Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 7 1 INLEDNING... 8 1.1 BAKGRUND... 8 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 8 1.3 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 9 1.4 HISTORIK... 10 2 FÖRORENINGSSITUATION OCH RISKER INNAN ÅTGÄRD... 11 2.1 UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH FÖRORENINGSSITUATIONEN... 11 2.2 RISKBEDÖMNING OCH SANERINGSBEHOV... 12 3 ÅTGÄRDSMÅL OCH VAL AV ÅTGÄRD... 13 3.1 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL... 13 3.2 VAL AV ÅTGÄRD... 13 3.3 SÖKT ALTERNATIV... 14 3.4 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 15 4 ANSVAR OCH FINANSIERING... 16 4.1 ANSVARSUTREDNING... 16 4.2 HUVUDMANNASKAP... 16 4.3 BIDRAGSANSÖKAN... 16 5 ORGANISATION OCH PLANERING AV SANERING... 17 5.1 ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE HÄNDELSER... 17 5.2 UPPHANDLINGAR... 18 5.2.1 Upphandling av projektledare... 18 5.2.2 Upphandling av mottagningsentreprenad... 18 5.2.3 Upphandling av saneringsentreprenör... 19 6 TILLSYN OCH ANMÄLAN... 20 7 GENOMFÖRANDE AV ENTREPRENAD... 20 7.1 FÖRBEREDANDE ARBETEN... 20 7.2 RIVNING AV BYGGNADER... 21 7.3 MARKSANERING KORTFATTAD GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 21 7.4 MÖTEN... 26 7.5 MILJÖKONTROLL... 26 7.6 KONTROLL AV MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL... 26 7.7 KONTROLL AV OMGIVNINGSPÅVERKAN... 27 7.8 HANTERING AV FÖRORENADE MASSOR... 27 7.8.1 Schaktvolymer... 27 7.8.2 Saneringsstrategi... 29 7.8.3 Transporter... 31 7.9 ÅTERSTÄLLANDE AV OMRÅDET... 31 7.9.1 Återanvända massor... 31 7.9.2 Tillförda massor... 31 7.10 SÄKERHET OCH ARBETSMILJÖ UNDER SANERINGEN... 31 7.11 AVVIKELSER... 32

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 8 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE... 33 8.1 KVARLÄMNADE FÖRORENINGAR... 33 8.2 OMGIVNINGSPÅVERKAN... 34 8.3 UPPFÖLJANDE GRUNDVATTENKONTROLL... 34 8.4 NYCKELTAL... 35 8.5 ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER... 35 8.6 SLUTSATSER... 35 9 KOMMUNIKATION OCH INFORMATIONSINSATSER... 36 9.1 INFORMATIONSINSATSER... 36 9.2 STUDIEBESÖK... 37 10 EKONOMI... 37 10.1 KOSTNADER FÖR SANERINGSPROJEKTET... 37 10.2 KOMMUNENS EGENINSATS... 39 10.3 PROJEKTERING... 40 10.4 PROJEKTLEDNING... 40 10.5 ÖVRIGT... 40 10.6 SANERINGSENTREPRENAD... 40 10.7 MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR... 40 10.8 MILJÖKONTROLL... 41 11 ERFARENHETSÅTERFÖRING... 41 12 ORDLISTA... 42

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Förteckning bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tidsplan Karta som visar kvarlämnade föroreningar Rapport kvarlämnade föroreningar (exl analysprotokoll) Grundvattenkontroll (exl analysprotokoll) Nyckeltal Miljö Nyckeltal Ekonomi Bilaga 7 Erfarenhetsåterföring, sammanställning från möte 120503

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Sammanfattning Måluppfyllelse Kristianstads kommun har under 2010-2012 förberett och låtit genomföra sanering av fastigheten Gasverket 1, där Kristianstads Gasverk varit i drift från 1902 till och med 1962. Föroreningarna på området utgjorde främst ett hot mot den skyddsvärda grundvattenresurs som ligger under Kristianstad, därför placerade Länsstyrelsen objektet i riskklass 1 enligt MIFO. Innan åtgärd bedömdes de ytliga föroreningarna, bl a cyanid, vara ett hot mot hälsa. Objektet bedömdes vara ett akut objekt i enlighet med nationella och regionala delmål för förorenad områden. Stora mängder fasta och flytande biprodukter från det gamla gasverket har sanerats och markföroreningar utgör nu inga hälso- och miljörisker och inte heller något hot mot det mycket skyddsvärda grundvattnet i området. Mer än 99 % av föroreningarna har avlägsnats och de begränsade mängder som kvarlämnats utgör inga risker