Odlarmöte 2017 Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari
Kampanj 2016 skörderekord igen!!! 6 350 ha (stärkelse) 280 941 ton stärkelsepotatis St.halt på 20,8 % 44,2 t/ha * 20,8 % = 9,2 ton/ha torr stärkelse. Ökning 10%!!! 73 000 ton HST exkl matpotatis. 1 442 ton matpotatis * 15,4 % stärkelse Totalt 73 395 ton HST 2
Medelskörden har ökat 18 % 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Stärkelseskörd, ton/ha torr stärkelse 7,3 Reglerad marknad 8,7 Avreglerad marknad Medel 2007-2011 Medel 2012-2016 3
Kr/ha Intäkt per ha 40 030 35 030 30 030 27 968 28 980 30 549 30 634 34 956 25 030 20 030 15 030 10 030 5 030 30 2012 2013 2014 2015 2016 4
Utmaningar att hantera Långt kvar till skördepotential Alltför ansträngda växtföljder Aggressiva svampar Kundernas krav Var beredda på färre bekämpningsmedel 5
Agenda 11.00 11.10 Inledning (Johan Biärsjö) 11.10 11.35 Nematoder och strategiskt sortval (Mats Nordström) 11.35 12.00 Alternaria och nya bekämpningsstrategier (Erland Liljeroth) 12.00-13.00 Lunch 13.00 13.30 Bladmögel och reducerade doser (Gabriella Olsson) 13.30 13.50 Kvävestyrning (Henrik Knutsson och Gabriella Olsson) 13.50-14.20 Sortförsök och utsädeskvalité (Mats Nordström) 14.20 14.40 Lagring (Henrik Knutsson) 14.40 15.00 Sammanfattning (Johan Biärsjö) 15.00 Kaffe
Nematoder och strategiskt sortval Mats Nordström
Nygammalt bekymmer 1964 1967 togs c:a 200 prover/år och fabrik. Andel prover som innehöll nematoder Lister: 97 % Villand: 67 % Östra: 5 % 8
Potatiscystnematodens liv & leverne 200 600 ägg i en cysta Viss del av äggen kläcks årligen Angriper potatisrötterna Efter några veckor sker befruktning 9
Effekt av gröda som odlas Ej potatis minskar 60 %, 30 %, 30 % Mottaglig sort Ökar 30 ggr (mindre vid hög nivå) Resistent sort minskar 70 % 10
Potatiscystnematoder Ro 1, Ro 2, Ro 3, Ro4, Ro5 ( Gula) Pa 1, Pa 2, Pa 3 ( vita) Sprids med jord 11
Sorters resistens Ro 1, 4 Kuras, Stayer, Dariest, Saturna,Verdi Ro 1,2,3,4 Avenue, Quadriga Ro 1,2,3,4 Pa 2,3 Seresta,Avarna,Sarion,Aventra,Saprodi 12
Strategi, med utgångsläge 2 ägg/g jord Resistent sort Mottaglig sort Stategi 1 Strategi 2 År Gröda 1 Potatis 0,6 60 2 Spm 0,42 24 3 Spm 0,29 17 4 Spm 0,2 12 5 Potatis 6 240 6 Spm 2,4 96 7 Spm 1,7 67 8 Spm 1,2 47 9 Potatis 0,36 14 10 Spm 0,26 10 11 Spm 0,18 7 12 Spm 0,12 5 13 Potatis 3,7 1,5 13
Skördeminskning 14
Sorters tolerans Mkt bra: Bra: Medel: Dålig: Kuras, Stratos Saprodi, Avarna, Aventra Sarion Seresta, Scarlett, Novano 15
Provtagning - Analys HS Skåne Att få konstaterat antal cystnem. Att få konstaterat ras. 1140 kr/prov +800 kr/ prov 16
Alternaria och nya bekämpningsstrategier Erland Liljeroth
Alternaria och nya bekämpningsstrategier Erland Liljeroth, SLU Alnarp Nymö 6 sept 2016 Nymö 2 sept 2014
Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU Alnarp Resistensbiologigruppen Leds av Prof. Erik Andreasson Grundläggande forskning om växters försvar, särskilt potatis Potatisförädlingsprogram för matpotatis, särskilt bladmögelresistens.stärkelse? Tillämpad forskning IPM, alternativa medel
Odlingssystemet Vad arbetar vi med? Nya verktyg för IPM Resistens Växtstärkare Biologisk bekämpning Minimerad kemisk bekämpning med minst lika bra bekämpningseffekt minst lika bra skörd
Torrfläcksjuka Alternaria solani Stora angrepp i stärkelsepotatis vissa år Oftast inte förrän i slutet av augusti Begränsat antal preparat Ökande problem med fungicidresistens När har bekämpning bäst effekt? Hur bäst kombinera/alternera medel? Alternativa medel? Betydelse av växtföljd?
