vad dessa grundar sig i. Dokumentation på papper kan även användas som bevismaterial vid en rättslig tvist eller gällande patent. (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) Under projektet har dokumentering genomförts kontinuerligt för att i efterhand kunna spåra val samt utnyttja vid eventuella tvister. 3.2.5 Riskanalys Syftet med en riskanalys är att identifiera de största riskerna i ett projekt samt upprätta handlingsplaner för att åtgärda dessa risker. En väl genomarbetad riskanalys förbereder projektet och dess medlemmar på eventuella avvikelser som kan uppkomma. (Larsson, 1995) En riskanalys genomfördes tidigt i projektet för att tvinga projektgruppen att identifiera eventuella risker och utarbeta en plan för att hantera dessa om de uppkommer. 3.2.6 Intressentanalys En intressentanalys skapas för att synliggöra de personer eller organisationer som har ett intresse i projektet. För att klargöra hur stor påverkan olika intressenter har i ett projekt kan de delas upp i kärn-, primär- och sekundärintressenter. (Tonnquist, Projektledning, 2010) Det har varit viktigt att ständigt ha en överblick över vilka personer som har ett intresse i projektet och hur dessa bäst ska bemötas och för att visualisera detta har intressentanalysen använts. 7
3.2.7 Enkätundersökning Enkätundersökning är en metod för att samla in information från respondenter genom att låta dem besvara ett antal frågor på egen hand. Metoden är ett enkelt och relativt billig sätt att kunna samla in information från många olika personer. Några nackdelar med enkäter är dock att det inte finns någon möjlighet att samla in tilläggsinformation eller ställa följdfrågor. Metoden kräver även att respondenten själv tolkar frågorna utan hjälp vilket ställer krav på tydliga instruktioner och frågeställningar. (Bryman & Bell, 2013) Enkätundersökningar har utnyttjats i projektet för att snabbt få in input från potentiella användare kring deras behov och önskemål och övriga intressenters uppfattning som kan påverkas av projektet. 3.2.8 Workshop Workshop är en metod som kan utnyttjas för flera olika syften, exempelvis för brainstorming, problemlösning eller för att bygga relationer. En workshop innebär att en grupp människor samlas för att gemensamt uppnå ett mål. För att uppnå målet krävs att alla deltagare är aktiva och deltar i processen. En lyckad workshop grundar sig i ett tydligt mål och en genomarbetad planering (Mind Tools). En workshop anordnades av projektgruppen för att ta del av den kunskap som personer med olika bakgrund och erfarenheter inom branschen besitter och kunna utnyttja denna i arbetet. 3.2.9 Dialog Dialog innebär ett oformellt samtal som syftar till att gemensamt söka efter lösningar på problem. En dialog är ett resonemang där de olika parterna bygger på varandras tankar vilket innebär att de inte behöver dela samma uppfattning men ändå sträva efter en gemensam lösning. (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) Dialog har utnyttjats i form av möten och samtal med insatta personer i branschen samt forskare på Högskolan i Halmstad för att kontinuerligt samla input och skapa en lösning som baseras på bred kunskap. 3.2.10 Brainstorming Brainstorming är en metod där man i grupp (4-8 personer) försöker stimulera den kreativa förmågan för att skapa nya innovativa förslag och idéer. En grupp bestående utav deltagare med olika bakgrund försöker gemensamt generera idéer utan att värdera eller kritisera dessa. När brainstormingen avslutats samlas alla idéer för utvärdering och därefter kan det eller de förslag som verkar bäst väljas för vidare arbete. (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) I ett tidigt stadie av projektet utnyttjades brainstorming för att skapa en förståelse över vilka behov som finns på marknaden samt hur dessa skulle kunna lösas i form av produktidéer. 3.2.11 BAD- PAD- CAD För att gå från abstrakta till mer konkreta lösningar på ett problem används BAD, PAD och CAD. BAD (Brain Aided Design) innebär att man genom medveten eller omedveten tankeverksamhet skapar och testar olika lösningar i huvudet (Holmdahl, 2010). 8
