AV-nummer: 31411 tv 2 Ramp om historia Mostar delad stad Sammanfattning program 2: Mostar delad stad Ramps programledare Max Landergård var åtta år när kriget i Bosnien-Herzegovina bröt ut. Nu besöker han staden Mostar och möter ungdomar som var i hans ålder när kriget bröt ut i början av 1990-talet och som berättar om sina fruktansvärda upplevelser. Många saknar fortfarande anhöriga och fortfarande lever mostarborna uppdelade. Kan Mostar återigen bli en hel stad? Programinslag i Mostar delad stad Vinjett 00:00 01:43 Intro till programmet. Karaktärerna och anslaget i programmet introduceras. Introduktion 01:45 04:20 Programledaren Max Landergård reser till Mostar. Under resan dit reflekterar han över vad han minns som svensk från kriget i f d Jugoslavien. Staden Mostar och konflikten introduceras genom bilder på minareter, kristna symboler, ruiner och bron. Faktatexter ger en bakgrund till konflikten. Orsaker till konflikten, nationalitet, dilemmat att välja sida 04:20 06:28 Max Landergård träffar Miran som har en blandad familjebakgrund och men ser sig som bosnier. Han talar om dilemmat att välja sida och vad han minns från sin barndom om upptakten till konflikten. 06:28 07:18 Ratko berättar om konflikten att Först långt senare kan man få pusselbitarna att falla på plats Ratko som är serb berättar också om blandäktenskap och svårigheten att vara gift med en kroat. 07:18 08:04 Miran ger sin förklaring till orsakerna till kriget. 08:04 10:29 Gamla arkivbilder och faktarutor. Miran berättar hur det gick till när han lekte i en park och kriget kom till Mostar. Gamla nyhetsbilder som visar när bron i Mostar sprängs sönder bit för bit. Etnisk rensning och krigets verklighet 10:29 12:40 Ratko återkommer och vi får veta att han var en av de få serber som stannade i Mostar. Han jobbade som brandman och berättar hur de blev beskjutna av krypskyttar. 11 brandmän dödades av krypskytten. 12:40 17:11 Max resonerar kring hur det hade varit om han att växt upp i Mostar istället för Sverige. Max träffar Leo som förlorat sin far. Leo beskriver hur kriget kommer gradvis och tar över människornas normala liv och frustrationen av att bara se det hända utan att kunna göra något. Han förklarar steg för steg hur den etniska rensningen gick till. 17:11 19:00 Amela och berättar om hennes man som blev tillfångatagen när hon var 22 och aldrig kom tillbaka. Hon berättar om sorgen att deras son inte har någon far. 19:00 19:35 Max reflekterar över vad människorna i Mostar upplevt och svårigheten att möta dem.
19:35 22:22 Leo visar Max fotbollsklubben som fungerade som uppsamlingsplats för människor som sedan mördades på soptippen. Leo talar om hoppet som finns kvar när en människa försvinner men som blir mindre för var dag. Mostar idag 22:22 24:45 Bilder på det vardagliga livet i Mostar idag. Miran berättar om sin syn på Mostar idag, om klyftorna men också hoppet om att leva tillsammans. Jag känner att samtidigt som broarna repareras så blir människornas vänskap, deras vilja att leva tillsammans också återuppbyggd. 24:45 25:40 Ratko är hoppfull om framtiden och säger ; Om vi inte glömt vad som hände under andra världskriget hade inte det här hänt 1991 och 1995. Alltså inte glömma men förlåta måste man. Det är vägen till ett gemensamt liv, ett lyckligt liv i kärlek och fred. 25:40 26:50 Max reflekterar över förklaringar till dödandet utifrån sitt perspektiv. 26:50 29:30 Leo reflekterar över om han känner hat mot dem som dödade hans pappa.... allt som hänt mig har också hänt honom. Han kanske också har flytt sitt hem. Ett hem som kanske har brunnit ner osv. Begrepp att ta upp i samband med användning av webb och tv-programmet. (Begreppen sätts in i ett sammanhang i faktatexten som ligger på webben.) Nationalitet Nationalism Etnisk grupp Etnisk rensning Blandäktenskap Bosnienmuslim Bosniaker bosnienkroaterna, bosnienserberna och muslimerna Bosnienkroat Bosnienserb Lemlästa Vapenvila Att tänka på I din klass kan det finnas någon som har liknande erfarenheter som personerna i programmet. Hur du hanterar och förhåller dig till den elevens erfarenheter beror på individen och klassen. Det viktiga är att du tänkt igenom hur du ska hantera en situation där någon elevs minnen och trauman aktualiseras. Det finns ingen enkel väg att försöka förstå mekanismerna bakom det som händer och hände i forna Jugoslavien. Ett sätt att få överblick och balans över de kunskaper som man vill förmedla är att skilja mellan empatisk kunskap och faktakunskap. På webben har vi lagt all hårdfakta med årtal, historiskt sammanhang, personer mm För att kunna sätta in empatisk kunskap i ett sammanhang kan det vara idé att först gå igenom den tidslinje som finns på webben.