Har tidiga Alternariabehandlingar (i juni) effekt? Resultat från försök 2014 Tidiga och kraftiga angrepp! Behandling Angrepp Nedvissning Skörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd raudpcinf raucdefol ton/ha % ton/ha Medel Obehandlad 0,16 0,32 48,1 20,5 9,8 RevusTop(T1,T2)+Signum(T3,T5,T7,T9) 0,04 0,15 55,0 21,5 11,8 Signum (T4,T6,T8,T10) 0,05 0,16 53,2 21,7 11,5 RevusTop(T1,T2)+halvdos Signum(T3,T5,T7,T9) 0,07 0,18 51,4 21,5 11,0 Halv dos Signum(T4,T6,T8,T10) 0,07 0,19 51,2 21,6 11,1
60 Infection 50 40 30 20 Kardal Control Kardal Early Fulldose Kardal Late Fulldose Kardal Early Halfdose Kardal Late Halfdose 10 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
60 Infection 50 40 30 20 10 Kuras Control Kuras Early Fulldose Kuras Late Fulldose Kuras Early Halfdose Kuras Late Halfdose 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
Effekt av tidiga Alternaria-behandlingar mycket tveksamma Kanske i tidiga sorter under år med mycket tidiga angrepp
Fungicidresistens i Alternaria solani Resistens mot strobiluriner vanlig i svenska populationer Försämrad effekt av boscalid? Mutationer för resistens konstaterade i Tyskland i fjol och sedan några år i USA Få andra aktiva substanser tillgängliga. Nya medel lär dröja??
Förekomst av F129L (mutation som ger resistens) i A. solani i Sverige analys av bladprov 2013-2015 < 50% GI F129L CTC County of Västergötland 10 fields in 2013: < 50% 7 fields in 2014: 2 samples F129L 1 field 2015: 50% field trial 2015: > 50% + GI F129L Area around Kristianstad 3 fields in 2013: > 50% 4 fields in 2014: > 50% 6 fields in 2014: < 50% 7 fields in 2015: > 50% - one sample GI F129L 50% GII F129L TTA > 50% GII F129L TTA Area around Kalmar 3 fields in 2013: > 50% 4 fields in 2014: > 50% 3 fields in 2015: > 50% - one sample GII CTC S. nigra 2015: 100% Eva Edin, SLU, Ultuna
Försök i Nymö 2014. Dålig effekt av strobilurin 60 % Alternaria infektion 50 40 30 20 10 0 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep Kuras Control 2RevusTop+4Signum 2Amistar 3RevusTop+2amistar Amistar Led 6: 7/7 och 21/7 Revus Top Led 4: 16/6 och 21/6 Signum Led 4: 30/6, 15/7, 28/7 och 11/8
Försämrad effekt av Signum 2016? Procent sjukdomsminskning efter behandling med 2 ggr Revus Top (juni) följt av 4 ggr Signum År Sort Plats Nymö Helgegården 2014 Kardal 74 Kuras 72 Mycket tidiga angrepp 2015 Bintje 85 59 Sena angrepp Folva 65 44 2016 Stayer 33 39 Medeltidiga angrepp Kuras 35 11 Bladmögelförsök i Mosslunda hade betydligt större Alternariaangrepp 2016 än tidigare trots 5 Signumbehandlingar
Alternaria-angrepp (raudpc) Behövs Alternariabekämpning i matpotatis? Försök i matpotatis 2015 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Bintje Folva
Skörd (ton/ha) Skörd i förhållande till Alternaria-angrepp i matpotatis 2015. Alternaria-angrepp (raudpc) 100 % Fungicid = 2 ggr Revus Top tidigt + 4x 0.25 L ha -1 Signum Obeh. = Obehandlad kontroll
Skörd (ton/ha) Skörd i förhållande till grad av nedvissning Matpotatis 2015 i Nymö och Helgegården 120 100 80 60 40 20 0 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Relativa ytan under nedvissningskurvan Helgegården; Bintje Helgegården; Folva Nymö; Bintje Nymö; Folva Sort och odlingplats betyder mer för skörden än bekämpning!!
