EXAMENSARBETE. Utveckling av storblockssystem för trähus. Camilla Andersson. Civilingenjörsexamen Arkitektur

EXAMENSARBETE Utveckling av storblockssystem för trähus Camilla Andersson Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

EXAMENSARBETE UTVECKLINAVSTORBLOCKSSYSTEMFÖRTRÄHUS CamillaAndersson Luleå2011 AvdelningenförByggkonstruktionoch produktion InstitutionenförSamhällsbyggnadochnaturresurser Luleåtekniskauniversitet 97187LULEÅ www.ltu.se/sbn

FÖRORD FÖRORD Detta examensarbete avslutar min utbildning till Civilingenjör inom arkitekturvidluleåtekniskauniversitet.examensarbetetärutförtunder sommarenochhösten2011påuppdragavlundqvistträvaruabiöjebyn, Piteå. Det har varit ett intressant och lärorikt arbete som jag tror att jag kommeratthanyttaaviframtiden. JagvillframföraettstorttacktillminhandledareochexaminatorHelena Johnsson på Luleå tekniska universitet för alla goda råd och vägledning under arbetets gång. Jag vill även tacka Lundqvist Trävaru AB för möjligheten att ha fått genomföra detta examensarbete och ett särskilt tack till Samuel Holmström för ditt engagemang och de givande diskussionervihaft. Slutligen vill jag tacka min familj och mina vänner som ställt upp stöttat migpåallasättochvisunderhelautbildningensgång. Piteå,oktober2011 CamillaAndersson I

Utvecklingavstorblockssystemförträhus II

SAMMANFATTNIN SAMMANFATTNIN StoraförändringarharskettinombyggandetiSverige,industrialiseringen avsamhälletharletttillattalltflermänniskorflyttatintillstäderna,vilket isinturharletttillettalltstörrebostadsbehov.påsenaretidharkraven påproduktivitet,effektivarematerialadministrationochcad projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg och installationskomponenter.detharisinturletttillattettnyttindustriellt byggandemedstörrevariationsmöjligheterharutvecklats. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB, som är ett litet familjeägt industriellt företag som tillverkar ytterväggelement i trä, men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverkastörreväggelementsomärmerfärdigställda.syftetmedarbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utveckla ett storblockssystem förmodulbyggandeavfritidshus.måletärattutformaettantalväggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop på valfritt sätt till en färdigbyggnad. Utifrån att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagetsfrämstakonkurrenterharettantalgemensammaochattraktiva byggnadsdrag kunnat sammanställas. Dessa har sedan tillsammans med företagetsönskemållegattillgrundförframtagningenavväggblockentill storblockssystemet. Totalthar40styckenväggblockifyraolikastorlekartagitsfram.Förutom väggblockensutseendegällandestorlek,fönster ochdörrplaceringarhar även blockens uppbyggnad bestämts, dess U värde och materialåtgång beräknats samt regelritningar för de olika väggblocken konstruerats. Ett antalexempelpåmöjligaplanlösningarharävenritatsuppochlösningar förhurblockenmonterasihopmedvarandraochihörnenharfastställts. III

Utvecklingavstorblockssystemförträhus Deslutsatsersomkandrasärattdettastorblocksystemärflexibeltsåatt väldigt många olika planlösningar går att framställa. De modulmått som valtsföljerlundqvistträvarusönskemålförattpassainiderasbefintliga system och de följer även måtten på många av de möbler och den fasta inredningsomsäljsidag,vilketunderlättarförattfåengodarkitektonisk utformningavplanlösningentillfritidshusen. IV

ABSTRACT ABSTRACT MajorchangeshaveoccurredwithintheconstructionindustryinSweden, the industrialization of society has led to more and more people moving into the cities, which in turn has led to an increased need for housing. Recently, demands for productivity, more efficient material management and CAD design have increased, which has resulted in additional prefabrication of a growing number of construction and installation components. This in turn has led to a new industrial construction with largervariationpossibilitieshavebeendeveloped. Thismaster sthesisisrenderedforlundqvistträvaruab,whichisasmall family owned industrial company which manufactures exterior wall elements made of wood, but who wants to increase their turnover and competitiveness, by also producing larger wall elements that are more complete. The aim of this work is to, in collaboration with Lundqvist Trävaru, develop a wall element system for modular building of holiday houses. The goal is to design a number of wall elements that customers canthenputtogetherinanywaytoobtainacompletebuilding. From studying a number of holiday house manufactures in Sweden and the company s main competitors, a number of common and attractive architecturalfeatureshavebeencompiled.thesehave,togetherwiththe company swishes,beenthebasisfortheproductionofwallelementsfor thewallelementsystem. A total of 40 pieces of wall elements in four different sizes have been developed. In addition to the wall elements appearance in size, window anddoorplacements,theelementsstructurehavealsobeendetermined, theu valueandmaterialconsumptioncalculatedandbeamdrawingsfor the various wall elements been constructed. A number of possible floor V

Utvecklingavstorblockssystemförträhus planshavealsobeendrawnupandinstructionsonhowtheelementsare assembled,connectedandhowcornersarecreatedhavebeenestablished. Theconclusionsdrawnarethatthiswallelementsystemisflexiblesothat manydifferentfloorplanscanbeproduced.themoduledimensionswere chosen based on Lundqvist Trävarus requests to fit into their existing systems and they also fit the dimensions of many of the furnishings and the fixed fittings that are sold today, which makes it easier to get a good architecturaldesignofthefloorplantotheholidayhouses. VI

INNEHÅLLSFÖRTECKNIN INNEHÅLLSFÖRTECKNIN FÖRORD...I SAMMANFATTNIN...III ABSTRACT...V INNEHÅLLSFÖRTECKNIN...VII 1 INLEDNIN...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Företagsbeskrivning...2 1.3 Syfteochforskningsfråga...3 1.4 Avgränsningar...3 2 METOD...5 2.1 Tillvägagångssätt...5 2.2 Informationsinsamling...6 2.2.1 Litteraturstudie...6 2.2.2 Marknadsanalys...7 2.3 Väggblock...7 2.3.1 Modularisering...7 2.3.2 Konstruktion...8 3 TEORI...9 3.1 Industrielltbyggande...9 3.1.1 Definition...10 3.1.2 Processfokus...10 3.2 Modularisering...11 3.2.1 Modulindelning...12 3.2.2 Fördelarmedmodulindelning...13 3.2.3 Nackdelarmedmodulindelning...14 3.2.4 Modulindelninginombyggande...14 VII

Utvecklingavstorblockssystemförträhus 4 KONTEXT...17 4.1 Kravbild...17 4.2 Konkurrenter...19 5 RESULTATOCHANALYS...21 5.1 Väggblock...21 5.1.1 Modularisering...21 5.1.2 Exempelväggblock...22 5.1.3 Exempelplanlösning...25 5.2 Konstruktion...26 5.2.1 Uppbyggnad...26 5.2.2 Regelritningar...27 5.2.3 Ihopmonteringochhörnlösning...30 5.2.4 U värde...32 5.2.5 Materialåtgång...32 5.3 Analys...35 5.3.1 Väggblock...35 5.3.2 Konstruktion...37 6 DISKUSSIONOCHSLUTSATSER...39 6.1 Diskussion...39 6.2 Slutsatser...40 6.3 Förslagpåfortsattarbete...41 REFERENSER...43 BILAOR BILAA1 Väggblocksomingåristorblockssystemetiskala1:50 BILAA2 Exempelpåolikaplanlösningariskala1:100 BILAA3 Regelritningartillväggblocksomingåristorblockssystemeti skala1:50 BILAA4 U värdeberäkningar BILAA5 Materialåtgångförväggblocksomingåristorblockssystemet VIII

