HÅLLBARHETSRESULTAT 2014 Diarienummer: M 2015/1 Fastställd av miljöchef 2015-03-02
2 INNEHÅLL Rektor har ordet 3 Om universitetet 4 Miljö och hållbar utveckling 5 Forskning 6 Utbildning 7 Studentmedverkan 8 Samverkan 9 Kompetensutveckling 10 Inköp och upphandling 11 Återanvändning och avfall 12 Kemiska ämnen 13 Miljörisker 14 Klimatpåverkan 15 Energi och byggnader 16 Resor 17 Övrig redovisning 18 (Göteborgs universitets Vision 2020)
3 REKTOR HAR ORDET Göteborgs universitet har varit miljöcertifierat i tio år, vilket vi firade i oktober. Bland annat visades videohälsningar från några av de många internationella universitet och organisationer som länge följt vårt hållbarhetsarbete, och talare lyfte fram vårt universitets ledande roll för miljöcertifiering och vikten av att den är verklighetsanpassad. I juni belönades vår klimatstrategi med den hedrande utmärkelsen Excellence in Campus Award som delades ut av nätverket International Sustainable Campus Network (ISCN), vid en högtidlig ceremoni vid Harvard. Utmärkelsen motiverades med det helhetsgrepp som klimatstrategin har inneburit och de resultat som den har gett upphov till. Vid en konferens i Peru arrangerad av International Association of Universities (IAU) presenterade jag våra aktiviteter inom hållbar utveckling. Många av universiteten följer vårt arbete och vill ha mer kontakt och erfarenhetsutbyte. Konferensen ledde till en deklaration där IAU tydliggjorde den högre utbildningens viktiga roll när det gäller hållbar utveckling. Vi arbetar aktivt vidare med hållbarhetsarbetet på många plan. Sedan 2006 har vi märkt kurser och utbildningsprogram utifrån miljö- och hållbarhetsaspekter, under 2014 har kriterierna för hållbarhetsmärkningen blivit ännu tydligare. Chefer på olika nivåer inom universitetet har ett stort ansvar i miljöledningsarbetet och 2014 har deras utbildning varit i fortsatt fokus. Sedan 2011 har 131 chefer utbildats. Men det som gör mig mest optimistisk är den studentaktivitet vi har. Det är glädjande att se att engagemanget hos våra studenter är stort, som exempelvis i Handelshögskolans studenters solcellsprojekt, och Sahlgrenska akademins studentkampanj med köttfria dagar vid universitetets lunchrestauranger. Det ger mig hopp om framtiden, och jag är övertygad om att vi fortfarande är ledande inom området när det är dags för 20-årsfirandet år 2024. FN:s klimatpanel IPCC publicerade under våren de sista delarna ur sin femte stora syntesrapport om klimatet. Tre av huvudförfattarna arbetar hos oss: professorerna Deliang Chen, Ulf Molau och Thomas Sterner, vilket ger oss en plats på världsscenen när det gäller klimatfrågor. Pam Fredman, Rektor, Göteborgs universitet
4 OM UNIVERSITETET Göteborgs universitet är ett av de stora universiteten i norra Europa, med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-vetenskap, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. Mer än 170 utbildningsprogram och 1 600 kurser erbjöds under 2014. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning och samverkan samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Miljöcerifierat sedan 2004 Göteborgs universitet är sedan 2004 miljöcertifierat enligt både den internationella miljöstandarden ISO 14001 och EU:s miljöförordning EMAS. Miljöledningssystemet har resulterat i minskad miljöbelastning inom flera områden samtidigt som arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen har stärkts. Universitetets miljöpolicy är vägledande för verksamheten. Miljöledningssystemet möjliggör ett målinriktat och systematiskt arbetssätt för att nå ambitionerna i universitetets styrdokument Vision 2020. Göteborgs universitet är anslutet till FN Global Compact som villkor för att kunna delta i FN:s leverantörskedja för forskningsrapporter och fältarbeten. Med det förbinder sig universitetet bland annat att stödja och respektera skydd för mänskliga rättigheter, avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning samt att följa försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.
