Seminarium 28 oktober Vården lever inte upp till hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om god vård på lika villkor åt hela befolkningen. Den vård som ges beror bland annat på var man bor, på ålder, kön, etnicitet och på socioekonomisk ställning. Analys- och konsultföretaget IMS Health har med finansiering från LIF, genomfört den i Sverige hittills mest omfattande kartläggningen i Sverige kring en av dessa ojämlikheter: regionala skillnader i tillgång till läkemedelsbehandling. Den 28 oktober hölls en seminariedebatt på Kungliga Biblioteket där rapporten publicerades. Programmet Moderator: Per-Gunnar Holmgren Inledning: Mats Edman, chefredaktör Dagens Samhälle Det finns stora regionala skillnader i tillgången till läkemedelsbehandling. IMS Health har kartlagt regional variation inom sex terapiområden. Hur ser mönstret ut? Bengt Anell och Tommy Ståhl, IMS Health Vad säger nationella riktlinjer och kvalitetsregisterdata? Reumatoid Artrit Doc. Martin Neovius, Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet Alzheimers sjukdom Prof. Agneta Nordberg, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Vad kan vi lära från regionala kvalitetsregisterdata? Är detta en väg framåt? Doc. Ingemar Petersson, MORSE, Universitetssjukhuset i Lund Debatt om den ojämlika vården Anders Andersson (KD), ledamot socialutskottet, Riksdagen Roger Molin, biträdande avdelningschef Vård och hälsa, SKL Mikael Svensson, enhetschef Läkemedelsgruppen, Landstinget i Östergötland Ulf Hallgårde, ordförande i Läkemedelsrådet, Region Skåne Marie Wedin, vice ordförande Läkarförbundet Christer Westerlund, ordförande i Alzheimerföreningen Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet Anders Blanck, vice vd LIF
Regionala skillnader i tillgång till läkemedelsbehandling: Debattera mera Vårt jobb är att elda på debatten, sa Mats Edman, chefredaktör för tidningen Dagens Samhälle när han öppnade seminariet om ojämlikheter i vården arrangerat av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Dagens Samhälle. Mats Edman inledde sitt anförande med att prata om likheten mellan journalister och läkare. Det finns tusen åsikter om dessa yrken och många tror att de kan sköta jobbet bättre. Eftersom både journalister och läkare är makthavare, trivs de inte med att bli ifrågasatta. Men det är inte sällan så att kritikerna har rätt, menade Mats Edman, och därför bör dessa grupper lyssna ännu mer till sina läsare och patienter: sina kunder. Nu får vi svart på vitt att landstingen och läkarna levererar vård på helt olika villkor. LIF och Dagens Samhälle är överens om att detta måste debatteras mer, fortsatte Mats Edman. Seminariet inleddes med att IMS Health presenterade slutsatserna i sin rapport Ojämlik hälso- och sjukvård en rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009. Rapporten är ett försök att med en enhetlig metod jämföra flera olika terapiområden. Man har i ett första steg gjort en kvantitativ analys av läkemedelskonsumtionen i landet för att få fram förbrukning per invånare eller per uppskattat antal patienter. I ett andra steg har man i en kvalitativ undersökning intervjuat läkare och beslutsfattare för att förstå vilka faktorer som kan förklara en ojämlik läkemedelsanvändning. Materialet är tänkt att generera hypoteser och ge uppslag till både fördjupade undersökningar och vara ett bidrag i det pågående arbetet med att ta fram en Nationell läkemedelsstrategi. Rapporten omfattar läkemedelsanvändning vid: Alzheimers sjukdom, osteoporos, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), behandling med TNF-hämmare mot främst reumatoid artrit, multipel skleros (MS) samt HER2-positiv bröstcancer. Analysen visar att på samtliga sex terapiområden finns det stora regionala