Vägledning för länsprojekt om radon i inomhusluft i skolor, förskolor och hyresbostäder Ett länsprojekt i Västmanlands län år 2006/2007 Juni 2006 Denna vägledning har tagits fram av en projektgrupp med deltagare från Länsstyrelsen i Västmanlands län samt miljö- och hälsoskyddskontoren i Hallstahammar, Kungsör, Sala, Skinnskatteberg och Västmanland-Dalarna.
2006-06-21 2 (13) Innehållsförteckning Syfte och genomförande... 3 Projektets avgränsning... 3 Delat tillsynsansvar med Arbetsmiljöverket... 4 Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om radon i skolor och förskolor... 4 Lagstöd... 5 Informera eller förelägga...5 Mätmetoder... 7 Upphandling av radondosor... 9 Hur skall vi se på risken att radonmätningar kan manipuleras... 9 Tillgänglig mätutrustning för rådgivande korttidsmätningar... 9 SGUs radonriskkarta... 9 Datahantering av mätresultat... 9 Åtgärder för att sänka radonhalten... 10 Om byggnadsmaterialet är orsaken... 10 Vid problem med markradon... 10 Radonbidrag... 11 Upphandling av konsult/radonsanerare... 11 Kommentarer till våra mallar för information/uppmaning, föreläggande och information 11 Föreläggande om åtgärd måste vara tydligt... 11 Adressater... 12 Beställning av dosor... 12 Åtgärdsdatum... 12 Debitering av tillsynsavgift... 12 Litteratur om radon från centrala myndigheter... 13
2006-06-21 3 (13) Syfte och genomförande Länsprojektet om radon genomförs under perioden augusti 2006 till december 2007. Projektet avgränsas till hyresbostäder respektive skolor och förskolor. Det vägledningsmaterial som har tagits fram inom projektet är dock bredare och kan användas också för egnahem (villor och radhus) och bostadsrättsföreningar. Inom projektet kommer att anordnas träffar för erfarenhetsutbyte och utbildning om bl.a. mätmetoder, byggnadstekniska åtgärder och radonbidrag. Samordning kommer att ske med det nationella projektet om radon i skolor och förskolor, som Socialstyrelsen startar under hösten 2006 (mer information nedan). Inom länsprojektet ges stöd för att inför mätsäsongen vintern 2006/07 informera (uppmana) verksamhetsutövare och fastighetsägare om behovet av radonmätning. Och att därefter under 2007 följa upp med information och ytterst föreläggande i de fall där radonsänkande åtgärder behöver vidtas. Ytterst avgör varje kommun själv i vilken omfattning man vill delta i projektet och vilka typer av objekt som man väljer att inrikta sig på. Projektgruppen har sammanställt ett skriftligt vägledningsmaterial som stöd för tillsynsmyndigheterna. Ett antal mallar har tagits fram med förslag om hur man kan utforma information respektive föreläggande om mätning och åtgärder. Det finns också ett informationsbrev till de fastighetsägare som har gjort mätning före den 1 juli 2004 och som då hade en radonhalt om 200-400 Bq/m 3 (dvs. de som på grund av sänkt riktvärde nu har hamnat över riktvärdet). Det finns också en sammanställning med exempel på de konsulter som är verksamma i länet eller närliggande län. Projektet har förberetts av en arbetsgrupp. Av olika anledningar har gruppens sammansättning varierat under projekttiden. Följande personer har varit med i arbetsgruppen under hela eller en del av projektet: Ida Axelson (Hallstahammar), Ulf Björkman (Kungsör), Anna Jansson (Skinnskatteberg), David Lundqvist (Sala), Jan Ohlander (Västmanland-Dalarnas miljö- och byggförvaltning) samt Bo Bertilsson och Mikael Wulff (Länsstyrelsen). Projektets avgränsning I de nationella och regionala miljömålen återfinns radon under målet God bebyggd miljö (delmål 8). Där anges att radonhalten skall vara lägre än 200 Bq/m 3 i alla skolor och förskolor senast år 2010 och i alla bostäder senast år 2020. Arbetsgruppen uppfattar att flertalet av länets kommuner sedan lång tid tillbaka arbetar med radonfrågor i egnahem (villor och radhus), men att man inte har kommit lika långt med andra boendeformer och lokaler. Projektgruppen anser därför att tillsynen inom projektet bör fokuseras på hyresbostäder, skolor och förskolor. Det motiveras av att det vid ett hyresförhållande finns anledning att begära att inomhusmiljön uppfyller gällande lagstiftning samt att skolor och förskolor ska vara radonsanerade senast år 2010. Om någon kommun vill gå längre finns dokumentmallar framtagna också för egnahem och materialet om hyresbostäder kan användas också för bostadsrättsföreningar.