Historiebruk Att förmedla historia hänger samman med såväl berättartradition som medium. Varje medium har sitt språk och jargång. TV-mediet är extra bra på att väcka identifikation och känslor. Samtidigt förmedlas så oerhört mycket information att vi måste se bilder flera gånger för att bearbeta allt som sägs och syns. Bara fragment fastnar i minnet. Kvar har vi som publik ofta ändå en upplevelse av programmet som kan stanna kvar länge. Mostarprogrammet är tänkt att skapa en upplevelse och genom det förståelse för vad det innebär att drabbas av krig och att utsättas för extrema påfrestningar. Om man tittar utifrån kursplanen är programmet bäst för att utveckla elevens förståelse av historiska skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas utifrån olika perspektiv. Självklart är det också viktigt att förmedla den komplexa bakgrund som ligger bakom konflikterna på Balkan under 1990-talet. Denna viktiga historiska bakgrund ligger på webben. Hypertext och animationer skapar de bästa förutsättningarna att göra fördjupningar och bearbeta faktakunskap under den tid man behöver. Att göra en objektiv eller neutral skildring av Balkan är omöjligt. Programmet strävar inte efter detta utan istället att visa det mänskliga lidande och svåra valsituationer som människor hamnar i när det råder krig. Programmet handlar också om mötet mellan en svensk 20-åring och människorna i Mostar. De fakta som presenteras syftar till att beskriva händelseförlopp som spelat stor roll för olika parters motiv när de agerat historiskt. Tidslinjen på webben syftar till att skapa en insikt i hur dåtidens händelser och kulturarv påverkat nutiden. Ett annat viktigt syfte med detta läromedel är att väcka förståelse för andra människors kultur och situation. Programmet förmedlar indirekt en värdegrund som bygger på samförstånd genom samtal men också att vi använder minnet och historien för att inte upprepa brott mot mänskligheten.
Övning 1: (Hi) Historiskt sammanhang och faktakunskap Till Läraren På webben ligger den fakta som eleven behöver för att kunna sätta in 1990-talets händelser i Mostar i ett historiskt sammanhang. Nedan finns ett antal frågor knutna till centrala begrepp och årtal. Frågorna är kronologiska och sökandet efter svaren är tänkt att ge en förförståelse till den situation som beskrivs i programmet om Mostar. Ge frågorna i läxa. Svaren finns på tidslinjen. De elever som inte har tillgång till denna kan få ett utskrivet textexemplar. Titta sedan på programmet och anknyt svaren till den problematik och de människor som visas i programmet. Till Eleven Läxa (Svaren hittar du på http://www.ur.se/ramp/historia/tidslinje2/ eller i utskriven text.) 1389 besegras Serbien i slaget vid Kosovo polje. Varför har det slaget blivit så viktigt och vem vann? Vilken religion är det som sprids på Balkan under den Osmanska perioden? Vilka andra religioner finns det på Balkan? 1908 annekterar Österrike-Ungern Bosnien och Hercegovina fullt ut vilket retar upp Serbiska nationalister som har egna anspråk på området. Österrikiska tronarvingen Franz Ferdinand mördas i Sarajevo i juni 1914 vilket blir startskottet för första världskriget. Vilka intressen och personer är det som ligger bakom mordet? På årsdagen av slaget vid Kosovo polje 1389 antas den 28 juni 1921 en starkt centraliserad författning där kung Alexander blir överbefälhavare och utser premiärministern. Varför tror du man valde att införa den nya författningen på årsdagen? Det har funnits många militära motståndsrörelser på Balkan under 1900-talet. Vilka nationaliteter eller intressen var knutna till följande organisationer? Och vad kämpade de mot/för? Ustasja Svarta handen Tjetniks Partisanrörelsen Mellan 1945 och 1980 leder den före detta partisanledaren Tito Jugoslavien utan att det uppstår inbördeskrig. Varför tror du att han lyckades hålla samman landet? Vilken ideologi företrädde Tito? Vad innebär etnisk rensning och vilka grupper har gjort sig skyldiga till detta under krigen på Balkan under 1990-talet? Vad var det som hände i Srebrenica 1995?