skillnader i konsumtion av läkemedel, både mellan och inom landsting. Störst är skillnaden för läkemedel mot Alzheimers sjukdom, där kostnaden för läkemedlet kan skilja 160 procent mellan de två landsting som ligger ytterst på kostnadsskalan. Men även inom andra terapiområden är de regionala skillnaderna stora, mellan 70 och 110 procent. Den förhållandevis lägsta skillnaden finns för att behandla kol, där skiljer det 62 procent mellan det landsting som använder medicinen mest respektive minst. Inom flera terapiområden finns det betydligt större skillnader inom ett landsting. Inom Stockholms läns landsting skiljer det till exempel 616 procent mellan den kommun som konsumerar mest, jämfört med den kommun som konsumerar lägst per uppskattad patient. Genom att gruppera landstingen i olika färgnyanser efter låg, medelhög och hög förbrukning inom respektive terapiområde är det möjligt att visualisera skillnaderna mellan landstingen. Det framträder dock ingen tydlig bild av landsting som konsekvent visar hög respektive låg förbrukning. Snarare visas ett brokigt lapptäcke inom > 5
Kunskapsbrist och attityder präglar vården för personer med Alzheimers sjukdom Socialstyrelsens riktlinjer för hur vården ska ta hand om personer som har minnes störningar är tydliga. Alla ska utredas och de som behöver ska få läkemedels behandling. Men verkligheten överens stämmer inte med sos riktlinjer. Endast cirka 60 procent av de patienter som behöver får idag behandling och det är stora skillnader mellan landstingen. Bristerna ligger framför allt inom primärvården. Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap och överläkare vid Karolinska universi tetssjukhuset i Huddinge skulle vilja se att fler får behandling. En basutredning inom primärvården kräver inte några omfattande resurser. En husläkare bör i de flesta fall kunna ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Vi ser att det tar olika lång tid innan man får en diagnos. Framför allt beror det på att läkarna inte är tillräckligt lyhörda för tidiga symtom. Att se tidiga sym tom, ge tidig diagnos och tidig symtomatisk behandling är mycket viktigt för att bemästra symtomen av sjukdomen. Professor Nordberg pekar också på rekommendationen i Nationella riktlinjer om att systematiskt följa upp utvecklingen av sjukdomen minst en gång per år. Uppföljningar på minnesmottagningen vid Karolinska Universi - tets sjukhuset Huddinge visar att en stor del av de som fått diagnosen förstadium till Alzheimers sjukdom också utvecklar sjukdomen. Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge 9
Debatt De stora regionala skillnaderna inom hälso- och sjukvården är inte accep tabla. Och det brådskar att vidta åtgärder för att minska dem. Öppna jämförelser, större fokus på vårdresultat och ekonomiska incitament kopplade till behandlingsriktlinjer är vägen framåt för att nå snabba resultat. Det framkom vid ett seminarium om den ojämlika sjukvården. Skillnader i vården går inte att försvara: Ledande politiker, beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, läkare och patientföreträdare deltog vid seminariet på Kungliga Biblioteket i Stockholm för att diskutera rapporten Ojämlik hälso- och sjukvård en rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009. Rapporten är framtagen av analysföretaget IMS Health med stöd av LIF. Företagen har granskat förskrivningen av läkemedel inom sex sjukdomsområden. Huvudförklaringarna som lyfts fram i den kvalitativa analysen pekar på stor variation i klinisk praxis, organisation, finansiell styrning och uppföljning. Det har funnits ett förnekande om att vi har en ojämlik vård i Sverige men nu börjar man slå hål på myterna och skillnaderna är helt oacceptabla. Landstingen måste nå tydliga överenskommelser