Bilaga 1. Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde 2017 Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 2015 (dnr CK 2015 0237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 2016 2018. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Styrelsernas uppföljningsansvar De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljning och utvärdering är därför strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvården samt ger viktig vägledning för framtida åtgärder. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas krävs också att styrning och ledning utformas på ett sådant sätt att utförarna ges goda förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. I regionfullmäktiges program till styrelserna/nämnderna framgår att varje styrelse/nämnd med utgångspunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning ansvarar för att: Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelser och nämnder Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur- och processperspektiv Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. De styrelser som har ansvar för hälso- och sjukvården i Region Uppsala är vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. För att kunna genomföra arbetet med fördjupad uppföljning inom regionen har landstingsstyrelsen i april 2016 antagit en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård för perioden 2016 2018 (2016-04-05, 98, dnr LS 2016 0055). Strategin utgör plattformen för fördjupad uppföljning och utvärdering av såväl privata som offentliga utförare inom hälso- och sjukvården. Med strategin som utgångspunkt tas årligen
fram en arbetsplan, som beslutas på tjänstemannanivå, för kännedom kring hur arbetets bedrivs med arbetsplanen som är gemensam för vårdstyrelse och sjukhusstyrelse, se exempel nedan på hur delar av en arbetsplan kan se ut. Uppföljningens inriktning, genomförd löpande uppföljning Regionens arbete med uppföljning av hälso- och sjukvård är indelad i tre nivåer; löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. Den löpande uppföljningen av privata utförare sker inom ramen för regionens planerings- och budgetprocess med stöd av regionens beslutsstödsystem och framarbetad uppföljningsmodell. I månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar redovisas uppföljningen av produktion, kostnader och vissa kvalitetsindikatorer, exempelvis tillgänglighet och väntetider. Väntetiderna i vården rapporteras månadsvis i både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. En mer fördjupad analys av ekonomi, produktion och kvalitet sker i delårsrapporterna samt i årsredovisningarna. Utöver löpande uppföljning inom framarbetad uppföljningsmodell kan löpande eller fördjupad uppföljning ske genom indikation. En indikation kan exempelvis vara resultatuppföljning av tidigare beslut, inkommande synpunkter från profession eller patient, sviktande resultat i nationella kvalitetsregister eller andra mätningar. Nedan exemplifieras löpande uppföljning på indikation som startats eller pågått under 2017. Kostnadsutveckling inom LOV gynekologi i öppenvård I mitten av 2016 genomfördes en utvärdering av LOV gynekologi i öppenvård som godkändes av sjukhusstyrelsen i oktober 2016. En av slutsatserna i utvärderingen var att kostnadsökningarna inom valfrihetssystemet var betydande och att de behöver sättas i ett sjukvårdspolitiskt prioriteringssammanhang. Styrelsen gav därför hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att beakta resultatet av utvärderingen och återkomma med förslag på förändringar av LOV-systemet. Utredning pågår där vårduppdraget analyseras samt vilka ersättningar och kostnadsansvar för läkemedel som ingår i uppdraget. Som följd av utredningen kommer hälso- och sjukvårdsdirektören att under 2018 återkomma till sjukhusstyrelsen med förslag på förtydliganden av förfrågningsunderlaget bland annat förtydligande innehållet i vårduppdraget. Placering av ST-läkare i allmänmedicin hos privata vårdgivare inom LOV gynekologi i öppenvård Privata vårdgivare som tecknat gynekologi-avtal med Region Uppsala har en skyldighet att tillhandahålla platser för ST-läkare inom såväl den egna specialiteten som inom andra specialiteter i behov av sidotjänstgöring. ST-läkare i allmänmedicin behöver sidotjänstgöra inom vårdområdet gynekologi under motsvarande åtta veckors heltidstjänstgöring. Sedan 2015 är det endast en privat vårdgivare inom LOV gynekologi som tillhandahållit platser för sidotjänstgöring för ST-läkare i allmänmedicin, av totalt sju privata vårdgivare. Det har varit väldigt svårt att få övriga privata vårdgivare att tillhandahålla utbildningsplatser. Region Uppsala har därför haft möten och kontakter med samtliga vårdgivare då det är ett avtalskrav
att samtliga vårdgivare ska bidra med platser. Det här är en mycket viktig fråga för att Region Uppsala ska kunna utbilda tillräckligt många ST-läkare i allmänmedicin. Arbete fortsätter under 2018 för att säkerställa att vårdgivarna uppfyller det här kravet i avtalet. Uppföljning av förändrat regelverk inom LOV privat psykoterapi En utredning har genomförts som visar hur det nya regelverket för privat psykoterapi har utvecklats, både inom primär- och specialistvård. Vårdstyrelsen beslutade i mars 2018 att inkludera en översyn av remissrutinerna från primärvården till psykiatrin i utredningen. Uppföljningen visar att antalet besök inom primärvården hos psykolog och kurator har ökat efter förändringen av remissregler för privat psykoterapi. Ökningen i antal besök inom primärvården är nästan tre gånger så stor som minskningen inom LOV privat psykoterapi. Sett till befolkningsökningen har totalt sett fler personer fått psykoterapeutisk vård inom primärvård och privat psykoterapi under 2017 jämfört med 2016. Utredningen visar vidare en problematik med många avvisade remisser inom framför allt vissa mottagningar inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset, där