vid den planerade framtida mindre känsliga markanvändningen. De övergripande åtgärdsmålen bedöms därmed ha uppnåtts. Påverkan på omgivningen under själva saneringsarbetet har också kunnat hållas på en låg nivå beroende på omfattande skyddsåtgärder och miljökontroll. Ekonomi För att genomföra saneringsprojektet har Kristianstads kommun sökt och beviljats bidrag för åtgärder om maximalt 75,6 Mkr dvs 90% av den beräknade totalkostnaden på 84 Mkr. De återstående 10% plus kostnader för rivning av rena byggnader har kommunen stått för. Trots att volymerna förorenat material har ökat kraftigt vilket även medförde längre genomförandetid så har den totala projektkostnaden blivit 4,7 Mkr lägre än kalkylerat. Detta beror dels på att mottagningskostnaderna för förorenade massor blev lägre sedan kalkylen gjordes, men även pga projektet har genomförts på ett kostnadseffektivt sätt från upphandling till avslut. Kostnaderna för projektledning och miljökontroll och de specifika åtgärdskostnaderna (kr/ton jord) är bland de lägsta för statligt finansierade projekt. Saneringsarbete Innan schaktarbetet påbörjades revs samtliga byggnader på området. Tegel och betong från rena byggnader har kunnat återanvändas för återfyllning. Schaktningen utfördes på ett sådant sätt att synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksamheten generellt har tagits bort. Detta innebär att i snitt har området grävts ur med ca 2-3 m. Totalt har ca 122 000 ton jordmassor grävts ur, varav 113 000 ton har fraktats iväg medan resten har kunnat återanvändas. Det svåraste momentet var saneringen av en underjordisk tjärcistern delvis fylld med flytande tjära och saneringen av naturlig jord som förorenats av flytande tjära och naftalen under och invid cisternen ned till ca 6 m under markytan. För att undvika luktstörningar i omgivningen genomfördes tömningen och saneringen av tjärcisternen i ett tält med rening av frånluften. Saneringen tog totalt ca 16 månader med start i februari 2011 och slutbesiktning i juni 2012. 7

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 2 Föroreningssituation och risker innan åtgärd 2.1 Utförda utredningar och föroreningssituationen Föroreningssituationen avseende mark, grundvatten och byggnader inom Kristianstad Gasverk har undersökts i flera omgångar sedan mitten av 1990-talet, se Tabell 1. Sammanlagt har över 100 punkter provtagits och 100tals prover har analyserats m a p metaller, cyanid, PAH och andra organiska ämnen. Tabell 1 Utredningar gällande Kristianstad Gasverk. Titel på undersökning Utförd av År Typ av undersökning Miljöteknisk markundersökning vid Kristianstad f d gasverket. Tyrens Infrastrukturkonsult AB 1996 Förstudie Fastigheten Gasverket 1. Miljöutredning etapp 2 Kristianstad gasverk. Historisk inventering och förslag till provtagningsplan Rapport (R-Miljö). Miljötekniska undersökningsresultat. Kristianstad, Gasverk 1 Miljöinventeringar av Maskinhuset, Ugnshuset och Mymalmsloftet. Tyrens Infrastrukturkonsult AB 1997 Utökad förstudie Hifab 2008 Huvudstudie PQ AB 2008 Huvudstudie Hifab 2008 Huvudstudie Riskbedömning och åtgärdsutredning Hifab 2008 Huvudstudie Sammanfattningsvis visade genomförda undersökningar följande: Hela gasverksområdet var utfyllt med 1 3 m sandiga och grusiga massor som ofta innehåller fasta biprodukter i form av ugnstegel, rivningsmassor, slagg, koks, aska samt gasreningsmassa. I dessa fasta biprodukter är halterna av PAH med medelhög och hög molekylvikt generellt höga eller mycket höga. I den svavelhaltiga gasreningsmassan är cyanidhalterna mycket höga och arsenikhalterna höga. Flytande tjära påträffades dels i stora mängder i och kring tjärcisternen under mark utanför Maskinhuset, dels i naturlig jord över grundvattenytan under Maskinhuset nära nämnda cistern. Strimmor