PAD (Pencil Aided Design) innebär att man illustrerar sina lösningar med hjälp av penna och papper. Skisstekniker hjälper till att konkretisera idéerna eller lösningarna som tidigare bearbetats i hjärnan. (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) CAD (Computer Aided Design) används för att i datorn illustrera produkten i 2D eller 3D (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) Under projektets gång har BAD, PAD och CAD utnyttjats parallellt för att skapa nya lösningar samt illustrera och konkretisera idéer som uppkommer. 3.2.12 Benchmarking Benchmarking är en kontinuerlig process där en jämförelse med de ledande företagen och dess produkter inom branschen utförs för att säkerställa en utveckling som tillgodoser kundernas befintliga och kommande krav (Camp, 1993). Det är dock viktigt att denna process inte sker i skapandefasen av ett utvecklingsprojekt eftersom det kan hämma gruppens egen kreativitet (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999). Denna metod har använts för att se vilka egenskaper som efterfrågas på marknaden och hur de ledande företagen inom branschen möter dessa. Jämförelsen med andra företag eller produkter har utnyttjats för att se förbättringsmöjligheter inom projektorganisationen eller för den egna produkten. 3.2.13 Nyhetsgranskning Syftet med en nyhetsgranskning är att utvärdera nyhetsvärdet på en idé genom att granska tidigare publicerade eller uttalade idéer och patent (Patent- och Registreringsverket). Projektgruppen har utfört en övergripande nyhetsgranskning för att minimera risken för intrång på tidigare patent samt för att undersöka möjligheten att patentera den egna lösningen. 3.2.14 Analys över konkurrensfaktorer (Nigel Slack) Olika kundgrupper och olika produkter kräver olika egenskaper av ett företag. En analys och jämförelse av olika kundgrupper eller produkter visar vilka egenskaper som är order winners, baskrav samt mindre viktiga för varje grupp. Dessa blir då företagets interna mål att fokusera på. (Slack, Chambers, & Johnston, 2007) Denna analys har genomförts för att se vilka egenskaper som är viktigast att fokusera på för att skapa nöjda kunder. 3.2.15 Parvis jämförelse Parvis jämförelse innebär att olika egenskaper jämförs med varandra parvis för att se vilken av egenskaperna som anses viktigast. Resultatet från denna jämförelse ger en prioritetsordning på egenskaperna som kan utnyttjas i en utvärderingsmatris. (Nordin, 2011) Projektgruppen utnyttjade parvis jämförelse för att finna en relevant viktning av egenskaper för projektet som kunde användas i utvärderingsmatrisen. 9
3.2.16 Utvärderingsmatris En utvärderingsmatris syftar till att hitta den lösning som bäst uppfyller de krav eller variabler som är viktiga för produkten. Metoden bygger på att de egenskaper som ska jämföras för de olika koncepten viktas enligt den prioritet de har i projektet. Varje koncept värderas utifrån de olika egenskaperna och summan av detta är konceptets slutvärde. Lösningen med högst slutvärde blir vinnaren av utvärderingen. (Ottosson, Dynamisk Produktutveckling, 1999) Utvärderingsmatrisen har använts för att göra välgrundade val i projektet som tar hänsyn till produktens viktigaste egenskaper. 