Livsmedelsverket i samarbete med Nationella nätverket för dricksvatten

1 Nationell strategi fo r dricksvattenfo rso rjning under korta kriser 2014 2020 planering och utveckling Livsmedelsverket i samarbete med Nationella nätverket för dricksvatten

2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Strategier... 5 Inledning och bakgrund... 7 Hur den nationella strategin ska användas... 8 Avgränsning för den nationella strategin... 9 Förankring av den nationella strategin... 9 Kommunikation av den nationella strategin... 9 Förvaltning av den nationella strategin... 10 Ansvar för försörjning... 10 Framtagande av den nationella strategin... 10 Korta kriser... 11 Förslag En nationell strategi... 12 Övergripande långsiktigt mål för strategin... 12 STRATEGIER och mål... 12 STRATEGI 1: Att utveckla krisberedskapen inom dricksvattenområdet - särskilt avseende reservkraft, nödvattenplanering och krishanteringsförmåga.... 13 STRATEGI 2: Att utveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetshantering för ökad redundans och kontinuitet i hela kommunen avseende dricksvatten... 18 STRATEGI 3: Att utveckla regional samverkan och regionalt samarbete till att omfatta åtgärder som stärker försörjningsförmåga och krishanteringsförmåga.... 20 STRATEGI 4: Att utveckla regional och nationell planering för skydd av befintlig och framtida vattenförsörjning... 21 STRATEGI 5: Att stärka konsumenternas förmåga att klara en dricksvattenkris... 23 STRATEGI 6: Att utveckla beslutsfattarnas kunskaper inom dricksvattenområdet samt stärka branschens förmåga att kommunicera... 24 Bilaga 1 Underlag till föreslagna strategier och aktiviteter... 27 VAB-gruppens work shop oktober 2012 Frågeställning: Var brister det idag? Vilka är de viktigaste fokusområdena?... 27 4 behovsområden med förklaring följer här;... 27 Redovisat nuläge Reservkraft Reservelenkät 2012... 28 Redovisat nuläge Krisberedskap - Krisberedskapsenkät 2012 och halvtidsrapportering från Nödvattenövning Stor stad... 29 Rekommendationer från internationella observatörsinsatser 2007-2012... 30 Bilaga 2 Risker och förmågor 2012... 34 3

Bilaga 3 Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme... 35 Bilaga 4 Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet... 37 Bilaga 5 Ansvar, roller och lagstiftning... 39 Lagstiftning om volymer... 39 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster... 39 Socialtjänstlag (2001:453)... 39 Miljöbalken (SFS 1998:808)... 39 Lagstiftningen om roller vid kris... 39 Myndigheterna... 40 Länsstyrelsen... 40 Kommunen... 40 Dricksvattenproducenten... 43 Livsmedelslagstiftningen... 43 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVSF 2001:30)... 43 Förordning om krisberedskap och höjd beredskap (2006:942)... 44 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinärs händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544)... 44 Kommunallag (1991:900) och förvaltningslag (1986:223)... 44 Lag om skydd mot olyckor (2003:778)... 45 Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser på myndighets och kommunal nivå... 45 Bilaga 6 Behov av dricksvatten... 47 Bilaga 7 Beroendeförhållanden och gränssättande faktorer... 49 Ordlista och förklaringar... 50 Referenser... 52 4

5 Sammanfattning Livsmedelsverkets har enligt 3 förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket i uppdrag att nationellt samordna dricksvattenfrågor, särskilt när det gäller kris- och beredskapsplanering avseende dricksvattenförsörjning och livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktionen. Denna strategi avser den del av uppdraget som handlar om samordning av planering för dricksvattenförsörjning under korta kriser. Det övergripande målet för strategin är: En säker dricksvattenförsörjning som i mängd och kvalitet klarar att försörja konsumenter och samhällsviktiga verksamheter/funktioner i kris. Arbetsgruppen Dricksvatten Krisberedskap (VAB), som ingår i det Nationella nätverket för dricksvatten har tagit fram förslag till det fortsatta arbetet för aktörer inom det nationella nätverket för dricksvatten, och för andra berörda aktörer inom stat, kommun som regional nivå, dvs. länsstyrelser och landsting. Den nationella strategin omfattar kommunal (allmän) dricksvattenförsörjning vid olyckor och korta kriser, som avgränsas till kriser upp till 3 veckor baserat på Jordbruksdepartementets promemoria 2009-03-03, en avrapportering av Projektet BLOD beredskap inom livsmedel och dricksvatten. Vissa långsiktiga åtgärder har stor betydelse för möjligheterna att hantera korta kriser i dricksvattenförsörjningen, det är bakgrunden till att VAB-gruppen också valt att ta med strategi nr 4 i detta dokument. Strategin är ett planerings -och kunskapsunderlag med kommenterade förslag, aktiviteter, behov och sårbarheter som tas upp under respektive strategi. Det finns inga ekonomiska medel knutna till uppdraget i instruktionen eller för genomförande av aktiviteter och förslag i denna strategi. Det finns heller inget mandat att styra andra aktörer utifrån identifierade behov och förslag. Strategin är avstämd brett i Nationella nätverket för dricksvatten och hos utvalda länsstyrelser och kommuner och har en stark koppling till faktiskt läge och behov. Strategier 1. Att utveckla krisberedskapen inom dricksvattenområdet - särskilt avseende reservkraft, nödvattenplanering och krishanteringsförmåga. 2. Att utveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetshantering för ökad redundans och kontinuitet i hela kommunen avseende dricksvatten. 3. Att utveckla regional samverkan och regionalt samarbete till att omfatta åtgärder som stärker försörjningsförmåga och krishanteringsförmåga. 4. Att utveckla planering för skydd av befintlig och framtida vattenförsörjning på lokal, regional och nationell nivå. 5. Stärka konsumenternas förmåga att klara en dricksvattenkris. 6. Att utveckla beslutsfattarnas kunskaper inom dricksvattenområdet samt stärka branschens förmåga att kommunicera. Uppsala den 8 januari 2014 Stig Orustfjord Generaldirektör Livsmedelsverket Styrgruppens ordförande för det Nationella nätverket för dricksvatten