av tjära påvisades i tre punkter kring Maskinhuset ca 5-6 m under markytan. Stelnad tjära observerades i fyllnadsmassor på några ställen. Halterna av PAH med låg, mellanhög och hög molekylvikt var mycket höga i flytande och stelnad tjära. Höga halter av lättflyktiga kolväten såsom BTEX och av vattenlösliga ämnen såsom ammonium, fenoler och kresoler fanns också i tjäran. Vid Maskinhuset var grundvattnet lokalt kraftigt förorenat av PAH med låg molekylvikt, ammonium samt av bensen, som frigjorts från den tjära som fanns i marken. Ammoniumkväve hade spridits mer än 80 m i ost-sydostlig riktning 11

medan kolvätena föreföll ha spridits mindre än 50 m. Utbredningen stämde hyfsat väl med den beräknade grundvattenströmningshastigheten. Inom övriga delar av gasverket syntes ingen eller ringa grundvattenpåverkan. Källardelen av Maskinhusets golv och väggar av tegel och betong var i mer eller mindre stor omfattning kontaminerade av tjära som troligen läckt ut från den gasreningsutrustning som tidigare fanns här. I flera fall hade kontamineringen täckts av ny betong eller puts. Även på Maskinhusets utsida syntes spår av den gamla verksamheten. Hela Myrmalmsloftets byggnadsmaterial (främst trä men även lite betong och tegel) var kontaminerad av cyanid p g a den historiska gasverksverksamheten. 2.2 Riskbedömning och saneringsbehov Den fördjupade riskbedömningen visade sammanfattningsvis följande: På grund av förekomsten av mycket giftiga flytande och fasta biprodukter med extremt höga halter av bl a PAH, bensen och cyanid i mark, byggnader och anläggningar bedömdes hälsoriskerna som stora, i synnerhet i framtiden, om inga åtgärder vidtogs. Lokalt låg biprodukter blottlagda i markytan och akuta hälsoeffekter kunde uppkomma vid oförsiktigt handlade. Omfattande åtgärder för att minska sannolikheten för mänsklig exponering var nödvändiga. Förekomsten av flytande tjära i och kring mycket gamla tjärfack under mark < 20 m från en befintlig djupborrad brunn var en stor risk för det primära mycket skyddsvärda grundvattnet i Kristianstad. Det bedömdes vara angeläget att avlägsna den flytande tjäran och täta brunnen. Skyddsvärdet för marklevande organismer var begränsat och området var inhägnat, vilket gör att miljöriskerna på platsen var av underordnad betydelse. I ett längre tidsperspektiv skulle dock skyddsvärdet öka och även högre stående djur skulle kunna komma att exponeras för skadliga haltnivåer. För att minska riskerna för miljön på platsen i framtiden behövde åtgärder vidtas. Den då pågående spridningen av flytande tjära i jordlagren gav upphov till ett förorenat grundvatten som långsamt spred sig mot ett låglänt område i sydost och vidare till Hammarsjön. Åtgärder behövde vidtas för att säkerställa att föroreningens utbredning inte skulle växa. Om nya brunnar skulle installeras inom plymen eller källområdet skulle betydande föroreningsspridning kunna ske ned till den primära grundvattenakvifären. 12

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 3 Åtgärdsmål och val av åtgärd 3.1 Övergripande åtgärdsmål Med utgångspunkt från föroreningssituationen, riskbedömningen och den planerade markanvändningen togs följande övergripande åtgärdsmål fram som underlag för val av åtgärdsalternativ: 1. Markföroreningar skall inte förorsaka hälsorisker för människor som vistas inom Gasverksområdet. 2. Dagens föroreningspåverkan på grundvatten inom och utanför området skall minska. 3. Grundvattnet i den primära grundvattenakvifären i glaukonitsandstenen skall inte påverkas. Målen har sedan brutits ner i mätbara mål i saneringsanmälan. 