2006-06-21 4 (13) Projektet avgränsas också till att enbart omfatta mätningar/åtgärder av radongas som avges från mark och byggnadsmaterial i befintlig bebyggelse. Det innebär att regler för nybyggnation inte avhandlas och att radon i dricksvatten inte heller ingår. Delat tillsynsansvar med Arbetsmiljöverket Vid flertalet av de hälsoskyddsobjekt där miljökontoren har ett tillsynsansvar enligt 45 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd agerar också Arbetsmiljöverket som tillsynsmyndighet enligt arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverkets tillsyn tar då sikte på arbetsmiljön för personalen, medan miljöbalkstillsynen avser hälsoskyddsaspekter för de människor som vistas i lokalerna (ej personal) och för verksamhetens miljöpåverkan. Det finns dock ett viktigt undantag från denna ansvarsfördelning. I undervisningslokaler (skolor) är både Arbetsmiljöverket och miljökontoret tillsynsmyndighet för elevernas inomhusmiljö. Detta på grund av att elever räknas som arbetstagare i arbetsmiljölagen. För att det delade tillsynsansvaret vid hälsoskyddsobjekten ska fungera tillfredsställande är det viktigt att de båda myndigheterna informerar varandra vid tillsynsinsatser och man bör överväga möjligheterna att samordna sin tillsyn. Projektgruppen har kontaktat Arbetsmiljöverkets distriktskontor i Örebro och informerat om det planerade radonprojektet. Verket har hittills inte uppmärksammat radonfrågan vid sin tillsyn av förskolor och undervisningslokaler, och de har i dagsläget inga planer på att kräva att radonmätningar utförs. Projektgruppens slutsats blir därför att vi genomför länsprojektet utan Arbetsmiljöverkets medverkan, men att vi bör hålla myndigheten informerad om hur arbetet fortskrider. Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om radon i skolor och förskolor Socialstyrelsen har i skrivelse den 21 oktober 2005 inbjudit landets kommuner att delta i projektet om radon i skolor och förskolor. Deltagande i projektet, som pågår 2006-2007, skulle ha anmälts till Socialstyrelsen den 1 februari 2006, men det är fortfarande möjligt att anmäla sig till Irene Andersson via e-postadress irene.andersson@socialstyrelsen.se. Syftet med Socialstyrelsens tillsynsprojekt är att samla in uppgifter om radonsituationen i skolor och förskolor stödja de kommuner där radongashalten inte har mätts i alla skolor och förskolor, att se till att fastighetsägarna/verksamhetsansvariga mäter radongashalten under 2006-2007 underlätta för kommunerna att se till att åtgärder görs i de skolor och förskolor som har radonhalter som överskrider riktvärdet (200 Bq/m 3 ).
