Noteringshäfte. S V E N S K A Årskurs 6 vuxna

Noteringshäfte S V E N S K A Årskurs 6 vuxna

Noteringshäfte Persouppgifter: Testpersonens namn:... Födselsdatum:... Norm:.. Skola/Institution:... Klass:.... Testledare:... Datum:.. Noteringar:

1. Läsflyt och läsförståelse Bisamhället 1. Bikupan består av vaxkakor med sexkantiga kammare. Dessa kammare kallas celler. Här bevaras honungen. Ett bisamhälle består av en drottning, några hundra drönare och tusentals arbetsbin. Drottningen blir könsmogen vid 3-5 dagars ålder. Om vädret tillåter, kan drottningen flyga ut och para sig så fort hon blir könsmogen. Befruktningen är beroende av varmt väder. Om det inte varit bra väder, börjar drottningen lägga obefruktade ägg. De obefruktade äggen utvecklar sig till drönare. Befruktade ägg ger nya drottningar och arbetsbin. Frågor: 1. Hur ser vaxcellerna ut? 2. Vad används cellerna till? 3. Vilken betydelse har vädret för befruktningen? 4. Vad händer med obefruktade ägg? 5. Vad händer med de befruktade äggen? 2. Arbetsbina samlar nektar och pollen och gör annat arbete i bisamhället. Matsmältningskanalen består av en lång matstrupe som går från svalget till honungsmagen. I honungsmagen lagras honungen. Härifrån förs maten över till magsäcken. Där föregår det mesta av matsmältningen. De osmälta delarna av maten förs vidare till tunntarmen. Bina suger nektar från blommorna. En flygtur kan vara upp till 10 km lång utan vila. Bina samlar dessutom pollen som näring till larvproduktionen i kupan. Transporten sker med hjälp av pollenkorgarna på utsidan av binas bakben. Frågor: 6. Vilka uppgifter har arbetsbina? 7. Vad används honungsmagen till? 8. Var i binas kropp sker matsmältningen? 9. Varför samlar bina pollen? 10. Vilken nytta har bina av korgarna på utsidan av bakbenen? 3. Binas vingar är glasklara. I rätt belysning skiner de i alla regnbågens färger. När biet flyger är vingarna hopfästade med små krokar. Under vila är vingarna åtskilda och ligger platt längs med ryggen. När de nya drottningarna är utvecklade, försöker den gamla drottningen döda dem. Hon vill hindra dem från att överta bikupan. Om bisamhället är stort, kommer arbetsbina att hindra henne från att göra detta. Den gamla drottningen lämnar då bikupan åtföljd av en skara med arbetsbin. Vi säger då att bina svärmar. Frågor: 11. Förklara hur binas vingar ser ut? 12. Hur är vingarna hopsatta när bina flyger? 13. Varför försöker den gamla drottningen döda de nya drottningarna i bikupan? 14. Varför måste den gamla drottningen ofta lämna bikupan?

15. Vad betyder det att bina svärmar? 4. Den här svärmen av bin hänger som regel i ett träd en tid eller under takskägget på en byggnad i väntan på ett nytt eget hem. Den som har sitt arbete bland bina kallas biskötare. En av biskötarens uppgifter är att skaka ner bisvärmen i en låda och ge bina en ny kupa. Efter svärmningen blir drönarna utkastade ur bikupan. När de försöker tränga sig in igen, blir de ihjälstuckna av arbetsbina. Bara arbetsbina och drottningen överlever vintern. Arbetsbina, som kryper ut ur cellerna på sensommaren eller tidigt på hösten, kan övervintra. Deras levnadsålder är upp till 8-9 månader. Drottningen däremot kan bli 4-5 år gammal. Frågor: 16. Var uppehåller sig bisvärmen innan den hittar en ledig bikupa? 17. Vilken uppgift har en biskötare? 18. Vad händer med drönarna efter svärmningen? 19. Vilka bin kan övervintra? 20. Hur gammal kan en bidrottning bli? Källor: Hansen H. (1982). Bisygdomme og deres behandling. Biavlernes etiketkontor. Villumstad E. (1992). Birøkt som hobby og næring. Landbruksforlaget. Holm E. (1995). Lærebog i biavl. Rosendahls Bogtrykkeri Aschehoug og Gyldendal Store Ettbindsleksikon (2002). Oslo: Kunnskapsforlaget.