3.2 Val av åtgärd En riskvärdering gjordes där riskerna med föroreningarna på Gasverkstomten vägs mot kostnaderna för föreslagna åtgärder tillsammans med övriga aspekter. Sammanställningen av riskvärderingen gjordes av Huvudstudiens projektgrupp och förankrats tvärsektoriellt inom kommunen, där interna remisser utgått till Miljö- och hälsoskyddskontoret, C4 Teknik, Stadsbyggnadskontoret samt projektorganisationen för arenan. Inkomna synpunkter har sammanvägts i en riskvärderingsmatris där underlaget och slutsatserna förankrats hos kommunledningen. Information har också delgetts kommunstyrelsens arbetsutskott. I en riskvärderingsmatris beskrevs de konsekvenser olika åtgärdsförslag skulle få med avseende på följande faktorer: Riskreduktion Uppskattad kostnad/ Kostnadseffektivitet Begränsningar i markanvändning/grundvattenuttag Omgivningspåverkan under åtgärdsfas Genomförandetid Genomförbarhet Landskap/kultur/miljö Tillstånd/krav på uppföljning Långtidsverkan och beständighet Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym Nationella miljömål Av fem olika alternativ, från miniåtgärd (nr 1) till totalsanering (nr 5), valdes nr 4 som var sammantaget det bästa. Åtgärdsalternativ 1 till 3 innebar behov av framtida omfattande 13

restriktioner vilket riskerade att åtgärdsmålen inte skulle kunna nås. Den extra riskreduktion som alternativ 5 innebar bedömdes inte stå i relation till de extra kostnaderna. De eventuella kvarlämnade föroreningarna i form av tjärstrimmor på stort djup under markytan bedömdes inte kunna spridas vidare i egen fas eftersom källan avlägsnas och därmed den drivande kraften för spridning i egen fas. 3.3 Sökt alternativ Det sökta åtgärdsalternativet omfattade följande moment: Samtliga byggnader inklusive källar- och grundkonstruktioner saneras och rivs. Förorenade byggnadsmaterial körs till extern mottagningsanläggning medan rena tegel- och betongmassor återanvänds vid återställningen. Blå cyanidhaltig gasreningsmassa grävs bort och transporteras till extern behandlingsanläggning. Befintlig grundvattenbrunn tätas och gjuts igen. Tjärcisternen töms på sitt innehåll och rengörs. Förorenad betong och tegel rivs och körs till extern behandlingsanläggning. Sanering av all förorenad jord (silt, sand och lera) under tjärcisternen och Maskinhuset ner till moränen på ca 6 m djup. Alla urgrävda eller på annat sätt upptagna massor körs till extern behandling. All fyllnadsjord (2-3 m) inom hela gasverkstomten skiftas ut ner till naturliga jordlager. Efter sortering och klassning kan massor med halter under NV-MKM användas för återställning. Resterande del återställs med tillförda rena fyllnadsmassor. Vid saneringsarbetet vidtas omfattande skyddsåtgärder för att minimera omgivningspåverkan och arbetsmiljörisker. Totalt räknade man med att ca 80 000 ton massor som skulle hanteras varav knappt 25% (ca 18 500 ton) skulle kunna utsorteras och återanvändas. I Tabell 2 nedan redovisas en fördelning av de mängder som man beräknat skulle uppkomma vid saneringen. Tabell 2 Uppskattade avfallsmängder vid sanering av Kristianstad gasverk Avfallstyp Mängder Omhändertagande Rena rivningsmassor 2 500 ton Återanvändning inom området Kontaminerade rivningsmassor 700 ton Extern avfallsanläggning Schaktning, sortering och miljöklassning, varav 77 000 ton Fyllnadsmassor < MKM 16 000 ton Återanvändning inom området Fyllnadsmassor MKM-Farligt avfall 21 000 ton Extern avfallsanläggning Fyllnadsmassor Farligt avfall 28 000 ton Extern avfallsanläggning Jord med flytande tjära/extremhalter 10 000 ton Extern avfallsanläggning Gasreningsmassa 2 700 ton Extern avfallsanläggning 14