2006-06-21 5 (13) Lagstöd Några viktiga lagparagrafer för tillsyn av skolor, förskolor och hyresbostäder sammanfattas nedan: I 38 och 45 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges att kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet åt byggnader som innehåller en eller flera bostäder samt lokaler för undervisning, vård och annat omhändertagande. För lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande ska en anmälan göras till kommunen innan lokalen tas i bruk. Enligt 2 kap. 3 miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför olägenhet för människors hälsa. För hälsoskydd preciseras skyldigheten i 9 kap. 9 miljöbalken, som säger att ägare eller nyttjanderättshavare till bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Enligt 2 kap. 1 miljöbalken är den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skyldig att visa att man iakttar de förpliktelser som följer av miljöbalken (omvänd bevisbörda). I Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22 med ändring 2004:6) anges att om årsmedelvärdet överstiger 200 Bq/m 3 bör radonhalten i bostad eller lokal för allmänna ändamål (t.ex. skola och förskola) anses utgöra olägenhet för människors hälsa. I 26 kap. 19 miljöbalken skrivs att den som bedriver verksamhet eller vidtar sådana åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön löpande ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga sådana verkningar (bedriva egenkontroll). För verksamheter som är anmälningspliktiga (t.ex. skola och förskola) krävs en mer omfattande egenkontroll genom förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt 26 kap. 21 miljöbalken får en tillsynsmyndighet förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Kapitlets 22 anger att den som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra olägenhet för människors hälsa är skyldig att utföra sådana undersökningar som behövs för tillsynen. Samma skyldighet har den som upplåter en byggnad för bostäder eller allmänna ändamål om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenhet för människors hälsa. Informera eller förelägga För att begränsa miljökontorens arbetsinsats föreslår arbetsgruppen att vi i första hand informerar (=uppmanar) fastighetsägare och verksamhetsutövare att mäta radon i inomhus-
2006-06-21 6 (13) luften och därefter, vid behov, att utföra radonsänkande åtgärder. I de fall då det visar sig att information inte ger önskat resultat bör tillsynsmyndigheten gå vidare med föreläggande, vilket ytterst kan kopplas till ett vitesbelopp. För att vår insats ska bli så effektiv som möjligt och så att eventuellt nödvändiga åtgärder inte ska dra ut onödigt på tiden, är det dock viktigt att miljökontoret följer upp lämnad information för att stämma av att mätning/åtgärd är på gång. Ett exempel är om information om radonmätning skickas ut under september månad, så bör man efter några månader kontakta verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare för att stämma av så att de avser att göra mätning under mätsäsongen. Om det då visar sig att det inte är deras avsikt, har miljökontoret möjlighet att förelägga om en mätning, vilken förhoppningsvis hinner genomföras redan under den aktuella mätsäsongen. Därigenom sparar vi tid. Som det skrivs ovan anger 9 kap. 9 miljöbalken att ägare eller nyttjanderättshavare till bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Arbetsgruppen uppfattar att det innebär att för skolor och förskolor kan fastighetsägaren och verksamhetsutövaren anses ha ett delat ansvar för att se till att radonmätning och eventuella radonsänkande åtgärder genomförs. När miljökontoret inledningsvis ska informera om att radonmätning bör redovisas/genomföras anser arbetsgruppen att man kan vända sig till båda parter samtidigt. Om miljökontoret känner till den interna ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare bör man dock i första hand vända sig till den ansvarige. I de fall där miljökontorets information om mätning respektive åtgärder inte uppmärksammas bör man gå vidare med ett föreläggande. I detta läge kan miljökontoret däremot inte generellt rikta samma föreläggande mot både fastighetsägare och verksamhetsutövare, utan man måste försöka klargöra vilken av parterna som kan anses vara ansvarig för att avhjälpa eller förebygga olägenheter och som har faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Arbetsgruppen anser att radon i inomhusluft får anses vara en byggnadsrelaterad fråga, varför ett föreläggande i första hand bör riktas mot fastighetsägaren. Om denne hävdar att verksamhetsutövaren istället har ansvar för frågan, bör detta kunna styrkas genom att uppvisa en skriftlig överenskommelse där ansvarsfördelningen framgår. Socialstyrelsen (e-postbrev från Johan Nykvist) ger några synpunkter på hur ett föreläggande om krav på åtgärder att sänka radongashalter i bostäder, skolor daghem etc. bör se ut: Frågan vem som kan anses som verksamhetsutövare och därmed till vem ett föreläggande skall riktas mot när höga radonhalter har konstaterats måste bedömas från fall till fall. Nedan följer några saker som kan vara bra att tänka på: De åtgärder som krävs enligt Miljöbalken kan riktas mot den som kan anses som verksamhetsutövare, alltså den som ansvarar för en verksamhet. Exempel på verksamhetsutövare kan vara fastighetsägare, bostadsrättsförening (styrelse), medlem i bostadsrättsförening eller annan nyttjanderättsinnehavare, huvudman för skola, den nämnd eller motsvarande som ansvarar för skolans lokaler, rektor på en skola.