5 MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING I Göteborgs universitets årsredovisning 2014 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. På de kommande sidorna presenteras resultaten för universitetets mål inom miljö och hållbar utveckling. Genom kärnverksamheten kan vi öka den positiva påverkan för en hållbar utveckling. Med ett aktivt miljöarbete minskar den negativa miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, samverkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Positiv påverkan för hållbar utveckling Forskning Utbildning Studentmedverkan Samverkan med Kompetensdet omgivande utveckling samhället Negativ miljöpåverkan Inköp och upphandling Återanvändning och avfall Kemiska ämnen Klimatpåverkan Resor Energi och byggnader Miljörisker
6 FORSKNING Universitetet ska främja forskning inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Under 2014 publicerades 231 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med tre procent jämfört med 2013. Sedan 2010 har antalet vetenskapliga publikationer inom hållbar utveckling ökat med 69 procent. Uppföljningen görs med hjälp av ett antal nyckelord som identifierats inom respektive vetenskapsområde. Universitetets styrelse beslutade att avsätta 300 miljoner kronor för etablering av ett antal multidisciplinära forskningscentra kring globala samhällsutmaningar UGOT Challenges. Utlysningen skapade ett stort intresse bland universitetets forskare. Olika tvärvetenskapliga konstellationer kom in med över 100 intresseanmälningar. Formella och informella kontakter över fakultetsgränserna har ökat och nya mötesplatser skapats där nu de fullständiga ansökningarna färdigställs. Under 2015 tas beslut om vilka som får långsiktigt stöd. Universitetet satsar på ett nytt forskningsfartyg som kommer att ge ökade möjligheter för både utbildning och forskning. Till hösten ska forskningsfartyget vara färdigbyggt vid Nauta Shiprepair Yard i Gdansk som är miljöcertifierat enligt samma standard som universitetet. Naturvetenskapliga fakultetens styrelse fattade beslut om att bilda en marin institution där huvuddelen av fakultetens marina verksamhet samlas. Förhoppningen är att institutionen ska komma att utgöra ett tydligt och starkt nav för tvärvetenskapliga initiativ, både inom fakulteten och över fakultetsgränserna, inom det marina och maritima området. Antal vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling 2010-2014 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014
7 UTBILDNING Universitetet ska öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020. Universitetet synliggör graden av integrering av hållbar utveckling i utbildningen genom att hållbarhetsmärka kurser och program. Hösten 2014 blev sex procent av kurserna och elva procent av programmen hållbarhetsmärkta. Eftersom hållbarhetsmärkningen gjordes efter nya kriterier är årets resultat inte jämförbara med tidigare år. Utbildningsnämnden fastställde nya kriterier för hållbarhetsmärkning av kurser och program. Det ska numera tydligt framgå i lärandemål för kurser och program huruvida något av tio preciserade hållbarhetskriterier uppfylls. Ämneslärarprogrammet vid Lärarutbildningsnämnden startade under hösten momentet Hållbar utveckling med människan i centrum, i vilket alla ämneslärarstudenter deltar. En viktig del i upplägget är att alternativa lärmiljöer används och inkluderas i form av undervisning på Universeum och Världskulturmuseet. Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten införde institutionen för kost- och idrottsvetenskap hållbar utveckling som ett moment i samtliga tre grundutbildningsprogram. Studenter vid högskolan för design och konsthantverk, Konstnärliga fakulteten, i Steneby gjorde under hösten möbeldesignprojektet Survival the Craft of Adaptation, där man ställde frågor runt överlevnad på vår planet. et ställdes ut på Stockholm Furniture Fair i februari 2015. På uppdrag av Utbildningsnämnden startades ett projekt vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) för att utveckla webbaserade, fakultetsspecifika verktygslådor. Syftet är att ge stöd för lärare i arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen.
