Bilaga 1. Plankarta Södra Strömgatan 6

Transkript

1 Slutrapport - Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Bilaga 1 Bilaga 1 Plankarta Södra Strömgatan 6

2

3 Slutrapport - Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Bilaga 2 Bilaga 2 Saneringsbeskrivning

4 Miljö Göteborg AB Sanering av Kv Ljuset, Alingsås f d gasverk Beskrivning av saneringsarbetets genomförande För Alingsås kommun Uppdrag: Upprättad: Structor Miljö Göteborg AB Org nr Kungsgatan Göteborg Sid. 1(15)

5 Alingsås Gasverk Sid 2 (15) Saneringsbeskrivning Innehållsförteckning 1 ALLMÄNT DELOMRÅDE A (F D GASKLOCKA) ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING DELOMRÅDE B ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING DELOMRÅDE C ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING DELOMRÅDE D ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING DELOMRÅDE E ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING DELOMRÅDE F ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING DELOMRÅDE G ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING DELOMRÅDE H ALLMÄNT BESKRIVNING AV SANERING Bilaga 1 Avfall som uppkommer vid sanering av Alingsås gasverk. Structor Miljö Göteborg AB

6 Alingsås Gasverk Sid 3 (15) Saneringsbeskrivning ALLMÄNT Structor Miljö Göteborg AB har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur saneringen av Kv Ljuset Alingsås gasverk skall genomföras. Förslaget skall utgöra bilaga till ett förfrågningsunderlag för marksanering. Uppdraget baseras på flera miljötekniska undersökningar inom objektet samt våra erfarenheter av att sanera mark med liknande föroreningsförhållanden invid vattendrag. Saneringen kommer bli utmanande eftersom objektet ligger invid Lillån och bostäder. Vidare är tomten liten och föroreningsförhållandena varierar kraftigt inom objektet. Det är fasta (slagg, koks, tegel m m) och flytande biprodukter (tjäror) från gasverkstiden som förorenat marken inom området. Saneringen går ut på att avlägsna dessa på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt utan att betydande olägenheter uppstår i omgivningen. De planerade åtgärderna innebär i stort att alla förorenade massor med föroreningshalter över acceptabla resthalter eller som innehåller biprodukter från gasverkverksamheten och som återfinns över nivån över +58 m inom saneringsområdet schaktas ur och transporteras till godkänd extern mottagningsanläggning för slutligt omhändertagande. Saneringsområdet är indelat i 8 delområden (A-H) utifrån förväntad föroreningsgrad och lokalisering i förhållande till Lillån. Nivån +58 m motsvarar i princip nivån för Lillåns botten och ligger ca 1 m under normal grundvattennivå och minst 3 m under blivande marknivå. Schaktdjupet varierar dock för de olika delområdena beroende på föroreningsförhållandena, se nedan. Massorna måste schaktas ur skiktvis och sorteras i nedanstående fem klasser: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Återanvändningsbara massor. D v s rivningsmassor och jordmassor med ringa föroreningsgrad som skall transporteras och omhändertas vid Mariedals återställningsområde i Alingsås. Betong skall klippas ned så att storleken understiger 500 mm. Förorenade fyllnadsmassor med fasta biprodukter, betong, tegel, skrot m m som skall transporteras och omhändertas av Ragnsells vid Häljestorp avfallsanläggning i Vänersborgs kommun. Betong skall klippas ned så att storleken understiger 500 mm. Tjärkontaminerad jord. Naturlig jord (sand och silt) som är svagt förorenad av tjära. Denna jord förväntas enbart finnas inom delområde E och F och normalt under grundvattenytan, d v s under nivån +59. Tjärkontaminerad jord skall transporteras och omhändertas av RGS 90 vid Sobackens avfallsanläggning i Borås kommun. Kraftigt tjärkontaminerad jord. Naturlig jord (sand och silt) där fri fas tjära finns i jordens porsystem. Denna jord förväntas enbart finnas inom delområde E och F och normalt över grundvattenytan, d v s över nivån +59. Kraftigt tjärförorenad jord skall transporteras som farligt avfall i täta containrar och omhändertas av Ragnsells vid Häljestorp avfallsanläggning i Vänersborgs kommun. Tjärasfalt. Alla slitlager inom saneringsområdet skall transporteras och omhändertas av RGS 90 vid Sobackens avfallsanläggning i Borås kommun. I bilaga 1 finns ytterligare beskrivning av ovanstående massor. Efter att bedömd ren botten (naturlig jord utan synlig förorening) eller maximalt schaktdjup (nivån +58 m) nåtts skall provtagning ske enligt miljökontrollprogrammet (Handling 13.3) för att verifiera renheten eller dokumentera vad som lämnas kvar. De massor som Structor Miljö Göteborg AB

7 Alingsås Gasverk Sid 4 (15) Saneringsbeskrivning uppkommer vid ev. ytterligare sanering av schaktbotten eller schaktvägg skall normalt omhändertas som Klass 1 massor om resthalterna överstiger de acceptabla resthalterna. Innan återfyllning sker skall en materialavskiljande duk (geotextil) anbringas schaktbotten och vägg så att man i framtiden enkelt kan skilja kvarlämnade massor från tillförda massor. Under saneringsarbetet måste omfattande skyddsåtgärder vidtas för att minimera olägenheter för de närboende. De skyddsåtgärder som redovisas i Miljökontrollprogrammet (Handling 13.3) handlar främst om att 1. Minimera emission av luktande ämnen genom att den öppna ytan med fasta eller flytande biprodukter maximalt får vara 200 m 2 under arbetstid. Efter arbetstid får inga flytande biprodukter lämnas blottlagda. Entreprenören måste också, om olägenheterna i det närliggande bostadsområdet blir stora, vara beredd att med kort varsel sätta upp ett tält med luftbehandling över schakt om beställare kräver det. 2. Minimera spridning av föroreningar till Lillån. Dels måste grundvattenytan sänkas vid schakt, dels måste åtgärder vidtas i ån och i strandkanten vid sanering invid ån. Här måste flera åtgärder kunna vidtas beroende på var man schaktar se respektive saneringsbeskrivning nedan. Allt länshållningsvatten måste också behandlas i en lokal reningsanläggning till låga föroreningsnivåer innan det släpps ut till Lillån. Riktvärden för utsläpp framgår i anmälan (Handling 13.1). Vid schakt nära Lillån får inte schaktfronten mot Lillån överstiga 10 m inom delområde F och 15 m inom övriga delområden (A, G och H). 3. Minimera dammning vid torra väderförhållanden genom vattning och vid behov saltning. 4. Minimera spridning av smuts till omgivande gatusystem. Lastbilar och arbetsmaskiner som lämnar saneringsområdet måste kontrolleras m a p förorenad jord på hjul och underreden. Vid behov skall fordonen spolas rena. Spolvattnet skall samlas upp och behandlas som länshållningsvatten. 5. Minimera spridningen av föroreningar från masshanteringen inom området genom att täta befintliga dagvattenledningar innan saneringsarbetet inleds, undvika mellanlager av förorenade massor så långt möjligt och förvara och transporteras kraftigt förorenade massor (klass 4) och luktande eller våta massor (klass 3) i täta containrar. Saneringen bör inledas med att Delområde E, där undermarksinstallationer med flytande tjära finns, saneras. Därefter kan delområdena saneras i valfri ordning under beaktande av Lillåns vattenföring. Structor Miljö Göteborg AB

8 Alingsås Gasverk Sid 5 (15) Saneringsbeskrivning DELOMRÅDE A (F d gasklocka) 2.1 Allmänt Delområdet area är ca 420 m 2. Delområdet markyta består delvis av gräs med mulljord, delvis av asfalt med ett bärlager. Därunder finns 2 3 m fyllnadsmassor med fasta biprodukter (tegel, slagg mm) inklusive ett teglat f d fundament till en gasklocka. Under fyllnadsmassorna på nivån +57, finns naturlig jord som förväntas vara ren. Delområdet avskiljs från Lillån med en stenmur. Botten på Lillån ligger på ca +58. Saneringsarbetet bedöms vara tämligen komplicerat och kommer därför ske under överinseende av beställarrepresentant. Nedan i figur 1 visas foton från området vid provtagningar. Figur 1 Delområde A. Delområdet ligger nära en gångbro (Gasverksbron) som måste stängas av under delar av saneringen. Eftersom den används av skolbarn skall saneringen närmast bron ske v44, v51 eller v eller v7 eller v Det finns extremt mycket elkablar inom delområdet. 2.2 Beskrivning av sanering 1. Lillåns vattennivå hålls så lågt som möjligt genom dämning uppströms. Detta sköts av beställare. 2. Grundvattenytan sänks av till ca +57 genom wellpoint. Uppumpat vatten leds till lokalt reningsverk. 3. Befintliga träd inkl. stubbar tas bort. Jord skakas av inom delområdet. Övriga ovanmarksinstallationer tas bort. Structor Miljö Göteborg AB

9 Alingsås Gasverk Sid 6 (15) Saneringsbeskrivning Asfalten tas bort och omhändertas externt som Klass 5 massor. 5. Mulljord och bärlager schaktas ur försiktigt skiktvis och omhändertas som Klass 1 massor. 6. Resterande fyllnadsmassor schaktas ur etappvis under överinseende av beställarrepresentant med successiv återfyllning ned till naturlig jord (sand och/eller silt), dock max ned till + 57,5 m. Fyllnadsmassorna omhändertas som Klass 2 massor. 7. Max öppen schaktfront mot Lillån får vara 15 m. 8. Fyllnadsmassor schaktas ur så nära befintlig stenmur som möjligt, se illustration i figur 2. Den översta metern skall dock schaktas ur närmast muren. Vid behov sätts plåtar eller vattenfyllda tuber utanför muren för att hindra å-vatten att tränga in i schakten. Även länspumpning i gropar försedda med grusfilter vid pumpintag kan användas. 9. Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt miljökontrollprogrammet. Om förväntat ren schaktbotten ligger ovan +58 måste man invänta analysresultat och kontrollera att resthalterna understiger gällande riktvärden enligt miljökontrollprogrammet (se Handling 13.3) innan återfyllning sker. 10. Innan återfyllning sker anläggs en geotextil så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 11. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning, marksanering (Handling 10.1). Figur 2 Illustration av saneringen av delområde A. 3 Delområde B 3.1 Allmänt Delområdet area är m 2. Delområdet markyta består främst av asfalt och byggnader med mindre delar gräs. Därunder finns i regel 0,1 0,3 m bärlager med inslag av fasta biprodukter (koks, tegel, slagg mm). Närmast garagebyggnaden är fyllnadsmassorna mäktigare och det finns där även gamla betongkonstruktioner. Vidare finns det en lokal olje- Structor Miljö Göteborg AB

