Ergonomi i en PU-process

Ergonomi i en PU-process Produkt- och processutveckling, KPP306 Malin Lindblom 2012-04-10

Innehållsförteckning Inledning... 3 Ergonomi... 4 Ergonomi på flera plan... 4 När ergonomin brister... 5 Belastningsergonomi... 5 Arbetsskador... 6 Belastningsskador... 6 Montörer en utsatt arbetsgrupp... 8 Sjukskrivning... 8 Ergonomi i PU-processen... 9 Fördelar av ergonomisk anpassning... 9 Förbättra arbetssituationen... 10 Fysiska aspekter... 10 Psykiska aspekter... 11 Praktikfall... 12 Ansvar... 14 Referenser... 15 Litteratur... 15 Internetkällor... 15

Inledning Trots att man numer kan styra vapen med synen, proteser via elektriska muskelsignaler och viss teknisk utrustning med hjälp av rösten är händer och fingrar fortfarande det vi människor använder oss mest av i vår kontakt med omvärlden. Sedan ett par årtionden tillbaka har tekniken utvecklats enormt, och till följd av att framförallt elektroniken blivit mer kompakt har apparater och produkter kunnat göras mindre. Däremot har våra händer och fingrar inte minskat i storlek, så även om vi har gått från måttenheter som fot och tum till dagens metersystem får vi inte glömma bort att det är människan som är referens när vi konstruerar något åt henne. Att ta hänsyn till ergonomi i en produktutvecklingsprocess kan tyckas vara en självklarhet att göra, men enligt den statistik kring arbetsskador som framkommit under min informationsinsamling och som även presenteras i kommande kapitel är det tydlig att så inte alltid är fallet. För att öka medvetenheten kring vad brist på ergonomisk anpassning kan leda till samt vilka fördelar som anpassningen kan innebära för en produktutvecklingsprocess har jag valt detta ämne för min essä.

Ergonomi Under andra världskriget skapades många nya maskiner, och under de svåra förhållanden som rådde blev man enligt Österlin (2010) plågsamt medveten om att maskinerna behövde anpassas till människan. (a.a., s.21). Detta var enligt honom starskottet för så kallad Human Engineering det vi i dag kallar för ergonomi. Begreppet ergonomi härstammar från det grekiska orden ergon och nomos som står för arbete och lag och en definition av ordet lyder: vetenskapen om en optimering av samspelet mellan människan och miljön enligt principen att anpassa arbetet till människan (Ergonomin, 2012) Ergonomi på flera plan När man arbetar med ergonomi ligger fokus för designer på att förstå människans relation till produkten. Under sin livscykel kommer produkten i kontakt med många olika personer och det är därför viktigt att utformningen anpassas till alla faser i cykeln. Ett lätt misstag att göra är att bara ta hänsyn till ergonomiska krav när produkten används till det den är tänkt att göra. Kanske kan det bero på att man stirrar sig blind på definitioner likt Österlins (2010) som skriver Ergonomi handlar om människan i arbete och inte fokuserar på fortsättningen som lyder ofta syftar man på det fysiska som kroppsarbete, mått, krafter och rörelser men begreppet omfattar också arbetsmiljö och informationsutbyte med apparater. (a.a., s. 112)? Det är möjligt att det på grund av sådana missförstånd kring vad ergonomi verkligen innebär som Ulrich & Eppinger (2003) väljer att förtydliga sin ståndpunkt i boken Product Design and Development genom att skriva: Note that we use the term ergonomics to encompass all aspects of a product that relate to its human interfaces. (Ulrich & Eppinger, 2003, s.191) Människor är olika och det är därmed omöjligt att konstruera något som passar alla, men Andersson (1993) menar att vi måste utforma produkten så att den passar en så stor grupp som möjligt av dem som bör kunna hantera den. Han menar att vi kan utforma produkten så att användaren själv kan anpassa den till sina fysiska förutsättningar och visar på exempel som justerbara kontorsstolar och bord. Ergonomi handlar dock inte bara om det fysiska, utan även psykologiska aspekter går in under begreppet. Att ta hänsyn till de psykologiska aspekterna vid arbete med ergonomi handlar mycket om att användaren ska förstå hur produkten skall användas och här spelar faktorer som färg,