3.2.17 Design utifrån ledord För att etablera sig på marknaden är varumärket en viktig del av ett företag. Varumärket är de värden som kunderna och omvärlden förknippar med företaget och det är dessa kärnvärden som en logotyp ska förmedla. (EntreprenörCentrum) Att designa utifrån kärnvärden eller ledord innebär att ett antal utvalda ord som företaget vill förmedla används som inspirationskälla för val av namn samt utformning av logotyp (Handell, 2012). Projektgruppen har utnyttjat denna metod för att säkerställa att val av namn på produkt och design av logotyp förmedlar de kärnvärden som projektgruppen vill att produkten ska stå för. 3.2.18 SWOT- analys En SWOT- analys innebär att man studerar ett företags interna styrkor och svagheter samt deras externa möjligheter och hot. Analysen ger en bild av nuläget och skapar ett bra underlag för projektet och dess förutsättningar. (Tonnquist, Projektledning, 2010) SWOT- analysen har använts för att utvärdera nuläget för produktidén samt för att se hur framtida mål bör sättas i förhållande till både interna och externa faktorer. 3.2.19 Business Model Canvas Business Model Canvas är ett verktyg för att visa ett företags affärsmodell, det vill säga hur ett företag ska tjäna pengar. Modellen synliggör detta genom följande nio byggstenar: kundsegment, kundrelationer, värdeerbjudande, distributionskanaler, nyckelpartners, nyckelaktiviteter, nyckelresurser, kostnader och intäkter. (Osterwalder & Pigneur, 2011) Projektgruppen har valt att använda Business Model Canvas för att testa olika affärsmodeller samt skapa en tydlig översikt över den valda affärsmodellen. 10
4. Teori Följande avsnitt redogör för teori kopplat till projektet. 4.1 Motorisk inlärning Motorisk inlärning är en process där övning och erfarenhet ger relativt bestående förändringar i förmågan att producera ett skickligt rörelseutförande. Genom att öva på en rörelse lär man sig hur den ska utföras och detta lagras sedan i rörelsebanken. Nästa gång samma rörelse ska utföras har man förbättrats sedan förra gången. Det finns olika teorier som tydligare beskriver hur denna process fungerar. (Flodkvist & Bondesson, 2002) Följande tre är de mest betydande: Adam s closed loop teori denna teori beskriver att inlärning av en closed skill (en färdighet i en förutsägbar miljö) blir effektivast om feedback ges under utförandet av rörelsen. Teorin säger även att varje delmoment av en rörelse som utförs skickligt lagras i minnet, det vill säga att rörelsen bryts ner i mindre moment och dessa lagras separat i minnet allt eftersom rörelsen börjar bemästras. (Flodkvist & Bondesson, 2002) Schmidt s schema teori denna teori menar istället att en rörelse inte lagras som en rörelse i minnet utan som en serie av regler för hur man ska röra sig för att uppnå ett motoriskt mål. En lagrad regel kan även användas till att utföra andra rörelse som likar den lagrade regeln. Vidare menar även Schmidt att feedback som mottas efter en rörelse är utförd är effektivare än feedback som mottas under en rörelse. (Schmidt & Wrisberg, 2001) Ekologiska teorin denna teori handlar om att uppfattning och handling påverkar varandra och dessa påverkar den motoriska inlärningen. Det innebär att vid motorisk inlärning förbättras inte bara motoriken utan även förmågan att hitta ledtrådar i omgivningen som kan underlätta uppfattningen av vad som händer eller kommer att ske. Denna teori betonar även att feedback både under och efter rörelsen är viktigt för inlärning. (Shumway- Cook, 1995) Oavsett vilken teori som används som grund bör personer som lär ut motorik beakta följande faktorer hos klienten/patienten: vakenhetsgrad, uppmärksamhet, motivation och minne. Vid inlärning höjs vakenhetsgraden hos en person när ett budskap anses som viktigt och tvärtom sänks om det anses oviktigt. Uppmärksamheten däremot baseras på hur närvarande och koncentrerad en person är under själva inlärningsmomentet. Utöver detta påverkar personens motivation, det vill säga den inre önskan eller drivkraften, hur mycket energi som läggs på att uppnå målet. Sist påverkar även individens förmåga att minnas hur väl den motoriska inlärningen utvecklas. (Flodkvist & Bondesson, 2002) Individens motoriska färdigheter bestäms till stor del av var i inlärningsprocessen individen befinner sig vid varje övningstillfälle. Inlärningsprocessen består av tre olika faser: kognitiva fasen, associativa fasen samt automatiska fasen. 11