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 3.4 Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål anger, enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, vilka siffror på exempelvis reduktion av källans storlek, resthalter eller emissioner som ska uppnås. Efter komplettering av saneringsanmälan vid två tillfällen (se avsnitt 6 och 7.11) så gäller följande mätbara mål för saneringen av Kristianstad Gasverk. 1. Inga synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten får lämnas kvar inom Delområde B och C ovan nivån 3,5 m ö h. 2. Inga synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten får lämnas kvar inom Delområde A ovan nivån 1,5 m ö h. 3. Acceptabla resthalter i naturlig jord är PAH L 15 mg/kg TS, PAH M 20 mg/kg TS, PAH H 10 mg/kg TS och cyanid (total) 120 mg/kg TS. För tungmetallerna arsenik, bly, koppar, zink, kadmium, vanadin, nickel och kvicksilver gäller Naturvårdsverkets generella riktvärde alternativt lokala/regionala bakgrundshalter. Ingen schaktning sker dock under nivån -1,5 m (ca 4 m under markytan). 4. Fyllnadsmassor utan synligt innehåll av biprodukter med PAH16-halter understigande 10 mg/kg TS får återanvändas inom området. Även rivningsmassor från Ugnshuset och Maskinhuset utan synlig kontaminering från gasverksverksamheten får återanvändas. I övrigt skall halterna av tungmetaller och organiska ämnen understiga Naturvårdsverkets generella riktvärden vid mindre känslig markanvändning. All återanvändning skall ske närmast naturlig jord inom Delområde A. 5. Föroreningshalterna i tillförda massor får inte överskrida halter som motsvarar nivåer för mindre än ringa risk enligt tabell 4, kap. 9 i Naturvårdsverkets handbok för återanvändning av avfall i anläggningsarbeten (Handbok 2010:1). Tillförda massor får inte heller innehålla fast avfall såtillvida det inte handlar om inert tegel och betong från icke förorenade byggnader. 6. Halterna av bensen och naftalen i grundvattnet inom gasverkstomten skall inte öka relativt nuläget (år 2008-2010). De mätbara målen ovan i kursiv text är mål som är ändrade eller som lagts till de ursprungliga målen. Kontrollmetoder och säkerhet för genomförandet utarbetades under förberedelsefasen och blev sedan förutsättningar i förfrågningsunderlaget vid upphandling av saneringsentreprenör. Den kvarlämnade förorenad jordens utbredning horisontellt och vertikalt samt dess föroreningshalter har dokumenterats genom provtagning med borrbandvagn. Grundvattenrör har installerats vid varje plats där förorenat jord kvarlämnats. Se Bilaga 3. 15

4 Ansvar och finansiering 4.1 Ansvarsutredning Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en ansvarsutredning för Kristianstad Gasverk. I ansvarsutredningen framgå det att Länsstyrelsen ansåg att området var så förorenat att det kunde medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Området omfattades därmed av 10 kap miljöbalken. Eftersom verksamheten avslutades före den 30 juni 1969 då miljöskyddslagen trädde i kraft har Kristianstads kommun som var verksamhetsutövare för gasverket inget ansvar för efterbehandling av fastigheten. Fastighetsägaren Kristianstad kommun förvärvade fastigheten före den 1 januari 1999. Reglerna i 10 kap Miljöbalken om fastighetsägares ansvar för sanering var inte tillämpliga eftersom det av övergångsbestämmelserna till miljöbalken framgår att bestämmelserna om fastighetsägares ansvar inte skall tillämpas på förvärv som skett före miljöbalkens ikraftträdande, dvs före den 1 januari 1999. 4.2 Huvudmannaskap Kristianstad kommun har låtit Mark och exploateringsenheten, som tillhör avdelning Strategi och Utveckling på Kommunledningskontoret, ansvara för saneringen. I detta ansvar ingick att ta fram bidragsansökan, se till att saneringen genomfördes inom utsatt tid samt hålla i den ekonomiska uppföljningen av saneringskostnaderna. 