Skörd (ton/ha) Försök i mellansverige (Vedum) 2015 och 2016 70 60 50 40 30 20 Control Amistar Signum 10 0 Gala 2015 Fakse 2015 Fakse 2016 Obehandlad kontroll 2x Amistar 0.5 L 4x Signum 0.25 L Mycket lite infektion <1% 3 Sep Ingen signifikant effekt av behandling på skörd!!
Resultat från 2016 Signum vs Revus Top medelvärden av två sorter, Kuras och Stayer Helgegården Alternaria Nedvissning Skörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd Behandling raudpc DefolrAUC Ton/ha % Ton/ha Obehandlad 0,029 a 0,100 a 49,3 a 24,6 a 12,1 a RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) 0,021 bc 0,080 a 50,3 a 24,8 a 12,4 a Revus Top (T3,T7,T10) + Signum (T5,T9) 0,012 d 0,068 a 51,4 a 25,0 a 12,8 a Actisil (T3,T4,T5,T6,T7,T8,T9) 0,027 ab 0,081 a 50,9 a 24,8 a 12,6 a RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9) 0,025 abc 0,094 a 49,6 a 24,8 a 12,3 a RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9)+actisil 0,019 c 0,074 a 50,0 a 24,8 a 12,4 a Nymö Alternaria Nedvissning Skörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd Behandling raudpc DefolrAUC Ton/ha % Ton/ha Obehandlad 0,108 a 0,239 a 80,2 ab 21,7 a 17,4 b RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) 0,071 b 0,190 b 81,3 ab 22,1 a 18,0 ab Revus Top (T3,T7,T10) + Signum (T5,T9) 0,045 c 0,157 b 84,1 a 22,2 a 18,7 a Actisil (T3,T4,T5,T6,T7,T8,T9) 0,106 a 0,252 a 78,8 b 22,1 a 17,4 b RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9) 0,077 b 0,187 b 81,3 ab 22,0 a 17,9 ab RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9)+actisil 0,060 bc 0,176 b 82,8 ab 21,7 a 17,9 ab
raudpc (mått på infektionsgrad) Alternaria-angrepp efter olika behandlingar 2016 Nymö Helgegården 0,14 0,14 0,12 0,12 0,10 0,10 0,08 0,08 0,06 0,06 0,04 Kuras 0,04 Kuras 0,02 Stayer 0,02 Stayer 0,00 0,00
Stärkesleskörd (ton/ha) Förhållandet mellan angrepp och stärkelseskörd på två platser 2016 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 Nymö Helgegården Linjär (Nymö) Linjär (Helgegården) 13,0 12,0 11,0 0,000 0,020 0,040 0,060 0,080 0,100 0,120 Alternaria-angrepp (raudpc)
Alternativa medel mot Alternaria? Testade i växthus: Kiselpreparat, växtstärkande (Actisil, Hortistar etc) Växtextrakt Sockerbetsextrakt (SBE), Reynoutria (finns preparat) Probenazole använt praktiskt mot rice blast fungus I fält: Kaliumfosfit (signifikant effekt i fält 2016) Actisil (svag effekt i fält 2015 och 2016) Kombinationer med fungicider?
Alternaria-angrepp i bladmögelförsöket 2016 Alla försöksled behandlade med Signum 5 gånger Ganska kraftiga angrepp i början av september 2016 (upp till 20%) Tidigare år obetydliga eller små angrepp. Tendens till ökande angrepp 2015. Mosslunda 6 september Försöksled med kaliumfosfit hade signifikant mindre Alternaria-angrepp Bladmögelfungicider: 17-20% angrepp Kaliumfosfit: 12-15% angrepp
Slutsatser Mycket tidiga behandlingar mot Alternaria (juni) sannolikt verkningslösa Bekämpning mot Alternaria i matpotatis i de flesta fall onödig Att avstå kan innebära att man sliter mindre på preparaten Utbredd resistens mot strobiluriner Signum (boscalid) håller på att tappa effekt Revus Top (difenokonazol) hade bäst effekt 2016 När är rätt tid att börja bekämpa mot Alternaria? Troligen mitten på juli
Slutsatser fort. Alternera preparat för att minska risk för resistens Revus Top sent i behandlingsprogram Få preparat tillgängliga, viktigt vara rädd om dessa!! Kanske kombinera med växtstärkare, fler försök behövs Vad betyder växtföljden?? På lång sikt behov av sorter med bättre Alternaria-resistens!!!