INLEDNIN 1 INLEDNIN Dettakapitelbeskriverbakgrundentillexamensarbetetochpresenterardess syfteochavgränsningar. 1.1 Bakgrund Stora förändringar skedde inom byggandet i Sverige under 1800 talets andra hälft. Industrialiseringen av samhället ledde till att många människor flyttade in till städerna, vilket i sin tur medförde ett stort bostadsbehov. Detta stora bostadsbehov satte igång en intensiv byggverksamhetistäderna.på1950 taletråddedetåterigenbostadsbrist i Sverige trots att det byggdes fler och fler bostäder per år. För att lösa bostadsbristenfastställderegeringenibörjanav1960 taletdetsåkallade miljonprogrammet, en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod.detvarunderdenhärtidendetbörjadetalasombyggandets industrialisering. Byggprojekten utformades för serieproduktion av likartade byggnader och byggelement förtillverkades i fabriker och monterades sedan på plats. Efter miljonprogrammet upphörde de stora byggprojekten och efter 1980 talet blev byggnaderna mer individuellt utformade. Därefter ökade kraven på produktivitet, effektivare materialadministration och CAD projektering, vilket medfört en större förtillverkning av allt fler bygg och installationskomponenter. I och med det har det nya industriella byggandet med större variationsmöjligheter utvecklats.(nordstrand,2008). Byggbranschen är idag till antal dominerad av mindre, ofta familjeägda, företagochdenpräglasavstarkkonkurrensvilketharletttillettkravpå alltkortaregenomförandetider(viklund,2010).lundqvistträvaruabär 1

Utvecklingavstorblockssystemförträhus ettlitetfamiljeägtindustrielltföretagsomtillverkarytterväggelementiträ men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverka större väggelement som är mer färdigställda, vilket kommer att förkorta tiden på byggplatsen ytterligare. I första hand kommer dessa väggelement att utformas för fritidshus. Kraven på ett fritidshus skiljer sig från ett permanenthus gällande energi och handikappanpassning.fritidshusbehöverinteuppfyllaenergikravensom ställs i Boverkets byggregler (BBR 18, BFS 2011:6) för nybyggda enfamiljshus, fritidshus behöver inte heller vara handikappanpassade. Eftersom det blir allt populärare att flytta in permanent i sitt fritidshus, efter mer eller mindre omfattande renoveringsjobb, är det bra om väggblocken är anpassningsbara. Då det ska byggas ett nytt fritidshus är det ofta billigare att anpassa det direkt till ett permanentboende än att göraåtgärdernaiefterhand. Väggblocken kommer att byggas i trä. Fördelen med trähus är att de går snabbt att värma upp, vilket lämpar sig extra bra för ett fritidshus. De kommer även att levereras som en byggsats vilket både gör att det går snabbare att få en tät byggnad jämfört med ett lösvirkeshus och det är i regelocksåbilligareänattbyggasitthusmedlösvirke. 1.2 Företagsbeskrivning Lundqvist Trävaru AB är ett familjeföretag som grundades 1936 och har varitverksammainombyggbranschensedandess.företagetbörjadesom ett snickeri som tillverkade möbler men övergick sedan till att vara ett sågverk och hyvleri, och i början av 2000 talet började de tillverka de lättmonteradebyggsatsersomföretagetidaglevererartillhelasverige. Byggsatserna bygger på ett flexibelt modulsystem, ett så kallat småblockssystem som gör det enkelt och prisvärt att bygga till exempel garage,fritidshus,stallochcarportar.rundentillmodulsystemetär1,20 meterbredaväggblockdärhöjdenpåblockengårattanpassafrån2,0 4,8 meter. Kunden får själv utforma sin byggnad och välja var väggblocken medfönster ochdörröppningarskaplaceras,taklutningenpåbyggnaden ochväljamellanfyraolikapaneler. LundqvistTrävaruABärettväxandeföretagmedenvisionattfördubbla sinomsättninginomtreår.iochmedexpansionensåplanerardeävenatt införa ett storblockssystem med bredare väggblock som kan tillverkas parallelltmedsmåblocken. 2

INLEDNIN 1.3 Syfteochforskningsfråga Syftet med examensarbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utvecklaettstorblockssystemförmodulbyggandeavträhus.tillattbörja medkommerstorblockssystemetattutvecklasförfritidshus. Storblocksystemet kommer att ha bredare väggblock än småblockssystemet och de kommer även att vara mer färdigställda. Fönster och dörrar monteras i fabriken och även isolering och gips på insidan så att kunden får en färdig vägg och inte bara ett ytterskal. Storblockssystemetskaävenvaraanpassateftersmåblockssystemetpåså sättattbreddenpåblockenärjämtdelbarmed0,6förattföretagetpåså sättkananvändasigavsammatakstolartillbådasystemen. Ett antal väggblock ska utformas som kunden sedan kan kombinera på valfrittsätttillenfärdigbyggnad.detskavaraettstandardiseratsystem somkankombineraspåmångaolikasättförattuppnåhögflexibilitetutan attminskaproduktionseffektivitetenifabriken. Forskningsfråga Hur ska modulmåtten väljas så att en god arkitektonisk utformning i planlösningenförfritidshuskansäkerställas? 1.4 Avgränsningar Examensarbetet utförs åt Lundqvist Trävaru AB i Öjebyn, Piteå. Vissa tekniska lösningar kommer därför att vara anpassade efter Lundqvist Trävarusbefintligalösningar. Iexamensarbetetskaettantalväggblockanpassadefrämstförfritidshusi Sverige tas fram. Avgränsningen till fritidshus är gjord på grund av att företaget vill att storblockssystemet ska utvecklas för fritidshus till att börja med. Arbetet omfattar endast väggblocken som ska tillverkas i trä och till att börja med vara avsedda för enplanshus. Bjälklag, tak och gavelspetsar ingår inte i detta arbete. Likaså lämnas produktionen av väggblockenutanförarbetetsbegränsningar. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng vilket motsvarar 20 veckors heltidsstudier. 3