4.3 Bidragsansökan Kristianstad kommun utarbetade i samråd med Länsstyrelsen en bidragsansökan. Under arbetet har underhandskontakter varit mycket goda och öppna mellan Kristianstad kommun, konsult, Länsstyrelsen, den bidragsgivande myndigheten Naturvårdsverket samt dess stöd hos Sveriges geologiska undersökning (SGU). Genom samarbetet med SGU var Naturvårsverket väl insatta i projektet när ansökan kom in vilket troligen bidrog till en snabb hantering av bidragsansökan. Kostnaden för saneringen bedömdes till 84 Mkr plus 1 Mkr för rivning av rena byggnader. Kristianstads kommun sökte ett 90% stöd och skulle själva stå för 10% av kostnaderna plus rivning av rena byggnader. Länsstyrelsen ansökte hos Naturvårdsverket om rambidrag den 22:e oktober 2009 och Naturvårdsverket fattade beslut om att Kristianstads Gasverk skulle ingå i Skåne Läns bidragsram för åtgärder den 10:e december 2009. 16

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 5 Organisation och planering av sanering 5.1 Organisation och övergripande händelser Huvudstudien, som Hifab slutförde 2008, låg till grund för bidragsansökan som skickades in till Naturvårdsverket oktober 2009. Bidragsbeslut från Länsstyrelsen erhölls i februari 2010. Parallellt handlades projektledare för projektering och genomförande upp. Kontrakt skrevs med Sweco Environment AB i mars 2010. Projekteringen av saneringen påbörjades direkt efter att projektledaren tillsatts. Arbetet utfördes av arbetsgruppen. Nedan, Figur 4, beskrivs organisationen för saneringsprojektet. Tidsplan för hela projektet återfinns i Bilaga 1. Ledningsgrupp Ekonomidirektör, Kristianstads kommun Kommundirektör, Kristianstads kommun Mark & exploateringschef, Kristianstads kommun (Ombud) Huvudfinansiär Naturvårdsverket, genom Länsstyrelsen i Skåne Län Projektgrupp Mark & exploateringschef, KLK, Kristianstads kommun Susanne Weidemanis, Projektledare, KLK, Kristianstads kn Inge Ivarsson, Kontrollant, KA-rivning, C4 Teknik, Kristianstads kn Anders Bank, Beställarstöd Structor Miljö Göteborg AB David Möller, Projektledare, SWECO Management Hans Kronberg, Projekteringsledare, SWECO Environment Mats Andersson och Johan Wigh, Länsstyrelsen i Skåne Län Tillsynsmyndighet Miljö och Hälsoskyddskontoret, Kristianstads kn Anna Bryllert / Martin Jönsson Arbetsgrupp Susanne Weidemanis, Projektledare, Kristianstads kn Inge Ivarsson, Kontrollant, KA-rivning, C4 Teknik, Kristianstads kn Anders Bank, Beställarstöd Structor Miljö Göteborg AB David Möller, Projektledare, SWECO Management Hans Kronberg, Projekteringsledare, SWECO Environment Stödfunktion Hans Gunnar Bjäreborn, Upphandlare C4 teknik, Kristianstads kn Saneringsentreprenör Svevia Sverige AB Platschef: Johnny Palmberg Ombud: Marie Eriksson Mottagningsentreprenör RGS90 Sverige AB Ombud: Håkan Walfridsson Figur 4. Organisationsschema 17

Under projekteringen togs beslutet att genomföra saneringen som en delad entreprenad, dvs med en saneringsentreprenör med egen miljökontroll och en mottagningsentreprenör som skulle ta hand om de förorenade massorna. Det var två saker som var avgörande i beslutet att dela upp entreprenaden; 1. Vetskapen om att mottagningskostnaderna sannolikt skulle bli betydligt lägre än vad som utgåtts ifrån i bidragsansökan samtidigt som skillnaderna av mottagningskostnaderna mellan hög- och lågförorenade massor troligen skulle vara små. Projektet skulle gynnas ekonomiskt om mottagningskostnaderna konkurrensutsattes utan påverkan av saneringskostnader. Dessutom undviks entreprenörspåslaget (10 20 %). 2. Ett smidigt genomförande utan stor kontrollorganisation. Genom att dela entreprenaden kan saneringsentreprenören själva hålla i de dagliga provtagningarna och ha full kontroll på arbetet, beställaren gör stickkontroller. Har samma entreprenör både hand om saneringen och mottagning krävs en betydligt mer omfattande kontroll av beställaren så att inte entreprenören tjänar på felaktig klassning. Först handlades mottagningsentreprenören upp och kontrakt kunde skrivas med RGS90 AB i oktober 2010. Upphandling av saneringsentreprenör blev klar vid årsskiftet och kontrakt skrevs med Svevia AB i januari 2011. 