Preliminärt upplägg av Alternariaförsök 2017 Försöksled Försöksled, beskrivning Sort 1 Obehandlad kontroll Kuras 2 Fungicid 100% recom dos* Kuras 3 Fungicid 50% recom dos* Kuras 4 Kaliumfosfit Kuras 5 Kisel-preparat (Actisil eller Hortistar) Kuras 6 Fungicid 100% + kisel Kuras 7 Fungicid 50% + kisel Kuras 8 Fungicid 50% + kisel + kaliumfosfit Kuras 9 Obehandlad kontroll Annan sort 10 Fungicid 100% recom dos* Annan sort 11 Fungicid 50% recom dos* Annan sort 12 Fungicid 50% + kisel + kaliumfosfit Annan sort Fungicid 100% = Revus Top (T4,T7,T10); Signum (T6,T9) Försöksupplägget öppet för diskussion!! Tack för uppmärksamheten!
Lunch 12.00 13.00
Bladmögel och reducerade doser Gabriella Olsson
Examensarbete Gabriella Olsson och Magnus Jönsson Fungerar halv dos och vilka risker finns det med halverad fungiciddos? 44
Frågeställningar Blir bladmögelsvampen mer aggressiv? Blir bladmögelsvampen mer fungicidtolerant (utvecklas resistens)? Ökar angreppen av brunröta? Blir stärkelseskörden lägre? 45 Resultat! Ingen ökad aggressivitet eller fungicidtolerans för bladmögel som behandlats med halv dos
Metod Insamling av infekterade småblad från försöksled: - Obehandlat led - Halvdos led - Fulldos led På labb undersöktes aggressivitet och fungicidtolerans 46
Aggressivitetstester Latenstid (tid från smitta till sporbildning) Lesionstillväxt (bladmögelfläckens tillväxt) Sporproduktion Full dos Halv dos 47 Datum: 4 sept.
Kontrollerades för sporulering Fläckarna mättes 48
Latensperiod, dagar Resultat Aggressivitet Längre latenstid för bladmögel från obeh. led Större fläcktillväxt hos fungicidbeh. bladmögel Ingen skillnad i aggressivitet mellan full dos och halv dos Lesionsarea, mm 2 Sporangier/mm 2 Slutsats: Fungicidbehandlad bladmögel är mer aggressiv än obehandlad bladmögel 49 Obehandlad Halv dos Full dos
Fungicidtester Utstrykning av fungicid
Fungicidtester Hög myceltillväxt tolerant mot fungiciden Låg myceltillväxt känslig mot fungiciden Hög dos Medel dos Låg dos Kontroll 51
Tillväxt jämfört med kontroll, % Resultat Fungicidtolerans Fungicidtoleransen ökar med ökad fältdos Låg dos på agar Medel dos på agar Slutsats: Full dos gör bladmögelsvampen mindre känslig för fungicid Hög dos på agar Infinito Ranman Top Revus Top Obehandlad Halv dos Full dos 52
Effekt (%) Hur förklarar vi resultatet och vad har vi lärt oss? Likvärdig effekt vid halv och full dos! Inga problem ur aggressivitet och fungicidtoleranssynpunkt att reducera dosen Dos-responskurva Revus 0,15 0,3 0,6 53 Dosnivå % av full dos Källa: Bent Nielsen, Arhus Universitet
Slutsatser - svar på frågeställningarna Blir bladmögelsvampen mer aggressiv vid halv dos jämfört med full dos? Nej! Blir bladmögelsvampen mer fungicidtolerant (utvecklas resistens) vid halv dos? Nej, tvärtom! Den fulla dosen hade utvecklat större fungicidtolerans. Ökar angreppen av brunröta i fältförsöket? Nej! Blir stärkelseskörden lägre? Nej inga skillnader mellan behandlingarna! 54