Under den kognitiva fasen får individen en förståelse för uppgiften och börjar fundera över strategier att tillämpa. Individen är koncentrerad och testar olika sätt att genomföra uppgiften för att hitta den bästa lösningen. Vid övergången till den associativa fasen väljer individen ut den bästa strategin och finjusterar genomförandet av uppgiften. Denna fas kan pågå olika länge beroende på individens mål. Den automatiska fasen innebär sedan att genomförandet av den inlärda uppgiften automatiseras. När detta skett kan individen börja fokusera på andra faktorer som påverkar uppgiften såsom individens omgivning. (Shumway- Cook, 1995) (Flodkvist & Bondesson, 2002) Genom feedback får individen veta hur pass rätt eller fel den utför en uppgift. Feedback är ett vitalt moment vid inlärning och kan mottas både under eller efter en rörelse. Feedback kan delas upp i inre och yttre feedback. Den inre feedbacken består av kroppens egna sensoriska system. Detta system består av våra visuella (syn), proprioceptiva (kroppsuppfattning), auditiva(ljud), vestibulära (balans) och somatosensoriska (känsel) sinnen. Exempel på inre feedback är när man känner att man tappar balansen under utförandet av en rörelse och justerar därför om kroppens tyngd. (Flodkvist & Bondesson, 2002) Exempel på yttre feedback är den från en sjukgymnast eller en biofeedbackapparat. Yttre feedback ökar den inre feedbacken. Feedback är som viktigast under den första fasen, den kognitiva fasen, av inlärningsprocessen. Under denna fas är rörelsen ny och individen har mest att vinna av feedbacken. Successivt under inlärningsprocessen kan mängden feedback reduceras. Att minska mängden feedback när individen har mer erfarenhet kan till och med effektivisera uppgiftsutförandet. (Flodkvist & Bondesson, 2002) Prestationer som utförs under det tidiga inlärningsstadiet kännetecknas av dålig precision, långsamhet, inkonsekvens och stelhet. Man saknar självförtroende och är därför tveksam och obeslutsam. Även när nybörjare gör rätt är de inte säkra på hur de gjorde. (Schmidt & Wrisberg, 2001, p. 21) Övning har en väldigt stor betydelse för motorisk inlärning, det är en av de absolut viktigaste delarna. För att lära sig mer och fortare ska man öva (Flodkvist & Bondesson, 2002) och ju närmare träningen är verkligheten, desto bättre utveckling får man av det man vill prestera (Hermansson, 2012). Övning ger helt enkelt färdighet, men kräver ett mål. Målet ska vara realistiskt och utmanade. Med fördel kan både sjukgymnasten och patienten sätta upp målet, men i slutändan är patientens individuella mål viktigast. (Flodkvist & Bondesson, 2002) 12
4.2 Rörelsedetektion Senaste tidens framsteg inom sensor- teknik har gjort att våra dagliga liv blivit en plattform för att koppla samman den fysiska och virtuella världen (Kwon & Gross, 2007). Denna nya utveckling skapar nya möjligheter inom bland annat hälsovården där den erbjuder möjligheter att övervaka, spela in och överföra fysiologiska signaler från patienter utanför sjukhuset. Ett sätt att göra detta på är genom klädesplagg med inbyggda sensorer. (Rutherford, 2010) Ett exempel på hur sensorer kan utnyttjas för detta syfte presenteras av Mathie, Basilakis och Celler. De beskriver ett system för övervakning av patienters fysiska aktivitet i deras egna hem som baseras på accelerometers (Mathie, Basilakis, & Celler, A system for monitoring posture and physical activity using accelerometers, 2001). En accelerometer är en sensor som övervakar eller mäter acceleration i en eller flera riktningar (Seippel, 1983). Denna sensor påverkas av två olika accelerationer: gravitationen och övrig acceleration som påverkar sensorn. I en treaxlig accelerometer kan gravitationens acceleration utnyttjas för att säkerställa sensorns orientering. Om en accelerometer placeras på en mänsklig kropp kommer den förutom gravitationen att påverkas av den övriga acceleration som uppkommer när den mänskliga kroppen rör sig (Mathie, Basilakis, & Celler, A system for monitoring posture and physical activity using accelerometers, 2001). På så sätt kan accelerometers användas för rörelsedetektion för olika syften (Farella, Benini, Riccò, & Acquaviva, 2007; Aminian, Robert, Buchser, Rutschmann, Hayez, & Depairon, 1999; Mathie, Basilakis, & Celler, A system for monitoring posture and physical activity using accelerometers, 2001). Rörelsedetektion kan utnyttjas för att skapa människoliknande maskiner, inom spelbranschen (Farella, Benini, Riccò, & Acquaviva, 2007) eller för att övervaka rörlighet, gång eller fall hos en person (Mathie, Basilakis, & Celler, A system for monitoring posture and physical activity using accelerometers, 2001). Att utnyttja sensorer för rörelsedetektion istället för kameror innebär flexiblare och rörligare system som blir billigare och därav mer tillgängliga för privatpersoner (Farella, Benini, Riccò, & Acquaviva, 2007). Mycket forskning inom rörelsedetektion handlar idag om dyra och avancerade system för att hitta exakta poistioner i det tredimensionella rummet. För att finna en absolut position utifrån accelerometerdata krävs dubbel integration. Under intergrationsprocessen uppkommer dock fel som leder till att positioneringen eller orienteringen inte längre stämmer. Att kompensera för dessa fel är en komplicerad process och därför är det fördelaktigt att använda en metod där integrering inte är nödvändig. (Farella, Benini, Riccò, & Acquaviva, 2007) Ett exempel är att utnyttja acelerometerns data för att se vinkelförändringen av sensorn istället för den exakta positionen (ST, 2010). För vissa syften av rörelsedetketion är nämligen inte den exakta positionen intressant och man kan då undkomma den komplicerade integrationsprocessen. (Farella, Benini, Riccò, & Acquaviva, 2007) 13
Det finns olika metoder för att identifiera en rörelse utifrån accelerometerns data. Den enklaste metoden innebär att man studerar signalens magnitud. Denna metod kan dock innebära att långsamma rörelser inte identifieras (Mathie, Lovell, Coster, & Celler, 2002). En annan metod som Kwon och Gross utnyttjat i sitt arbete är baserat på standardavvikelsen för att segmentera data och skilja en rörelse från en pose. Därefter används Hidden Markov Models (HMM), som även används för taligenkänning, för att identifiera rörelsesegment. Sista steget handlar om att utvärdera likheten mellan två rörelsesegment och detta baseras på euklidiskt avstånd. (Kwon & Gross, 2005) En annan metod, som utnyttjas av Morais och Wickström i deras arbete för att ta fram ett träningsspel för Tai Chi, är att skapa mallar för olika rörelser genom inspelad data. Mallarna innehåller accelerationens reslutant samt vinkelhastigheten. Likheten mellan inkommande data och förinspelade mallar jämförs sedan genom Longest Common Subsequence (LCSS). Denna metod kan genomföra jämförelser trots att vissa delar av segmenten inte är helt synkade i tid och rum samt tillgodose viss tidsfördröjning (de Morais & Wickström, 2011). Förutom val av metod är samplingsfrekvensen en viktig faktor vid användande av accelerometer för rörelsedetektion under längre tid. Här krävs ofta en kompromiss mellan att få in tillräckligt med relevant data och användningstiden för produkten. (Aminian, Robert, Buchser, Rutschmann, Hayez, & Depairon, 1999). 14
5. Utvecklingsprocessen Följande avsnitt beskriver genomförandet av projektet från uppstartsfasen till avslutning och utvärdering. 