Övning 2 (Hi, SO) Att väcka empati och förståelse Till Läraren Programmet kan användas som en ingång för en känslomässig förståelse av vad som hände i Mostar, forna Jugoslavien. Det finns faktarutor som förklarar större händelseförlopp men betoningen i programmet ligger på människors upplevelser av kriget. Titta på programmet i klassen eller ge programmet i läxa. Till eleverna Ratko berättar att krypskytten i tornet dödade 11 personer, av vilka flera var brandmän. Hur hade du gjort i Ratkos situation? Hade du stannat eller försökt fly? Varför tror du att Ratko valde att stanna i Mostar och jobba som brandman trots att han var Serb och hotad av både den bosnienmuslimska och bosnienkroatiska sidan? Idag är Mostar fortfarande en delad stad men det finns hopp vilket Leo ger uttryck för. Hur resonerar Leo om de människor som gjort honom ont? Varför tror du att han är hoppfull om en framtid i Mostar? Hur hade du resonerat om du blivit av med någon av dina föräldrar eller syskon, hade du kunnat förlåta som Ratko, Miran och Leo gör? Vad tror du att du gjort i deras situation? I programmet får vi bara träffa invånare som valde att stanna i Mostar. Men många tvingades fly till andra länder. Vad tror du att det innebär att leva på flykt? Hur skulle du resonera om framtiden om du tvingades fly från din hemstad?
Övning 3 (Hi, SO, Sv) Personligt möte med flyktingar Till läraren De människor vi möter i programmet kunde lika gärna ha hamnat som flyktingar i Sverige. Ett sätt att knyta ihop nutidshistoria med det närsamhälle vi lever i är att ordna möten med flyktingar. Denna övning handlar också om att ge eleverna en plats i historieskrivningen och göra dem till aktörer. Leta upp någon tidningsartikel som berör svensk flyktingpolitik och ge den i läxa. Diskutera utifrån programmet och artikeln och låt eleverna fundera över vad det innebär att lämna sitt hem och att komma till ett okänt land. Förberedelse Ta kontakt med någon SFI-lärare och fråga om de känner till några SFI-elever som vill låta sig intervjuas om sin flyktingbakgrund och sitt nuvarande liv i Sverige. Här finns möjlighet att samarbeta ämnesövergripande med Sv och Eng. På webbadressen http://www.lhs.se/sfi/ finns kontaktlänkar om du inte känner till någon SFI-undervisning i din närhet. Dela upp klassen i grupper om 3 4 st och ge varje grupp förutsättningar för att ha ett personligt möte med en flykting. Eleverna gör frågor utifrån den diskussionen som programmet väcker och sina egna erfarenheter. Låt dem intervjua och redovisa i form av en journalistisk artikel + stillbild eller en intervju med kamera. Redovisa gemensamt och diskutera orsakerna till att människor tvingas till flykt.