10 Alingsås Gasverk Sid 7 (15) Saneringsbeskrivning skada invid en f d oljeavskiljare norr om garaget. Under fyllnadsmassorna finns naturlig jord som förväntas vara ren. I figur 3 visas foton från delområde B. Figur 3 Foton från delområde B. 3.2 Beskrivning av sanering 1. Asfalten tas bort och omhändertas externt som Klass 5 massor. 2. Mulljord, bärlager, fyllnadsmassor och betongkonstruktioner schaktas ur ned till naturlig jord och omhändertas som Klass 1 massor. 3. Lokalt oljeskadad jord norr om garaget schaktas ur under ledning av beställarrepresentant. Jorden omhändertas som klass 4 massor. Lokalisering av oljeskadan redovisas i ritning Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt miljökontrollprogrammet (handling 13.3) 5. Efter att man visat att föroreningshalterna schaktväggar och botten understiger gällande riktvärden (se miljökontrollprogrammet handling 13.3) skall en geotextil installeras så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 6. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning, marksanering (Handling 10.1). Structor Miljö Göteborg AB

11 Alingsås Gasverk Sid 8 (15) Saneringsbeskrivning Delområde C 4.1 Allmänt Delområdet area är ca 110 m 2. Delområdet markyta består av 0,1 0,3 m fasta biprodukter (koks, tegel, slagg mm). Vidare finns det en lokal ytlig förorening av en grön biprodukt. Under fyllnadsmassorna finns naturlig jord (ljus sand och/eller silt) som förväntas vara ren. I figur 4 finns foton av delområdet. Figur 4 Delområde C. Till höger syns den gröna restprodukt som skall saneras separat. 4.2 Beskrivning av sanering 1. Grön fast biprodukt skrapas bort och omhändertas som farligt avfall separat under överinseende av beställarrepresentant. 2. Missfärgade fyllnadsmassor schaktas ur ned till naturlig jord och omhändertas som Klass 2 massor. 3. Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt miljökontrollprogrammet (handling 13.3). 7. Efter att man visat att föroreningshalterna schaktväggar och botten understiger gällande riktvärden (se miljökontrollprogrammet, handling 13.3) anbringas en geotextil installeras så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 8. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning, marksanering (Handling 10.1). 5 Delområde D 5.1 Allmänt Delområdet area är ca 420 m 2. Delområdet markyta består främst av asfalt. Därunder finns i regel 0,1 0,5 m bärlager utan synliga fasta biprodukter. Under bärlagren finns ca 0,5 1,5 m missfärgade fyllnadsmassor med fasta biprodukter. Under fyllnadsmassorna på nivån finns naturlig jord (ljus sand och silt) som förväntas vara ren. I figur 5 finns foton från delområdet. Structor Miljö Göteborg AB

12 Alingsås Gasverk Sid 9 (15) Saneringsbeskrivning Figur 5 Delområde D. 5.2 Beskrivning av sanering 1. Asfalten tas bort och omhändertas externt som Klass 5 massor. 2. Bärlager utan synliga fasta biprodukter schaktas ur försiktigt skiktvis och omhändertas som Klass 1 massor. 3. Övriga fyllnadsmassor som innehåller fasta biprodukter (tegel, slagg, koks, m m) schaktas ur ned till naturlig jord och omhändertas som Klass 2 massor. 4. Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt miljökontrollprogrammet (Handling 13.3). 9. Efter att man visat att föroreningshalterna schaktväggar och botten understiger gällande riktvärden (se miljökontrollprogrammet, Handling 13.3) anbringas en geotextil så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 10. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning, marksanering (Handling 10.1). 6 Delområde E 6.1 Allmänt Delområde E är det mest komplicerade delområdet att sanera och saneringen måste göras under överinseende av beställarrepresentant Delområdet area är ca m 2. Delområdet markyta består främst av asfalt och byggnader. Under golvet på det f d apparathuset finns tjärbrunnar av betong som troligen är fyllda med sand och tjära. Väster om apparathuset finns troligen en tjärbehållare av betong vars ursprungliga tak är bortbilat men nederdelen och väggarna är troligen intakta. Behållaren är sandfylld. I nedre delen är sanden blandad med tjära. I figur 6 visas foton från delområdet och förmodad lokalisering av tjärbehållare och tjärbrunnar samt av en högtrycksbehållare där en lättflyktig tjära hittats i marken. Structor Miljö Göteborg AB

13 Alingsås Gasverk Sid 10 (15) Saneringsbeskrivning Figur 6 Ungefärliga lägen av tjärbehållare och tjärbrunnar invid och under det f d apparathuset. Överst till höger visas läget av en högtrycksbehållare för gas där mycket höga halter av en lättflyktig tjära påvisats i marken. Fyllnaden väster om apparathuset är ca 3-4 m mäktig och lokalt kraftigt förorenad kring tjärbehållaren, se även ritning 004. Under, norr och öster om apparathuset är fyllnaden inte lika mäktig, 0,5 1,5 m och där innehåller den mer fasta biprodukter. Under fyllnadsmassorna finns naturlig jord som ställvis förorenats av flytande tjära som troligen läckt ut från brunnar/behållare. Norr om byggnaden består markytan av asfalt som underlagras av 0,3 1 m bärlager med inslag av fasta biprodukter (koks m m). Under fyllnadsmassorna finns naturlig jord som ställvis förorenats av en flytande starkt luktande biprodukt, en lättare tjära som troligen avskiljts i en högtrycksbehållare som tidigare stod här. Delområdet är komplext varför saneringen kommer genomföras under överinseende av beställarrepresentant. 6.2 Beskrivning av sanering 1. Övre delen (ned till mellanbjälklaget) av f d apparathuset och garaget rivs. Tegel och betong omhändertas som klass 1 massor. 2. Asfalten tas bort och omhändertas externt som Klass 5 massor. Structor Miljö Göteborg AB

14 Alingsås Gasverk Sid 11 (15) Saneringsbeskrivning Fyllningen och tjärbehållaren väster om apparathuset schaktas ur skiktvis försiktigt ned naturlig jord. Massorna sorteras under överinseende av beställarrepresentant i Klass 2 (fyllnadsmassor med fasta biprodukter) respektive Klass 4 (kraftigt tjärförorenad jord). Den kraftigt tjärförorenade jorden läggs direkt i tät container. Befintlig tjärbehållare tas upp, rengörs torrt och klipps ned i <500 mm bitar som omhändertas som Klass 2 massor. 4. Resten av byggnaderna rivs ned till bottenplatta. 5. Betongplattan ovan f d tjärbrunnar bilas upp. Betonggolvet är rent och omhändertas som Klass 1 massor. 6. Sand och tjära i f d tjärbrunnar schaktas eller sugs ur och omhändertas som Klass 4 massor (direkt i tät container). 7. Tjärkontaminerad betong rengörs mekaniskt och klipps ned till <500 mm och omhändertas som Klass 2 massor. 8. Resten av betonggolvet tas bort och hanteras som Klass 1 massor. 9. Bärlager utan synliga fasta biprodukter schaktas ur skiktvis och omhändertas som Klass 1 massor. 10. Övriga fyllnadsmassor som innehåller fasta biprodukter (tegel, slagg, koks, m m) schaktas ur skiktvis ned till naturlig jord och omhändertas som Klass 2 massor. 11. Grundvattenytan hållas ned till nivån +57,5 m genom well-point. 12. Naturlig jord som är förorenad av flytande biprodukter schaktas ur och sorteras i klass 3 och klass 4 massor ned till förmodat ren schaktbotten, dock max ned till +58 m under överinseende av beställarrepresentant. Alla förorenade massor läggs i täta containrar. Maximalt öppen schakt med flytande biprodukt får vara 200 m Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt Miljökontrollprogrammet (Handling 13.3). 11. Efter att man visat att föroreningshalterna schaktväggar och botten understiger gällande riktvärden (se miljökontrollprogrammet, Handling 13.3) skall en geotextil installeras så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 12. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning, marksanering (Handling 10.1). 7 Delområde F 7.1 Allmänt Delområdet area är ca 380 m 2. Delområdet markyta består främst av asfalt. Därunder finns i regel 0,1 0,3 m bärlager utan synliga fasta biprodukter. Under bärlagren finns ca 0,5 1,7 m missfärgade fyllnadsmassor med fasta biprodukter. Under fyllnadsmassorna finns naturlig jord som ställvis är förorenad av flytande biprodukter (tjära). Delområdet ligger invid Lillån, nära bostäder (se figur 7) och det krävs omfattande skyddsåtgärder för Structor Miljö Göteborg AB

15 Alingsås Gasverk Sid 12 (15) Saneringsbeskrivning att minimera spridning av föroreningar till Lillån och till luften. Åtgärderna är komplicerade och beställarrepresentant kommer delta vid saneringsarbetet. Figur 7 Delområde F. 7.2 Beskrivning av sanering 1. Innan arbetet inleds avverkas vegetation. Stubbar tas bort. Jord skakas av inom delområdet. 2. Innan förorenade fyllnadsmassor schaktas ur måste Lillåns vattennivå hållas så låg som möjligt. Åns vattenföring regleras av beställare. 3. Entreprenören skall räkna med att slå en TÄT spont mot Lillån enligt Teknisk Mängdbeskrivning, Handling Som alternativ kan dock andra billigare lösningar bli aktuella om väderförhållandena är gynnsamma eller om entreprenören har erfarenhet av andra metoder. T ex installation av plåtar eller vattenfyllda plasttuber som skall hindra spridning av partiklar och flytande biprodukter till ån och hindra Lillåns vatten från att strömma in i schakten. Även L-stöd som kan få Lilllåns vatten att företrädesvis avrinna på motsatta strandkanten kan användas. 4. Asfalten tas bort och omhändertas externt som Klass 5 massor. 5. Bärlager och mulljord utan synliga fasta biprodukter schaktas ur försiktigt skiktvis och omhändertas som Klass 1 massor. 6. Grundvattenytan hålls ned till nivån +57,5 m genom well-point. 7. Alla fyllnadsmassor schaktas ur ned till naturlig jord (sand och silt) och omhändertas som Klass 2 massor. 8. Naturlig jord som är förorenad av flytande biprodukter schaktas ur och sorteras i klass 3 och klass 4 massor ned till förmodat ren schaktbotten, dock max ned till +58 m under överinseende av beställarrepresentant. Massorna läggs i täta containrar. Maximalt öppen schakt med flytande biprodukt får vara 200 m 2. Max öppen Structor Miljö Göteborg AB