material och formspråk en stor roll. Även användarens känslomässiga relation till produkten arbetar man med. På samma sätt som en kontorsstol kan anpassas till användarens fysiska förutsättningar kan en produkt utformas för att psykiskt kunna anpassas. Idag ser vi allt oftare denna typ av möjlighet till psykisk anpassning, exempelvis möjligheten till att göra kontokort personliga genom att själv kunna välja motiv till dessa. När ergonomin brister När en produkts ergonomiska anpassning brister kan det framförallt innebära konsekvenser för användaren. Det kan exempelvis vara svårt för användaren att veta hur produkten är tänkt att användas och bristen på ergonomisk anpassning kan även leda till obekvämt eller olustigt användande. I boken Människorvara: funktionell ergonomi för konstruktörer (Andersson, 1993) beskriver författaren ett typiskt exempel på när en produkt skapats utan hänsyn till människan och därmed klart brister i sin ergonomi. Exemplet gäller tänger som utvecklades för att hantera små detaljer. Dessa gjordes betydligt mindre än de tänger som skulle hantera större detaljer, men någon hänsyn togs inte till att de händer och fingrar som skulle använda tängerna inte varierade i storlek beroende av om detaljerna som skulle bearbetas var stora eller små (a.a., s.144). Konsekvensen av detta var att tängerna var både obekväma och svåra för arbetarna att hantera och det ledde till att dessa tänger ersattes med andra. Detta i sin tur innebär att bristande ergonomi även kan påverka lönsamheten för företaget bakom produkten. Belastningsergonomi En viktig del inom vad som ryms under begreppet Ergonomi handlar om belastning, inte främst när vi talar om ergonomi i en arbetssituation. Arbetsmiljöverket (2007a) definierar begreppet så här: Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder. Här ingår bland annat utformning av arbetslokaler, arbetsplatser, arbetsobjekt och verktyg. Det handlar även om hur arbetet organiseras samt psykologiska och sociala förhållanden i arbetet. Yttre belastning är faktorer i omgivningen som påverkar belastningen på individen. (Arbetsmiljöverket, 2007a, s.3)

Arbetsskador Genom att inte anpassa arbetet efter människan som ska utföra det ökar risken för att hon skadas av sitt arbete. I en rapport från Arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöverket, 2007b) framkommer det att mer än 1,5 miljoner arbetande människor upplever sitt arbete ergonomiskt påfrestande och man hävdar att detta är den enskilt vanligaste orsaken till anmälda arbetsorsakade besvär och skador. Figur 1: Orsaker till arbetssjukdomar 2006. Belastningsskador För både män och kvinnor uppges fysisk belastning på rörelseorganen vara den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär. Därefter följer besvär till följd av stress och psykiska påfrestningar, så kallade organisatoriska/sociala faktorer. Med fysisk belastning avser Arbetsmiljöverket tung manuell hantering, påfrestande arbetsställningar och korta upprepade arbetsmoment (Arbetsmiljöverket 2007a, s. 77). Personer som upplever sitt arbete tungt funderar oftare på att byta arbete än de som inte upplever arbetet belastande och män med mycket tungt arbete både att byta arbetsuppgifter, förändra arbetsuppgifter, byta arbetsgivare och minska arbetstiden. Byggnadsträarbetare, inredningssnickare, gjutare, svetsare, plåtslagare, lastbils- och långtradarförare, fordonsförare, montörer och de som arbetar med metall, gummi och plastprodukter har övervägt att byta arbetsgivare eller starta eget (Arbetsmiljöverket, 2005, s.93). Arbetsmiljöverket(2007b) varnar för att risken av stressrelaterade sjukdomar är stora när ergonomiska brister i arbetssituationen förekommer tillsammans med tidspress, höga kvalitetskrav och bristande egenkontroll och arbetstillfredsställelse. Att muskulär och mental stress förstärker varandra är något som är lätt att acceptera, men till vilken

