Malmös väg mot en hållbar framtid



Relevanta dokument
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Tandvård på olika villkor

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Beslutat av kommunstyrelsen

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Ett nytt sätt att styra och leda

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Likabehandling - handlingsplan

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Välfärds- och folkhälsoprogram

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

SKL:s kongressmål och prioritering

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Diskrimineringens betydelse för hälsan Maj 2014

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Hälsoplan för Årjängs kommun

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Malmö slutrapport.

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

Social hållbarhet i ledning och styrning

Mötesplats social hållbarhet

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april Dnr KS 2010:231

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014

Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Mänskliga rättigheter

GULLSPÅNGS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Hela staden socialt hållbar

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Med Tyresöborna i centrum

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för arbete mot diskriminering. 63 Dnr 2018/00214

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Integrationspolitiskt program

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

GULLSPÅNGS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN. för förskolor, fritidshem, skolor & lärcentrum

1. Andel Fittjabor/elever som gick/går ut med godkända betyg i 9:an och gymnasiet.

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

En god hälsa på lika villkor

Likabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsa i Angered NOSAM

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN


Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Folkhälsopolitiskt program

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell,

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Transkript:

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor.

Förändrat fokus: från livsstil till hälsans sociala bestämningsfaktorer

Hur mår Malmö?

Hur mår Malmö? Lägst Skillnad Högst 27% 71 98% Behörighet till gymnasiet 11% 51 62% Barnfattigdom 36% 24 40 76% Förvärvsarbetande 8% 20 28% 59% 25 84% 6 75 år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd

Samtidigt i omvärlden

Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Beslut i kommunstyrelsen 2010 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare Senior advisers -Bred konsultation -Folkhälsorådet, beredande Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Malmökommissionen i siffror 14 kommissionärer Ytterligare forskare, senior advisers 31 underlagsrapporter 2 övergripande rekommendationer 74 förslag till åtgärder Slutrapporten med 74 åtgärdsförslag levererades i mars 2013

Arbetet framåt 32 nya utredningsuppdrag till olika förvaltningar 12 identifierade utvecklingsområden 35 pågående arbeten baserat på bred dialog, omfattande remissförfarande och analys

Två övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning.

Åtgärdsområden Ledarskap och arbetsmetoder Lärande och utbildning Arbete och försörjning Boende och stadsplanering Hälso- och sjukvård Marknadsföring och spridning

Förväntningar på uppdragen Förslag på åtgärder och beslut Förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkningar och förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Tidplan för genomförande Tydliggörande av ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer Mångfalds-, barn- och jämställdhetsperspektiv

Exempel på utredningsuppdrag Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn

Samverkan med högskola/universitet Utredningsdirektivet syftar till att se över forsknings- och utvecklingsstrukturer samt samverkansformer med högskola och universitet. Uppdraget är att ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling Ett parallellt uppdrag handlar om att utveckla forskningscirkel som metod.

Vad är på gång?

Kommission för ett socialt hållbart Malmö - tilläggsrapport Huvudsyfte: - Att belysa hur hälsan påverkas hos individer och grupper som utsätts för diskriminering - Att undersöka diskriminerande strukturer inom välfärdsinstitutioner Fokus på de sju diskrimineringsgrunderna: - Kön - Könsöverskridande identitet eller uttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionshinder - Sexuell läggning - Ålder

Diskriminering och hälsa Saknas forskning om flera diskrimineringsgrunder Metodologiskt svårt att mäta effekter av diskriminering Forskningen fokuserar ofta på självrapporterad diskriminering Internationell forskning visar dock på en tydlig koppling mellan att utsättas för diskriminering och försämrad hälsa (fysisk och psykisk hälsa) Diskriminering och hälsa (2004-2006) - Statens folkhälsoinstitut och de dåvarande ombudsmännen mot diskriminering (JämO, DO, HO och HomO) Diskriminering är ett hälsoproblem antidiskrimineringsarbete bör ses som hälsofrämjande!

Nu: fortsatt mobilisering för social hållbarhet utifrån kunskap och engagemang

Kontakt www.malmo.se/socialhallbarhet Eva Renhammar Välfärdsavdelningen 040-345686 eva.renhammar@malmo.se Jenny Theander Förvaltningsavdelningen 040-342870 jenny.theander@malmo.se Erika Pettersson Näringslivsavdelningen 0709-35 32 86 erika.pettersson@malmo.se Lisa Janzon Kommunikationsavdelningen 040-347755 lisa.janzon@malmo.se