Övning 4 (Hi, SO, Sv) Att arbeta med Mostar delad stad och Flugornas herre. Till Läraren Att undervisa om konflikter på Balkan är svårt eftersom det finns många tolkningar och sätt att se på konflikten. Ett sätt att arbeta med Mostarprogrammet är att koppla det till de teman och symboler som boken och filmen Flugornas herre tar upp. Filmhandledning finns på www.sfi.se Civilisation I Flugornas herre finns redskap att förstå hur en civilisation byggs upp och vilka hot som finns mot den. I både UR filmen och Flugornas herre finns symboler som står för civilisation och som vi ser förstöras. I Flugornas herre är det snäckan som inledningsvis används för att sammankalla pojkarna på ön men senare förstörs när kaoset börjar sprida sig. I UR filmen ser vi nyhetsbilder på Mostarbron som bit för bit skjuts sönder och delar staden. Mostarbron kan precis som snäckan sägas utgöra en symbol för civilisation. Den här typen av jämförelser ger eleverna kunskap i att läsa bilder. Det skapar en insikt om att bilder inte bara används för att beteckna något utan också för att skapa en sinnebild av ett begrepp såsom civilisation. Myter och ideologisk propaganda Ett annat tema att knyta an till är den myt om monstret som Jack i Flugornas herre skapar och använder för att styra gruppen. Jack planterar en rädsla hos gruppen genom att berätta skräckhistorier. Han använder också händelsen med den försvunna kaptenen för att skapa en yttre fiende som alla är rädda för. Den försvunna kaptenen blir grunden för myten om monstret. Gruppens rädsla för monstret leder till att en av pojkarna, Simon förväxlas med monstret och dödas av misstag. Ett sätt att se på splittringen i forna Jugoslavien är att jämföra Jack med Slobodan Milosevic. Jack säger i filmen till sina vakter att Var på er vakt för monstret kan ta vilken skepnad som helst. På liknande sätt planterade Slobodan Milosevic och nationalister från olika etniska grupper information som ledde till misstro, rädsla och hat mellan etniska grupper i forna Jugoslavien. Plötsligt blev det vanligt att tala om etnisk tillhörighet i sammanhang som inte tidigare varit brukligt. Nationalister från flera olika områden skapade myter och framhävde etniska förklaringar till missförhållanden. Mest framträdande och drivande bland dessa nationalister var Slobodan Milosevic. Detta skapade en klyfta mellan människor och möjliggjorde att hat och rädsla kunde projiceras på grupper med annan etnisk tillhörighet. Att göra val och ha en identitet I Mostarprogrammet framkommer flera människor som tvingats in i en valsituation. Miran har en mamma som är kroat medan pappan har både serbiskt och muslimskt påbrå. Miran ser ser sig själv som bosnier och inte som kroat, muslim eller serb. Detsamma gäller Ratko som definierar sig själv som brandman framför en etnisk identitet. Man kan jämföra dessa karaktärer med Piggy och Simon i Flugornas herre. Simon tvivlar på att det finns ett monster i grottan. Han tänker självständigt och går sina egna vägar. Piggy säger innan han dör att Vi måste ta oss samman och samarbeta. Både Simon och Piggy kombinerar en stark egen identitet med en humanistisk människosyn. Filmen har dock en
pessimistisk syn på människan genom att både Piggy och Simon får betala med sina liv för sitt självständiga tänkande. Likadant var det för många i forna Jugoslavien. I filmen utvecklas Jacks grupp och myten om monstret till att bli en ideologi där det inte finns utrymma för dialog eller förståelse. Det kan sägas illustrera att människan bara har ett val under vissa förutsättningar. På vissa sätt kan man se problematiken i forna Jugoslavien på liknande sätt. Innan inbördeskriget bröt ut användes en retorik som trappade upp konflikten och omöjliggjorde en fredlig lösning genom dialog. En annan parallell som kan göras är den mellan flyktingar från Balkan och Ralphs räddning. Hans situation blir till slut ohållbar och han tvingas fly och räddas i sista stund av de marinkårssoldater som precis anlänt till ön för att rädda pojkarna.
Övning 5 (Hi, SO, Sv) Att göra val och få Förståelse för flyktingsituationer. Till tv-programmet om Mostar finns också ett scenario. Du hittar det på http://www.ur.se/ur/sok/frameset_web.html?/ramp/historia/interface2.html. Syftet med scenariot är att leva sig in i andra människors svåra situation. Genom scenariot kan man utveckla sin förmåga till empati och interkulturell förståelse. Det gör det också lättare att placera sig själv, sin omgivning och företeelser i nutiden som led i ett historiskt skeende. Att ta en individuell persons perspektiv kan också underlätta att föra en konkret diskussion om val och existentiella frågor. Se först TV programmet. Uppmärksamma speciellt Ratko och Leos berättelser 10:29 in i programmet. Ta upp frågor som: Vilka val stod de inför? Hur mycket tror du att de kunde styra över sin situation? Vilka risker tror du att de utsatte sig för genom att stanna i Mostar? Reflektera över vilka som inte syns i programmet? (De som valde att stanna och blev dödade, förövarna, eller de som flydde och aldrig kom tillbaka) Titta gemensamt på Tidslinjen, kartan om Mostar som du hittar på http://www.ur.se/ramp/historia/interface2.html Webbsajten är ett stöd för att åskådliggöra geografiska och historiska sammanhang som rör hela konflikten i f.d. Jugoslavien. Spela upp scenariot i helklass eller låt eleverna göra det i mindre grupper vid en dator: Historiskt scenariot 2: Om Mostar en delad stad. OBS! Flashplayer 6 eller högre krävs - ladda ner flashspelaren gratis). Scenariot finns också i textform. För en gemensam diskussion eller låt eleverna formulera en skriftlig fortsättning på scenariot. Vad hände sedan, vilket val gjorde du och vad tror du att det resulterade i? Denna skriftliga del kan t e x bli en uppsatsövning för svenskan.