grad detta sker är svårare att få en uppfattning om. Arbetsmiljöverket menar att det faktiskt kan innebära så mycket som en fördubbling av riskerna och skriver i sin rapport att När både fysisk och psykosocial stress förekommer, uppstår mins en fördubbling av risken för belastningsbesvär. (Arbetsmiljöverket, 2007b, s.1). Figur 2: Andel med de vanligaste orsakerna till arbetsorsakade besvär hos kvinnor 1996-2006. Figur 3: Andel med de vanligaste orsakerna till arbetsorsakade besvär hos män 1996-2006. I en undersökning har man kommit fram till att de som har ett bundet och styrt arbete anmäler arbetsorsakade besvär till följd av belastning och stress oftare än dem som har ett fritt och obundet arbete. Styrt arbete innebär att arbetstagaren har små eller inga möjligheter att påverka exempelvis arbetstakt, tempo, arbetsuppgifters inbördes ordning, inflöde av arbetsuppgifter, deadlines, hur arbetet ska utföras och tider för pauser och återhämtning. Vid bundet arbete har arbetstagaren svårt att lämna sin arbetsplats (Arbetsmiljöverket, 2007a, s. 7).

Montörer en utsatt arbetsgrupp Omkring hälften av all lagerpersonal, maskinister och montörer upplever att sitt arbete är påfrestande tungt. Enligt diagrammet nedan kan vi se att montörer är den arbetsgrupp som Arbetsmiljöverket granskat som har flest belastningssjukdomar (Arbetsmiljöverket, 2007a, s.14 ). Figur 4: Yrken med flest anmälda belastningssjukdomar 2004-2006 per 1000 sysselsatta i snitt per kön och år. Sjukskrivning En av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro är besvär från muskler och leder och det är främst upprepade rörelser som ger upphov till detta. Följden kan bli gradvis inträdande, allvarliga skador, som kan ta lång tid att läka (Arbetsmiljöverket, 2003, s.7) De belastningsrelaterade skadorna leder ofta till lång sjukfrånvaro, nedan presenteras en tabell över detta som Arbetsmiljöverket tagit fram (Arbetsmiljöstatistik, 2007a, s.26 ). Figur 5: Antal sjukdagar för belastningsskador 2004-2005.

Ergonomi i PU-processen Andersson (1993) skriver att människan kan ses som en komponent i många tekniska system och menar därför att hon borde hanteras som ett viktigt och nödvändigt element i ett konstruktionsarbete (a.a., s.15), men tyvärr är det något som vi allt för ofta glömmer att göra. Istället kanske vi har förlitat oss på människans förmåga att anpassa sig och ser med tunnelseende på hur vi kan optimera en process i fråga om tid, kostnad och produktkvalitet? Hur detta sedan påverkar arbetarens situation kommer i skymundan, trots att hennes välmående på sikt även kan påverka just det vi la fokus på att förbättra. Andersson (1993) beskriver även människan som kreativ när det kommer till att göra fel och menar att det är näst intill omöjligt att få en konstruktion helt idiotsäker. Han skriver: Men för att man inte kommer ända fram skall man inte ge upp. Man skall försöka förhindra kreativa idioter att göra fel med allvarliga konsekvenser (a.a., s.63). Denna mentalitet bör även gälla för produktutvecklingsprocessen. Trots att människan är en varelse som anpassar sig till omständigheterna så bör man istället anpassa processen efter människorna i den, även om man inte tror sig kunna komma enda fram. Fördelar av ergonomisk anpassning Ergonomi är sällan ett mål i sig självt i en produktutvecklingsprocess. Däremot är säkerhet, arbetstillfredsställelse hos medarbetare och produktivitet vanligt förekommande mål och enligt Helander (2006) är ergonomi en designmetod för att ta sig just dit: Ergonomics is a design methodology that is used to arrive at safety, productivity and satisfaction. (Helander, 2006, s. 14). Helander (2006) menar även att antalet operatörsfel kan minskas genom implementering av ergonomi i produktutvecklingsprocessen och hävdar att detta i sin tur leder till förbättrad arbetstillfredsställelse och produktionskvalitet. Han förespråkar kvalitet i produktionen och motsäger sig vad han anser vara fokuset i industrin i dag, nämligen hastighet och produktionsmängd (a.a., s.15). Trots att konsekvenserna för en individs arbetssituation kan komma först efter många år är det viktigt att man anpassar processen efter dem som arbetar i den. Genom att förhindra belastningsskador och nötningsskador som på sikt även kan leda till sjukskrivning spar man inte bara pengar, utan även tid kan vinnas då friska arbetare bör vara effektivare arbetare och dessutom behöver personalomsättningen inte vara lika frekvent och innebära att tid måste läggas på upplärning av nya medarbetare eller på en oförutsedd rekryteringsprocess för att hitta dem. För att utveckla en process där den ergonomiska anpassningen är så pass hög att arbetsrelaterade besvär kan undvikas hos medarbetarna är det dock viktigt att komma ihåg att ergonomi inte bara handlar om fysiken, utan även att psykiska aspekter spelar in på arbetsplatsen.