den medicinska bedömningen varierar mellan specialistmottagningar med samma medicinska inriktning. I utredningen har ett antal föreslag till åtgärder utarbetats för att komma tillrätta med problemen. Vissa av åtgärderna hanteras av Akademiska sjukhuset och andra av regionkontoret. Hälso- och sjukvårdsdirektören kommer återkomma under 2018 till vårdstyrelsen med förslag på förtydliganden gällande LOV privat psykoterapi. Uppföljning av en privat vårdgivare med avtal inom både primär- och specialistvård Region Uppsala emottog under hösten 2017 och tidig vårvinter 2018 indikationer och klagomål från både interna och externa källor som föranledde behov av uppföljningsdialoger med en privat vårdgivare. Områdena berörde kommunikation, patientsäkerhet, bemötande, samarbete/samverkan med Strama och Patientnämnd. Ansvarig utredare har tillsammans med enhetschef, chefsläkare och central väntetidssamordnare vid tre tillfällen under februari-mars träffat ledningen för vårdgivaren för att i dialog uppmärksamma dem på de identifierade brister som påtalats. Vårdgivaren ombads inkomma med olika typer av handlingar från verksamheten, som exempelvis beskrivning av ledningssystemet för kvalitet för att säkerställa systematik i arbetsrutiner och metoder, aktuell bemanning och redovisning av vakanser och pågående rekrytering. Vårdgivaren har kunnat beskriva bemanningsproblem som sedermera lösts både av nyrekrytering och av att personal lämnat företaget. Vidare har Region Uppsala ställt krav på redovisning av rutindokument där så behövts. De samtal och efterfrågade dokument/redovisningar, såväl muntligt som skriftligt, har tillsammans gett en relativt god bild av verksamheten och de svårigheter som kan förklara de brister som uppmärksammats. Hälso- och sjukvårdsavdelningen får bilden av att vårdgivaren är lyhörd och intresserad att styra upp verksamheten till att vara välfungerande och patientsäker. Vårdgivaren har rekryterat ny verksamhetschef där fortsatta dialogmöten är inplanerade med Region Uppsalas chefsläkare och ansvarig utredare i syfte att etablera kontakt, stödja verksamheten och säkerställa att det är klart för vårdgivaren krav i avtal och uppdrag. Verksamhetsövergångar mellan egen regi och privat regi eller från privat regi till annan privat regi
Vid verksamhetsövergångar, oavsett om det sker från egen regi till privat regi eller omvänt alternativt mellan privat regi till annan privat regi, finns alltid risk för att olika problem i verksamheten uppstår. Inför verksamhetsövergången av 1177 vårdguiden på telefon från privat regi till egen regi så gjordes på tjänstemannanivå en analys för att se vilka konsekvenser en eventuell verksamhetsövergång skulle kunde få. Delar som berördes var: uppstartssvårigheter/tillgänglighet, samordning, kvalitetsvinster, ekonomi, jämförelse med andra landsting mm. Vid tidigare verksamhetsövergångar inom Region Uppsala har det visat sig att det finns en risk för att en del av personalen väljer att inte följa med verksamheten då den övergår i annan regi. Personalbrist är därför alltid något som kalkyleras som en potentiell risk vilken kan komma att påverka tillgängligheten under en tid efter en verksamhetsövergång. Förvaltningen Nära vård och Hälsa följer månadsvis, från och med det december 2017 då de tog över verksamheten, tillgängligheten inom telefonrådgivningen. Dessa tillgänglighetsdata presenteras för Vårdstyrelsen. Fördjupad uppföljning Fördjupad uppföljning och utvärdering genomförs i särskild ordning vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning. Det huvudsakliga innehållet i metodiken fördjupad uppföljning avser granskning och kontroll, men resultaten används även i det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet hos respektive vårdgivare. Därför sker återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare efter avslutad uppföljning där eventuella brister diskuteras och vilka förbättringsåtgärder som kan vara aktuella för respektive aktör. Spridning av resultaten i form av goda exempel till andra utförare är också viktigt för att kunna stimulera till utveckling och lärande. Ett viktigt syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:900), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Idag medverkar även regionen till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Genomförda granskningar och utvärderingar/ fördjupad uppföljning 2017
Under 2017 genomfördes en utvärdering där sjukhusstyrelsen är ansvarig nämnd utöver löpande uppföljningsarbete. Utvärderingarna följer framarbetad process för fördjupad uppföljning vilket kan inkludera uppföljningar både av privat och egen regi. Utvärdering av patientsäkerhetsarbete hos privata specialister Resultatet av utvärderingen visade att vårdskador är relativt sällsynta hos denna kategori av vårdgivare, men förekommer med en viss frekvens. Vidare framkom att det fanns brister angående kännedom om aktuella regelverk och att riskanalyser gjordes i liten utsträckning och system för avvikelsehantering fanns hos ett fåtal av vårdgivarna. Kvaliteten i patientsäkerhetsberättelserna varierade stort mellan vårdgivarna. Utvärderingen visade att patientsäkerhetsarbetet till viss del motsvarar kraven i gällande regelverk. Det finns tecken på att patientsäkerhetskulturen är svagt utvecklad hos många vårdgivare och att det systematiska patientsäkerhetsarbetet behöver förstärkas. Som en uppföljningsåtgärd har återkopplingsdialoger genomförts med de vårdgivare som hade den lägsta kvaliteten på patientsäkerhetsberättelsen. Dessa genomfördes med ansvarig utredare för avtalet inom Region Uppsala och patientsäkerhetsstrateg i syfte att höja kunskapsnivån och arbetet med patientsäkerhetsrutiner hos berörda vårdgivare. Planerade granskningar och uppföljningar 2018 Arbetet med uppföljning och utvärdering utgår från framarbetad uppföljningsplan där en prioritering genomförs av inkomna uppföljningsförslag.