2006-06-21 7 (13) Det kan vara så att flera verksamhetsutövare är ansvariga för att åtgärda olägenheter, t.ex. en fastighetsägare och en nyttjanderättsinnehavare. Det som är avgörande är vem som kan anses ansvarig för att avhjälpa eller förebygga olägenhet från en verksamhet. Den som föreläggandet riktar sig emot måste vidare ha faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Det måste vara vanligast att fastighetsägare har ansvar för och möjlighet att vidta åtgärder som berör en byggnads konstruktion och ventilation m.m. Ett föreläggande måste vara noggrant preciserat med avseende på vilken person som beslutet riktar sig till. Föreläggandet måste rikta sig till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Det går alltså inte att rikta föreläggandet mot t.ex. ägaren till fastigheten xxx. När det gäller enfamiljshus behöver tillsynsmyndigheten göra en skälighetsbedömning av om och på vilket sätt ett ingripande mot en olägenhet skall göras när endast den enskildes egna hushåll berörs. Det är såvitt känt inte rättsligt prövat när åtgärder kan krävas av en enskild fastighetsägare. En förutsättning för att kräva åtgärder torde vara att det finns underlag som visar på förhöjda värden. Mer ingripande åtgärder än som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Det kan ofta anses skäligt att tillsynsmyndigheten informerar fastighetsägaren om problemet och att åtgärd behöver vidtas. Det kan emellertid vara aktuellt att förelägga om åtgärder när det är fråga om en familj med hemmavarande omyndiga barn (se Kammarrättens i Göteborgs dom den 5 oktober 1995 mål nr 2432-1995) eller när fastighetsägaren hyr ut en bostad till någon som själv inte förfogar över eventuella åtgärder. Arbetsgruppen anser att Kammarrättens dom i dagsläget får anses vara av mindre betydelse. Domen är mer än 10 år gammal och vid tidpunkten gällde ett gränsvärde för högsta radongashalt, vilket nu sänkts och gjorts om till ett riktvärde. Mätmetoder Statens Strålskyddsinstitut, SSI, har mätmetoder för hur radonmätningar ska gå till dels i bostäder och dels på arbetsplatser. Egna hem och hyresbostäder ska mätas enligt metoden för bostäder. Skolor, förskolor och övriga hälsoskyddsverksamheter ska mätas enligt metoden för arbetsplatser. Metoderna beskrivs här kort varefter några diskussionspunkter tas upp om respektive metod. De ackrediterade företagen som tillhandahåller mätdosor har beskrivningar på hur mätningen ska gå till. Dessa skickas med vid leverans av mätdosor till bostäder och till arbetsplatser. SSI:s metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser (i 2004:01) Mätning görs mellan 1 oktober till 30 april. SSI rekommenderar att mätning sker i två steg. Steg 1, orienterande mätning, utförs med en integrerande mätning, t.ex. radondosor, under minst två månader för att få ett årsmedelvärde. Om halten från steg 1 överstiger riktvärdet 200 Bq/m 3 sker mätning enligt steg 2. Steg 2, uppföljande mätning, sker t.ex. med ett kontinuerligt registrerande instrument. Då kan man få en bild av den överskattning av radonhalten som man fått från steg 1 om ventilationen är avstängd på nätter och helger. Avstängd ventilation ger oftast en högre radonhalt vid mätning.