16 Alingsås Gasverk Sid 13 (15) Saneringsbeskrivning schaktfront mot Lillån får vara 10 m. I samband med arbetet omedelbart invid ån kan det komma att behövas länspumpning i öppen schakt för att hindra spridning till Lillån. 13. Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt miljökontrollprogrammet. Om förväntat ren schaktbotten ligger ovan +58 måste man invänta analysresultat och kontrollera att resthalterna understiger gällande riktvärden enligt miljökontrollprogrammet (se Handling 13.3). En geotextil installeras så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 14. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning marksanering (Handling 10.1). 8 Delområde G 8.1 Allmänt Delområdet area är ca 420 m 2. Delområdet markyta består av asfalt och mulljord. Därunder finns i regel 0,1 0,3 m bärlager utan synliga fasta biprodukter. Under bärlagren finns ca 0,5 1,5 m missfärgade fyllnadsmassor med fasta biprodukter. Under fyllnadsmassorna finns naturlig jord (ljus sand och silt) som förväntas vara ren. I figur 8 finns foton från och en illustration av delområdet. Figur 8 Delområde G. 8.2 Beskrivning av sanering 1. All vegetation avlägsnas. 2. Asfalten tas bort och omhändertas externt som Klass 5 massor. 3. Bärlager utan synliga fasta biprodukter schaktas ur försiktigt skiktvis och omhändertas som Klass 1 massor. 4. Lillåns vattennivå hålls så lågt som möjligt genom dämning uppströms. Ytterligare åtgärder för att schakta i torrhet kan komma att krävas beroende på väderförhållande, t ex installation av plåtar eller vattenfyllda plasttuber som skall hindra Structor Miljö Göteborg AB

17 Alingsås Gasverk Sid 14 (15) Saneringsbeskrivning spridning av partiklar till ån och hindra Lillåns vatten från att strömma in i schakten. Även L-stöd som kan få Lillåns vatten att företrädesvis avrinna på motsatta strandkanten kan användas. 5. Grundvattenytan hålls ned till nivån +58 m genom well-point. 6. Max öppen schaktfront mot Lillån får vara 15 m. 7. Alla fyllnadsmassor med fasta biprodukter schaktas ur ned till naturlig jord och omhändertas som Klass 2 massor. 8. Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt Miljökontrollprogrammet (Handling 13.3). 15. Efter att man visat att föroreningshalterna schaktväggar och botten understiger gällande riktvärden (se miljökontrollprogrammet, Handling 13.3) skall en geotextil installeras så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 16. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning, marksanering (Handling 10.1). 9 Delområde H 9.1 Allmänt Delområdet area är ca 290 m 2. Delområdet markyta består av asfalt. Därunder finns i regel 0,3 0,5 m bärlager utan synliga fasta biprodukter. Under bärlagren finns ca 0,5 1,5 m fyllnadsmassor med inslag av fasta biprodukter och tegel. Under fyllnadsmassorna på nivån finns naturlig jord som förväntas vara ren. Delområdet avskiljs från Lillån med en stenmur. I figur 9 finns foton från delområdet. Figur 9 Delområde H. 9.2 Beskrivning av sanering 1. All vegetation avlägsnas. 2. Asfalten tas bort och omhändertas externt som Klass 5 massor. Structor Miljö Göteborg AB

18 Alingsås Gasverk Sid 15 (15) Saneringsbeskrivning Alla fyllnadsmassor schaktas ur ned till naturlig jord, dock max till nivån Massorna omhändertas som Klass 1 massor. 4. Lillåns vattennivå hålls så lågt som möjligt genom dämning uppströms. Fyllnadsmassor schaktas ur så nära befintlig stenmur som möjligt. Den översta metern skall dock schaktas ur närmast muren. Vid behov sätts plåtar eller vattenfyllda tuber utanför muren för att hindra å-vatten att tränga in i schakten. Även L-stöd som kan få Lillåns vatten att företrädesvis avrinna på motsatta strandkanten kan användas. Även länspumpning i grusade gropar kan användas. 5. Grundvattenytan hålls ned till nivån +57,5 m genom well-point. Vattnet skall avledas via lokalt reningsverk till Lillån. 6. Max öppen schaktfront mot Lillån får vara 15 m. 17. Innan återfyllning skall schaktväggar och botten kontrolleras m a p föroreningar enligt miljökontrollprogrammet (Handling 13.3). Om förväntat ren schaktbotten ligger ovan +58 måste man invänta analysresultat och kontrollera att resthalterna understiger gällande riktvärden enligt miljökontrollprogrammet. En geotextil installeras så att tillförda massor kan särskiljas från kvarlämnade massor. 18. Marken återställs sedan i enlighet med Teknisk Mängdförteckning, marksanering (Handling 10.1). Structor Miljö Göteborg AB Anders Bank Per Hübinette Structor Miljö Göteborg AB

19 Structor Miljö Göteborg AB Bilaga Bilaga 1 Avfall som uppkommer vid saneringen 1 Bakgrund Alingsås kommun har erhållit statliga bidrag för att sanera mark och byggnader inom Kv Kjuset där Alingsås gasverk tidigare låg. Denna handling beskriver avfallet (förorenade massor) som uppkommer vid saneringen och utgör en del av förfrågningsunderlaget. 2 Avfallstyper och mängder 2.1 Allmänt Saneringen av marken inom Alingsås gasverk kommer att ske delområdesvis. De förorenade massorna inom respektive delområde har provtagits inom ramen för omfattande åtgärdsförberedande undersökningar. Massorna kommer att schaktas ur och sorteras i fem klasser, Klass 1 5. Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Återanvändningsbara massor Förorenade fyllnadsmassor Tjärkontaminerad jord Kraftigt tjärförorenad jord Tjärasfalt I följande avsnitt beskrivs karaktären av aktuella avfallstyper och vilka mängder som beräknas uppkomma. Observera att mängderna som anges är uppskattade och att det verkliga utfallet av respektive avfallsklass kan bli större och mindre. De uppmätta föroreningshalterna (underbilaga 1 4) bedöms vara representativa och avspegla fördelningen av föroreningshalterna i respektive klass. Stickprover tagna av enskilda avfallsbitar eller jordskikt kan vid analys självklart uppvisa föroreningshalter som både understiger och överstiger de i bilagorna redovisade halterna. Structor Miljö Göteborg AB Org nr Fabriksgatan Göteborg

20 Sanering av Alingsås Gasverk Sid. 2(5) Avfallsbeskrivning Klass 1 Återanvändningsbara massor Ytliga bärlager och ytlig mulljord inom en stor del av saneringsområdet innehåller inga eller begränsande mängder av fasta biprodukter från gasverksverksamheten. Vidare har inga föroreningar påvisats i tegel och betong i de byggnader som skall rivas samt i ytliga betongkonstruktioner inom området. Betongkonstruktioner klipps ned till <500 mm styckesstorlek. I figur 1 finns foton av Klass 1 massor. Figur 1 Återanvändningsbara massor, i detta fall tunna bärlager under asfalt på naturlig ljus sand. De återanvändingsbara massorna som utgörs av jord är ringa kontaminerade av PAH. I underbilaga 1 finns en sammanställning av uppmätta föroreningshalter i massorna. I bilagan framgår också uppmätta TS-halter och beräknade halter av TOC (totalt organiskt kol) utifrån analyser av glödförlust. I vissa enskilda prover är halten TOC relativt hög vilket kan förklaras av förekomst av kol och koks (elementärt kol). Detta kol är inte lätt nedbrytbart och bildar ingen gas vid syrefria förhållanden. I betong och tegel har inga föroreningar påvisats vid analys. Mängden återanvändningsbara massor uppskattas till ca ton varav ton är rivningsavfall. Avfallet bedöms tillhöra avfallskategorierna (jorden) och / (tegel och betong) enligt Avfallsförordningen 2001: Klass 2 - Förorenade fyllnadsmassor Verksamheten vid Alingsås gasverk genererade fasta biprodukter såsom slagg från ugnar, koks, tegel, betong, skrot, stenkolsrester och gasreningsmassa. Dessa fasta biprodukterna har fyllts ut på fastigheten och ligger blandat med sand och grus inom i stort sett hela saneringsområdet. Inom området finns också grundkonstruktioner av betong och tegel som inrymt t ex gasklocka eller tjära. Dessa kontaminerade grundkonstruktioner kommer att saneras och klippas ned till <500 mm styckesstorlek. I figur 2 nedan ses fotografier på förorenade fyllnadsmassor. I fyllningen finns ofta tegel och betongstycken upp till 500 mm. Structor Miljö Göteborg AB

21 Sanering av Alingsås Gasverk Sid. 3(5) Avfallsbeskrivning Figur 2 Fotografier tagna på förorenade fyllnadsmassor som skall saneras. Fyllnadsmassorna med fasta biprodukter är förorenade av främst PAH men även ställvis av tungmetaller, cyanid, olja och BTEX. Föroreningshalterna i fyllnadsmassorna varierar kraftigt även i liten skala och i en och samma schaktgrop finns t ex slaggbitar med mycket höga halter av PAH blandat med ren sand. I underbilaga 2 finns en sammanställning av uppmätta föroreningshalter i de förorenade fyllnadsmassorna och i en tjärförorenad betongkonstruktion. I bilagan framgår också uppmätta TS-halter och beräknade halter av TOC (totalt organiskt kol) utifrån analyser av glödförlust. I vissa enskilda prover är halten TOC relativt hög vilket kan förklaras av förekomst av kol och koks (elementärt kol). Detta kol är inte lätt nedbrytbart och bildar ingen gas vid syrefria förhållanden. Mängden förorenade fyllnadsmassor (Klass 2) som skall omhändertas beräknas till ton. Avfallet bedöms tillhöra avfallskategorierna * och enligt Avfallsförordningen 2001: Klass 3 - Tjärkontaminerad jord Rågasen som framställdes vid Alingsås gasverk renades i ett apparathus. Vid reningen avskiljdes en flytande biprodukt, tjära. Tjära är en trögflytande vätska som innehåller höga halter av PAH och även lättflyktiga luktande kolväten som t ex BTEX och alkylbensener (Aromater C8-C10). Tjära har läckt ut från vissa installationer och runnit genom naturliga jordlager av sand och silt både under och över grundvattenytan. Under grundvattenytan har Structor Miljö Göteborg AB