Utvecklingavstorblockssystemförträhus 4

METOD 2 METOD I detta kapitel beskrivs tillvägagångssättet för hur examensarbetet har genomförts. 2.1 Tillvägagångssätt Examensarbetetinleddesmedenbeskrivningavdessbakgrund,syfteoch forskningsfråga. Avgränsningar sattes upp för att tydliggöra arbetets gränser så att en rimlig omfattning av arbetet kunde hållas. Därefter gjordes en övergripande planering av examensarbetet, se Figur 2.1. En tidplan med de ingående arbetsmomenten samt tidsåtgången för respektivemomentupprättadesförattunderlättaarbetet. När planeringen av arbetet var klar gjordes en litteraturstudie för att få mer bakgrundsinformation och inhämta kunskap rörande ämnet. Även konkurrenter studerades och ett antal fritidshustillverkare i hela landet föratthittagemensammaochattraktivadraghosdefritidshussombyggs idag.självaarbetetmedmodulariseringföratthittabramåttochutseende på väggblocken pågick till en början parallellt med studerandet av olika fritidshustillverkareisverige.därefternärettantalväggblocktagitsfram bestämdes väggblockens uppbyggnad och dess U värde räknades ut. Regelritningar för blocken togs fram och lösningar för hur väggblocken ska fästas ihop med varandra och i hörnen fastställdes. Den mängd materialsomgåråtföratttillverkavarjeväggblockharocksåräknatsut för vart och ett av blocken. Slutligen sammanställdes examensarbetet i dennaskriftligarapport. 5

Utvecklingavstorblockssystemförträhus Figur2.1Examensarbetetsupplägg. 2.2 Informationsinsamling 2.2.1 Litteraturstudie Litteraturstudien har inledningsvis gjorts för att skaffa grundläggande kunskaper inom området och dels för att skaffa djupare kunskaper om framförallt modularisering och industriellt byggande. Den kunskap som inhämtats kommer främst från böcker och forskningsrapporter. För att 6

METOD finna relevant litteratur har sökningar utförts via Luleå universitetsbiblioteksdatabaserochinternet.desökordsomanväntshar blandannatvarit:industrielltbyggande,modularisering,modulindelning, prefabricerade byggsystem, storblock, modularity och building system. Referenslistorfrånforskningsrapporterochliknandeexamensarbetenhar ävengranskatsförattidentifieraanvändbaraoriginalkällor. 2.2.2 Marknadsanalys Förattfåenbildavhurmarknadenförfritidshusserutidagslägetharen konkurrentanalys gjorts. Där har Lundqvist Trävarus fem största konkurrenter granskats. Även andra fritidshustillverkare i landet har studerats för att få en uppfattning om vad som är attraktivt i branschen idag och för att hitta gemensamma drag hos fritidshusen som tilltalar konsumenterna. 2.3 Väggblock 2.3.1 Modularisering Föratthittalämpligastorleksmåttpåväggblockentillstorblockssystemet och även bra fönster och dörrplaceringar har först och främst ett antal planlösningar på olika typer av fritidshus studerats. Önskemålen från Lundqvist Trävaru om att blocken ska vara anpassade efter deras befintligatakstolsbredderharocksåföljts. Närettförstaförslagpåettantalväggblocktagitsframtestadesdetomdet gick att bygga några slumpmässigt utvalda planlösningar från olika konkurrenter. Därefter gjordes vissa justeringar gällande storlek och placeringarpåfönster ochdörröppningarochvissaväggblockvaldesbort ochnågranyakomtill.sammaprocessutfördespånyttnågragångertills antalet väggblock och mindre passbitar som tagits fram kunde bygga de flestaplanlösningarfrånkonkurrenternasomtestades. Därefter sattes även några egna planlösningar ihop och för att få tillfredsställandemåttpådeolikarummen,somkök,badrumochsovrum, användes möbleringsmått och annan nödvändig information från Arkitektenshandbok(Bodinetal,2011). 7

Utvecklingavstorblockssystemförträhus 2.3.2 Konstruktion Blockens uppbyggnad, bestående av väggtjocklek och material, har tagits framisamrådmedföretaget.ävenritningaröverreglarnasplaceringarför respektiveblockharritatsupp.väggblockenärförstochfrämstanpassade förfritidshus,menvissadelarharävenanpassatsförattiframtidenkunna användastillmerpermanentabostäder.detgällerbreddenpåfönster och dörröppningar och även tjockleken på väggblocken. Antalet panelbrädor avföretagetsolikapaneltyperharräknatsutförvarjeväggblockförattdet ska stämma bra i skarvarna av blocken. Lösningar för hur väggblocken fästsihopmedvarandraochhörnlösningarhardiskuteratsochtagitsfram tillsammansmedlundqvistträvaru. U värdeberäkningar har också gjorts, dels på väggblocken i standardutförande och dels efter att de tilläggsisolerats så de blivit lite tjockare. Till sist har materialåtgången för varje block räknats ut och sammanställtsitabellerförvartochettavdeolikaväggblocken. 8

TEORI 3 TEORI I detta kapitel presenteras kortfattat den teori som är relevant för examensarbetet. Här beskrivs vad industriellt byggande är och vad modulariseringinnebär. 3.1 Industrielltbyggande Industriellt byggande innebär att större delen av byggandet sker i en fabrikochsedantransporterastillbyggplatsendärdetmonteraspåplats. Eftersom prefabriceringen sker i en sluten miljö är tillverkningen oberoendeavyttrepåverkansomtillexempelväder.detinnebärattsjälva arbetetpåbyggplatsenblirbetydligtkortarevidindustrielltbyggandeän vidtraditionelltbyggande. Vid industriellt byggande används standardiserade komponenter, arbetsmetoder och byggsystem vilket minskar riskerna att göra fel och tidsfaktornblirbådekortareochmerförutsägbar(johnssonetal,2011). Med specialiserade kunskaper från liknande projekt skapas bättre förutsättningarförbådeplaneringochutförande. Industriellt byggande innebär att äga, förvalta och utveckla ett väldefinieratprefabriceratbyggsystem.enometttidigtengagemangoch kontroll över händelserna i byggprocessen, från planering och upphandling till byggande och montage, erbjuder det industriella byggföretaget detta i en standardiserad byggprocess. Tack vare den standardiserade processen med repetition i utförandet och ständig erfarenhetsåterföring kan det industriella byggföretaget även hantera unikabyggprojekt(johnssonetal,2011). 9

Utvecklingavstorblockssystemförträhus I och med industrialiseringen av byggandet så kom arkitektens roll att förändras. En av de största förändringarna var att inom industriellt byggandesåvisstemanintesäkertiförvägvarbyggnadenskulleplaceras såchansenattinspirerasavplatsenförlorades(johnssonetal,2011).det finns även en skillnad mellan hur arkitekter och ingenjörer ser på standardisering. Arkitekter vill att standarden ska främja variation i lösningarna medan ingenjörer tenderar att återanvända en standardlösning om och om igen för att spara arbetstid (Johnsson et al, 2011). Byggnader förändras nästan alltid under sin livstid och nyckeln för att lyckasmedettindustrialiseratbyggsystemärattredaniutformningenav byggsystemetplaneraförframtidaändringar(johnssonetal,2011). Inomdetindustriellaträbyggandetfinnsdetolikahögprefabriceringsgrad, allt från mindre element till färdiga volymer som innehåller i princip en färdiglägenhet.oavsettomdetärenbartväggmodulerellerhelavolymer som prefabriceras kan vissa kundvärden ökas genom en industriell produktion.detkantillexempelvaramervärdengällandehögprecisioni mötenmellanolikamaterialbådeinteriörtsomexteriört,attytfinishkan garanteras i högre utsträckning och att detaljer som arkitekten gestaltar kan garanteras i en högre noggrannhet jämfört med på en regnig eller snöigbyggplats(johnssonetal,2011). 3.1.1 Definition Industriellt byggande utvecklas hela tiden vilket innebär att definitionen av industriellt byggande skiljer sig en aning mellan olika litteratur beroende på när den är skriven. Enligt Johnsson et al. (2011) kan industrielltbostadsbyggandedefinieraspåföljandesätt: Industrielltbostadsbyggandeinnebärenvälutveckladbyggprocessmeden genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående aktiviteter, flöden, resurser och resultat med användning av högförädlade komponenter med syfte att skapa maximalt värde för kunderna. 3.1.2 Processfokus Industriellt byggande är byggande som handlar om repetition och standardisering. Det är byggande som har organiserats för att repeteras ochdärfokusliggermerpåprocessernaänpåsjälvaprojektet(johnsson etal,2011).detindustriellabyggandetlyftsframförattökaeffektiviteten 10