sinsemellan för att harmonisera sina regler så att alla patienter behandlas likvärdigt, säger Anders Andersson (kd), riksdagsledamot och en av Alliansens ledande hälso- och sjukvårdspolitiker. Ingen av de åtta paneldeltagarna vid seminariet ansåg att variationerna var rimliga även om Sveriges Kommuner och Landsting (skl) varnade för att en allt för stor konformitet inom hälso- och sjukvården kan kväva utvecklingen. Det som vi diskuterar är oförsvarliga skillnader i hälso- och sjukvården som är kvar år efter år. Självklart är det inte bra med en variation som beror på en oförmåga att ta till sig behandlingsresultat. Den typen av skillnader kommer jag aldrig att försvara men vi får inte bli så livrädda för variation att vi säger nej till utveckling, sade Roger #34.2010 Uppdrag: Skapa trygghet i Malmö TRYGGHET SID 8 POLITIK, EKONOMI OCH OFFENTLIGA AFFÄRER Per-Erik Ebbeståhl, trygghetschef Landsting snålar med alzheimermedicin Socialstyrelsens riktlinjer följs inte. Resultat: 18 000 sjuka får inte den medicin de behöver. Mor och son leder varsin kommun Kristina Zakrisson (S) är ny kommunstyrelse ord - förande i Kiruna. Hennes son, Olov Zakrisson (S) har samma post i Oxelösund. DEN OJÄMLIKA VÅRDEN LÄKEMEDEL FOTO: HÅKAN RÖJDER/SCANPIX TORSDAG 28 OKTOBER 2010 VECKA 43 WWW.DAGENSSAMHALLE.SE DEMOKRATI SID 6 NYHETER SID 2 DEMOKRATI SID 7 Allt fler kryssas in 376 politiker i riksdag, kommuner och landsting kom in tack vare personvalet. Det är 50 procent mer än i förra valet. STRANDSKYDD SID 10 Bakläxa för Norrbottens - kommuner SYSSELSÄTTNING SID 12 Kulturen motor för tillväxt Kultursektorn skapar jobb och borde få mer EU-stöd, hävdas i en konsultrapport. SJUKVÅRD SID 13 Stockholms - kommuner löste läkarproblemet SJUKVÅRD SID 13 Färre klarar vårdgarantin SVERIGES YNGSTE KS-ORDFÖRANDE JOHAN ROCKLIND, SID 14 Visst höjer kompisarna på ögonbrynen Marja Åkerström, medieforskare Länsstyrelsen i Norrbotten väljer att överpröva två tredjedelar av kommunernas beslut om dispens från strandskyddsreglerna. Diskussionsforum är kommunernas cocktailbär FORSKNING SID 17 Molin, biträdande avdelningschef på avdelningen för vård och hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting (skl). Anne Carlsson ordförande på > Riket Norrbotten 11
bättre behandlingsresultat. Roger Molin vill också att landstingen ska ha ett större ägarskap och engagemang kring de Nationella riktlinjerna, särskilt i ljuset av att följsamheten inte är så stor. En väg att gå är att hitta en ny ägarform för de nationella behandlingsriktlinjerna där landstingen får en tydligare roll. När man nu ser över myndighetsstrukturen finns det anledning att bland annat se över hemvisten för de nationella riktlinjerna. Vi har ingen koncernledning för hälso- och sjukvård och ibland kan man undra om man har koncernledningar i landstingen heller. Det är i alla fall relativt begränsad styrförmåga som man ofta visar när det gäller att få till någorlunda konformt beteende i landstinget. Man kan ju inte tillåta hur stor spridning som helst i behandlingspraxis. Särskilt inte om att det finns ett sätt som är bättre att behandla på än andra. Jag har ingen generallösning på det men det handlar om ledarskap, säger Roger Molin. Mikael Svensson, enhetschef Läkemedelsgruppen på Landstinget i Östergötland anser dock att det går att kombinera tuff ekonomistyrning med god läkemedelsanvändning. Det går att kombinera en ekonomisk tuff styrning och läkemedelsanvändning. Även om vi misslyckats ibland så ser jag inte riktigt framför mig vad som är alternativet och även övriga insatser i vården är också ekonomistyrda. Ett hett diskussionsämne på seminariet var att öka fokus på behandlingsresultat. Något som alla Det mediala genomslaget blev massivt 14