Lyckebys bladmögelförsök 2016 Plats: Ugerup, söder om Kristianstad Sort: Kuras Inga skillnader i stärkelseskörd eller bladmögelförekomst Led Strategi Intervall Knölskörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd Rel. Stskörd ton/ha (%) (ton/ha) 1 Full dos 7 dagar 56,6 24,2 13,7 100 2 Halv dos 7 dagar 54,9 24,2 13,3 97 3 Full dos 14 dagar 54,2 24,2 13,1 96 4 Full dos + 5 l Fosfit 14 dagar 55,8 24,2 13,5 99 5 Skimmelstyring 7 dagar 55,7 24,1 13,5 98 55
Behandling Behandlingar och kostnader Led 1 Led 2 Led 3 Led 4 Led 5 Full dos 7:e Halv dos 7:e Full dos 14:e Full dos + KF 14:e Skimmelstyring 1 Revus Top 0,6 l Revus Top 0,3 l Revus Top 0,6 l Revus Top 0,6 l+fosfit 5 l Revus Top 0,3 l 2 Revus Top 0,6 l Revus Top 0,3 l Revus Top 0,3 l 3 Infinito 1,6 l Infinito 0,8 l Infinito 1,6 l Infinito 1,6 l + Fosfit 5 l Infinito 0,8 l 4 Infinito 1,6 l Infinito 0,8 l Infinito 0,8 l 5 Infinito 1,6 l Infinito 0,8 l Infinito 0,4 l 6 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Infinito 1,6 l Infinito 1,6 l + Fosfit 5 l Infinito 1,6 l + Cymbal 0,25 kg 7 Revus 0,6 l Revus 0,3 l Ranman Top 0,125 8 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Revus 0,6 l Revus 0,6 l + Fosfit 5 l Revus Top 0,15 l 9 Revus 0,6 l Revus 0,3 l Ranman Top 0,125 l 10 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Revus 0,6 l Revus 0,6 l + Fosfit 5 l Revus 0,45 l 11 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Ranman Top 0,25 l 12 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,5 l + Fosfit 5 l Ranman Top 0,125 l 13 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Ranman Top 0,25 l Preparatkostnad/ha (kr) 3587 1794 1757 3587 1897 Behandlingskostnad ink. körning/ha (kr) 5524 3731 2651 4481 3834 Netto jmf. (intäkt - 0 372 896 351 800 behandlingskostnad) kr/ha* *Prislista från 2016 inklusive 3 öres efterlikvid 56
Skimmelstyring dansk prognosmodell Länk till Skimmelstyring kommer finnas på Lyckebys hemsida under fliken Lantbruk 57
Skimmelstyring inom ERFA Preparatkostnad/ha Procentuell dos M. Rietz 1698 59% H. Bengtsson 2091 69% T. Abrahamsson 2007 46% B. Johansson 1799 54% A. Niklasson 1138 51% M. Johansson 1724 49% A. Wallander 1866 63% N-A. Persson 1723 55% Genomsnittlig kostnad 1756 kr/ha 56% Genomsnittligt intervall 7,8 58
Bladmögelförsök 2016 - Mosslunda Behandling Intervall Skörd (ton/ha) Stärkelsehalt (%) Stärkelseskörd (ton/ha) Rel. Stskörd 1. Obehandlad 1 vecka 47,2 21,0 9,9 100 2. Fungicid 100% 1 vecka 58,1 22,3 13,0 130 3. Fungicid 50% 1 vecka 57,2 22,7 13,0 130 4. Fungicid 25% 1 vecka 57,2 22,8 13,1 131 5. Fungicid50%+Proalexin50% 1 vecka 59,2 21,8 12,9 130 6. Fungicid25%+Proalexin75% 1 vecka 56,9 22,1 12,5 126 7. Fungicid25%+Proalexin50% 1 vecka 58,1 22,4 13,0 131 8. Proalexin 100% 1 vecka 58,6 21,4 12,5 126 9. Proalexin 50% 1 vecka 55,8 21,3 11,9 119 10. Proalexin 25% 1 vecka 52,7 22,0 11,6 117 11. Fungicid50%+Proalexin100% 2 veckor 59,0 21,5 12,7 127 12. Fungicid100%+Proalexin100% 2 veckor 60,6 21,3 12,9 130 59