TEORI inom byggbranschen, genom en effektiv produktion vill man skapa individuelltutformadehus(stehnetal,2008).detärviktigtatthuspassar in i sin omgivning och kan anpassas till den kringliggande miljön, därför vill man skapa industriella processer som producerar hus på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt utan att själva husen blir standardiserade(stehnetal,2008). Detindustriellabyggandetgördeteffektivtattarbetamedstandardisering ochautomatiseringavrutinarbete.detskaparstabilaochstandardiserade processersomärgrundenförständigförbättringochutveckling(johnsson etal,2011).omarbetsmomentutförspåolikasättkandetvarasvårtatt avgöra vilket sätt som är mest effektivt. Standardiserade processer, som alla inom företaget känner till, ger bra förutsättningar för att hela tiden effektivisera och utveckla företagets processtänkande och på så sätt förbättrabyggprocessen. Processfokuseringen inom det industriella byggandet innebär att det industriellabyggföretagetävenkommerattskiljasigorganisatorisktfrån ettklassisktbyggföretag.verksamhetenidetindustriellabyggföretagetär organiseradruntdenkontinuerligaproduktionsprocessensådetkrävsen välanpassad organisation för planering och kontroll av aktiviteter och flöden för att gynna värdeskapande och minska väntetider (Stehn et al, 2008). 3.2 Modularisering Modularisering är ett systematiskt sätt att bygga upp en produkt av komponenter (moduler) som kan sättas ihop på olika sätt för att skapa olika produktvarianter (Hellström, 2005). Ett modulsystem är sammansattavolikaenhetersomärdesignadevarförsigmensomändå kaninterageramedvarandraochfungeratillsammanssomenhelhet.det innebär att i ett modulariserat utbud kan kunden sammanställa den färdiga produkten precis som han eller hon vill ha den utifrån de delkomponentersomingåriutbudet(blomberg&jonsson,2006). Modularisering är idag ett nyckelbegrepp inom tillverkningsindustrin för att minska komplexiteten och samtidigt möta den ökande efterfrågan på kundanpassning(jensenetal,2008).förattlyckasmedkundanpassning måsteprodukternavarauppbyggdaimodulerochbyggsystemetmåsteha ett utvecklat konfigureringsverktyg som stödjer kundanpassning. Modulariseringärenmetodsomanvändsinommångaolikaindustrierför 11

Utvecklingavstorblockssystemförträhus attförenklaochminimeraantaletdelkomponentermensamtidigtbehålla produktionseffektiviteten och möjligheten att kundanpassa produkterna. Standardiseradeochrationaliseradeproduktstrukturergördetmöjligtatt skräddarsy flexibla lösningar, vilket skapar variation utan att ha ett överflödavkomponentvarianter(jensen,2010). En modulbaserad produkt har en en till en överensstämmelse mellan modul och funktion. Den är uppbyggd av moduler som kan monteras till varandra på ett förutbestämt sätt, vilket möjliggör att modulerna går att byta ut var för sig om det skulle behövas utan att hela produkten måste bytas ut (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Detta lägger en tyngdpunkt på utbytbarhet men i vissa produkter kan det vara svårt att göra allt utbytbart. Då kan fokus istället läggas på att försöka integrera en gemensam arkitektur, så att samtliga komponenter är uppbyggda på samma sätt men inte är utbytbara. Det frångår visserligen utbytbarhetsprincipen men ger istället andra fördelar såsom att produktionochmonteringstandardiseras(hjalmarsson&jonsson,2010). Erfarenheter visar att företag kan korta ner utvecklingstider, öka antalet produktvarianter, snabbt införliva nya teknologier och reducera kostnader för utveckling och produktion om de på ett systematiskt sätt användersigavmodulkonceptet(hjalmarsson&jonsson,2010). 3.2.1 Modulindelning Detfinnsmångasättattmodulindelaenproduktpå,därförärdetviktigt att fokusera på själva syftet med modulindelningen. Enligt Erixon et al (1994)kanmodulindelningdefinierasenligtföljande: Modulindelning = indelning av en produkt i byggblock (moduler) med fastställdagränssnitt,drivenavvalda,företagsspecifikaskäl. Det räcker inte bara med att modulindela produkten för att få maximala positivaeffekteriföretaget.modulindelningenmåsteutnyttjaspårättsätt förattfåutsåmycketsommöjligtavförändringenochskapadefördelar ocheffektersomföretageteftersträvar(erixonetal,1994). Erixon et al(1994) har utarbetat en arbetsgång för modulindelning som de kallar för MDF (Modular Function Deployment) och som består av följandefemsteg: 12

TEORI 1. Stämavkundförväntningarochkonkurrenslägeförprodukten,dvs. gör en Quality Function Deployment QFD, där modulindelning sättssomförutsattproduktegenskap. 2. Upprätta en funktionsstruktur och välj tekniska lösningar med utgångspunktfrånuppställdatillverkningsmål. 3. IdentifieramöjligamodulermedhjälpavModul Indikations Matris MIM. 4. Utvärdera. 5. Förbättrapåmodulnivå. Följs dessa steg finns stora möjligheter att lyckas med en rätt utnyttjad modulindelning.varjeenskiltföretagfårgivetvisanpassastegeneftersina specifika utgångspunkter och på ett rationellt sätt välja den modulindelningsompassarbästfördem.erfarenheterharvisatattmånga positiva effekter kan uppnås med en bra modulindelning, bland annat förkortas ledtiden för produktframtagningen genom att parallella produktutvecklingsmöjligheter möjliggörs i och med modulindelningen (Nyström,2008). 3.2.2 Fördelarmedmodulindelning En modulbaserad produkt underlättar successiv utveckling genom att monteringssystemet kan brytas ner i hanterbara komponenter som kan utvecklas oberoende av varandra(erixon et al, 1994). Modulindelningen av produkten kan göras utifrån en mängd olika aspekter bland annat strategi, utveckling, inköp, tillverkning, eftermarknad, design och teknologi. Valet av modulindelning påverkar hur väl modulernas olika egenskaperkantillvaratas(erixonetal,1994).demodulersomsannolikt kommerattlevalängeochinteändras,såkallade carryovers,kanäven användasvidnästaproduktgeneration(nyström,2008).dessakanpåsikt gynnaföretagetgenomdesslångalivslängd. enommodulbaseradproduktionkanproduktvariationenökasochfåen snabbaretekniskutveckling.historisktsetthardetfunnitstvåsättattse påtillverkning,antingensomstandardiseradmasstillverkningellersomfå skräddarsyddaprodukter(hjalmarsson&jonsson,2010).modulbaserad produktion kan däremot ses som en masstillverkning av skräddarsydda produkter. Produkter som byggs upp av en modulbaserad konstruktion kan på ett enklare sätt varieras utan att mycket komplexitet läggs till i 13