8 STUDENTMEDVERKAN Universitetet ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. 152 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling genomfördes för studenter under 2014, vilket motsvarar en ökning med 46 procent sedan 2013. Studentdagen Hållbarhet, en årlig inspirationsdag för studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers, arrangerades under hösten av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) och Humanistiska fakulteten. Hållbarhet arrangerades för tionde gången och lockade över 300 studenter med ett fullspäckat program av föreläsningar och workshops. För att uppmärksamma matsvinnet i samhället avslutades dagen med ett Food Rescue Party där studenterna lagade mat tillsammans av råvaror som annars skulle slängts. Universitetet stödjer och samarbetar med Miljöbron som fungerar som en länk för studenter mellan den akademiska världen och näringslivet. Under 2014 gjorde 197 studenter från universitetet praktik, ex-jobb, projekt, kursarbete eller fick projektanställningar genom Miljöbron. Vid universitet finns flera engagerade studentgrupper som arbetar för en hållbar utveckling. På initiativ av Sahlgrenska Academy Students for Sustainability (SASS) införde flera resturanger vid universitet köttfria dagar under hösten. Handels Students for Sustainability (HaSS) genomförde en studieresa till Albaninen med fokus på hållbarhetsfrågor och presenterade sitt resultat i Almedalen. HaSS arrangerade även den uppskattade föreläsningsserien Varför tillväxt?. Studenterna i gruppen Fossil Free Göteborgs universitet uppmärksammades under året för arbetet med att få universitet att avyttra fonder i fossil industri. De mottog flera priser för sitt engagemang. Universitets kårer arrangerade flera välbesökta kläd- och bokbytartillfällen. De fyra kårerna gick även samman och ordnade en loppmarknad.
9 SAMVERKAN Universitetet ska stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Universitetet gav under året 1 070 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med 30 procent jämfört med 2013. Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) arbetar för att nya forskningsresultat inom miljö och hållbar utveckling ska spridas och nyttiggöras. GMV:s nätverk för forskare och doktorander från universitetet och Chalmers hade 484 medlemmar under 2014. I nätverket finns även cirka 800 externa medlemmar från olika intressentgrupper i samhället. ett lärosäte med ett särskilt uppdrag att ge utbildning för studenter tillhörande ursprungsbefolkningen. Konferensen ledde till en deklaration där IAU tydliggjorde den högre utbildningens roll för hållbar utveckling. FN:s dekad för utbildning för hållbar utveckling avslutades med en konferens i Nagoya, Japan. Göteborgs universitet representerades av föreståndaren för GMV. Deltagarna förband sig att bidra till det fortsatta arbetet med utbildning för hållbar utveckling. Antal samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling 2010-2014 1000 800 600 400 Rektor deltog i en konferens i Peru arrangerad av International Asso- 200 ciation of Universities (IAU). Värd var Universidad Cientifica del Peru, 0 2010 2011 2012 2013 2014
10 KOMPETENSUTVECKLING Universitetet ska säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 51 chefer deltog under året i den utbildning om universitetets miljöarbete som syftar till att tydliggöra chefers ansvar i miljöledningsarbetet. Det motsvarar 22 procent av personerna i ledande befattning. Sedan 2011 har 131 chefer gått utbildningen. Under 2014 deltog totalt 1 203 personer i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling, vilket motsvarar 23 procent av universitetets anställda. Avdelningen för klinisk nutrition inom institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin anordnade under året en avdelningsdag som helt ägnades åt hållbar utveckling. Dagen förlades på Akademin Valand och avdelningen för klinisk nutrition fick därigenom möjlighet att studera andra miljöaspekter än de som vanligtvis tas upp. Ett tema under dagen var hur hållbarhetsaspekter kan integreras i såväl utbildning och forskning som i administration inom den egna avdelningen, diskussioner som sedan fortsatte under höstens arbetsplatsträffar. Utbildningar i urval 2014 Klimatseminarieserie Chefsutbildningar i universitetets miljöarbete Seminarium om lärande för hållbar utveckling Kemikaliemässa Utbildningar i videokonferenssystemet Jabber Labbsäkerhetsutbildning Filmvisningar
11 INKÖP OCH UPPHANDLING Universitetet ska öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Under 2014 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 81 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde, vilket motsvarar en ökning med sju procentenheter sedan 2013. Under året utökades samverkan med Chalmers gällande gemensamma upphandlingar. Som exempel genomfördes en gemensam datorupphandling där det ställdes höga krav gällande miljö samt etiskt och socialt ansvar. I upphandlingen utvärderades leverantörernas kunskap i att leverera de bästa datorerna utifrån dessa krav. Under 2014 köptes 7,5 ton KRAV- och rättvisemärkt kaffe som uppfyller tredjepartsgranskade kriterier avseende miljö samt etiskt och socialt ansvar. Det motsvarar 87 procent av allt inköpt kaffe. Under 2014 ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på produkten eller tjänsten i 13 av 25 ramavtalsupphandlingar. Miljöfrågor och/eller miljökrav ställdes på leverantörens interna miljöarbete i 21 av 25 ramavtalsupphandlingar.