Resultat bladmögelförsök 2012-2016 5 försök i Mosslunda, olika stärkelsesorter Behandling Skörd Rel.tal Stärkelseh alt % Rel.tal Stärkelseskörd Rel.tal Obehandlad 45,2 c 100 22,3 b 100 10,0 d 100 Fungicid 100% 49,8 ab 110 23,1 ab 103 11,5 abc 115 Fungicid 50% 49,6 ab 110 23,4 a 105 11,6 ab 116 Kaliumfosfit 100% 49,4 ab 109 22,4 b 100 11,0 bc 110 Kaliumfosfit 50% 47,8 bc 106 22,8 ab 102 10,8 c 108 Kombination 50/50; 7 dagar 49,9 ab 110 22,8 ab 102 11,3 abc 113 Kombination 100/100%; 14 dagar 52,0 a 115 22,8 ab 102 11,8 a 118 Kaliumfosfit ger lägre stärkelsehalt Kombinationen med 14 dagars intervall gav högst knölskörd, högst stärkelseskörd och minst bladmögelangrepp 60
Olika potatissorters resistens mot bladmögel Sort Behandlad Skörd (ton/ha) St-halt (%) St-skörd (ton/ha) Rel. St-skörd Kuras Behandlad 75% 59,1 22,8 13,5 100 Sarpomira Behandlad 75% 50,5 19,1 9,6 72 AR07-2451 Behandlad 75% 56,7 20,8 11,8 88 NOFY Behandlad 75% 63,7 22,1 14,1 105 Avarna Behandlad 75% 56,5 23,2 13,1 97 Sarion Behandlad 75% 47,3 27,9 13,2 98 MEDEL 55,6 22,7 12,6 Kuras Obehandlad 46,2 20,8 9,6 100 Sarpomira Obehandlad 44,0 17,4 7,7 79 AR07-2451 Obehandlad 62,0 20,4 12,6 131 NOFY Obehandlad 67,5 20,2 13,6 141 Avarna Obehandlad 39,6 20,2 8,0 83 Sarion Obehandlad 43,7 25,8 11,3 117 MEDEL 50,5 20,8 10,5 61
Hur påverkar dålig växtföljd bladmögelförekomst? Försök 1999-2001 Total 186 danska fält Slutsats: Ökad risk för tidiga bladmögelangrepp om färre än 3 potatisfria år mellan potatisgrödor Antal potatisfria år mellan potatisgröda Källa: Lars Bødker, Seges 62
Rekommendation 2017 förändringar från 2016 Senarelagd start för alternariabekämpningen (10-15 juli) Ökad risk för Boscalid- och Stroblurinresistens färre Signumbehandlingar och fler Revus Top-behandlingar Infinito körs med 1,2 l Behovsanpassa bladmögelbekämpningen reducera dosen vid lågt bladmögeltryck 63
Kvävestyrning Henrik Knutsson och Gabriella Olsson
67 Delad kvävegiva
2016 skillnaden mellan delad giva och full giva vid sättning. 15 sept. 68
Försök 2016 NICKLAS GÖRANSSON KURAS 2016 N- gödsling Knölskörd t/ha St-halt % St-skörd Rel.tal Merintäkt kr/ha (netto) 180+0 58,9 24,0 14,2 100 135+0 58,9 24,0 14,2 100 444 kr 135+45 60,1 24,1 14,5 102 1 032 kr 135+90 64,9 24,1 15,6 110 4 424 kr 69
Försök 2016 NICKLAS GÖRANSSON AVARNA 2016 N- gödsling Knölskörd t/ha St-halt % St-skörd Rel.tal 180+0 55,6 24,0 13,4 100 Merintäkt kr/ha (netto) 135+0 54,9 24,0 13,2 99-174 kr 135+45 58,3 24,1 14,0 105 2 200 kr 135+90 59,2 24,1 14,2 107 2 506 kr 70
2015 skillnaden mellan delad kvävegiva och full giva vid sättning 135 kg N vid sättning 45 kg N 1/7 Allt N vid sättning 180 kg 22 sept 2015, KURAS 71
Medeltal 2015-2016 KURAS 2015-2016 N- gödsling Knölskörd t/ha St-halt % St-skörd Rel.tal Merintäkt kr/ha (netto) 180+0 68,3 22,4 15,3 100 135+45 69,9 22,3 15,6 102 900 kr 135+90 72,3 22,1 16,0 105 1 758 kr 72
DELA N, VILKA FÄLT? - JORDART - FÖRFRUKT - SORT - BEVATTNING PRAKTISKT UNDER SÄSONGEN - TIDPUNKT - MÄTA N-KONC - GIVANS STORLEK 73
Bättre att dela N-givan i 4 av 6 fall Förfrukt 180+0 (mätaren) 135+45 jämfört med 180+0 (kr/ha) Datum för komplettering Stärkelsehalt vid delad giva jämfört med allt vid sättning (%-enheter) N-A Persson Morötter 0 4770 6 juli 2,0% B. Johansson Vårkorn 0-1920 20 juli 0,2% L. Nilsson Konservärt 0 4079 21 juli 0,5% L. Nilsson Oljerättika efter konservärt 0 2430 21 juli 0,3% L. Nilsson Höstvete 0 924 21 juli 0,4% T. Abrahamsson Vall 0-1211 Ingen komplettering - mätaren visade aldrig brist 75