Utvecklingavstorblockssystemförträhus produktionssystemet(hjalmarsson&jonsson,2010).utformasdessutom produktionsarkitekturen så att komponenter som förmodas få en stor teknologiskutvecklingutgöregnamodulerkandessaenkeltutvecklasoch ersättadegamlautanatthelaproduktenbehövergörasom. Påsammasättsomkomponentersomantasutvecklasteknisktkanutgöra egna moduler kan även komponenter som är känsliga för trender och stilförändringar utgöra egna moduler. Det gör att de blir enkla att omdesignaochpåsåviskanenproduktenkeltmoderniseras. Modulindelningen kan även ge ekonomiska fördelar och underlätta reparationer. Produktionskostnaderna reduceras generellt genom att komponenterna delas in efter funktion i en produktarkitektur som kan användas gemensamt till flera produktmodeller eller återanvändas i framtida konstruktioner (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). enom att använda gemensamma komponenter till flera produktmodeller sänks utvecklingskostnaderna för nya produktvarianter. Det minskar även antaletkomponentervilketisinturminskarproduktionskostnadernaoch lagerhållningskostnader (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). Reparationer utförsävenenklareiochmedmodulindelningen,detäroftaenkeltattbyta utenmodulutanattpåverkarestenavsystemet. enomatttestavarjeenskildmodulinnandemonterasihoptillenfärdig produkt minskas risken för att bygga in fel och hela produkten slipper demonteras om det skulle uppstå problem. Om dessutom antalet komponenter minskats genom modulindelningen kan det tillsammans medalltstörreerfarenheteromprocesseniregelminskakvalitetsbristeri produktionen(hjalmarsson&jonsson,2010). 3.2.3 Nackdelarmedmodulindelning Modulbaserad produktion lämpar sig inte för alla företag. Om ett företag endast producerar en liten mängd produkter och inte har så många varianter på dessa kan det vara olönsamt med omfattande konstruktionsarbete (Hjalmarsson & Jonsson, 2010). En integrerad produktkanocksåheltenkeltvarabättreivissafall. 3.2.4 Modulindelninginombyggande Redanpå700 taletrestesbyggnaderijapanmedförtillverkadedelarsom följde en måttstandard, ett pelar balk system med standardiserat regelavståndsomdetvarenkeltattprefabriceraväggpartiertill(johnsson et al, 2011). Men denna utveckling av förtillverkning inom husbyggande 14

TEORI överfördesintetillvästvärldenförränpå1700 taletdåindustrialiseringen av samhället och även byggindustrin satte igång. Innan dess planerades, utformades och byggdes byggnader av en och samma person och det användes bara lokala byggnadsmaterial (Johnsson et al, 2011). Timmerstugor kan anses som ett tidigt koncept till prefabricering eftersom de gick att demontera och flytta, men idag avses oftast hus byggda av plan eller volymelement när det pratas om prefabricering (Johnssonetal,2011). Industrialiseringen hade mest framgång när det gällde själva byggnadskomponenterna och industrialiseringen byggde främst på standardisering (Johnsson et al, 2011). Standardisering skapar ett gemensamtsättattarbetaochgörattantaletvarianterhållsnereochpåså sättblirkvalitetenpådestandardiseradekomponenternahögre. Ettmodulsystemförritningarhadeunderentidutvecklatsoch1946var den första versionen tillgänglig, modulen hade valts till 1M = 100 mm (Johnsson et al, 2011; Nordstrand, 2008). Syftet med modulsystemet var att underlätta byggnadsarbetet på plats vid placering och montage av element och att förenkla utformningen av byggnaderna genom att rationaliseravalenavmått.mankomöverensomattenvåningskullevara 27M eller 28M hög som standard och att bjälklag som minst skulle vara 3M(Johnssonetal,2011).Ävenstandardiserademåttavhelaväggelement utvecklades. Standardisering inom byggandet ska sträva efter att variationen blir hållbarövertiden.dessamodulmåttkanintealltiderbjudadenvariation somarkitekterönskar,iblandsaknarmodulsystemetheltenkeltdetmått som ger den bästa utformningen. Därför är det viktigt att inte följa modulmåtten i alla lägen, ibland måste utformningen få råda över systemetförannarsfinnsdetenriskattstandardiseringenbliretthinder förvariationochkundfokus(johnssonetal,2011). Förattavgöraomdetindustriellaföretagetkanproduceradetbeställaren önskarsåbesvararföretagetkundensförfrågningarmedenoffert.föratt förenklaframtagningenavenkundspecifikproduktsåöversättskundens önskemål till krav på respektive modul i offertarbetet. enom att sedan tolka dessa krav kan detaljerade produktpriser fås ut och företaget kan avgöra om något specifikt konstruktionsarbete måste utföras (Nyström, 2008).Utifrånettochsammaritnings ochberäkningsunderlagkanpåså sättkundunikaritningsunderlagskapas,prisräknasframochkopplingen tillproduktionenblirävenförenklad.urdettafårföretagetdirektframom 15

Utvecklingavstorblockssystemförträhus detärmöjligtatttillverkadennaorderochkanlämnabeskedtillkunden (Nyström,2008). 16

KONTEXT 4 KONTEXT Detta kapitel presenterar den kravbild som följts vid framtagningen av storblockssystemet och även den rådande omgivningen i form av de gemensammabyggnadsdragsomhittatsochenkonkurrentanalys. 4.1 Kravbild Som nämnts tidigare behöver inte fritidshus vara handikappanpassade elleruppfyllaenergikravensomställsiboverketsbyggreglerförnybyggda hus. Det ställs alltså inte lika höga krav på fritidshus eftersom det inte räknas som en permanent bostad. Det finns ändå ett antal krav från konsumenternasomskaköpasigettfritidshus.dessakravkanvisserligen variera ganska mycket från person till person så det kan vara svårt att uppfyllaallaskrav. Vidframtagandetavdettastorblockssystemhardärförsåmångakravsom möjligtfunnitsiåtankeförattsystemetsedanskakunnaanvändasavså många konsumenter som möjligt. Utifrån att ha studerat fritidshus som säljs på marknaden idag har vissa gemensamma drag på byggnaderna upptäckts.delsgällandeutseendemenävengällanderumsutformningoch funktioner, det vill säga om det till exempel finns kök och badrum i fritidshusetochhurrummenärplaceradeiförhållandetillvarandra.med hänsyn till detta har fönster och dörrplaceringar gjorts på väggblocken och till viss del har även modulmåtten valts efter detta. Modulmåtten på väggblocken följer även de önskemål som ställts från Lundqvist Trävaru förattdeskapassainiderasbefintligasystemmeddetakstolsbredderde har. 17