12 ÅTERANVÄNDNING OCH AVFALL Universitetet ska minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Universitetet ska öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Den totala mängden avfall uppgick till 1 182 ton under 2014, vilket motsvarar en ökning med åtta procent jämfört med 2013. Avfallsmängd fördelat per fraktion (ton) 1600 1400 1200 1000 Övrigt (deponi, osorterat) Elektronik Farligt avfall Kompost Andelen avfall som materialåtervunnits eller komposterats uppgick till 800 39 procent av det totala avfallet, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2013. 600 Materialåtervinning 400 Sedan 2009 har den totala avfallsmängden minskat med 21 procent och andelen som materialåtervinns eller komposteras har ökat med 200 Energiåtervinning åtta procentenheter, från 31 procent till 39 procent. 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014
13 KEMISKA ÄMNEN Universitetet ska minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. Antalet kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan ökade under 2014 till 1 734. Det motsvarar en ökning med elva procent. SIN-listan, som är framtagen av Internationella Kemikaliesekretariatet (ChemSec), är en förteckning över ämnen som betecknas som särskilt farliga enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH. Under 2014 rapporterades tolv substitutioner. En substitution innebär att en kemisk produkt byts ut mot en mindre miljö- och hälsofarlig produkt, eller att en arbetsmetod byts ut mot en annan metod som kräver mindre mängder kemikalier. På Naturvetenskapliga fakulteten pågår ett inventeringsarbete. Under tre år förs alla kemikalier in i en loggbok, och de kemikalier som inte har använts skickas därefter till destruktion. erikurser på Akademin Valand inkluderade ett kursmoment som fokuserade på kadmium och tungmetaller i målarfärg med inbjudna föreläsare från arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet. I Nationella substitutionsgruppen diskuterades kontinuerligt möjligheter att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga. Personal från Göteborgs universitet deltog aktivt i denna grupp. Universitetet fortsatte att använda kemikaliehanteringssystemet KLARA för att ha god kontroll på förekomsten och användningen av kemiska ämnen i universitetets verksamhet. Som en viktig del i universitetets förebyggande arbete genomfördes under året fyra labbsäkerhetsutbildningar för laborativ personal.
14 MILJÖRISKER Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Under 2014 genomfördes 27 förebyggande aktiviteter i syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Två incidenter med negativa konsekvenser för miljön inträffade under 2014. Ingen av incidenterna medförde allvarliga miljökonsekvenser. Vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper på Tjärnö och vid institutionen för kulturvård i Göteborg har nya passerkortssystem installerats, för att minska risker som kan uppstå genom att obehöriga vistas i lokalerna. Akademin Valand investerade i nya slamavskiljare i sina penseltvättstationer för att förebygga eventuellt utsläpp av tungmetaller till avloppet. Återkommande mätningar av tungmetaller är fortsatt en del av det årliga arbetet för att minska halten av tungmetaller i avloppsvattnet. För att främja ett systematiskt förbättringsarbete inom miljö, arbetsmiljö och säkerhet har universitetets risk-, incident- och avvikelsehanteringssystem GURIA tagits fram. Under 2014 genomfördes pilottester vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin. Systemet används bland annat för att rapportera och hantera incidenter, tillbud och avvikelser samt för att lämna förbättringsförslag. Under 2015 kommer systemet att implementeras på hela universitetet.