2. Hörförståelse Kimbrernas vandring 1. Det måste ha varit ett underligt följe av människor och djur som drog iväg. Några gick, andra red, och i vagnar hade de med sig allt som de kunde få plats med av redskap och utrustning. Männen bar vapen, för de måste vara beredda på kamp. I detta följe fanns det också husdjur som skulle vara med till det nya landet. Fort gick det inte. Ibland slog de läger och stannade ett tag. Sen bröt de upp igen och drog vidare söderut mot gränsen till Romarriket. Längs gränsen hade romarna byggt vakttorn och dessa var också bostäder för soldaterna. Frågor: 1. Vad hade kimbrerna med sig i vagnarna? 2. Varför bar männen vapen? 3. Vart var de på väg? 4. Varför hade romarna byggt vakttorn längs gränsen? 2. Romarna var medvetna om faran som hotade. Men de litade på soldaterna vid gränsen. De skulle nog ha vett att jaga de främmande tillbaka dit där de kom ifrån. De var stolta över sina krigare som var väl utrustade med vapen. Det första mötet slutade med seger för kimbrerna. En ny romersk här sändes ut mot inkräktarna, men också denna blev slagen, och nu började romarna bli oroliga. Kimbrerna måste stoppas. Romarna hade två duktiga härförare: Marius och Sulla. Förhållandet mellan dessa två var inte gott, för båda ville vara den bäste härföraren. Nu blev Marius utsedd till ledare för en ny här som skulle försöka stoppa kimbrerna. Frågor: 5. Varför var inte romarna rädda när kimbrerna närmade sig Romarriket? 6. Hur gick det i det första mötet mellan kimbrerna och romarna? 7. Vad var orsaken till det dåliga förhållandet mellan de två härförarna? 8. Vem fick i uppdrag att stoppa kimbrerna? 3. De romerska soldaterna flydde för kimbrerna. De sades om kimbrerna att de hade ljust hår och skägg. Männen var väldiga kämpar, och när de skulle slåss, var de sammanbundna med varandra, så att ingen skulle få för sig att fly. De måsta segra eller dö. Värst var ändå de förskräckliga krigsvrål som kimbrerna utstötte när de gick till angrepp. Marius tog hänsyn till allt detta, och han gick taktiskt tillväga när han skulle planlägga angreppet. Han förstod att de romerska soldaterna måste vänja sig vid synen av de ljushåriga kämparna. Därför slog han läger i närheten av kimbrerna.

Frågor: 9. Varför var de romerska soldaterna rädda för kimbrerna? 10. Varför skrek kimbrerna så högt när de gick till angrepp? 11. Hur planerade Marius angreppet mot kimbrerna? 12. Var slog de romerske soldaterna läger? 4. Marius och kimbrernas hövding enades om tid och plats för det avgörande slaget. För kimbrerna fanns det ingen väg tillbaka. Skulle de ha hopp om att erövra nytt land, måste de slå romarna. Kimbrerna ställde upp sig till strid i god tid, men Marius lät med avsikt kimbrerna vänta en stund, innan han kom med den romerska hären. Solen stekte, och värmen tog på kämparna från norr som hade ställt upp sig ute på slätten. Marius hade ordnat det så att kimbrerna hela tiden hade solen i ansiktet. Så började kampen. Kimbrerna var inte lika väl organiserade som romarna, och dammet från den torra marken hindrade dem från att vråla lika skräckinjagande som de gjort under tidigare slag. Frågor: 13. Varför var det så viktigt för kimbrerna att vinna över romarna? 14. Vem bestämde tid och plats för det avgörande slaget? 15. Vilken fördel hade romarna av att kimbrerna under kampen fick solen rakt i ansiktet? 16. Varför vrålade inte kimbrerna under angreppet? 5. Allt var till fördel för romarna. Även om kimbrerna var många fler, var det romarna som segrade denna gång. Många tusen kimbrer stupade, och de som överlevde blev tillfångatagna. Små och stora, kvinnor och män blev förda till Rom som fångar, och i långa tider var det ett överflöd av ljushåriga slavar på slavmarknaden i staden. Det sista och avgörande slaget mellan kimbrerna och romarna ägde rum år 110 före Kristi födelse. Då hade kimbrerna varit på vandring i över 20 år. Frågor: 17. Vem vann kampen? 18. Vad gjorde romarna med fångarna? 19. När ägde det sista och avgörande slaget rum mellan kimbrerna och romarna? 20. Hur länge hade kimbrerna varit på vandring?