5.1 Uppstartsfas Projektgruppen kom inledningsvis i kontakt med Magnus Lindstedt som arbetar som prestationsutvecklare. I hans arbete med fysisk och mental prestationsutveckling kunde han identifiera olika behov som kunde ligga till grund för en produktutveckling. Projektgruppen bokade ett möte med Magnus för att diskutera dessa behov. Under mötets gång växte idén fram om att utveckla en produkt för att identifiera och följa tyngdpunkten hos en person. Enligt Magnus skulle en sådan produkt kunna utnyttjas för att detektera felaktiga belastningar i kroppen och på så sätt åtgärda dem innan de orsakar större skador men även för finare justeringar för att höja prestationsnivån (Lindstedt, 2014). Efter en grundlig förstudie där marknad och möjlighet till genomförande undersöktes insåg gruppen att detta projekt innebar för stora kunskapsgap samt att kundgruppen var väldigt snäv och svårmotiverad. Projektgruppen valde att lämna den tidigare nämnda idén men fortsätta undersöka området träning och hälsa eftersom kunskap insamlats inom området och andra behov identifierats. För att få en djupare inblick i branschen kontaktade projektgruppen personliga tränare och sjukgymnaster i Halmstad. Genom dessa samtal fick projektgruppen ta del av de behov och problem som dessa personer kunde identifiera genom sina professionella yrken. En samlad åsikt som projektgruppen uppmärksammade var att de personliga tränarna och sjukgymnasterna ansåg att många personer inte uppnår sin fulla potential eller drabbas av fysiska skador på grund av att de inte tränar rätt. En orsak som nämndes till detta var felaktig hållning vid utförande av olika övningar. Efter dessa möten formulerades följande problemformulering som ligger till grund för det genomförda projektet: Hur kan man uppmärksamma utövaren på att denne tränar rätt och förblir skadefri? 5.2 Idégenerering När problemformuleringen fastställts valde projektgruppen att anordna en workshop. Workshopen hölls i Hälsoteknik Centrum Hallands lokaler på Högskolan i Halmstad. Målet med workshopen var att få en bättre förståelse för behovet samt generera många idéer på svar till frågeställningen. För workshopens planering se bilaga 12. Nio deltagare med olika bakgrund medverkade och fick enskilt samt i mindre grupper genomföra brainstorming som resulterade i flertalet skilda idéer. Efter avslutad workshop gick projektgruppen igenom de förslag som uppkommit och utvärderade dessa utifrån parametrarna användbarhet och realiserbarhet. Projektgruppen valde därefter att noggrannare utvärdera de tre idéer som verkade mest relevanta utifrån nämnda parametrar. Anledningen till att tre idéer valdes var för att begränsa antalet för att kunna utföra en mer kvalitativ utvärdering av dessa. 15
Därefter valdes fem egenskaper som ansågs viktiga för projektet och dessa viktades med hjälp av parvis jämförelse (se bilaga 13). Denna jämförelse visade att de viktigaste egenskaperna för projektet var kundvärde samt genomförbarhet. De tre valda idéerna jämfördes med hjälp av en utvärderingsmatris (se bilaga 13) som grundade sig i de viktade egenskaperna. Den vinnande idén blev sensorlösningen som växt fram under workshopen. Denna idé handlade om att utnyttja sensorer för att spela in en mänsklig rörelse och sedan utnyttja denna data som referensvärde vid senare utförande av samma övning. 5.3 Förstudie Eftersom projektet drivs utifrån Dynamisk produktutveckling var ett logiskt steg efter det egna kreativa arbetet att undersöka marknaden efter liknande produkter eller produkter med samma syfte genom benchmarking. Projektgruppen gjorde en noggrann efterforskning på nätet och hittade ett antal produkter inom samma område men ingen produkt som direkt liknande den egna idén. För att få en tydligare bild över vilka egenskaper dessa produkter hade samt vilket kundvärde de förmedlar upprättades en konkurrent analys (se bilaga 11). Stycket är borttaget på grund av immaterialrättsliga skäl. Projektgruppen genomförde även en analys över konkurrensfaktorer för att se vilka egenskaper som bör prioriteras och ligga till grund för de interna målen för produkten (se bilaga 14). Stycket är borttaget på grund av immaterialrättsliga skäl. Förutom benchmarking utförde projektgruppen på egen hand en översiktlig nyhetsgranskning via Espacenet och Patent- och Registreringsverket. Under dessa sökningar hittades inga träffar som direkt innebär någon risk för projektet eller patentintrång. För att veta konkret möjlighet till patentansökan och risk för patentintrång krävs dock en professionell nyhetsgranskning av exempelvis Patent- och Registreringsverket. Under projektets gång har både benchmarking och nyhetsgranskning utförts kontinuerligt för att upptäcka och utvärdera nya lösningar som dyker upp på marknaden. 