22 Sanering av Alingsås Gasverk Sid. 4(5) Avfallsbeskrivning tjäran spridits i mycket tunna skikt eller kanaler (tjärstrimmor), som är svåra att separera ut vid urschaktning. Detta gör att uppmätta halter av PAH, BTEX och aromater C8-C10 i konventionella jordprover i urschaktad jord är tämligen låga. I figur 3 visas ett foto som illustrerar tjärkontaminerad jord. I underbilaga 3 finns en sammanställning av uppmätta föroreningshalter i tjärkontaminerad jord. I bilagan framgår också uppmätta TS-halter och beräknade halter av TOC utifrån analyser av glödförlust. Figur 3 Foto som visar tjärkontaminerad jord. Tjära har ersatt porvatten inom en liten del av jordmatrisen. Mängden tjärkontaminerad jord (Klass 3) som skall omhändertas beräknas till ton. Avfallet bedöms tillhöra avfallskategori enligt Avfallsförordningen 2001: Klass 4 Kraftigt tjärförorenad jord Rågasen som framställdes vid Alingsås gasverk renades i ett apparathus. Vid reningen avskiljdes en flytande biprodukt, tjära. Tjära är en trögflytande vätska som innehåller höga halter av PAH och även lättflyktiga luktande kolväten som t ex BTEX och alkylbensener (Aromater C8-C10). Tjära har läckt ut från vissa installationer och runnit genom naturliga jordlager av sand och silt både under och över grundvattenytan. Tjära kan också finnas kvar i sandfyllda underjordiska cisterner och brunnar. Över grundvattenytan och i installationer har tjära fyllt ut jordens porsystem, vilket gör att halterna av PAH, BTEX och aromater C8-C10 i jordprover blir mycket höga flera % eller tals mg/kg TS. I underbilaga 4 finns en sammanställning av uppmätta föroreningshalter i kraftigt tjärförorenad jord. I bilagan framgår också uppmätta TS-halter och beräknade halter av TOC utifrån analyser av glödförlust. Mängden kraftigt tjärförorenad jord (Klass 4) som skall omhändertas beräknas till ton. Avfallet bedöms tillhöra avfallskategori * enligt Avfallsförordningen 2001: Klass 5 Tjärasfalt Slitlagren på de beläggningar som finns inom saneringsområdet har ställvis visat sig vara tjärhaltiga, d v s halterna av PAH är förhöjda. Nedan i tabell 1 finns en sammanställning av uppmätta halter av PAH i de slitlager som skall omhändertas. Tabell 1 Uppmätta halter av PAH i asfaltsbeläggningar som skall omhändertas. Provpunkt Pg1001 Pg1004Pg1007Pg1010Pg1014Pg1015Pg1016Pg1017Pg1018Pg1022Pg1023Pg1024Pg1025 Pg1026 Pg1027 Pg1028 Jämförvärden* Summa PAH16 mg/kg TS Mängden tjärasfalt (Klass 5) som skall omhändertas beräknas till ton. Avfallet bedöms enligt Avfallsförordningen 2001:1063 tillhöra avfallskategori * eller , Structor Miljö Göteborg AB

23 Sanering av Alingsås Gasverk Sid. 5(5) Avfallsbeskrivning beroende på vilken halt av summa PAH-16 som utgör nedre gräns för när avfallet är farligt avfall. Vissa myndigheter anser att gränsen är mg/kg TS medan andra förordar 300 mg/kg TS. Structor Miljö Göteborg AB Göteborg Anders Bank Per Hübinette Structor Miljö Göteborg AB

24 Klass1 Återanvändningsbara massor Underbilaga 1 Delområde Organiska ämnen F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F F 0,0-0,3 0,05-0,3 0,0-0,5 0,0-0,5 0,05-0,2 0,2-1,0 0,05-0,3 0,0-0,5 0,05-0,15 0,15-0,3 0,05-0,5 0,04-0,1 0,7-0,75 0,05-0,3 0,15-0,2 0,2-0,4 0,05-0,15 0,05-0,35 0,04-0,1 0,3-0,6 0,1-0,2 0,1-1,0 Alifater >C5-C8 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C10-C12 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C12-C16 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C16-C35 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Aromater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Aromater >C10-C16 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. PAH, cancerogena 10 0,8 0,75 10 <0,30 <0,3 3,7 12 5,5 34 1,9 < , ,1 0,35 2,1 2,8 2,3 <0,3 PAH, övriga 8,4 0,6 0,8 10 <0,30 <0,3 2,3 11 4,6 36 1,4 < , ,73 0,33 1,5 3 2,7 <0,3 PAH L 0,33 <0,3 <0,3 <0,6 < 0,30 <0,3 < 0,30 0,42 <0,3 2 <0,3 < ,9 <0,3 0,49 0,68 < 0.30 <0,3 < 0.30 <0,3 <0,3 <0,3 PAH M 6,7 0,47 0,68 8 <0,30 <0,3 1,8 9,1 3,8 31 1,1 < ,55 7,8 11 0,61 <0,3 1,2 2,6 2,3 <0,3 PAH H 12 0,9 0, ,33 <0,3 4,1 13 6,1 37 2,1 < , ,2 0,41 2,4 3,1 2,6 <0,3 Bensen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Toluen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Etylbensen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Xylen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <0,008 Cyanid, total 6,1 <1,1 <1,1 9 e.a. <1,1 e.a. 4,9 e.a. 1,2 <1,1 e.a. <1,1 <1,1 1,4 1,8 e.a. <1,1 e.a. <1,2 <1,1 e.a. Metaller Arsenik <2 <1,9 <1,9 3,7 <2,1 <2 <2,1 5,0 2,4 4,7 <1,9 <1,9 2,7 <1,9 3,9 2,6 <1,9 <1,9 <1,9 <2,2 15 <2 Barium Bly Kadmium <0,2 <0,19 <0,19 <0,2 <0,21 <0,2 <0,21 <0,21 <0,19 0,3 <0,19 <0,19 <0,2 <0,19 <0,21 <0,2 <0,19 <0,19 <0,19 <0,22 0,25 <0,2 Kobolt Koppar Krom, total Kvicksilver 0,089 0,12 <0,05 <0,05 0,056 <0,05 <0,05 <0,05 0,24 0,47 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 0,19 0,2 <0,05 <0,05 <0,05 0,069 0,12 <0,05 Nickel Vanadin Zink Övrigt TS 87,8 92,7 94,4 88, ,9 86,9 87,6 94,4 91,4 95,1 96,9 88, ,7 88,5 94,3 93,6 93,9 82,9 91,1 90,2 Glödrest e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a ,1 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Glödförlust e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 17 0,9 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. TOC (ber) a e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 9,7 0,5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a.

25 Klass1 Återanvändningsbara massor Underbilaga 1 Organiska ämnen F F F Sa F F F F F F F F F F F F F KM MKM FA 0,04-0,15 0,04-0,15 0,15-0,25 0,25-1,8 0,04-0,15 0,25-0,4 0,0-0,5 0,1-0,5 1,5-2,4 fr kolficka 1,2-2,0 2,5-2,8 0,05-0,3 0,3-1,6 1,6-2,3 2,3-3,1 3,1-3,5 Alifater >C5-C8 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <5 e.a Alifater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <5 e.a Alifater >C10-C12 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <5 e.a Alifater >C12-C16 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <5 e.a Alifater >C16-C35 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <10 e.a Aromater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <5 e.a Aromater >C10-C16 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <3 e.a PAH, cancerogena 2 <0,3 4,7 18 4,4 <0,3 1,9 <0,3 1,9 1,9 11 1,3 1,5 1 <0,3 <0,3 <0,3 0,3** 7** 100 PAH, övriga 1,6 <0,3 4,8 15 4,3 <0,3 1,9 <0,3 1,4 2,3 9,2 2,4 1,1 0,71 <0,3 <0,3 <0,3 20** 40** 1000 PAH L 0,32 <0,3 <0,3 0,65 <0.30 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 1 0,49 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0, PAH M 1,2 <0,3 4,2 11 3,5 <0,3 1,5 <0,3 1,1 2,1 6,6 1,8 0,88 0,55 <0,3 <0,3 <0, PAH H 2,2 <0,3 5, <0,3 2,1 <0,3 2, ,4 1,7 1,1 <0,3 <0,3 <0, Bensen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <0,01 e.a. 0,012 0,04 Toluen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <0,1 e.a Etylbensen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <0,1 e.a Xylen e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. <0,1 e.a Cyanid, total <1,1 <1,0 <1 e.a. e.a. <1,1 <1,1 e.a. <1,1 <1,4 2 <1,3 e.a. <1,1 <1,1 e.a. <1, Metaller Arsenik <1,9 <1,9 <1,9 e.a. <1,9 <1,9 4 <1,8 2,2 14,0 2,2 2,8 <1,9 <2 <2 e.a. <2, Barium e.a e.a Bly e.a e.a Kadmium <0,19 <0,19 <0,19 e.a. <0,19 <0,19 <0,2 <0,18 <0,19 0,2 <0,2 <0,23 <0,19 <0,2 <0,2 e.a. <0,2 0, Kobolt e.a e.a Koppar e.a e.a Krom, total e.a e.a Kvicksilver <0,05 <0,05 0,2 e.a. <0,05 <0,05 0,12 <0,05 <0,05 <0,05 0,06 <0,05 0,17 0,19 <0,05 e.a. <0,05 0,25 2, Nickel e.a e.a Vanadin e.a e.a Zink e.a e.a Övrigt TS 94,9 95, ,3 95,4 94,7 90,5 98,4 94,8 73, ,9 95,8 89,5 88,6 91,5 89,2 Glödrest e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 98,7 85,3 98,7 99,1 e.a. e.a. 99,6 e.a. 99,5 Glödförlust e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 1,3 14,7 1,3 0,9 e.a. e.a. 0,4 e.a. 0,5 TOC (ber) a e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 0,7 8,4 0,7 0,5 e.a. e.a. 0,2 e.a. 0,3

26 Klass 2-Förorenade fyllnadsmassor Underbilaga 2 Delområde Typav jord F F F F F F F F F F F Sa F F F F F F F F F F Provtagningsdjup 0,2-0,5 0,5-1,0 1,0-2,6 2,6 0,3-1,0 2,0-2,6 2,6-2,8 0,0-1,0 1,0-2,0 2,0-2,65 2,65-2,7 2,7-3,0 0,05-0,3 0,3-1,0 0,3-1,0 1,0-1,3 0,05-0,2 0,2-1,0 0,2-0,3 1,0-1,4 1,4-2,0 0,0-0,6 Organiska ämnen Alifater >C5-C8 e.a. e.a. e.a. <5 e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. <5 e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C10-C12 e.a. e.a. e.a. 65 e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C12-C16 e.a. e.a. e.a. 170 e.a. e.a. 14 e.a. e.a. e.a. 14 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Alifater >C16-C35 e.a. e.a. e.a. 300 e.a. e.a. 60 e.a. e.a. e.a. 570 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Aromater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. 11 e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Aromater >C10-C16 e.a. e.a. e.a e.a. e.a. 230 e.a. e.a. e.a. 130 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. PAH, cancerogena PAH, övriga PAH L 6, , ,6 4,2 3, , , ,3 3,5 PAH M PAH H Bensen e.a. e.a. e.a. 3,1 e.a. e.a. 0,29 e.a. e.a. e.a. <0,01 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Toluen e.a. e.a. e.a. 0,27 e.a. e.a. <0,1 e.a. e.a. e.a. <0,1 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Etylbensen e.a. e.a. e.a. 1,7 e.a. e.a. 0,18 e.a. e.a. e.a. <0,1 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Xylen e.a. e.a. e.a. 4,9 e.a. e.a. 0,27 e.a. e.a. e.a. <0,1 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. Cyanid, total <1,2 <1,2 <1,4 <4,0 16 2,5 e.a. <1,2 <1,3 <1,3 e.a. e.a. 5, , Metaller Arsenik 6,8 <2,1 2,8 76,0 2,5 2,8 e.a. 2,2 <2,3 <2,4 e.a. <2,2 <2,0 7,2 13 <2,7 5, Barium e.a e.a Bly e.a e.a Kadmium 0,35 <0,21 <0,25 <0,72 <0,2 <0,23 e.a. 0,22 <0,23 <0,24 e.a. <0,22 <0,20 0,31 2,1 <0,27 0,38 1,3 0,25 1,9 <0,25 0,36 Kobolt e.a e.a <0, Koppar e.a e.a <0, Krom, total e.a e.a Kvicksilver 0,09 0,07 <0,05 0,15 0,078 0,079 e.a. 0,45 0,11 0,088 e.a. <0,05 1,9 0,19 6,3 0,54 0,15 0,46 0,26 0,4 0,072 0,11 Nickel e.a e.a Vanadin e.a e.a. 8, Zink e.a e.a Övrigt TS 85,6 85,1 72,3 24,9 88, ,7 80,8 77,1 75, ,1 89,7 87,2 76,6 67,9 84,2 79,7 84,8 67,1 73,3 85,3 Glödrest ,5 67,7 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 85,5 51 e.a. e.a. e.a ,5 e.a. 43 Glödförlust 4 2 4,5 32,3 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 14,5 49 e.a. e.a. e.a ,5 e.a. 57 TOC (ber) a 2,3 1,1 2,6 18,4 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 8,3 38,0 e.a. e.a. e.a. 27,0 6,6 e.a. 33,0 e.a. Ej analyserat Structor Miljö Göteborg AB