5.2 Upphandlingar 5.2.1 Upphandling av projektledare Inför genomförandet så gjordes en upphandling enligt LOU av projektledare. Kristianstads kommun tog fram förfrågningsunderlag tillsammans med Länsstyrelsen och Statens geotekniska institut (SGI). Målet var att hitta en person med både erfarenhet av liknande saneringsprojekt, men även vara en duktig projektledare. I den utvärderingsmodellen som användes prövas anbudsgivarna mot fyra kriterier. Kriterierna och deras viktning var: genomförandebeskrivning 50% timpris 20% erfarenhet (referensuppdrag) 24% omdöme (referens) 6% Det kom totalt in sju anbud. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet hade Sweco Environment AB i Stockholm som fick uppdraget. Den upphandlade projektledaren slutade sin anställning kort därpå varför våren 2010 präglades av sökande efter en ersättare inom Sweco med motsvarade kompetens som ställts i förfrågningsunderlaget. Först i juni 2010 kunde en ny projektledare från Sweco tillsättas. 5.2.2 Upphandling av mottagningsentreprenad Projektgruppen beslutade att den upphandlade mottagningsentreprenör skulle ta emot alla de åtta avfallsklasser som de förorenade massorna var uppdelade i. Ett förfrågningsunderlag arbetades fram med grundläggande krav att anbudsgivaren kunde uppvisa tillstånd för att deponera/behandla de åtta avfallsklasserna och ta emot de angivna volymerna. Dessutom skulle anbudsgivaren garantera att mottagningsanläggningen/platsen hade kapacitet att ta emot minst 2 000 ton massor per dag från 18

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Kristianstad gasverk. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skulle antas efter en utvärdering med hjälp av en beräkningsmodell som tog hänsyn till mottagningsavgift samt både avstånd till och körtid på mottagningsplatsen/anläggningen Förfrågningsunderlaget utgick från ABT 06. Under koden AFD.61 (Ersättning) skrevs det in att lämnade à-priser gäller även när ökning eller minskning av sådant kontraktsarbete som priset avser överskrider 25 % eller 0,5 % av kontraktssumman. Förfrågningsunderlaget skickades ut den 1:a juli 2010 för upphandling av totalentreprenad för mottagning av förorenade massor och rivningsmaterial. Två anbud kom in, ett från RGS90 Sverige AB och ett från SAKAB AB. RGS90 AB tilldelades entreprenaden den 15:e september och kontrakt skrevs den 25:e oktober 201. 5.2.3 Upphandling av saneringsentreprenör Ett klassiskt förfrågningsunderlag användes med AB04 som underlag med en teknisk beskrivning som ansluter till AMA Anläggning 07. Under AFC.61 (Ersättning) skrevs det in att lämnade a -priser, för kod CBB.79 och kod BDD, med underliggande koder i mängdförteckningen, gäller även när ökning eller minskning av sådant kontraktsarbete som priset avser överskrider 25 % eller 0,5 % av kontraktssumman. Projektgruppen var enig om att saneringsentreprenören skulle ha stor erfarenhet och hög kompetens av tidigare saneringar. Dessa krav sattes som så kallade skall-krav, dvs grundläggande krav för att gå vidare till utvärdering. Följande skall-krav ställdes: Utfört minst 1 st saneringsobjekt med en entreprenadsumma avseende sanering på minst 15 miljoner kronor. I entreprenadsumman skall inte mottagnings- eller behandlingskostnader för förorenade massor ingå. Offererad platsledning skall ha erfarenhet av likvärdiga projekt. Med likvärdiga projekt avses projekt där anbudsgivares angivna platsledning haft arbetsledande ställning och som omfattat grävsanering av markområden förorenade av fasta eller flytande biprodukter från gasverksverksamhet eller sanering av markområden förorenade av kreosot. Grävsanering av mark förorenad av PAH eller tungmetaller