2006-06-21 8 (13) Steg 1 Mätning bör göras i varje separat byggnad. I bottenvåning med markkontakt eller i plan under jord bör mätning ske i minst var femte lokal där människor vistas mer än tillfälligt. I våningsplan ovan mark bör minst en mätning göras per plan och minst en per 500 m 2. I byggnader där förhöjda halter kan misstänkas bör flera mätningar göras. Sådana exempel är rum med blåbetong, rörgenomföringar från mark eller andra otätheter. I rum, på samtliga plan, som gränsar till hiss-, ventilations-, eller rörschakt bör mätning också göras. Steg 2 I de byggnader där 200 Bq/m 3 överskrids bör mätning ske i ett urval lokaler där människor vistas under större delen av arbetsdagen/skoltiden. Om det uppmätts hög gammastrålning eller om det finns blåbetong bör mätning ske i flera lokaler i anslutning till dessa delar. De uppföljande mätningarna visar medelvärdet av radonhalten under en arbetsdag. Steg 1 I denna metod görs en vanlig långtidsmätning först för att få ett årsmedelvärde som kan jämföras med riktvärden etc. Där man misstänker förhöjda radonhalter bör mätpunkterna förtätas mer än rekommendationen ovan. I varje mätpunkt placeras minst en mätdosa. Om halterna är under 200 Bq/m 3 luft så är det bra, då behövs ingen mer mätning. Om värdet däremot överstiger riktvärdet ska ytterligare mätningar ske med ett direktvisande instrument, t.ex. atmos i steg 2. Steg 2 Fördelen med direktvisande mätning är att dygnsvariationerna blir synliga. I skolor/förskolor och liknande lokaler stängs ventilationen ofta av nattetid. Då stiger ofta radongashalten kraftigt under natten för att sedan sjunka till halter under riktvärdet då ventilationen startar igen. Om det tydligt framgår att radongashalten sjunker under riktvärdet under den normala tid som elever/barn befinner sig i lokalerna bör detta räcka för att lokalen ska friklassas trots att årsmedelvärdet ligger över riktvärdet. Om mätvärdet anger att radongashalten är över riktvärdet måste åtgärder vidtas för att sänka halten. SSI:s metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder (i 2005:01) SSI rekommenderar att mätning sker i ett visst urval av lägenheter för att få en bra bild av radonsituationen i fastigheten. Mätningar bör ske i alla lägenheter med direkt markkontakt, d.v.s. där det inte finns källare under bostaden. I högre belägna plan bör mätning göras i minst en lägenhet per plan och mätningar bör täcka minst 20 procent av lägenheterna i de högre belägna planen. Mätning bör göras i de lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt eller andra utrymmen som går vertikalt genom fastigheten eftersom markradon kan ta sig upp genom sådana utrymmen. Mätmetoden bör följas för att få en representativ bild av byggnaderna och för att kunna jämföra resultaten med varandra. En stor del av flerbostadshusen har källare utan bostadsutrymmen under huset vilket reducerar antal mätdosor och därmed kostnaden. I radhus etc. ska mätning ske i alla lägenheter om de har markkontakt eller källare med bostadsutrymme.