27 Klass 2-Förorenade fyllnadsmassor Underbilaga 2 Delområde Typav jord F F F F F F F F F F F F F F F F F F F Betong KM MKM FA Provtagningsdjup 0,6-1,0 0,0-0,5 0,5-1,0 1,0-1,4 0,05-0,5 0,5-1,0 1,0-1,3 0,5-1,0 0,0-0,5 0,5-1,0 0,0-0,5 1,1-1,5 1,5-2,0 0,4-1,0 0,2-0,9 0,15-1,0 0,0-0,7 0,0-0,5 0,5-1,0 Organiska ämnen Alifater >C5-C8 e.a. e.a. e.a. e.a. <5 <5 <5 <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Alifater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. e.a. <5 <5 <5 <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Alifater >C10-C12 e.a. e.a. e.a. e.a. <5 <5 <5 <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Alifater >C12-C16 e.a. e.a. e.a. e.a. <5 <5 <5 <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Alifater >C16-C35 e.a. e.a. e.a. e.a. <10 <10 <10 <10 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Aromater >C8-C10 e.a. e.a. e.a. e.a. <5 <5 <5 <5 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Aromater >C10-C16 e.a. e.a. e.a. e.a ,4 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a PAH, cancerogena ,1 3, ,3** 7** 100 PAH, övriga , ** 40** 1000 PAH L 0,42 0,42 0,51 0, ,7 1,1 0,48 1,3 28 3,5 55 0,31 0,36 0,63 0,7 3, PAH M 13 9, ,8 3, PAH H ,1 3, Bensen e.a. e.a. e.a. e.a. <0,01 0,011 <0,01 <0,01 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 0,012 0,04 Toluen e.a. e.a. e.a. e.a. <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Etylbensen e.a. e.a. e.a. e.a. <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Xylen e.a. e.a. e.a. e.a. <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Cyanid, total 93 4,9 4,7 3,9 1,1 2,6 5,2 1,4 <1,1 5,1 6,1 4,1 2, <1,1 2, Metaller Arsenik <2,6 5,0 5,7 3,7 <1,9 e.a. e.a. 2,1 <1,9 <2 <2,1 <2,3 <2,4 2 <2,3 <1,9 <2 <2 <2, Barium e.a. e.a Bly e.a. e.a Kadmium <0,26 <0,21 <0,21 <0,22 <0,19 e.a. e.a. 0,2 <0,19 <0,2 <0,21 0,72 0,95 0,3 0,7 <0,19 <0,2 0,29 <0,21 0, Kobolt <0, e.a. e.a Koppar e.a. e.a Krom, total e.a. e.a Kvicksilver 0,1 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 e.a. e.a. 0,22 <0,05 0,06 0,21 0,66 1,00 0,16 0,06 <0,05 0,08 0,11 0,09 0,25 2, Nickel e.a. e.a Vanadin e.a. e.a Zink e.a. e.a Övrigt TS 68,6 87,6 84,8 82,8 96,9 87,2 84,3 90,3 94,2 90,3 86, ,4 87,1 79,2 94,9 88,6 88,2 87,3 Glödrest e.a. 96,5 96,2 97,1 e.a. 95,5 96 e.a. e.a. e.a. e.a. 96,4 e.a. 89,1 95,7 e.a. e.a. e.a. 94,3 Glödförlust e.a. 3,5 3,8 2,9 e.a. 4,5 4 e.a. e.a. e.a. e.a. 3,6 e.a. 10,9 4,3 e.a. e.a. e.a. 5,7 TOC (ber) a e.a. 2,0 2,2 1,7 e.a. 2,6 2,3 e.a. e.a. e.a. e.a. 1,9 e.a. 6,2 2,5 e.a. e.a. e.a. 3.2 Generella riktvärden KM MKM FA Naturvårdsverkets generellariktvärdenvidkänslig markanvändning Naturvårdsverkets generellariktvärdenvidmindre känsligmarkanvändning Avfall Sverigesriktvärde förnärförorenademassor klassassomfarligtavfall Structor Miljö Göteborg AB

28 Klass 3Tjärkontaminerad jord Underbilaga 3 Delområde Jordart Sa Sa, si Sa, si Sa Sa Sa Sa Sa Sa, si Sa Sa Sa, si KM MKM FA Provtagningsdjup 1,2-2,2 3,0-3,3 2,2-2,4 2,4-3,0 3,5-4,0 2,0-2,5 2,5-3,0 2,0-3,0 2,0-3,0 2,0-2,5 2,5-3,0 2,5-3,0 1,1-2,0 Organiska ämnen Alifater >C5-C8 <5 <5 11 <5 6,7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 < Alifater >C8-C10 <5 < <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 < Alifater >C10-C12 <5 <5 14 8,7 10 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 < Alifater >C12-C16 <5 <5 7,5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 6,6 <5 < Alifater >C16-C35 <5 < <10 47 <10 <10 <10 <10 <10 < Aromater >C8-C10 <5 < <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 < Aromater >C10-C16 <3 <3 23 6,9 10 4,4 <3 <3 <3 <3 <3 4,1 < PAH, cancerogena <0,3 3 <0,3 <0,30 <0,3 6,4 1,5 <0,3 <0,3 1,3 0, ,51 0,3** 7** 100 PAH, övriga 7,5 7, ,7 4,8 1 1,1 0, ,8 20** 40** 1000 PAH L 7,3 1, <0,30 4,7 0,94 <0,3 0,41 1,6 <0, PAH M 0,3 5,2 1,6 0,8 1,1 12 1,4 <0,3 <0,3 0,99 0, , PAH H <0,3 3,4 0,32 <0,30 0,31 7,1 1,7 <0,3 <0,3 1,4 0,4 34 0, Bensen <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,014 <0,01 <0,01 0,12 0,13 <0,01 <0,01 0,053 0,012 0,04 Toluen <0,1 <0,1 0,18 3,1 2,5 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Etylbensen <0,1 <0,1 0, ,7 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Xylen 0,58 <0,1 2,9 0, <0,1 <0,1 0,9 0,33 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Cyanid, total <1,2 e.a. e.a. e.a. e.a. 2,5 e.a Metaller Arsenik <2,2 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Barium 48 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Bly 4 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Kadmium <0,22 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 0, Kobolt 4 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Koppar 6 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Krom, total 8 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Kvicksilver <0,05 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 0,25 2, Nickel 6 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Vanadin 22 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Zink 34 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a Övrigt TS 81,6 73,4 66,3 77,2 75,1 71,7 75,3 77,4 80,7 80,7 72,7 75,5 81,4 Glödrest 99,3 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 99,7 99,6 99,4 98, ,3 Glödförlust 0,7 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 0,3 0,4 0,6 1,5 3 0,7 TOC (ber) a 0,4 e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. e.a. 0,2 0,2 0,3 0,9 1,7 0,4 Generella riktvärden e.a. Ej analyserat KM MKM FA Naturvårdsverkets generella riktvärdenvidkänsligmarkanvändning Naturvårdsverkets generella riktvärdenvidmindrekänslig markanvändning Avfall Sverigesriktvärdeförnärförorenade massor klassassomfarligtavfall Structor Miljö Göteborg AB

29 Klass 4- Kraftigt tjärförorenad jord Underbilaga 4 Delområde Jordart Sa sa Sa Sa Sa Sa KM MKM FA Provtagningsdjup 0,3-1,0 3,5-3,8 2,0-2,2 0,5-1,0 1,0-2,0 1,5-2,0 Organiska ämnen Alifater>C5-C8 e.a. <5 < < Alifater>C8-C10 e.a < Alifater>C10-C12 e.a < Alifater>C12-C16 e.a < Alifater>C16-C35 e.a Aromater >C8-C10 e.a < Aromater >C10-C16 e.a PAH, cancerogena ,9 6,7 1,7 60 0,3** 7** 100 PAH, övriga ** 40** 1000 PAH L , PAH M , PAH H ,6 7,2 1, Bensen e.a. 1,6 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,012 0,04 Toluen e.a. 25 <0, ,3 <0, Etylbensen e.a. 4,3 <0, <0, Xylen e.a. 150 <0, <0, Cyanid, total <1,0 1,8 8,4 e.a. e.a. 6, Metaller Arsenik <1,9 5,6 2,7 e.a. e.a. e.a Barium e.a. e.a. e.a Bly e.a. e.a. e.a Kadmium <0,19 <0,21 <0,21 e.a. e.a. e.a. 0, Kobolt e.a. e.a. e.a Koppar e.a. e.a. e.a Krom, total e.a. e.a. e.a Kvicksilver <0,05 <0,05 <0,05 e.a. e.a. e.a. 0,25 2, Nickel e.a. e.a. e.a Vanadin e.a. e.a. e.a Zink e.a. e.a. e.a Övrigt TS 95,3 87,2 84,7 81, ,2 Glödrest 98,2 94,7 98,5 e.a. e.a. e.a. Glödförlust 1,8 5,3 1,5 e.a. e.a. e.a. TOC (ber) a 1,0 3,0 0,9 e.a. e.a. e.a. Generella riktvärden e.a Ej analyserat KM MKM FA Naturvårdsverkets generella riktvärdenvid känsligmarkanvändning Naturvårdsverkets generella riktvärdenvidmindre känsligmarkanvändning Avfall Sveriges riktvärdeförnärförorenademassorklassas som farligt avfall Structor Miljö Göteborg AB

30 Slutrapport - Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Bilaga 3 Bilaga 3 Miljökontrollprogram

31 MILJÖKONTROLLPROGRAM samt mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Version 3 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental

32 MILJÖKONTROLLPROGRAM samt mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Organisation och ansvarsfördelning 3 2 Åtgärdsmål och åtgärdskrav Övergripande åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål Åtgärdskrav 6 3 Kontrollprogram Kontroll av åtgärdsmål Kontroll av omgivningspåverkan 13 4 Dokumentation 15 5 Kontaktpersoner 16 Bilagor 1. Plan - Saneringsområdet och delområden 2. Plan Saneringsområdet äldre konstruktioner 3. Ritning nr Entreprenadområdet gräns 4. Diagram över acceptabla utsläppshalter beroende på vattenföring för utgående renat länsvatten 5. Förslag till protokoll för miljörond 2 (16)