15 KLIMATPÅVERKAN Universitetet ska minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Universitetets totala koldioxidutsläpp från resor och energi uppgick under 2014 till 6 666 ton, vilket motsvarar en minskning med en procent jämfört med 2013. Jämfört med 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. Under 2014 kom 62 procent av koldioxidutsläppen från flygresor. Utsläppen från alla flygresor klimatkompenserades fortsatt i FN-godkända klimatprojekt som uppfyller kraven i kvalitetsmärkningen Gold Standard. I november utlystes för första gången Klimatfonden vid Göteborgs universitet, där en del av kostnaden för klimatkompensation kommer att initiera projekt med syfte att minska universitetets klimatpåverkan. Fem projekt tilldelades medel ur fonden och genomförs 2015. Universitetets samlade klimatrapport finns att läsa här. Universitetets seminarieserie om klimatet fortsatte att locka studenter och anställda från hela universitetet. Årets seminarier besöktes av 400 deltagare. Forskare från olika discipliner inom universitet, och från andra lärosäten, gav sin syn på klimatproblematiken. Totala koldioxidutsläpp 2008-2014 (ton) 8000 7500 7000 6500 6000 5500 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 I jämförelsen med 2008 ingår inte utsläpp från båtar eller fossil energi (naturgas och olja), eftersom dessa utsläppskällor började mätas först 2011. I jämförelsen med 2013 är båtar och fossil energi inkluderade. Inkl. fossil energi och båtar Exkl. fossil energi och båtar
16 ENERGI OCH BYGGNADER Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. Elförbrukning och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till sammanlagt 212 kwh/m 2 under 2014, vilket motsvarar en minskning med en procent sedan 2013. Under året fortsatte samverkansarbetet med fastighetsägaren Higab i syfte att identifiera och genomföra lönsamma energiinvesteringar. Enligt sammanställda beräkningar finns fortsatt stor potential att minska energianvändningen. Genomsnittlig energianvändning (kwh/m 2 ) 250 Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 16 procent sedan 2008. 200 Studenter vid Handelshögskolan arbetade med ett verklighetsbaserat fall där de räknade på den ekonomiska lönsamheten och miljönyt- 150 100 Fjärrvärme El tan av att installera solceller på Handelshögskolans tak. Handelshögskolans ledning kom därefter överens med fastighetsägaren Akad- 50 emiska hus om en finansieringslösning, och bygglov har erhållits för installation av 200 kvadratmeter solceller. 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
17 RESOR Universitetet ska minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Koldioxidutsläpp från resor 2008-2014 (ton) 4000 3000 De totala koldioxidutsläppen från resor uppgick till 4 382 ton, vilket motsvarar en ökning med åtta procent jämfört med 2013. De totala koldioxidutsläppen från resor har ökat med 19 procent jämfört med 2008. 2000 1000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den vanligaste sträckan för universitetets flygresor är mellan Göteborg och Stockholm. Antalet flygresor enkel väg mellan dessa destinationer ökade med drygt tio procent under 2014 jämfört med 2013 Koldioxidutsläpp per utsläppskälla 2014 (ton) El (490) Resandet med tåg ökade med nästan 22 procent jämfört med 2013. Detta är positivt eftersom koldioxidutsläppen från tågresor är små. Universitetets mötes- och resepolicy förordar annat reseslag än flyg för resor under 50 mil. Antalet resfria mötestimmar uppgick 2014 till närmare 8 000, en ökning med cirka 1 000 timmar sedan 2013. Flyg över 50 mil (3733) Fjärrvärme (1565) Båt/fartyg (222) Fossil energi (7) Bil/buss/tåg (237) Flyg under 50 mil (412)
18 ÖVRIG REDOVISNING I Göteborgs universitets årsredovisning för 2014 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. På sidan 75 i årsredovisningen finns alla indikatorer för miljö- och hållbarhetsmålen sammanställda. Miljöarbetet redovisas på ett adekvat sätt och uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljning enligt förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader rapporteras också till Naturvårdsverket. Specifika indikatorer avseende universitetets fordon rapporteras årligen till Transportstyrelsen i enlighet med Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar. Universitetet rapporterar årligen resultaten till det internationella universitetsnätverket International Sustainable Campus Network (ISCN), i enlighet med de överenskommelser som medlemsuniversiteten har undertecknat. Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och information presenteras så att den är jämförbar från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2014. Inga väsentliga förändringar har gjorts i redovisningen vad avser avgränsning, omfattning eller mätmetoder sedan förra redovisningsperioden. Samtliga resultat finns samlade på: www.hallbarhetsredovisning.gu.se Kontakt Miljöenheten vid Göteborgs universitet E-post: miljo@gu.se Telefon: 0046 31 786 1545 www.gu.se/miljo Grafisk formgivning: Kristina Edgren Nyborg Layout: Ella Ekborg Foto: Johan Wingborg