2006-06-21 9 (13) Upphandling av radondosor Arbetsgruppen funderade inledningsvis på om det skulle vara möjligt att göra en gemensam upphandling av radonmätningar för samtliga länets miljökontor. Det har dock visat sig att en så stor upphandling kräver god kunskap om regelverket och en relativt stor arbetsinsats, varför det inte är aktuellt i nuläget. Vid intresse kan varje miljökontor istället göra en s.k. direktupphandling av radonmätningar. Om man gör en upphandling är det en god idé att också diskutera vilka sidotjänster som laboratoriet kan erbjuda. Det kan t.ex. vara telefonstöd till hushållen (om uppsättning av mätdosor), utskick av åtgärdsinformation och bidragsblanketter tillsammans med mätresultat, leverans av mätdata i digital form (för överföring till ärendehanteringssystemet) osv. I lagen om offentlig upphandling sägs att upphandling till lägre belopp kan ske med s.k. direktupphandling. Hur denna upphandling ska gå till kan variera mellan olika kommuner. Miljökontoret bör därför kolla med kommunens upphandlings-/inköpsansvariga vilka regler som gäller. Hur skall vi se på risken att radonmätningar kan manipuleras Om en verksamhetsutövare eller företrädare för denne intygar att mätning har gjorts enligt anvisningarna så får det i regel bedömas som tillräckligt styrkt att mätning utförts på ett tillfredsställande sätt. (Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut) Tillgänglig mätutrustning för rådgivande korttidsmätningar Yrkes- och miljömedicin i Örebro, kontaktperson Peter Berg 019-602 24 89, hyr ut en direktregistrerande radongasmätare (Atmos 10) som kan användas enligt Statens strålskyddsinstituts, SSIs mätmetod nr 3 (tvådygnsmätning). Några kommuner i länet har också egna direktregistrerande radongasmätare. Dessa är dock ofta upptagna. SGUs radonriskkarta De flesta kommuner har SGU:s radonriskkarta. Den upprättades vanligen i mitten på 80-talet och sammanfattar information från jordarts- och berggrundskarta samt information från flygradiometrisk karta. Radonriskkartan ger en god bild över olika typer av riskområden inom vilka risk för förhöjd radongashalt i byggnader kan föreligga, och således kan kartan utgöra ett bra hjälpmedel vid prioritering av mätobjekt. Datahantering av mätresultat Effekten av ett projekt som bland annat syftar till att fler mätningar och åtgärder genomförs leder till att många mätresultat kommer att lämnas till miljökontoren. En erfarenhet från flera kommuner är att det är viktigt att hantera mätresultaten allt eftersom de kommer in för att
2006-06-21 10 (13) förhindra att få en alltför tung inmatning senare. Det är också minst lika viktigt att uppgifterna läggs in i datahanteringssystemet på ett sådant sätt att de är lätt sökbara, att det går att få ut listor och annan statistik både före och efter åtgärder. Det ska då framgå om åtgärd vidtagits eller inte för att sänka halten. Kommunen bör också tänka på att resultaten bör kunna gå att överföra i ett redan befintligt eller eventuellt kommande GIS-program. Uppmaningar och förelägganden om mätning eller åtgärd ska också läggas in i ärendehanteringssystemet liksom yttranden till bidragsansökningar etc. Åtgärder för att sänka radonhalten För att bli av med radonproblemen är det viktigt att ha en bra konsult som kan reda ut orsakerna och föreslå rätt åtgärder. När man lokaliserat radonproblemet är det viktigt att välja rätt åtgärd och att utföra den noggrant. Vilken åtgärd som väljs beror på hur huset är konstruerat och på var radonet kommer ifrån: byggnadsmaterialet, marken eller hushållsvattnet. På Statens strålskyddsinstituts hemsida finns uppgift om personer som gått utbildning i hur man åtgärdar radon. Det är också viktigt att mäta radonhalten efter åtgärden, både direkt och efter några år. Mätningen bör sedan upprepas med 5-10 års mellanrum. Om byggnadsmaterialet är orsaken Är det byggnadsmaterialet som avger radon brukar man öka luftomsättningen och på så sätt sänka radonhalten. I enklare fall räcker det ofta med att installera någon typ av frånluftssystem. I svårare fall behövs ett system med mekanisk till- och frånluft. När frånluftsflödet ökas är det viktigt att också mer friskluft kommer in. Annars blir undertrycket i lokalen för stort, varefter luft sugs in genom otätheter i väggar och golv. I så fall kan mer markradon tränga in. Att öka ventilationen medför högre uppvärmningskostnader, varför mekanisk ventilation ofta kombineras med ett system för att ta vara på värmen i frånluften. I vissa fall kan man byta ut blå lättbetong mot annat material. Vid problem med markradon Kommer radonet från marken kan man täta läckor, först och främst de vanligaste läckställena: runt golvluckor, runt skyddsrör för vattenledning, andra rörgenomföringar och vid golvbrunnar samt genomgående sprickor. Ofta ger dock inte tätning tillräcklig effekt. Man försöker då också skapa ett undertryck under huset så att jordluften inte sugs in. Den vanligaste åtgärden är att installera en radonsug, en fläkt som suger jordluft direkt under huset genom en kanal genom bottenplattan till utsidan av huset. Mer information på SSI s hemsida.