Övrigt material att använda: UR webb På http://www.ur.se/ramp/historia/tidslinje2/ finns länkar till: Stillbilder Klipp från programmet Klickbar tidslinje Kartor Faktatexter Scenario UR tv program Transfer (U11219 5) kriget i huvudet Tysk dokumentär där kroatiska, serbiska och bosniska f d soldater öppet och utan omsvep berättar om vad krigen gjort med dem. Många av dem, kanske så mycket som en fjärdedel, har drabbats av svåra psykiska problem. Transfer (U11219 4) Hemkomsten Den bosniska byn Jelec är en av många byar som ödelades under kriget på Balkan. Människorna som bodde där tvingades på flykt. Deras hus brändes och marken skövlades och byn låg länge öde. Idag börjar invånarna en efter en att vända åter. Men det finns inga hus att återvända till, allt måste byggas upp från grunden. Programledare: Sharon Jåma. Myndigheten för Levande Historia Gränser UR har också ett samarbete med Levande historia kring en gemensam webbplats som kan användas som ett forum för diskussion. En fördel med detta forum är att eleverna kan vara anonyma och att man kan ta upp svåra frågor utan att det riktas mot en person. http://www.granser.se/index.php?cat=16&s=gw Litteratur Det kan inte hända här ISBN: 91 26 96812 6 Författare: Seija Wellros (lärare och lärarutbildare) Flugornas Herre Författare: William Golding Filmer Filmhandledning finns på www.sfi.se Flugornas Herre Konflikthantering och civilisation Ingenmansland Individuellt ställningstagande och moraliskt dilemma Welcome to Sarajevo Journalistik, nyhetsrapportering och krig
Länkar BBC history of Yugoslavia: http://news.bbc.co.uk/hi/english/static/map/yugoslavia/ Information om Bosnien Herzegovina: http://www.cco.caltech.edu/~bosnia/history/history.html Återuppbyggnaden av bron Stari Most: http://www.starimost.ba/index.html CIA World Factbook Bosnia and Herzegovina: http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/bk.html OSCE Mission to Bosnia and Herzegovina: http://www.oscebih.org/oscebih_eng.asp Analys av Srebrenicas fall: http://www.srebrenica.nl/en/ Road to Screbrenica: http://www.columbia.edu/itc/journalism/nelson/rohde/ Srebrenica Timeline: http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/675945.stm History of Yugoslavia: http://www.bbc.co.uk/history/state/nations/yugoslavia_01.shtml CNN Profile Tito: http://edition.cnn.com/specials/cold.war/kbank/profiles/tito/ Serbian Unity Congress Treaty of Berlin 1878: http://www.suc.org/culture/history/berlin78/index.html History Channel Treaty of Berlin 1878: http://www.historychannel.com/perl/print_book.pl?id=75229 ABC News Biography Slobodan Milosevic: http://abcnews.go.com/reference/bios/milosevic.html Summary of the Dayton Peace Agreement: http://www.pbs.org/newshour/bb/bosnia/dayton_peace.html Utrikespolitiska institutet Fakta om Bosnien Herzegovina: http://www.ui.se/fakta/europa/bosnien.htm
Republika Srpskas officiella hemsida: http://www.vladars.net/en/ FN:s krigstribunal för det forna Jugoslavien: http://www.un.org/icty/index.html Bosnian Institute: http://www.bosnia.org.uk/ BBC Vad hände i Srebrenica?: http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/1470654.stm Se hur bron Stari Most återuppbyggs. Flera "live-cams" som uppdateras 1gång/s: http://www.starimost.telecom.ba/ Ansvarig för studiehandledning: Fredrik Nordbladh Mediepedagog UR. fno@ur.se