räknas inte som likvärdiga projekt. Anbudsgivare skall ha erfarenhet av sanering av jordmassor med flytande tjära eller kreosot. Utvärderingen gjordes med en utvärderingsmodell som tog hänsyn till både anbudssumman och kostnader för simulerade ÄTA-arbeten. Anbudssumman räknades ut som summan i anbudet bifogad mängdförteckning där mängderna var angivna och anbudsgivaren fyllde i kostnaderna. De simulerade ÄTA-arbetena räknades ut med hjälp av den prislista för ÄTA-arbeten som fyllts i av anbudsgivaren. Förfrågningsunderlag för en utförandeentreprenad skickade ut den 22:a oktober 2010. Av de sex anbud som kom in hade Svevia AB det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Svevia tilldelades entreprenaden den 4:e januari 2011 och kontrakt tecknades den 24:e januari 2011. 19

6 Tillsyn och anmälan I enlighet med 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd lämnade kommunledningskontoret in en anmälan om sanering av Kristianstad gasverk 2010-11-08 till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Ett föreläggande om att vidta åtgärder och skyddsåtgärder i enlighet med anmälan utfärdades av miljö- och hälsoskyddskontoret 2011-02-01. Miljö- och hälsoskyddskontoret medverkade i de flesta mötena som hölls under förberedelsefasen (projekteringsmöten och informationsmöten) och även under saneringsfasens byggmöten, vilket inneburit att man erhållit kontinuerlig kunskap om hur saneringsarbetet framskridit. Det har därigenom varit möjligt att komplettera anmälan och få snabba beslut vilket underlättat saneringsarbetet. De åtgärdsmål avseende maximala schaktnivåer som angavs i den ursprungliga anmälan har bl a justerats något efterhand som ny kunskap om föroreningssituationen erhållits under saneringsarbetets gång. Två kompletterande anmälningar har lämnats in under projektets gång dels i september 2011, dels i mars 2012. Kompletteringen i september avsåg maximal schaktnivå inom södra delen av Gasverkstomten (delområde A) medan kompletteringen i mars 2012 avsåg saneringens omfattning under och invid den f d tjärcisternen. 7 Genomförande av entreprenad 7.1 Förberedande arbeten Innan marksaneringen inledde iordningställdes en hårdgjord yta för tillfällig lagring och utlastning av förorenade massor i nordöstra delen av saneringsområdet. Ytan var genomsläpplig för att hindra uppkomsten av förorenat dagvatten. I övrigt förbättrades befintlig inhägnad och lösa inventarier avlägsnades från området. Figur 5. I nordöstra delen av området iordningsställdes utlastningsytan På det f d gasverksområdet fanns också en grundvattenbrunn som förseglades innan marksaneringen påbörjades. Brunnen fylldes med bentonit. 20

Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 7.2 Rivning av byggnader Samtliga befintliga byggnader på fastigheten revs mellan februari och maj 2011: Ugnshus (byggnaden där stenkol förgasades mellan 1903-1940-talet) Maskinhus (byggnaden där rågasen renades och tjära upparbetades) Myrmalmsloft (byggnaden där gasreningsmassan regenererades) Övriga skjul och förråd Tegel och betong i källardelen av Maskinhuset och alla byggnadsmaterial i Myrmalmsloftet var förorenade och sorterades ut för extern omhändertagande. Utöver att man påträffade lösull på en vind gick saneringen och rivningen av byggnaderna som planerat. Tegel och betong (ca 1 800 ton) från delar av Maskinhuset och hela Ugnshuset kunde återanvändas vid återställningen. Rivningen kunde genomföras utan klagomål från omgivande verksamhetsutövare. Figur 6. Rivning av Maskinhuset och Myrmalmsloftet samt upplag med rent tegel 7.3 Marksanering kortfattad genomförandebeskrivning Redan i huvudstudieskedet delades objektet in i tre delområden (delområde A, B och C se nedan) utifrån historiska verksamheter, föroreningssituation samt planerad 21