Nitrathalt i bladskaften L. Nilsson 4079 kr/ha högre netto vid delad giva 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Sort: Kuras Uppkomstdatum: 19 maj Optimal nitrathalt stärkelsepotatis 180+0 135+0 135+45 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Dagar efter uppkomst 76
Nitratkoncentration Bladskaftsanalyser 2015-2016 KURAS 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 45 kg N ökar koncentrationen med 2300 ppm 2015 2016 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Dagar efter uppkomst OPTIMAL 135+45 (-16) 135+45 (-15) 77
Sortförsök och utsädeskvalité Mats Nordström
Ton Stärkelse/ ha Stärkelseskörd Ton/ha. Nymö+Vejle 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16,1 15,6 15,6 15,3 15,2 Wotan 23% Allstar 22,9% Thor 24,6% Stayer 22,8% Sort Kuras 21,4% 14,6 14,5 Quadriga 22,4% Avenue 21,3% 12,5 Hannibal 21% 79
Wotan och Thor i Danmark 14 12 10 8 6 4 2 0 12,7 12,7 11,3 11,0 Kuras 19,7 % Thor 21,7 % Wotan 21 % Seresta 21,2% 80
Ton/Ha 3 års genomsnitt i Nymö Ton Stärkelse/ha 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16,9 16,4 Saprodi 22,8% Kuras 21,9% 15,4 14,9 Stayer 23% Avenue 20,7 % 13,7 Quadriga 21.4% 81
Sortförsök Lister 2017 Ton Stärkelse/Ha 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16,0 14,5 14,0 13,8 13,8 13,7 13,7 13,6 13,5 12,9 82
Lister 2014-2016, Ton stärkelse/ha 14 12 10 8 6 4 2 0 13,4 Sapprodi 22 % 12,9 12,6 12,3 12,1 11,9 11,8 Avarna 20,4 % Seresta 21,7 % Dartiest 20,5 % Aventra 20,2% Sarion 24,2 % Kuba 21,1% 83
Saprodi Scarlet * Sofista Medelsen Oval Bladmögel: Virus: Torkresistens: Lagring: Nematoder: Kräfta: Medel Medel Medel Bra Resistent Resistent 84
Odlarbrev anno 1960 85
Försöksresultat från avkastningsförsök med olika Syfte: utsädeskvalité Att vi kan producera ett utsäde med högre avkastningspotential. Rådgiva odlaren huruvida det är lönsamt med den egna utsädesproduktionen. Rådgiva odlaren huruvida det enskilda utsädespartiet ska användas.
Försöksskörd med vågvagn 87
Resultat från försök 2015 Resultat partiförsök 2015 Fjälkinge & Lister, 2 försök Led Knölskörd ton/ha St-% St-skörd ton/ha Rel. Stskörd Netto, merintäkt jmf med eget utsäde Eget utsäde 56,2 19,6% 11,0 100 Certifierat utsäde 60,4 20,3% 12,3 111 + 1965 88
Resultat lister eget utsäde Resultattabell Lister 2016 Skörd Ton/ha St. % St. skörd/ ha Merskördei ntäkt kr Nettomer intäkt * Rizoctoniagrader ing 1-3 Utsäde Rel.tal Certifierat utsäde 57 21 11,8 100 860-1400 1,5 Eget Utsäde 56 20 11,5 98 0 0 2,5 Resultat Lister 2015-2016 89 Skörd Ton/ha St. % St. skörd/ ha Merskördei ntäkt kr Nettomer intäkt * Utsäde Rel.tal Certifierat utsäde 56 20 11,4 100 2600 300 Eget Utsäde 53 20 10,6 93 0 0
Resultat från försök 2016 (Kuras) Resultattabell Vejle 2016 Utsäde Skörd Ton/ha St. % St. skörd/ ha Nettomerintäkt Rizoctonia gradering 1-3 Cert. Utsäde, godkända (5 partier) 62 21,6 13,4 2200 1,1 Eget utsäde, certifieringsbara ( 2 partier) 64 21,2 13,6 5100 1,5 Eget utsäde, ej certifieringsbara (6 partier) 59 20,4 12,0 0 2,2 90
Anledning till ej certifierbart Rötor (0,5 %) Mekaniska skador (3 %) Richoctonia (lackskorv) (5 %) 91