33 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom fastigheterna Ljuset 2 och Centrum 1:17 i Alingsås var tidigare Alingsås gasverk beläget. Området som vidare benämns som kv. Ljuset avgränsas i norr och öster av Lillån (även kallad Gerdska ström), västerut av en cykelbana och Säveån, söderut av bostäder och en skola samt österut av Västra Ringgatan. Strax nordväst om Kv. Ljuset mynnar Lillån i Säveån. Det tidigare gasverket och dess olika verksamheter har förorenat mark och grundvatten inom del av fastigheten och Alingsås kommun har beviljats statligt bidrag från Naturvårdsverket för efterbehandling. 1.2 Syfte Syftet med detta miljökontrollprogram är att beskriva hur kontroll och mätning ska utföras, dels av hur väl uppställda åtgärdsmål uppfylls, dels av den temporära omgivningspåverkan som kan uppstå till följs av själva saneringen. Miljökontrollprogrammet innehåller även en beskrivning av de åtgärdsmål satts upp och de krav som ställs på saneringen. Miljökontrollprogrammet skall tillämpas för det saneringsområde som avgränsats inför saneringen, se bilaga 1. Vid misstanke om förorening i mark inom övriga delar av entreprenadområdet eller om annan negativ miljöpåverkan uppstår till följd av saneringsarbetet än vad som beskrivits nedan ska omedelbart Huvudmannen kontaktas. Detta miljökontrollprogram utgör ett underlag till förfrågningsunderlaget vid upphandling av entreprenör för saneringen samt som en del av den anmälan enligt 28 i förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som Huvudmannen lämnar till tillsynsmyndigheten, d v s Miljöskyddskontoret i Alingsås kommun. 1.3 Organisation och ansvarsfördelning Exploateringsavdelningen vid Alingsås kommuns tekniska kontor har fått i uppdrag att vara huvudman för sanering av Alingsås gasverk och ansvarar därmed för saneringen och den miljöpåverkan detta kan komma att innebära. Entreprenören skall ansvara för att erforderliga skyddsåtgärder i praktiken vidtas för att minska de olägenheter som kan uppstå i samband med saneringen genom att uppställda åtgärdskrav följs och kontrolleras. Entreprenören skall även ansvara för att kontrollprovtagning och övrig kontroll utförs i enlighet med detta miljökontrollprogram. De personer som för Entreprenörens räkning utför kontrollprovtagning och övrig kontroll skall ha minst tre års dokumenterad erfarenhet av liknande arbetsuppgifter inom sanering av förorenade områden. Beställaren har härutöver en egen miljökontrollant som ansvarar för kontroll av att entreprenörens miljökontroll utförs enligt detta miljökontrollprogram. 3 (16)

34 2 Åtgärdsmål och åtgärdskrav 2.1 Övergripande åtgärdsmål Med utgångspunkt från föroreningssituationen och riskbilden i området har följande övergripande åtgärdsmål fastslagits för saneringen av Alingsås gasverk: Kv. Ljuset skall kunna användas enligt vad gällande detaljplan anger, utan risk för människors hälsa med så få restriktioner som möjligt. Föroreningsspridningen från området skall minska och inte påverka vattenlevande organismer i Lillån eller i sjön Mjörn. Risken för att grundvattenresursen inom på kv. Ljuset förorenas skall minimeras. 2.2 Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål anger det som ska mätas eller kontrolleras för att graden av måluppfyllelse skall kunna utvärderas. Kv. Ljuset har inför den kommande saneringen delats in i åtta olika delområden (A-H), beroende av föroreningssituation och planerad markanvändning, se bilaga 1. Detta innebär att vissa mätbara åtgärdsmål skall tillämpas generellt inom hela kv. Ljuset, medan andra endast skall tillämpas för vissa delområden. Utifrån de övergripande åtgärdsmålen för kv. Ljuset har följande detaljerade åtgärdsmål formulerats Generellt Inga synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten får lämnas kvar inom saneringsområdet ovan nivån +58 m. (Med undantag av eventuella biprodukter i massor utmed muren mot Lillån inom delområde A samt eventuella biprodukter i massor under spillvattenledning inom delområde E och F). Brunnarna till den f d kommunala grundvattentäkten skall förseglas för att skydda grundvattenförekomsten i den djupare akvifären från föroreningar. Föroreningshalter i massor som tillförs eller återanvänds kv. Ljuset får inte överskrida halter som motsvarar nivåer för mindre än ringa risk enligt tabell 4, kap. 9 i Naturvårdsverkets handbok för återanvändning av avfall i anläggningsarbeten (Handbok 2010:1). Tillförda massor får inte heller innehålla annat fast avfall Delområde A Enligt gällande detaljplan utgörs delområde A, till skillnad från övriga delar av kv. Ljuset, av så kallad mindre känslig markanvändning (MKM). För delområde A gäller därför följande åtgärdsmål: I schaktbotten ovan + 57,5 m inom delområde A får medelhalten inom en yta av 100 m 2 inte överskrida de acceptabla resthalter som redovisas i tabell 1, med undantag av den remsa av förorenat material som lämnas kvar utmed muren mot Lillån. I schaktvägg inom delområde A får medelhalten längs 15 m vägg inte överskrida de acceptabla resthalter som redovisas i tabell 1, med undantag av den remsa av förorenat material som lämnas kvar utmed muren mot Lilllån. 4 (16)

35 Tabell 1: Acceptabla resthalter inom delområde med planerad mindre känslig markanvändning (delområde A + södra schaktväggen inom delområde B, E och H) Analysparameter Acceptabla resthalter (mg/kg TS) Organiska ämnen PAH L 15 PAH M 20 PAH H 10 Metaller Arsenik 25 Barium 300 Bly 400 Kadmium 15 Kobolt 35 Koppar 200 Krom tot 150 Nickel 120 Vanadin 200 Zink Delområde B - H Enligt gällande detaljplan utgörs delområde B - H av så kallad känslig markanvändning (KM). För delområde B - H gäller därför följande åtgärdsmål: I schaktbotten ovan +58 m inom delområde B - D samt G och H får medelhalten inom en yta av 100 m 2 inte överskrida de acceptabla resthalter som redovisas i tabell 2. (Inom delområde E och F kan vissa föroreningar komma att lämnas på djupet, d v s under + 58 m, beroende på resultatet av den selektivt styrda saneringen av huvudmannens miljökontrollant). Tabell 2: Acceptabla resthalter i schaktbotten ovan +58 m inom delområden med planerad känslig markanvändning (KM), (delområde B-D samt G- H) Acceptabla resthalter Analysparameter (mg/kg TS) Organiska ämnen PAH L 3 PAH M 3,5 PAH H 2,5 Metaller Arsenik 10 Barium 200 Bly 60 Kadmium 1 Kobolt 20 Koppar 80 Krom tot 80 Nickel 40 Vanadin 100 Zink (16)

36 I schaktbotten inom området för den f d oljeavskiljaren inom delområde B, för ungefärligt läge se bilaga 2, får medelhalten inom en yta av 100 m 2 inte överskrida de acceptabla resthalter som redovisas i tabell 2 och 3. Tabell 3: Acceptabla resthalter i schaktbotten ovan +58 m inom området för den f d oljeavskiljaren (del av delområde B) Analysparameter Acceptabla resthalter (mg/kg TS) Alifater (>C 5-C 8) 12 Alifater (>C 8-C 10) 25 Alifater (>C 10-C 12) 100 Alifater (>C 12-C 16) 100 Alifater (>C 16-C 35) 100 Aromater (>C 8-C 10) 10 Aromater (>C 10-C 16) 3 Aromater (>C 16-C 35) 10 I södra schaktväggen inom delområde B, E och H får medelhalten längs 15 m vägg inte överskrida de acceptabla resthalter som redovisas i tabell 1 (schaktvägg mot område med mindre känslig markanvändning). I övriga schaktväggar, d v s utmed gränsen för delområde B, C och D, får medelhalten längs 15 m vägg inte överskrida de acceptabla resthalter som redovisas i tabell 2 (schaktvägg inom område med känslig markanvändning). 2.3 Åtgärdskrav För att undvika negativ omgivningspåverkan i samband med saneringen skall följande åtgärdskrav uppfyllas av Entreprenören Schaktning För att minimera risken för olägenheter skall den öppna ytan i schakt med blottlagd förorenad jord (synliga fasta eller flytande biprodukter) inom saneringsområdet maximalt vara 200 m 2 under arbetstid. Schakt med synliga biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten skall vara täckt eller återfylld över helg. Schakt med flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten eller oljeförorening skall vara täckt eller återfylld efter arbetstid Schakt invid Lillån Schaktarbete skall utföras på ett sådant sätt att spridning av lösta och partikulära föroreningar till ytvatten inte sker. För att minimera risken för föroreningsspridning skall den öppna ytan i schakt mot Lillån inom delområde F vara maximalt 10 längdmeter och inom delområde A, G och H maximalt 15 längdmeter under arbetstid. Schakt i anslutning till Lillån (delområde A, F, G och H) skall vara återfylld efter arbetstid. Återfyllning med massor skall utföras minst 5 meter in från åkanten till en nivå av minst +59,5 m. 6 (16)

37 Vid synligt grumlande förhållanden eller mer än svagt grumligt vatten (> 1 FNU) eller oljeskimmer nedströms saneringsområdet och då detta bedöms vara orsakad av pågående saneringsarbete skall åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra vidare utsläpp. Vid förekomst av oljeförorening nedströms schaktområdet skall oljelänsor läggas. Åtgärden skall kunna vidtas med kort beredskap Återfyllning Innan återfyllning av schakt skall verifiering av ren schaktbotten och schaktväggar ske genom att analysrapporter och foton kan uppvisas. Innan återfyllning av schakt med kvarlämnade föroreningar, d v s utmed muren mot Lillån inom delområde A och H, under spillvattenledning inom delområde F samt under + 58 m i delområde E och F, skall dokumentation av eventuellt kvarlämnade föroreningar kunna uppvisas i form av analysrapporter och foton och klartecken inväntas från Huvudmannens miljökontrollant. Innan återfyllning sker skall en materialavskiljande duk (geotextil) anbringas schaktbotten och schaktvägg Rening av länsvatten Rening av länsvatten och eventuellt uppkommet tvättvatten från fordonstvätt skall ske med hjälp av gravimetrisk avskiljning följt av sandfilter och kolfilter eller med annan reningsmetod som uppfyller uppställda utsläppskrav enligt tabell 4 nedan. Utgående renat länsvatten skall släppas nedströms dämmet, strax uppströms Lugnetbron och Lillåns utlopp i Säveån, se bilaga 3. Föroreningshalter i vatten som under entreprenadtiden släpps till Lillån skall underskrida acceptabla halter enligt tabell 4 vid en utgående vattenföring av 20 m 3 /h. Vid högre utgående vattenföring gäller proportionellt lägre halter. Vid lägre utgående vattenföring kan proportionellt högre halter accepteras, dock maximala halter enligt tabell 4 nedan. Se även bilaga 4. Vid konstaterade eller befarade föroreningshalter över acceptabla utsläppshalter i utgående länsvatten skall utsläpp till Lillån omedelbart avbrytas. Tabell 4: Acceptabla halter vid 20 m 3 /h samt maximalt acceptabla utsläppshalter för utgående renat vatten. Analysparameter Acceptabla utsläppshalter vid 20 m 3 /h (mg/l) Maximalt acceptabla utsläppshalter (mg/l) Cancerogena PAH 0,005 0,02 Övriga PAH 0,05 0,2 Oljeindex (>C 10 -C 40 ) 2 5 Cyanid total 0,05 0,2 Bly, Pb 0,05 0,2 Suspenderat material ph Innan utsläpp av länsvatten till recipienten påbörjas skall analysresultat som visar på föroreningshalter underskridande acceptabla utsläppshalter enligt tabell 4, kunna uppvisas. Analysresultaten skall komma från analys av två 7 (16)