Förbättra arbetssituationen I samverkan med maskinen har människan oftast varit den flexibla parten, ibland ända till den gräns att livet fått sättas till. Trenden är dock god, från att fysiskt börja anpassa produkter, maskiner och arbetsplatser efter mänskliga förutsättningar har vi nu även börjat agera för att uppfylla ergonomiska aspekter i psykisk mening. Andersson (1993) är dock noggrann med att poängtera att anpassning inte bara skall ske till människan som sådan, utan även till den aktuella individen. Mänskliga fel kommer alltid att uppstå, men Andersson menar att alla hanteringsfel egentligen kan ses som konstruktionsfel. Han tycker därför att orsaken till varje uppmärksammat mänskligt fel noggrant och förutsättningslöst bör utredas. Därefter får ställning tas till om felet behöver åtgärdas (Andersson, 1993, s. 57). Visst vore det optimalt om det fanns möjlighet att utreda och motverka alla fel som kan ske, för om man tar det till sin spets borde inte ett fel kunna uppstå med en perfekt produkt eller i en perfekt arbetssituation - och vem vill inte nå dit? Om det däremot finns resurser att utreda varje hanteringsfel är en annan fråga, men nog bör man åtminstone utreda de fel som ger allvarliga konsekvenser för processen och/eller användaren. Normalt mänskligt beteende (och dit hör att göra fel) får dock inte ge alltvarliga konsekvenser. Då är det fel på systemet. (Andersson, 1993, s.57 ) I boken Människovara: Funktionell ergonomi för konstruktörer (Andersson, 1993) ger författaren tips på hur arbetsplatsen kan anpassas ergonomiskt både fysiskt och psykologiskt för att förbättra arbetssituationen, och då främst i en tillverkningsfas. Fysiska aspekter Trots att händer och fingrar är de vi använder mest när vi arbetar så är synen det som spelar absolut störst roll när vi tar in information i vårt arbete. Detta ställer krav på såväl belysning som tydliga markeringar på exempelvis maskiner och på arbetsplatsen. Andersson (Andersson, 1993) påpekar även att indikatorlampor som kan tänkas konkurrera med starkt solljus måste vara tillräckligt starka för att urskilja sig. Vidare skriver Andersson att det är viktigt att tänka på hur man utformar texten på exempelvis skyltar för att dessa skall uppmärksammas genom att presentera följande: MAN HAR FUNNIT ATT EN TEXT SKRIVEN MED VERSALER TAR CA 15 % LÄNGRE TID ATT LÄSA ÄN MOTSVARANDE TEXT I GEMENA BOKSTÄVER!