Effekt av Rizhoctonia 92
Effekt av Rizhoctonia 93
Utan påverkan av Rizhoctonia 94
95 Tack!
Lagring Henrik Knutsson
Lagring av stärkelsepotatis - Vid skörd - Sårläkning - Frostskyddsmaterial - Olika strategier
Summering Torr knöl skördad vid 10-15 grader 7-14 dagar sårläkning håll stukan torr Plast vindsäkring Toptex ventilering och isolering Halm ventilering och isolering Mät temperaturen i stukan 98
Vid skörd Sortval - Seresta, Quadriga, Aventra Skalmogen Skonsam upptagning Ca 10-15 grader Torra knölar Lagringsplats 99
Sårläkning Temperatur SÅRLÄKNING Sårläkningstid, dagar 2,5-5 21-42 10-15 7-14 Viktigt vid sårläkning: - Stukan ventileras - Stukan ska hållas torr 100
Frostskydd köldeffekt av vind Termometern visar (Celsius) Vind (m/sek) + 0 5 m/sek - 5-5 5 m/sek - 11 Köldeffekt (Celsius) 101
Max 5-7 dagar (om enbart plast) Plast + Vindskydd + Frostskydd -2-3 - Ventilering Mått: 8*25 m eller 12*25 m Materialkostnad: ca 10 kr/ton 103
TOPTEX + Ventilering + Frostskydd - 4 - Vindskydd Materialkostnad: 21 kr/ton OBS: ca 5 års hållbarhet 104
Halm (råg- alt vetehalm) Kostnad: ca 22 kr/ton potatis 105
Lagring till nov/början dec Toptex bör användas som grundstrategi i större omfattning än plast Lagring till dec/januari Halm + plast = ca 35 kr/ton Halm + Toptex + plast (vind) = ca 45 kr/ton 106
Temperatur i stukan Cirkapriser Mäta temperatur i stukan: 6000 kr Temperatur + markfukt: 8000 kr 107
Summering Torr knöl skördad vid 10-15 grader 7-14 dagar sårläkning håll stukan torr Plast vindskydd Toptex ventilering och isolering Halm ventilering och isolering Mät temperaturen i stukan 108
Sammanfattning Johan Biärsjö
Lyckeby Organic Mjällby 60 000 ton fruktsaft 4 500 ton Organic
Fruktsaft Skrymmande Jäser i värme Lågkoncentrerad Begränsat spridningsområde 112
Fruktsaft - Organic Skrymmande Jäser i värme Lågkoncentrerad Begränsat spridningsområde Stort spridningsområde Lagringsstabil Eftertraktat gödselmedel Lönsamt för både Lyckeby och odlare 113
Näringsinnehåll, kg/ton Fruktsaft Organic 2016 TS 3,9 % TS 37 % Kväve, tot: 3,7 Fosfor 0,3 Kalium 4,8 N P K - värde 880 kr/ton Kväve, tot 18 NH4-N 5 C/N-kvot 7 Fosfor 3 Kalium 50 Svavel 6 Magnesium 3 Kadmium < 0,1 ppm ph 5,2 114
115 Organic kalkyl 2017
Organic kalkyl 2017 Exempel: 3,5 ton/ha till 10 ha och 15 km från Nöbbelöv: Kostnad 1. Transport 56 *15 + 800 kr = 2 200/(10ha)= 160 kr/ha 2. Produkt 3,5*450 kr = 1 575 kr/ha 3. Spridning 10*275 + 2 tim * 850 kr= 445 kr/ha Summa kostnad per hektar 2 180 kr/ha Produkt och spridningskostnad per ton: Växtnäringsvärde 622 kr/ton 880 kr/ton Netto 250 kr/ha 116
Välkommen på Öppet hus! Hos Culinar och Kockens i Fjälkinge lördag 11 februari, kl 10-14. Vi bjuder på rundvisning och enkel förtäring. Ta med familjen! Anmäl dig senast 3 februari till reception@culinar.se Vi behöver veta: ditt namn, antal vuxna, antal barn och om du kommer kl 10-12 eller kl 12-14 119