Utvecklingavstorblockssystemförträhus De gemensamma drag som upptäckts och legat till grund vid framtagningenavväggblockentillstorblockssystemetär: 18 Block med altandörr och två stora fönster, alternativt en dörr och ettfönster. Blockmedettfönsterpåmitten. Blockmedfönsterpåvänstersidaochblockmedfönsterpåhöger sida,sitteroftapågavlarna,likasåmeddörr. Blockmedettvanligtfönsterochettmindrebredvid(tillexempel om blocket avdelas av en innervägg och det är en toalett vid det mindrefönstret). Blockhelttäckt,utanvarkenfönsterellerdörr. Blockmedfyrafönster. Blockmedtrefönsterochendörr. Blockmedtvåfönsterpåmitten. Blockmedtrefönster. Blockmedtvåfönster,ettytterstpåvarjesida. Blockmedettfönsterpåenasidanochendörrpåandra. avel med dörr på mitten och två fönster på vardera sidan om dörren,täckerhelagavelnpåhuset(blirdåfleraväggblock). Blockmedtvåfönsterpåenasidan. Blockmedentrédörr,enkelellerdubbel,medsmalafönsterpåvar sidaomdörren. Även ett antal attraktiva byggnadsdelar och detaljer har lagts märke till som eventuellt skulle kunna användas som tillval till storblockssytemet. Detmestpåtagligaärspröjsadefönster,burspråkochdubbeldörrar. Väggblocken är utformade i första hand för fritidshus men har även anpassatsefterboverketsbyggreglergällandehandikappanpassning.alla dörröppningarärenmeterbredaförattväggblockenskakunnaanvändas tillpermanentahandikappanpassadebostäder.tjocklekenpåväggblocken är också anpassningsbar, det går enkelt att tilläggsisolera blocken för att

KONTEXT kunna uppfylla högre energikrav. Dock kan det komma att påverka vissa av blockens placering vid utformningen av en planlösning. örs väggblocken alltför tjocka kan de som har fönster eller dörröppningar närakanternainteplacerasihörnen. 4.2 Konkurrenter För att få en uppfattning om vad som finns på marknaden idag har en konkurrentanalys gjorts. Lundqvist Trävarus fem främsta konkurrenter harundersöktsförattfåeninblickivaddeerbjudermarknadenochvad deanvändersigavförbyggsystem. Lövångers Bygg byggergarage,carportar,maskinhallar,stallochstugor. Deras byggsystem är väldigt likt Lundqvist Trävarus nuvarande småblockssystem, de bygger med småblock som är 1,20 meter breda. De erbjuder även olika tillval att komplettera leveransen med i form av isoleringspaket,grundpaketsamtyttertak.levererartillhelasverigeoch har även börjat etablera sig på en internationell marknad. Priset på fraktenberorpåleveransavstånd.(http://www.lovangersbygg.se/) Björklidenhus bygger hus, de har 31 olika husmodeller i både modern och traditionell stil. De använder sig av ett storblockssystem där fönster och dörrar monteras på plats i fabriken. De levererar fraktfritt inom Sverige, men levererar bara från Skåne till Sundsvall. (http://www.bjorklidenhus.se/) Skidstahus bygger villor, fritidshus och fjällstugor. De har en mängd färdigamodellermenkanävenmodifierademefterpersonligaönskemål. De levererar ytterväggarna i färdiga block med fönstren monterade. LevererarfraktfrittinomSverige.(http://www.skidstahus.se/) Hudikhus bygger fritidshus, funkishus, småstugor, garage och carports. De har en mängd färdiga modeller och diverse tillval som går att göra. Tillvalen till fritidshusen är bland annat tilläggsisolering, burspråk och takkupor. Det går även att förlänga eller förkorta husen och göra ändringar i planlösningen. Ytterväggarna till fritidshusen levereras i småblock bestående av 1,20 eller 0,60 meters moduler med fönstren monterade, men de tillverkar även större väggblock som är 2,40 meter breda, till bland annat funkishusen. Levererar fraktfritt inom Sverige. (http://www.hudikhus.se/) 19

Utvecklingavstorblockssystemförträhus CA bodenbyggerstugor,friggebodarochfritidshus.deharfemtypserier och storlekar från 6 120 m 2. De har ett antal tillval, bland annat sovloft, altaner, extra fönster och målning. Ytterväggarna levereras i väggblock somfinnsibredderom0,30meter,0,60meter,1,20meteroch2,40meter. Deolikaväggblockenkanplaceraspåvalfriplatsförattkundenskakunna skapa en stuga med sin egen prägel. Priset på frakten beror på stugans storlek.(http://www.caboden.se/) Tabell4.1Konkurretanalys.(http://www.allabolag.se/) Företag Omsättning Antal anställda Lundqvist TrävaruAB Lövångers Bygg Björklidenhus Skidstahus Hudikhus CA Boden 20 Årets resultat 2010 Vinstmarginal 11,5Mkr 8st 1168Tkr 13,30% 23,7Mkr 11st 2649Tkr 14,52% 114,1Mkr 49st 3256Tkr 2,55% 148,8Mkr 53st 2869Tkr 3,69% 35,2Mkr 9st 3091Tkr 11,94% 13,2Mkr 12st 1Tkr 0,68% Urkonkurrentanalysenframgårdetattdetfinnsnågraföretagsomredan bygger med storblock. Så för att öka sin konkurrenskraft och uppfylla visionen om att dubbla omsättningen är det ett bra alternativ för Lundqvist Trävaru att satsa på storblocken. Ingen av de ovan nämnda konkurrenternaanvändersigdockavdetsystemsomlundqvistträvaru planerarattgöra,detvillsägaattiställetföratthafärdigahusmodellerha ettfärdigtutbudavväggblocksomkundenkanväljafrittmellanochbygga ihoptillsittegethus.eftersomingenannananvändersigavdetsystemet påmarknadenidagharlundqvistträvarustorachanserattmedhjälpav dettaettklivförbifleraavsinakonkurrenter.

RESULTATOCHANALYS 5 RESULTATOCHANALYS I detta kapitel presenteras resultatet. Här visas väggblockens uppbyggnad och konstruktion samt exempel på planlösningar. Hur väggblocken monteras ihop samt dess U värde presenteras också. Kapitlet avslutas med enanalysavresultatet. 5.1 Väggblock Totalt har 40 stycken väggblock i fyra olika storlekar tagits fram. Varje blocksominteärsymmetrisktfinnsävenspegelväntförattkundernatill exempelskakunnaväljaomdevillhafönstretpåhögerellervänstersida om dörren. Två specialblock har gjorts för att kunna sätta ihop en husgavel med en dörr på mitten och två fönster på var sida om dörren. Även fyra förslag på alternativa entréer har gjorts, till exempel med dubbeldörrarellerendörrmedsmalafönsterpåsidorna. 5.1.1 Modularisering De modulmått som valts på väggblocken är 4,80 meter, 2,40 meter, 1,20 meteroch0,60meter.majoritetenavväggblockenär4,80meterbredaoch sedanfinnsdetnågraväggblockavdemindrestorlekarna.detallraminsta väggblocketsomär0,60meterbrettfungerarmestsomenpassbitomdet skulle behövas. Höjden på blocken har valts till ca 2,40 meter. Väggblockens totala höjd blir 2,463 meter eftersom panelen kommer stickanedenbitundersyllen.höjdenärettmåttsomärrelativtenkeltatt ändrasåingenstörreviktladespåattfastslåettspecifiktmåttfrånbörjan. För att kunna fastställa materialåtgången till blocken valdes senare mått 21