38 stickprov uttagna på utgående länsvatten med minst 3 timmars mellanrum. Innan dessa analysresultat kan uppvisas får inget länsvatten släppas till recipienten utan skall recirkuleras inom området. Utsläpp av synligt grumligt länsvatten eller länsvatten med synlig film av olja/tjära får inte ske. Vid sådan förorening i utgående länsvatten skall utsläpp till Lillån omedelbart avbrytas. Flöde på utgående renat länsvatten skall mätas kontinuerligt och den totala volymen länsvatten som släpps till Lillån skall dokumenteras. Volym länsvatten som behandlas och släpps till recipient skall mätas på ett sådant sätt att mängder av föroreningar som släpps ut kan beräknas och presenteras. Vid tillfälligt avbrott på reningsanläggningen för länsvatten kan återinfiltrering av länsvatten accepteras efter gravimetrisk avskiljning inom de delar av saneringsområdet som ännu inte sanerats. Massor från eventuella infiltrationsplatser skall tas om hand separat Hantering och transport av förorenade massor Massor skall schaktas ut och hanteras separerade i klasser enligt tabell 5. Tabell 5: Klasser för uppdelning av förorenade massor Klass Typ Ursprung Återanvändningsbara massor Förorenade fyllnadsmassor m. fasta biprodukter (t ex slagg, koks, stenkolsrester, tegel, betong, skrot och gasreningsmassa) (ifa och FA) Tjärkontaminerad jord (ifa) Kraftigt tjärkontaminerad jord (FA) Ytlig mulljord och bärlager från delområde A, B, D, E, F, G och H Alla fyllnadsmassor från delområde B 2 och H Missfärgade fyllnadsmassor från delområde A, C, D, E, F och G Naturligt lagrad jord eller sand främst under grundvattenytan från delområde E och F Naturligt lagrad jord eller sand och fyllnadsmassor ovan grundvattenytan från delområde E och F Massor från eventuella infiltrationsplatser Asfalterade ytor inom saneringsområdet 5 Tjärasfalt 1 Delområden enligt bilaga 1 2 Förutom massor från området för den f d oljeavskiljaren, se bilaga 2, som är förorenade med olja, d v s med föroreningshalter över acceptabla resthalter för parametrar i tabell 3. Förorenade fyllnadsmassor, d v s klass 2 enligt tabell 5 ovan, skall lastas och transporteras på flak som täcks med presenning. Tjärkontaminerad jord, d v s klass 3 och 4 enligt tabell 5 ovan, skall lastas och transporteras i täta containrar som täcks med presenning. All asfalt inom saneringsområdet skall hanteras som tjärasfalt. Transporter skall utföras på ett sådant sätt att okontrollerad spridning av massor, t ex genom damning, undviks. 8 (16)

39 Schaktarbeten och transporter skall i möjligaste mån planeras på sådant sätt att transportfordon inte trafikerar förorenad eller uppriven yta och så att spill ej sker på ren yta. Vid behov skall skyddstäckning läggas ut. Vid behov skall vägar utanför området sopas. För transporter av schaktmassor och eventuellt annat avfall ut från området till externt omhändertagande gäller avfallsförordningens regler om avfallshantering och i de fall utförsel sker till annat land sker skall detta genomföras först efter att nödvändiga godkännande erhållits Tillfälligt upplag av förorenade massor Buller Tillfälliga upplag av förorenade massor skall endast förekomma inom saneringsområdet. Tillfälliga upplag får endast förekomma på ej sanerade delar av området. Tillfälliga upplag direkt på mark av tjärkontaminerad jord (klass 3 och 4 enligt tabell 4) samt oljekontaminerad jord får inte förekomma. Tillfälliga upplag av förorenade massor skall placeras på ett sådant sätt att avrinning inte sker till dagvattensystemet eller direkt till Lillån eller Säveån. Tillfälliga upplag av förorenade massor skall vid behov vara täckta för att förhindra urlakning vid regn och avgång av föroreningar till luft vid blåst. Bullerpåverkan skall minimeras genom att arbete endast utförs under normal arbetstid (vardagar kl. 7-18). Bullerpåverkan som kan uppkomma till följd av spontning skall minimeras genom att arbete med spont endast utförs under begränsad arbetstid (vardagar kl. 8-16) Damm och lukt Vid damning skall bevattning eller saltning ske för att minska damningen. Vatten från dammbekämpning får inte rinna ytligt direkt till recipient. Vid behov skall dammbekämpningsvatten ledas till reningsanläggningen för länsvatten. Beredskap skall finnas för att med kort varsel kunna sätta upp tält med undertryck och rening på utgående luft över schakten på huvudmannens begäran. Vid förekomst av besvärande lukt vid närliggande bostadsområde och restaurang skall luktbekämpande insatser, t ex i form av täckning med presenning, vidtas Rengöring av fordon och arbetsmaskiner Avspolning av arbetsmaskiner och fordon skall vid behov ske innan förflyttning från förorenad yta till ren yta eller ut från entreprenadområdet. Tvättvatten från avspolning av fordon och arbetsmaskiner skall renas i reningsanläggning för länsvatten innan utsläpp till recipient sker. Avspolning får endast ske med vatten. 9 (16)

40 Kemikaliehantering Absorptionsmedel skall finnas tillgängligt inom arbetsområdet. Drivmedel skall förvaras i invallade eller dubbelmantlade cisterner med påkörningsskydd Övrigt Miljö- och hälsoskadliga kemikalier skall förvaras i låsbart utrymme. Då schaktarbeten utförs i anslutning till Lillån ska oljeläns vara utlagd i Lilllån nedströms arbetsplatsen. Saneringsområdet skall vara inhägnat och skyddas från tillträde av obehöriga med 2 meter högt stängsel och kontroll av närvarande skall ske i enlighet med ID06. Markstabiliteten ska i samband med arbetena kontrolleras så att ras eller skred inte riskerar att inträffa. All utläggning av stenmaterial i form av erosionskydd i Lillån ska ske på så sätt att påverkan på åns tvärsektioner minimeras. 3 Kontrollprogram Miljökontrollen vid saneringen av Alingsås gasverk omfattar kontroll och mätning med två principiellt skilda syften, dels kontroll av att uppställda åtgärdsmål uppfylls, dels kontroll av den temporära omgivningspåverkan som kan uppstå till följd av själva saneringen. Nedan beskrivs de kontrollmätningar och övrig kontroll som Entreprenörens miljökontrollant skall utföra under saneringen. Miljökontroll skall bland annat utföras genom dagliga miljöronder, vilka lämpligen dokumenteras enligt förslag till protokoll, se bilaga 5, eller motsvarande. Dokumentation av miljökontrollen skall även ske enligt avsnitt 4. Vid eventuella avvikelser skall Huvudmannen omedelbart upplysas om detta. Vid eventuella okontrollerade utsläpp eller andra akuta tillbud skall även tillsynsmyndigheten, d v s Miljöskyddskontoret i Alingsås kommun informeras. Huvudmannens miljökontrollant kommer att kontrollera att detta utförs och dokumenteras i enlighet med detta miljökontrollprogram. 3.1 Kontroll av åtgärdsmål Kontrollmätningar Kontroll och provtagning i schaktbotten När schakt skett ner till angiven schaktnivå skall okulär kontroll ske av schaktbotten så att den är fri från fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten. Kontrollen skall dokumenteras, schaktnivån noteras och schaktbotten fotograferas. Vid förekomst av fasta biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten, i form av t ex kol, koks, slagg eller gult ugnstegel, skall schakten utökas neråt, maximalt till + 58 m. Vid schaktnivån +58 m eller lägre skall dokumentation och fotografering ske av eventuellt kvarlämnade föroreningar (delområde E och F). 10 (16)

41 Innan återfyllning skall även verifiering av ren schaktbotten och dokumentation av eventuellt kvarlämnade föroreningar ske genom provtagning, analys och dokumentation av samlingsprov från minst 5 stickprover på djupet 0-0,1 m inom en yta av max 100 m 2. Uttagna stickprover skall blandas ordentligt till det samlingsprov som sedan analyseras. Vid misstanke om flyktiga ämnen i marken på nivån +58 m eller lägre skall analys av flyktiga ämnen även ske på det enskilda stickprov inom den provtagningsyta som misstänks innehålla de högsta föroreningshalterna. Analyser på samlingsprover från schaktbotten skall utföras med avseende på de parametrar, analysmetoder och rapporteringsgränser som framgår i tabell 6 nedan. Inom området för den f d oljeavskiljaren (delområde B) skall även analys ske med avseende på de parametrar, analysmetoder och rapporteringsgränser som framgår i tabell 7 nedan. Uttagna jordprover skall förvaras i diffusionstäta plastpåsar eller glasburkar. Uttagna prover skall förvaras mörkt och vid låg temperatur från provtagningstillfället till ankomst till laboratorium. Provtagningsutrustning skall rengöras väl mellan varje provtagningstillfälle och mellan varje yta à 100 m 2 som provtas. Analys skall utföras av ackrediterat laboratorium med avseende på de parametrar, analysmetoder och rapporteringsgränser som framgår i tabell 6. Provtagning och provhantering skall i övrigt utföras i enlighet med Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar (Sveriges Geotekniska Förening, Rapport 1:2004). Vid konstaterade föroreningshalter över angivna acceptabla resthalter skall schakten utökas ner till maximalt +58 m (+ 57,5 m inom delområde A) och förnyad provtagning utföras. Kontroll och provtagning i schaktvägg När schakt skett ner till angiven schaktvägg skall okulär kontroll ske så att schaktväggen är fri från fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten. Kontrollen skall dokumenteras och schaktväggen fotograferas. Vid förekomst av fasta biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten, i form av t ex kol, koks, slagg eller gult ugnstegel, skall schakten utökas. Samråd skall hållas med Huvudmannen innan schakten utökas utanför saneringsområdet. Innan återfyllning skall verifiering i schaktvägg och dokumentation av eventuellt kvarlämnade föroreningar ske genom provtagning, analys och dokumentation av samlingsprov från minst 3 stickprover från en schaktvägg på max 15 löpmeter. Stickprov skall tas 0-0,1 m in i schaktväggen. Uttagna stickprover skall blandas ordentligt till det samlingsprov som sedan analyseras. Vid misstanke om flyktiga ämnen i marken på nivån +58 m eller lägre skall analys av flyktiga ämnen även ske på det enskilda stickprov som misstänks innehålla de högsta föroreningshalterna. Analyser på samlingsprover från schaktväggar skall utföras med avseende på de parametrar, analysmetoder och rapporteringsgränser som framgår i tabell 6 nedan. Uttagna jordprover skall förvaras i diffusionstäta plastpåsar eller glasburkar. Uttagna prover skall förvaras mörkt och vid låg temperatur från provtagningstillfället till ankomst till laboratorium. Provtagningsutrustning skall rengöras väl mellan varje provtagningstillfälle och mellan varje yta à 100 m 2 som provtas. Analys skall utföras av ackrediterat laboratorium med avseende på de parametrar, analysmetoder och rapporteringsgränser som framgår i tabell 6. Provtagning och provhantering skall i övrigt utföras i enlighet med Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar (Sveriges Geotekniska Förening, Rapport 1:2004). Vid konstaterade föroreningshalter över angivna acceptabla resthalter skall schakten utökas och förnyad provtagning utföras. Samråd skall hållas med Huvudmannen innan schakten utökas utanför saneringsområdet. 11 (16)

