Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson

Transkript

1 Det industriella byggandets historia Helena Johnsson

2 Japan 700-talet Traditionella byggnader följde ett modulsystem för mått

3 Fredrik Blom Stockholm Flyttbara hus

4 England The Portable Manning Cottage England 1830 Utvandring

5 USA Balloon frame Chicago 1833 Sågverk Spikar

6 England Crystal Palace 1851 Prefabricering av järnkonstruktion

7 Sverige P J Ekmans mekaniska verkstad Stockholm 1850 Emigranter, export

8 Sverige, arkitekter i Sverige Publika byggnader Aldrig bostäder

9 Sears Roebuck Färdiga byggsatser Lån, ritningar, material Säljkontor USA (Sverige: Fogelfors bruk)

10 Sverige, tidigt 1900-tal Få bostäder byggdes Trångboddhet Låg standard Dyrast i Europa

11 Statens Byggnadsbyrå 1920-talet Lantmännen Fördelaktiga lån Ljus, luft, hälsa AB Industribostäder, IBO-hus

12 Le Corbusier, 1914, 1923, 1950

13 Walter Gropius Bauhaus, 1927 Tyskland Packaged House, USA, 1945

14 Sverige, 1930 Per Albin Hansson, Folkhemmet, 1928 Funktionalism, 1930, Stockholmsmässan Gropius före Le Corbusier

15 The mobile home, USA, 1929

16 R Buckminster Fuller USA 1936, 1940, 1945

17 Frank Lloyd Wright USA

18 Broadacre City

19 Sverige, 2:a världskriget Sven Markelius prefabricerade trähus våt enhet Erik Friberger Seriehuset moduler 1 m-element AB Fribärande Träkonstruktioner i Töreboda 1935 A-serien

20 The New Empiricism, Sverige, 1940

21 Ljus, vinklar, densitet Funktionella studier

22 ABC-staden

23 USA, efter kriget Mobile homes Stark utveckling, : 2 miljoner Mobile homes parks

24 Sverige, Miljonprogrammet Samhällets mål för bostadsförsörjningen bör vara att hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustande bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader (Proposition 1967:100, sammanfattning av folkhemmets slutmål)

25 Miljonprogrammet Medlen blev: Industriellt byggande Fördelaktiga statliga lån om många bostäder byggdes (>1000) Totalentreprenad Modulsystemet,1M, även stormodul Rollerna förändrades: Arkitektens roll minskade Stora entreprenörer tog över

26

27 Flexibilitet i staden Den sista stora arkitektoniska idén var en megastruktur där kapslar kunde dockas fast för att forma en stadsstruktur

28 Brytningstid, 1970 Ronan Point ifrågasättande av tekniken Recession 70-talet Energikris Individualism (boende ses som kunder) Stöd till villabyggande (1/3 vardera) Arkitekter via SAR: Vi står på de boendes sida Äldre byggnader har ett värde

29 Tängerhus Åsedahus Dagonatthus Nyckelhus Skandiahus Ljusne-hus Fribohus Skagersviks industrier Sydsvenska småhus Hedlundshus OP Wihlborg och Son Norrlandshus Älvsbyhus Dagonatthus Indalshus Färdighus, Insjön OP Wihlborg och Son Moälvens Gästrikehus bruk Andréens trähus AB Moälvens bruk Tivedenhus Sten & trä, ST Modohus Wenahus Modohus Rockhammarhus Skidsta-hus AB Åsa-hus Hjältevadshus Eksjöhus Götenehus Florahus Älvsbyhus Aneby-hus LB-hus Ytonghus Myresjöhus Elementhus Gullringshus Borohus Norrlandshus Svensk småhusindustri Lättbetong Hultsfredshus

30 Elementhus

31 Sverige, 1990-talet Härdsmälta i byggbranschen Omstrukturering - många företag gick i konkurs, andra valde nya nischer Avreglering - nya lösningar möjliga Marknadsorientering - utsättande för granskning av ekonomisk bärkraft och effektivitet

32 Nutid 275 fabriker för manufactured homes i USA Stark utveckling av industriellt byggande i Storbritannien SKANSKA Moderna Hus NCC Komplett Industriellt byggande i Sverige utvecklas och nya vägar prövas

33 Vad har vi lärt oss? Teknik räcker inte, arkitektur räcker inte, affärer räcker inte alla tre behövs Arkitektens roll är inte central i det industriella byggandet Industriellt byggande kräver långsiktighet de mest framgångsrika idag är mindre familjeägda företag med långsiktiga strategier

34 Var är vi på väg? Teknikdriven utveckling, standardisering av avtal och lösningar Ifrågasättande och ökande kundfokus Avreglering och marknadsorientering kräver ökat utbud av avtalsformer och tekniska lösningar?

35 Tack!