Utvecklingavstorblockssystemförträhus på panelbrädor och reglar efter företagets önskemål. Detta beskrivs mer senaredåmaterialåtgångentillväggblockenpresenteras. FönstrensstorlekarharisamrådmedLundqvistTrävaruvaltstilltvåolika storlekar, 10x12 och 6x8 (ca 1000x1200 mm och 600x800 mm). Alla dörrarärenmeterbredapågrundaveventuellhandikappanpassningoch eftersom de flesta fönster även är en meter breda så blir de flesta öppningariblockenlikabreda,vilketunderlättariproduktionen.fönster och dörrar som sitter tätt ihop har gemensamma foder, alla fönster och dörrfoderär120mmbreda. Pådeväggblocksomharendastendörrellerettfönsterpåenasidanav blocketärdörren/fönstretplacerat0,90meterinfrånkantentillskillnad fråndeblocksomhardörrellerfönsterpåvarsidaavblocket,därdeofta ärplacerade0,60meterinfrånblocketskant.detstörremåttetharvalts förattdessaväggblockharentendensattsittaianslutningtillenhusknut och då behövs det lite mer plats för att inte fönstret eller dörren ska hamnaalldelesihörnetnärväggblockenmonterasihop. 5.1.2 Exempelväggblock Nedanvisasnågraavdeolikaväggblocksomingåristorblockssystemet.I Figur5.1 visas exempel på väggblock som är 4,80 meter breda. Där syns detsomnämntsovanattpådeväggblocksomharendastendörrpåena sidansitterdörren0,90meterinfrånkantenochblocksomharettfönster påvarsidaavblocket,därsitterde0,60meterinfrånkanten.ifigur5.2 visasexempelpåväggblocksomär2,40meteroch1,20meterbredasamt passbitensomär0,60meterbred.ifigur5.3visasdetvåspecialblocken, 4,80 respektive 2,40 meter, som tillsammans med ett 1,20 meters block kansättasihoptillenhusgavel.figur5.4visarettexempelpåenalternativ entrémeddubbeldörrar.allablocksomingåristorblockssystemetfinnsi Bilaga1. 22

RESULTATOCHANALYS "##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+ 4(3%3)567- Figur5.1Väggblock4,80meterbreda../0/1)$1/23+./0/1)$1/23+ "##$%&'()-+8-)./0/1 4(3%3)567- "##$%&'()*+,-)./0/1)$1/23+ 4(3%3)567-4(3%3)567- "##$%&'()5+*-)./0/1)$1/23+ 4(3%3)567-4(3%3)567- "##$%&'()-+8-)./0/1 4(3%3)567-4(3%3)567- Figur5.2Väggblock2,40meter,1,20meteroch0,60meterbreda. 23

Utvecklingavstorblockssystemförträhus "##$%&'()5+*-)./0/1)$1/2 4(3%3)567- "#$%#&'%(')*+%,-..-'/&+01'.)&&'2-3#& 4522/&+01'6789'$#.#:';'<769'$#.#:';'=7<9'$#.#:7,1-&-'=>?9 "##$%&'()5+*-)./0/1)$1/23+ 4(3%3)567- "## 4(3% "#$%&'#()'*$&#%+$% -../"012*3456*7$#$%*/%$8'4 2'"'*:;<6 Figur 5.3 Två specialblock, 4,80 och 2,40 meter, och ett 1,20 meters block ihopsatta till en husgavel. Figur5.4Exempelpåalternativentrémeddubbeldörrar. 24

5.1.3 Exempelplanlösning "#$%#&'%(')&*+,'%&,-&./-*-0,1 /+,&,'23244 RESULTATOCHANALYS Nedanföljernågraexempelpåolikaplanlösningarsomgårattbyggamed det framtagna storblockssystemet. Figur 5.7 visar en planlösning där ett burspråk har lagts till i planlösningen och även det är byggt av de väggblock som ingår i systemet. Totalt har femton olika planlösningar ritats upp, både tagna från konkurrenter och egenritade, de återfinns skalenligaibilaga2. Byggarea 18,8 m2 1:100 Byggarea 30,8 m2 1:100 K/F K/F "#$%#&'%(')&*+,'%&,-&./-*-0,1 /+,&,'23244 Byggarea 42,3 m2 1:100 Figur5.5Planlösningmedbyggarea42,3m 2. TM K/F TM Byggarea 53,8 m2 1:100 K/F Byggarea 48,1 m2 1:100 Byggarea 74,5 m2 1:100 Figur5.6Planlösningmedbyggarea74,5m 2. 25 TM K/F

Utvecklingavstorblockssystemförträhus TM Byggarea 89,8 m2 1:100 K/F TM F K SK TS Byggarea 91,2 m2 1:100 Figur5.7Planlösningmedbyggarea91,2m 2. 5.2 Konstruktion Väggblocken ska tillverkas i trä och totalt behövs 30 stycken olika regelritningarförattkonstruerade40väggblocken. 5.2.1 Uppbyggnad Väggblockensuppbyggnad utifrånochin: Panel22mm Spikläkt28x70mmcc600 Vindskydd,duk Ståendereglar145x45mmcc600 Panel 22mm Mineralullsisolering145mm Luftspalt 28mm Ångspärr,plastfolie ipsskiva13mm Totalväggtjocklek:208mm. Ångspärr 26 Väggblockens uppbyggnad Spikläkt 28x70mm cc600 Vindskydd Stående reglar 145x45mm cc600 Mineralullsisolering 145mm ipsskiva 13mm Utsida Insida Figur5.8Väggblockigenomskärning, skala1:20.

RESULTATOCHANALYS Väggblocken har kompletterats F K med en liggande regel överst, som är 45x170 mm. Detta för att många block har flera fönster i bredd och behöverdåextrastödförattbäraupptakstolarna.iochmedattensådan ligganderegelplacerasöverstpåvarjeblockbehövsintelikastorhänsyn tasvidtakstolsplaceringen. Väggblocken går även att göra tjockare genom att tilläggsisolera på insidan. Det skulle sänka blockens U värde men det kommer att påverka vissa blocks placeringsmöjligheter. Om väggblocken exempelvis skulle tilläggsisoleras med liggande 45x45 mm reglar och 45 mm mineralull skulleväggblockenstotalatjocklekbli253mm.detskullemedföraattde blocksomharfyraöppningar,tillexempelendörrochtrefönster,intekan placeras i vissa hörn utan att fodret behöver kapas. Skulle väggblockens tjocklekökasytterligareskulleblockenmedfyraöppningarinteallskunna placeras i vissa hörn. Då måste antingen ett annat väggblock väljas eller alternativt måste byggnaden förlängas med exempelvis ett 0,60 meters väggblock.somexempelharväggblockeniplanlösningenifigur5.7ovan gjorts 45 mm tjockare och Figur 5.9 visar att det blir problem både vid dörrenochburspråket.dörrenhamnarväldigtnärahörnetsådörrfodret fårinteplatsochfönstreniburspråketrymsinteutanöverlapparhörnen. SK TS Figur5.9Tjockareväggblock. 5.2.2 Regelritningar Till de 40 väggblocken behövs totalt 30 stycken regelritningar i och med att alla block som även finns som spegelvända bara har en regelritning som sedan lätt kan vändas vid behov. Nedan, i Figur5.10 och Figur5.11, 27