Andersson beskriver fall där folk har hoppat över varningstexter skrivna med versaler i manualer och på paneler och skyltar (Andersson, 1993 s.47) då hjärnan automatiskt bortser från sådant den anser vara onödigt arbete. Det är även viktigt med en lämplig struktur för människan att kunna orientera sig i. Andersson tipsar exempelvis om att reglagen på en instrumentpanel är lättare att hantera om de är grupperade i funktionsgrupper än efter sitt mekaniska utförande, t.ex. rattar för sig, vippströmsställare för sig och tryckströmsställare för sig. För att informera arbetare i en industri kan ibland ljudsignaler användas. I bullriga industrilokaler där folk behöver ha hörselskydd kan dock användningen av ljudsignaler försvåras. Författaren menar att man då oftast använder ljussignaler istället men att problemet även kan lösas genom att ha inbyggda hörlurar i hörselskydden. Det är då möjligt för arbetarna att kunna lyssna till musik under arbetet, men vilken kan tystas ned vid behov av ett meddelande. Andersson skriver Troligen måste man vara mycket sparsam med sådana meddelanden och helst inte utsätta andra än de berörda för dem. (a.a., s.52) och det tror jag att han har rätt i. Det kan nog finnas en tendens att arbetarna hellre använder vanliga hörselskydd eller blir irriterade på meddelanden om de avbryter musiken för ofta vilken kan leda till att informationen inte når ut. Jämför bara med musiktjänsten Spotify, nog är det många som väljer att helt stänga av musiken än tvingas få den avbruten av reklam. För delar som ska monteras kan det vara bra att anpassa konstruktionen så att känseln kan användas för att notera när något hamnat på rätt plats. Eventuellt kan detta kombineras med ett tydligt klickljud för att bättre säkerställa att delen monterats riktigt. För montering och demontering av små detaljer ska enligt Andersson tum-pekfingers -regeln användas (Andersson, 1993). Detta innebär att man skall komma åt att montera detaljen med dessa fingrar, i annat fall ska rum finnas för verktyg. När det kommer till om en människa orkar utföra ett arbetsmoment så är det inte bara dennes muskelkraft som spelar roll, utan det tas även hänsyn till hur väl grepp ytan är anpassad till handen, vilken hävstångsutväxling musklerna kan arbeta mot (arbetsställning) och hur frekvent arbetsmomentet är. En hög frekvens bör undvikas då detta kan leda till uttröttning och på sikt till utnötningsskador hos arbetaren. Detta kan motverkas genom bättre arbetsställning, men om det rör sig om större eller tyngre delar som måste lyftas bör dessa vara konstruerade så att ett lyftdon istället kan utföra jobbet. Närmar man sig gränsen för den fysiska förmågan minskar också precisionen. Denna kan dock i vissa sammanhang också minskas av för låg muskelbelastning eftersom återföringssignalerna till hjärnan kan bli för svaga eller otydliga. Som så ofta är lagom bäst. (Andersson, 1993, s. 141) Psykiska aspekter Som nämns i tidigare kapitel är det viktigt att arbetaren inte upplever psykiska påfrestningar och stress om belastningsskador vill undvikas. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning rekommenderades