3. Ordidentifikation TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR: 1 rätt 21 avig 2 bra 22 faktiskt 3 rart 23 flat 4 norska 24 skriftlig 5 experterna 25 kapitel 6 filosofi 26 anledning 7 omtala 27 politiker 8 likaså 28 favorit 9 henne 29 igen 10 rusk 30 chanser 11 svar 31 tunnel 12 vänner 32 länge 13 genom 33 unge 14 dräptes 34 sky 15 kanske 35 smyckena 16 bita 36 polisen 17 skepsis 37 sunt 18 medförde 38 tvål 19 djärv 39 papperet 20 procent 40 tillbaka

TESTORD: SVAR: 41 tappar 42 blå 43 teatern 44 sant 45 kar 46 patienten 47 knä 48 lika 49 sagt 50 första 51 inne 52 text 53 trycka 54 själ 55 fick 56 pris

4. Fonologisk läsning TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR: 1 eru 21 tjorhös 2 kly 22 skif 3 reidårö 23 fry 4 skroble 24 pintås 5 repak 25 gratusk 6 trinsk 26 ritmalit 7 ponåset 27 plif 8 rys 28 guv 9 jen 10 skiluröski 11 öpyli 12 ukt 13 trymery 14 fok 15 klyfist 16 tubör 17 skjåluto 18 trun 19 kait 20 lemfät

5. Ortografisk läsning TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 här 21 geni 22 genom 23 raps 24 falsk 25 viss 26 stabilitet 27 bilden 28 farligaste 29 självklart 30 gick 31 segrat 32 land 33 skugga 34 hem 35 kyrkan 36 hobby 37 yttersta 38 miljoner 39 känna 40 makt rikt kanske varsel kärlek fortsatt situation gett skillnader gäst strålande glad sköter skepp frid tro bränt skjorta schack hjul

41 42 43 44 45 46 47 48 TESTORD: fjärrkontroll kaptenen fjär restaurang lust spränga framtiden sjuk SVAR:

6. Fonemisk medvetenhet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 TESTUPPGIFTER: SVAR: gnu slok pris före brus rop film hans sår klart helst mars text spåra danska

7. Fonologiskt korttidsminne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 TESTORD: 6-9- 1 7-2- 4 9-2- 8 3-5- 9-1 4-6- 7-2 8-3- 9-5 7-1- 4-6- 3 9-2- 8-5- 1 4-7- 6-3- 2 2-5- 1-9- 4-6 2-8- 7-2- 5-4 1-5- 3-6- 9-8 SVAR:

8. Arbetsminne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 TESTORD: björn - hem väg - klass arbete skola stad ting fjäll - barn brann häst pojke hand vikt mor vecka hår film kvinna - mars mat- fisk natt mus båt juni klocka far elev krig lampa vänner buss höst byn mål svar skida stjärna tidning flicka - resa SVAR:

11. Visuellt korttidsminne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 TESTORD: L T P C M F R H G S K B M D B N D W T P S H D K F R G N W L T H R K D P M F C N H B S G T L K B F P C D M B F N S T H C K L R SVAR:

15. Rättskrivning (diktamen) SVAR: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35