"#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2 70)$)*89:4 Utvecklingavstorblockssystemförträhus visasregelritningarnatilldeväggblocksomvisasifigur5.1ochfigur5.2. På regelritningarna ses väggblocken både framifrån och uppifrån. Uppifrånärävenpanelenillustrerad.AllaregelritningaråterfinnsiBilaga 3. -$./0*1234*5"'"%*-%"6)2 "#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2 70)$)*89:4 "#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2 70)$)*89:4 "#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2 70)$)*89:4 Figur5.10Regelritningarväggblock4,80meterbreda. #-$./0*1234*5"'"%*-%"6)2 "#"$%&'(&(#)%*+,##-$./0*8214*./;*42<4*5"'"%*-%"6)2 70)$)*89:4 28 Figur5.11Regelritningarväggblock2,40meter,1,20meteroch0,60meterbreda.

RESULTATOCHANALYS Reglarna sitter på avståndet cc600 och är 45 mm breda. För att blocken skabliexakt4,80meter,2,40meter,1,20meteroch0,60meterbredaär de yttersta reglarna inflyttade 22,5 mm på varje sida, annars hade varje väggblock blivit 45 mm bredare. De block som inte har någon stående regelförendörrellerettfönsternärmarekantenän600mmharfåtten extra stående regel 100 mm från den yttersta regeln på varje kant, visas som streckad i Figur 5.10 och Figur 5.11. Detta för att gipsskivorna på väggblockeninteskabuktaut vidtryckomde ärplaceradeietthörnpå byggnaden. Lundqvist Trävaru har fyra olika paneltyper till sina väggblock, standardpanel, lockpanel, ribbpanel och liggande panel. Den liggande panelen levereras löst i dagsläget så att det inte ska bli tydliga skarvar efter varje väggblock men till storblockssystemet skulle den eventuellt kunna spikas på plats beroende på husets utformning. De övriga paneltyperna visas i Figur 5.12, standardpanelen är även illustrerad på regelritningarna. För att täcka väggblocken helt går det av standardpanelen åt 36 panelbrädor för 4,80 meters blocken, 18 panelbrädor för 2,40 meters blocken, 9 panelbrädor för 1,20 meters blocken och 4,5 panelbrädor för 0,60 meters blocket. 4,5 panelbrädor på ett block fungerar om blocket placeras i ett hörn för då är det enkelt att kapa den yttersta panelbrädan men om blocket skulle hamna mellan två andrablockblirdetproblem.dåfårmanantingensättafyrapanelbrädor på blocket med 9 10 mm i avstånd mellan dem eller alternativt lämna blocketutanpanelochsedanvidmonteringfördelautpanelenjämtpådet ochdenärliggandeväggblocken.detvåandrapaneltyperna,lockpaneloch ribbpanel,fungerarbrapåallablockmedettjämtantalpanelbrädor.för lockpanelengårdetåt24bottenpanelbrädorför4,80metersblocken,12 för2,40metersblocken,6för1,20metersblockenoch3för0,60meters blocket, plus lika många lockbrädor för varje block. För ribbpanelen går det åt 32 bottenpanelbrädor för 4,80 meters blocken, 16 för 2,40 meters blocken,8för1,20metersblockenoch4för0,60metersblocket,pluslika mångaribborförvarjeblockävenhär. Påregelritningarnasynsdetävenattspikläktenärindragenpåvarjesida avväggblockenochdenytterstapanelbrädanpåvarjesidaäromonterad påblocken,dettaförattunderlättaihopmonteringenavväggblocken. 29

Utvecklingavstorblockssystemförträhus 38 95 22x145 Standardpanel 80 120 22x120 Lockpanel 105 45 22x45 Ribbpanel Figur5.12Paneltyper. 5.2.3 Ihopmonteringochhörnlösning Som nämnts ovan går spikläkten inte hela vägen ut till kanterna på blocken, utan den slutar ca 36 mm från varje kant. Den yttersta panelbrädanpåvarjeblockärintehellerditsattförattdetskafinnasplats attskruvaihopblockenvidmonteringen.närblockenskamonterasihop ställsdemotvarandraochskruvasihop.sedansättsenståenderegelsom är28x70mmihåletsomblirövereftersomspikläktenintegårhelavägen uttillkanterna.meddenregelnklämsvindduken,somkommerattsticka utpåvarsidaomväggblocken,fastsåattdetblirtätt.därefterspikasde tvåkvarvarandepanelbrädornafast,sefigur5.13. 30

RESULTATOCHANALYS Figur5.13Ihopmonteringavtvåväggblock. Figur5.14 visar hur väggblocken sätts ihop i hörnen. Blocken sätts alltid ihop så att bredden på byggnaden blir väggblockens totala bredd för att detskafungerameddebefintligatakstolarna.sedanskruvasblockenihop utifrånochdesistapanelbrädornasättspåplatsochsedanknutbrädor.i Figur 5.14 kan man även se den extra insatta stående regelns funktion, streckad i figuren. Om det skulle bli ett tryck vid hörnet så buktar inte gipsskivanututanregelnhållerdenpåplats. Extra stående regel som motverkar att gipsskivan buktar ut vid tryck. Extra stående regel som motverkar att gipsskivan buktar ut vid tryck. Figur5.14Hörnlösning. 31

Utvecklingavstorblockssystemförträhus 5.2.4 U värde Väggblockens U värde är 0,26 W/m 2 K. För bostäder får den maximala genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten, U värdet, för ytterväggar inte överskrida 0,18 W/m 2 K och byggnadens totala U värde får för nybyggen högst vara 0,50 W/m 2 K (BBR 18, BFS 2011:6). Eftersom fritidshusinteharsammaenergikravsompermanentabostäderspelardet inte så stor roll att väggblockens U värde inte uppfyller kravet från BBR. Skulle väggblocken tilläggsisoleras på insidan med 45x45 mm liggande reglaroch45mmmineralullskulleväggblockensu värdebli0,20w/m 2 K, vilketinteärlångtifrånkravensomställsfrånbbr. För att i framtiden kunna använda väggblocken till produktion för permanentabostäder,alltsåförattfåettu värdepå0,18w/m 2 K,måste väggblocken tilläggsisoleras med 70x45 mm liggande reglar och 70 mm mineralull. FörfullständigaberäkningaravU värdensebilaga4. 5.2.5 Materialåtgång Denmängdmaterialsombehövsföratttillverkadeolikaväggblockenhar sammanställts i tabeller för vart och ett av blocken. Tabell 5.1 visar ett exempel på materialåtgången för ett väggblock. Tabeller med materialåtgångförsamtligaväggblockfinnsibilaga5. 32