det att arbetar fick uppleva sitt arbete fritt och obundet, men i en tillverkande process finns det givetvis begränsningar för hur fritt arbetet kan vara. Genom att ha denna vetskap i åtanke öppnar det dock upp för diskussion kring hur medarbetaren kan få påverka sitt arbete, och nog finns det alltid om än små förbättringar att införa. Bara genom att låta medarbetaren vara med och diskutera upplägget av sitt arbete kan det upplevas som att den enskilda individen faktiskt har mer kontroll över sin egen situation. Risken för stress minskar om man är herre över sin egen arbetssituation och arbetsuppgiften är sådan att man inte behöver vara rädd för att fel. (Andersson, 1993, s. 28) För att må bra psykiskt på arbetsplatsen är det även viktigt för majoriteten att trivas med sina kollegor och arbeta i en trivsam social miljö. Genom att anpassa arbetsplatsen så att arbete kan ske i interaktion med andra kan trivseln snabbt öka. Andersson skriver även om vikten av rätt och jämn arbetsbelastning. Han beskriver att i den mänskliga hjärnans bearbetningsfunktion finns en kalkylator vilken styr tilldelningen av energi för olika arbetsuppgifter. Denna kalkylator avdelar i bästa fall lagom mycket energi för att nödvändigt och meningsfullt tankearbete ska kunna utföras, men funktionen fungerar också som en säkring för att energi inte ska gå förlorad i meningslöst arbete (Andersson, 1993, s. 22). Där av är det viktigt att arbetaren upplever sitt arbete stimulerande. Vidare skriver Andersson att det tar tid för kalkylatorn att få fram mer energi när vi finner att vi gjort en felbedömning av hur mycket som behövs. Under denna tid ökar felfrekvensen vanligen mycket starkt och det rekommenderas därför att undvika alltför snabba växlingar i svårighetsgrad, åtminstone när krav ställs på att felfrekvensen måste hållas låg. Arbetsuppgifter som i perioder går på tomgång och sedan plötsligt kräver en mycket intensiv arbetsinsats av hjärnan är svåra att genomföra. (Andersson, 1993, s. 23) Praktikfall I boken A Guide to Human Factors and Ergonomics, (Helander 2006) beskriver författaren en fallstudie genomförd på företaget IBM i Austin, Texas, med syfte att undersöka vikten av ergonomi i en utvecklingsprocess. Företaget var specialiserat på att tillverkade kretskort för datorer men på management nivå klagades det på att de kretskort som klarade av företagets kvalitetskontroll ständigt låg 5-10% under det satta målet för godkända produkter. Genom att analyser företagets utvecklingsprocess kunde 14 möjliga ergonomiska förbättringar identifieras. Dessa förbättringar presenteras i figur 6 på nästa sida.

Figur 6: Ergonomiska förbättringar genomförda på IBM, Texas. För att genomföra de förbättringarna som presenteras ovan fick företaget avsätta $ 66,400 i rena materialkostnader, däröver tillkom omkring $120, 000 i form av arbetskostnader för implementeringen. När resultatet av de ergonomiska förbättringarna analyserats ställdes de mot företagets ekonomiska insats och resultatet överraskade företagsledningen mycket positivt. Förhållandet mellan förmån/kostnad beräknades nämligen till 40:1 och som man uttrycker det i boken innebar det att the payback time was about 1 week (Helander, 2006, s. 23). Bara genom att göra arbetet enklare att utföra för medarbetarna kunder i snitt 1,5 minuter sparas in vid varje operationsbyte i processen, vilket i sig sparar företaget $270,000 per år. I figur 7 presenteras de resultat som de ergonomiska förbättringarna gav. Figur 7: Resultat av de ergonomiska förbättringarna. Utöver förbättringar som presenteras ovan skedde de även en förbättring i fråga om bekvämlighet och arbetstillfredsställelse för medarbetarna. I sin slutsats argumenterar dock författaren för att andra aspekter än ergonomi kan ha spelat in och påverkat resultatet, exempelvis företagets förbättringar