42 Tabell 6: Analysparametrar, metoder och rapporteringsgränser vid analys av jordprover från schaktbotten och schaktväggar Analysparameter Analysmetod 1 Rapporteringsgräns (mg/kg TS) Organiska ämnen PAH L EPA PAH M EPA PAH H EPA Metaller Arsenik SS Barium SS ,5 Bly SS Kadmium SS ,2 Kobolt SS ,5 Koppar SS ,5 Krom tot SS ,5 Nickel SS ,5 Vanadin SS Zink SS Eller motsvarande analysmetod Tabell 7: Analysparametrar, metoder och rapporteringsgränser vid analys av jordprover från schaktbotten och schaktväggar inom området för den f d oljeavskiljaren Analysparameter Analysmetod 1 Rapporteringsgräns (mg/kg TS) Alifater (>C 5-C 8) 5 Alifater (>C 8-C 10) 5 Alifater (>C 10-C 12) 5 Alifater (>C 12-C 16) GC-MS enligt SPIMFAB 5 Alifater (>C 16-C 35) 10 Aromater (>C 8-C 10) 10 Aromater (>C 10-C 16) 3 Aromater (>C 16-C 35) 1 Eller motsvarande analysmetod (16)

43 3.1.2 Övrig kontroll Schaktnivåer Kontroll ska ske av att schakt sker ner till de i schaktplanen angivna schaktnivåerna, d v s följande: Inom delområde A skall schakt utföras ned till naturligt lagrad jord, dock max +57,5 m. Inom delområde B, C, D, G och H skall schakt utföras ned till naturligt lagrad jord, dock max +58. Inom delområde E och F skall schakt utföras ned till ren naturligt lagrad jord dock max + 58 m. Inom dessa delområden kommer schakten styras av beställarens miljökontrollant. Materialavskiljande skikt Innan återfyllning sker skall kontroll utföras av att materialavskiljande skikt har anbringats schaktbotten och schaktvägg. Tillförda massor Kontroll skall ske av att inga massor tillförs saneringsområdet med föroreningshalter överskridande de halter som motsvarar nivåer för mindre än ringa risk enligt tabell 4 i Naturvårdsverkets handbok för återanvändning av avfall i anläggningsarbeten (Handbok 2010:1). Om dokumentation avseende föroreningsinnehåll och ursprung saknas för massor som entreprenören avser att tillföra området skall provtagning och analys ske på dessa massor. Analys skall ske på samlingsprov från minst 5 stickprover väl fördelade i en volym om 100 m 3. Analysprogram skall tas fram i samråd med Huvudmannens miljökontrollant. Okulär kontroll skall även ske av att tillförda massor inte innehåller fast avfall. 3.2 Kontroll av omgivningspåverkan Kontrollmätningar Turbiditetsmätning i Lillån Mätning av turbiditeten (FNU) skall ske dagligen i Lillån, direkt nedströms schaktområdet vid Lugnetbron och uppströms vid Gasverksbron (se bilaga 3), under de perioder då schaktarbeten pågår invid Lillån. Vattennivån i Lillån ska mätas med hjälp av peglar och noteras i samband med turbiditetsmätningarna. Väderleksförhållanden inkl. nederbörd skall noteras. Kontroll av reningsanläggning för länsvatten Uppstartskontroll skall utföras innan utsläpp av länsvatten till recipienten påbörjas genom provtagning och analys av två stickprover uttagna på utgående länsvatten med minst 3 timmars mellanrum. Analys skall utföras på ofiltrerade prover av ackrediterat laboratorium med avseende på de parametrar, analysmetoder och rapporteringsgränser som framgår i tabell 8. Kontroll skall även ske av att länsvatten recirkuleras till dess analysresultat, som visar på föroreningshalter i utgående renat länsvatten som underskrider acceptabla utsläppshalter enligt tabell 4 (avsnitt 2.3.4), erhållits. 13 (16)

44 Provtagning och analys skall därefter utföras löpande på stickprov både på orenat länsvatten innan reningsanläggningen och på renat länsvatten efter reningsanläggningen två gånger per vecka under de perioder då rening av länsvatten pågår. Analys skall utföras på ofiltrerade prover av ackrediterat laboratorium med avseende på de parametrar, analysmetoder och rapporteringsgränser som framgår i tabell 8. Tabell 8: Analysparametrar, metoder, provkärl och rapporteringsgränser vid analys av renat och orenat länsvatten Analysparameter Analysmetod 1 Rapporterings- gräns (mg/l) Provtagningskärl Cancerogena PAH EPA ,0002 Övriga PAH EPA , ml glasflaska Oljeindex (>C 10 -C 40 ) SS-EN ISO , ml glasflaska Cyanid total SS , ml glasflaska Bly, Pb SS ,0005 Plastflaska Suspenderat material SS-EN 872 0, ml glas- /plastflaska ph SS Glas- /plastflaska 1 Eller motsvarande analysmetod Provtagning skall ske från provpunkt med väl omblandat vatten och där hela avloppsflödet passerar. Den provtagningsmetod och provtagningsutrustning som används skall vara utformad på så sätt att representativa prover kan tas ut och att provets sammansättning inte förändras vid provtagning. Utrustningen skall vara väl rengjord inför varje provtagningstillfälle. Provtagare skall bära rena plasthandskar vid provtagning samt vid hantering av vattenprover och provtagningsutrustning. Prover skall förvaras i kärl enligt tabell 8 eller annat enligt instruktioner från anlitat laboratorium. Uttagna prover skall förvaras mörkt och vid låg temperatur från provtagningstillfället till ankomst till laboratorium. Eventuell konservering av prover skall ske i enlighet med standarder angivna i tabell 8 eller instruktioner från anlitat laboratorium. Analys skall ske vid ackrediterat laboratorium Övrig kontroll Okulär kontroll av grumling och oljeskimmer i utgående länsvatten skall utföras två gånger per dag. Okulär kontroll av grumling och oljeskimmer i Lillån och Säveån skall ske minst två gånger dagligen under de perioder då schaktarbeten pågår invid Lillån. Kontroll skall ske från båda sidor av Lillån mellan schaktområdet och Lillåns utlopp i Säveån. Vid synligt grumlande förhållanden eller förekomst av oljeskimmer i Lillån eller i Säveån skall även okulär kontroll omgående utföras uppströms schaktområdet. Kontroll med avseende på lukt och damning skall ske dagligen under de perioder då schaktarbeten pågår. Kontroll skall särskilt genomföras i anslutning till bostäder och restaurang på östra sidan av Lillån. I övrigt skall kontroll ske av att åtgärdskrav enligt avsnitt efterlevs. 14 (16)

45 4 Dokumentation Entreprenören skall sammanställa följande dokumentation digitalt löpande under saneringsarbetets gång: Analysresultat, fotodokumentation samt noteringar från okulära observationer i samband med provtagning av jord i schaktbotten och schaktvägg. Digitalt dataunderlag från inmätning av åtgärdade ytor, nivåer på schaktbotten och schaktväggar samt ytor i schaktbotten och schaktväggar där kontrollmätningar utförts. Digitalt dataunderlag från inmätning av avskiljande skikt samt eventuella bottentätningar, dräneringssystem och övertäckningar samt dokumentation av hur dessa är utförda. Analysresultat från provtagning av renat och orenat länsvatten samt uppgifter om flöde, volym och föroreningsmängder i renat länsvatten som släpps till recipienten. Dokumentation från den okulära kontrollen av grumling och oljeskimmer i utgående länsvatten som skall utföras två gånger per dag. Resultat från mätning av turbiditeten i Lillån samt noteringar av nederbörd och vattennivåer i Lillån i samband med mätningarna. Dokumentation från okulär kontroll med avseende på grumling och oljeskimmer i Lillån och Säveån från de perioder då schaktarbeten pågår invid Lillån. Dokumentation avseende föroreningsinnehåll, innehåll av övrigt fast avfall, ursprung samt eventuella analysresultat från provtagning av tillförda av massor. Transportdokument och mottagningskvitton från transport av massor till externa mottagningsanläggningar. Volym uppschaktade och borttransporterade massor, uppdelade på olika klasser. Aktuella tillstånd för transport av avfall och farligt avfall för anlitade transportörer. Dokumentation från utförda miljöronder enligt förslag till protokoll, se bilaga 5, eller motsvarande. Beskrivning av uppkomna tillbud och åtgärder vidtagna till följd av eventuella avvikelser och tillbud. Dokumentationen skall kunna uppvisas på begäran av Huvudmannen och dennes miljökontrollant. Dokumentationen skall efter avslutad sanering levereras i digitalt format till Huvudmannen. 15 (16)

46 5 Kontaktpersoner Huvudman Maria Aronsson (Projektledare), Tekniska kontoret Alingsås kommun tfn , e-post: Tomas Carlsson (bitr. projektledare), Tekniska kontoret Alingsås kommun tfn , e-post: Tillsynsmyndighet Susanna Olsson (Miljöskyddsinspektör), Miljöskyddskontoret Alingsås kommun tfn , e-post: Jörgen Claesson (Miljöskyddsinspektör), Miljöskyddskontoret Alingsås kommun tfn , e-post: 16 (16)

47

48

49 Nolhagabron Säveån Lillån Lugnetbron D G C B E F H A Västra Ringg. Gasverksbron Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) -Entreprenadområdets gräns Entreprenadområdets gräns Delområden för sanering Ritning Meter