2006-06-21 11 (13) Radonbidrag Om årsmedelvärdet av radongashalten i ett egnahem är över 200 Bq/m 3 kan man ansöka om radonbidrag hos länsstyrelsen i det län fastigheten är belägen. Man måste själv äga och bo i huset vid utbetalningstillfället för att få bidrag. I ansökan skall anges varifrån radonet kommer och hur det ska reduceras för att få ner halten under 200 Bq/m 3. Redovisningen ska utföras av byggnadsteknisk sakkunnig som har dokumenterad kompetens och erfarenhet av radonsanering. Bidraget är 50 procent av saneringskostnaden, maximalt 15 000 kr. Åtgärden får inte vara påbörjad innan ansökan är inlämnad. Länsstyrelsen ska ge den kommun där huset är beläget tillfälle att yttra sig över ansökan. Kommunens yttrande kan t.ex. avse kunskap om lokala förhållanden som kan påverka valet av föreslagen saneringsåtgärd. Ansökningsblanketter och informationsmaterial finns på Boverkets och länsstyrelsernas hemsidor. Upphandling av konsult/radonsanerare Av upprättad lista, bilaga 1, framgår vilka konsulter/entreprenörer som är verksamma inom Västmanland eller grannlän. Av konkurrenskäl får vi inte rekommendera någon. Att anlita en hantverkare att utföra en tjänst faller under konsumenttjänstlagen och finns beskrivet på Konsumentverkets hemsida. Innan avtal tecknas bör kunden efterfråga garanti på att föreslagen åtgärd resulterar i en radonhalt under 200 Bq/m³. Kommentarer till våra mallar för information/uppmaning, föreläggande och information Mallar till skrivelser har tagits fram för de verksamheter som projektet prioriterar, dvs. skolor/förskolor, hyresbostäder samt till egnahemsägare, bilaga 2. Länets projektgrupp förespråkar att miljökontoren i första hand informerar/uppmanar till mätning och åtgärder och i andra hand förelägger om mätning och åtgärder. Detta ger som följd en hel rad med mallar som kan användas som de är eller modifierat efter den egna kommunens önskemål. Föreläggande om åtgärd måste vara tydligt Mall 2:4 och 2:6, föreläggande om att åtgärda radon i skolor/förskolor samt hyresbostäder/ bostadsrätter, är utformat efter ett autentiskt ärende som miljönämnden i Skövde fick ta om eftersom kraven var otydligt preciserade. Det visade sig viktigt att dels precisera vilka lägenheter som skulle åtgärdas, dels att ta med hur det skulle dokumenteras om tillräckliga åtgärder utförts, d.v.s. man behövde ställa krav på uppföljande mätning också. Så är alltså dessa exempel utformade.