av CFM (Continued Flow Manufacturing) i processen. Utifrån intervjuer med flertalet managers och ingenjörer konstaterar man dock att minst 50 % av förbättringarna kunde ställas i direkt relation till de ergonomiska förbättringarna (Helander, 2006, s.23). Enligt författaren visar även fallstudien att ergonomiska förbättringar inte kan göras utan nära kontakt med tillverkningsprocessen, vilket jag håller med om. Helander menar att det måste finnas en tydlig förståelse av tekniska alternativ för att förbättra produktivitet och hur ergonomi påverkas av val av tekniska system, process layout, utrustning och kommunikation mellan anställda (Helander, 2006, s.24). Ansvar Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljöfrågor, och där med den ergonomiska anpassningen, och ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för hur anpassningen ska genomföras. Arbetsgivaren ska även se till att tillräckliga resurser, befogenhet och kunskap finns hos den person som utför ett arbete och se till att eventuell utbildning finns vid behov. Det är även dennes ansvar att arbetsanpassning och rehabilitering finns på arbetsplatsen. Arbetstagarens skyldighet är att vara uppmärksam på de instruktioner som ges, följa rutiner, använda skyddsanordningar och i allmänhet vara försiktig för att undvika och förebygga ohälsa, olycksfall eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Arbetstagaren har även skyldighet att rapportera till arbetsgivaren om hon bedömer att en arbetsuppgift kan medför belastningar (Arbetsmiljöverket, 2012). Förutom de regelmässiga skyldigheter som nämns ovan bör ett mänskligt ansvar för sitt eget och sin medmänniskas välmående finnas. Vare sig det gäller människorna i utvecklingsprocessen eller de som är tänkt att integrera med produkt som utvecklas. Att känna ansvar för att ta hänsyn till ergonomiska aspekter i en produktutvecklingsprocess bör vara självklart. De kan, enligt tidigare kapitel, både främja ekonomin, processen, värdet hos produkten och välmåendet hos såväl medarbetare som hos den slutliga kunden. Genom att i fortsättningen fortsätta trenden att beakta de psykiska aspekterna inom ergonomi kan ge gott resultat på antalet belastningssjukdomar. Att ergonomi tycks växa ihop med semiotik när de rör sig om de psykiska aspekterna är inte konstigt, utan helt i sin rätt om produkten/arbetsplatsen ska ha ett behagligt och tydligt samspel med individen. När det kommer till själva produkten är det viktigt att fortsätta att jobba med modeller och prototyper i ett utvecklingsarbete. Trots att 3D-modelleringsprogrammen utvecklas och blir bättre, snabbare och mer verklighetstrogna så kan man fortfarande inte känna volymen genom en skärm. Tills det är möjligt bör det vara självklart att arbeta fysisk och i ett utbildningssyfte bör det uppmuntras. För att utvärdera hur väl en produkt, process eller arbetsplats uppfyller ergonomiska krav bör det analyseras precis som andra mätvärden görs i en produktutvecklingsprocess. Men om det finns ett bra verktyg för detta är oklart. Varför inte låta det ingå som en del i PIPS eller upprätta en ergonomisk variant av en FMEA för att bedöma arbetsplatsen?

Referenser Litteratur Andersson, Ulf-L (1993) Människovara: Funktionell ergonomi för konstruktörer. Studentlitteratur: Lund Helander, Martin (2006) A Guide to Human Factors and Ergonomics.Tyler & Framcis: Boca Raton Ulrich & Eppinger (2003)Produkt Design and Development. Mc Graw Hill: Singapore Österlin, Kenneth (2010) Design i fokus för produktutveckling. Liber AB: Malmö Internetkällor Arbetsmiljöverket, (2012) Ansvar http://www.av.se/teman/ergonomi/ansvar/ 2012-03-30 Arbetsmiljöverket (2007a) Arbetsmiljöstatistik statistik om belastningsergonomi. http://www.av.se/statistik/faktarapporter/temarapporter/statistik_om_belastningsergonomi_2007. aspx 2012-03-27 Arbetsmiljöverket (2007b) Belastningsergonomi. http://www.av.se/statistik/faktarapporter/arbetsskadefakta/2007_09_belastningsergonomi.aspx 2012-03-27 Arbetsmiljöverket (2005) Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete. http://www.av.se/statistik/faktarapporter/temarapporter/tunga_lyft.aspx 2012-03-27 Arbetsmiljöverket (2003) Ensidigt upprepat arbete. http://www.av.se/statistik/faktarapporter/temarapporter/ensidigt.aspx 2012-03-27 Ergonomin (2012) http://www.ergonomin.se/ 2012-04-05