5.4 Marknadsundersökning För att samla direkt information från marknaden, det vill säga potentiella framtida användare och kunder, utfördes en marknadsundersökning i form av en enkät. Undersökningen delades upp i målgrupper där ena målgruppen som tillfrågades var privatpersoner och andra målgruppen var professionella inom branschen träning och hälsa. Anledningen till uppdelningen var att projektgruppen ville samla information dels från användarna men även från de yrkesverksamma inom branschen eftersom produktidén grundar sig i att utnyttja dessa personers kunskap. Enkäten till privatpersoner spreds via sociala mediet Facebook. Denna enkät besvarades av 192 personer och gav projektgruppen en bild över dessa personers träningsvanor och 16
skadehistorik. Resultatet av enkäten visade att över 50 % av de tillfrågade tränar 2-4 gånger i veckan och den vanligaste träningsformen var styrketräning. Av de tillfrågade svarade över 50 % att de har upplevt en osäkerhet i utförande av övningar när de tränar själv vilket styrker det identifierade behovet, att underlätta för personer att veta om de gör rätt eller fel. Enkäten med fullständiga frågor och sammanfattning av svar återfinns i bilaga 2. Som komplement till denna information skickades även en enkät ut via mail till personer runt om i landet med en professionell koppling till området träning och hälsa. Av de tillfrågade svarade 55 personer med olika yrken och olika erfarenhet på enkäten. En viktig slutsats från denna enkät var att ryggen var den kroppsdel som flest tillfrågade ansåg att deras patienter/klienter hade problem med. Utifrån svaren kunde det även utläsas att många ansåg att deras patienter/klienter hade relativt svårt att utföra övningar efter instruktion samt att de ganska ofta förlorade kvalitén i övningarna mellan mötestillfällena. Denna enkät med dess sammanfattade svar återfinns i bilaga 3. Efter insamlad information kunde projektgruppen tydligare specificera kraven på produkten och börja konkretisera idén. Kravspecifikationen för produkten har varit ett flexibelt dokument som uppdaterats allt eftersom ny information eller kunskap tillkommit projektet. Enkätsvaren från de yrkesverksamma ledde till valet att fokusera på ryggen eftersom detta ansågs vara den mest utsatta kroppsdelen. Sammanfattningen av marknadsundersökningen bekräftade även det identifierade behovet och eftersom projektgruppen inte stött på några direkt liknande lösningar i benchmarking eller nyhetsgranskning började olika alternativ för genomförande undersökas. Stycket är borttaget på grund av immaterialrättsliga skäl. 5.5 Prototypframtagning 5.5.1 Hårdvara och mjukvara Eftersom projektgruppen saknar kompetens inom hårdvaru- och mjukvaruutveckling kontaktades J & D Assisting Systems, ett konsultbolag inom embedded systems. Projektgruppen upprättade en kravspecifikation (se bilaga 15) över de egenskaper och funktioner som de önskade hos produkten och därefter bokades ett möte med Daniel Petersson från J & D Assisting Systems. Under mötet diskuterades möjligheten att utveckla en prototyp utifrån den uppsatta kravspecifikationen och utlåtandet från Daniel Petersson var positivt. Tillsammans utarbetades en mer konkret idé över hur en prototyp skulle kunna utvecklas samt en uppskattning av vilka kostnader detta skulle medföra. Almi Företagspartner Halland kontaktades för hjälp med finansiering av prototypframtagandet. En ansökan skickades in under våren 2014 och följdes upp av ett personligt möte med handläggare Conny Nilsson. Projektet beviljades ett stöd för prototypframtagning på 30 000 kr. 17