2006-06-21 12 (13) Adressater Enligt miljöbalken 9 kap. 9 gäller att ägare eller nyttjanderättsinnehavare har ansvar att vidta åtgärder som kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa När miljökontoret inledningsvis ska informera om att radonmätning bör redovisas/genomföras anser arbetsgruppen att man kan vända sig till både verksamhetsutövaren och fastighetsägaren samtidigt. Detta gör att båda parter blir informerade om skrivelsens innehåll. Om miljökontoret känner till den interna ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare bör man dock i första hand vända sig till den ansvarige. I de fall där miljökontoret går vidare med ett föreläggande kan detta generellt inte riktas mot både fastighetsägare och verksamhetsutövare, utan det måste klargöras vilken av parterna som kan anses vara ansvarig för att avhjälpa eller förebygga olägenheter och som har faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Arbetsgruppen anser att radon i inomhusluft får anses vara en byggnadsrelaterad fråga, varför ett föreläggande i första hand bör riktas mot fastighetsägaren. Om denne hävdar att verksamhetsutövaren istället har ansvar för frågan, bör detta kunna styrkas genom att uppvisa en skriftlig överenskommelse där ansvarsfördelningen framgår. Vad gäller bostadsrättsföreningar ska skrivelser ställas till bostadsrättsföreningens styrelse. Uppgift om fastighetsägare kan köpas från Lantmäteriverkets fastighetsregister. Beställning av dosor I stycket som avser beställning av mätdosor finns på vissa skrivelser alternativ. Miljökontoren måste här ta bort de alternativ som inte passar för dem. Arbetsgruppen bedömer att alternativet där beställaren beställer dosor av ett ackrediterat företag via miljökontoret, men betalar mätningen själv, är vanligast. Det är ovanligt att mätningen bekostas av miljökontoren. Åtgärdsdatum På de skrivelser där ett åtgärdsdatum sätts för redovisning av mätning är det bra att vara ute i så god tid (i början av september) att datumet kan sättas så att tiden för åtgärd går ut tre månader in i mätsäsongen (mätsäsongen är 1 oktober 30 april). Om mätning inte har gjorts efter denna tid finns det ytterligare tid att förelägga om att mätning ska ske under samma mätperiod. Om man sätter datumet för uppmaningen för sent kan man inte förelägga om mätning förrän nästkommande mätsäsong och ärendet riskerar då att dra ut på tiden. Debitering av tillsynsavgift Avsnittet om debitering av tillsynsavgift har utelämnats i skrivelserna som är utformade som uppmaningar. Varje kommun får själv avgöra om de vill debitera för denna tid eller inte.
2006-06-21 13 (13) Litteratur om radon från centrala myndigheter Radonguiden, Boverket, 2005, 11 s. Vad lätt det vore om radon var grönt, Boverket, 2005, 15 s. Information om radonbidrag till egna hem och ansökningsblankett, Boverket, 2004, 4 s. Åtgärder mot radon i bostäder, Boverket, 2005, 15 s. Hur effektiv är radonsaneringen? Boverket, 1998, 6 s. Vägen till ett radonfritt boende, Statens strålskyddsinstitut, 2005, 14 s. Hur farligt är radon? Statens strålskyddsinstitut, 2005, 1 s. Strålning från blå lättbetong, Statens strålskyddsinstitut, 2005, 1 s. Att mäta radon, Statens strålskyddsinstitut, 2005, 1 s. Radon i vatten, Statens strålskyddsinstitut, 2005, 16 s. Metodbesrivning för mätning av radon i bostäder i2005:01, Statens strålskyddsinstitut, 2005, 17 s. Metodbesrivning för mätning av radon på arbetsplatser i2004:01, Statens strålskyddsinstitut, 2004, 14 s. Radon i inomhusluft, Socialstyrelsen, 2005, 40 s. Se även hemsidan Radonguiden, www.radonguiden.se, Berörda statliga myndigheter, 2005.