6

Inledning och bakgrund Dricksvattenfrågorna kan ses som en lokal och en regional angelägenhet. Men frågorna har också en nationell dimension. I Sverige försörjs ca 8 miljoner människor genom kommunala dricksvattenanläggningar. Nästan hälften försörjs från någon av de fem storstadsproducenter vilka försörjer Malmö-regionen (20 kommuner), Göteborg (5 till 7 kommuner) eller Stockholm (26 kommuner). Skåne står 2012 för ca 25 % av Sveriges samlade BNP och har en sjukvård som omsluter 31 miljarder kronor, vilket medför att där naturligtvis finns en betydande andel av samhällsviktig och kritisk infrastruktur. Störningar i dricksvattenproduktion och leverans för denna region blir därför snabbt en nationell angelägenhet. Dricksvatten är en samhällsviktig kritisk resurs för att upprätthålla andra samhällsviktiga verksamheter, som t ex sjukvård, storköksverksamhet (matportioner), livsmedelshantering och avloppshantering. Dessutom finns en del lantbruk och större djurbesättningar som försörjs från allmänna (kommunal) dricksvattenproducenter, och har ett stort behov av vatten till dessa. 7 Regeringen har angett en generellt ökad ambition att stärka samhällets krisberedskap inom viktiga samhällsområden. Krisberedskapsplaneringen inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen är två identifierade områden där en förstärkning är önskvärd. Jordbruksdepartementets översyn (Jo 2009/1726) av mål, organisation och ansvarsfördelning samt samarbetsformer för beredskapsplaneringen vad avser livsmedels- och dricksvattenförsörjningen konstaterar brister i säkerställandet av beredskapen. Livsmedelsverkets har därför enligt 3 förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket i uppdrag att nationellt samordna dricksvattenfrågor, särskilt när det gäller kris- och beredskapsplanering avseende dricksvattenförsörjning. Uppdraget i instruktionen, en nationell samordning av dricksvattenfrågor, särskilt när det gäller krisoch beredskapsplanering avseende dricksvattenförsörjningen, handlar enligt VAB-gruppens tolkning om förebyggande, förberedande och krisavhjälpande åtgärder i syfte att säkerställa dricksvattenförsörjning till samhället. Krisens längd avgränsas till upp till 3 veckor baserat på Jordbruksdepartementets promemoria 2009-03-03 Projektet BLOD beredskap inom livsmedel och dricksvatten. Livsmedelsverket föreslog 2010-11-25 (Dnr 1345/2010) regeringen att nyttja befintliga strukturer för ett sådant arbete, som den idag befintliga Arbetsgruppen för Dricksvatten och Krisberedskap (VAB). VAB-gruppen ingår i det Nationella nätverket för dricksvatten, där gruppen är en fortsättning av samrådsgruppen SAMVAs 1 arbete som i viss mån hanterade försörjningsfrågor. Livsmedelsverket tolkar uppdraget som planering inför kriser. Uppdraget innefattar inte någon operativ roll under kriser för Livsmedelsverket eller VAB-gruppen. VAB-gruppen består av representanter från Försvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarsmakten, Norrvatten, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), SMHI (vakant), Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Svenskt Vatten (branschorganisation), Sveriges kommuner och landsting, Gävle kommun, Säkerhetspolisen, Uppsala Vatten. 1 SAMVA Samverkansgruppen för vattenkvalitet och vattenförsörjning bestod av representanter från Banverket, FOI, FM, Livsmedelsverket, Länsstyrelser, MittsverigeVatten, MSB, Naturvårdsverket, SGU, SMHI, SMI, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Vatten, Sydvatten, SÄPO, Uppsala Vatten, Vattenmyndigheterna och Vägverket.

8 VAB-gruppen har idag 3 funktioner; 1. VAB har funktionen som tvärgrupp (hängränna) i det nationella krisberedskapssystemet 2. 2. VAB är en arbetsgrupp i Nätverket för nationella dricksvattensamordningen. 3. VAB har uppgiften att vara samrådsgrupp för planering av dricksvattenförsörjning vid korta kriser. VAB-gruppen föreslås av MSB dessutom att få uppgiften att samordna och följa upp berörda aktörers arbete med resultatmålen för dricksvatten, Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme, se vidare bilaga 3. Det här dokumentet är ett resultat av VAB- gruppens arbete att, i samverkan med planeringsgruppen i det nationella nätverket för dricksvatten, ta fram en nationell strategi för samordningsarbetet för planeringen av dricksvattenförsörjning under korta kriser. Livsmedelsverket har tidigare i samverkan med berörda myndigheter genomfört en rad åtgärder för att stärka krishanteringsförmågan som avses i uppdraget. Efter VAB-gruppens genomgång av läget avseende kvarstående behov under 2012-2013 tog styrgruppen för det nationella nätverket för dricksvatten beslutet att ta fram en nationell strategi till stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. En strategi som ger grundlägganden ingångsvärden i form av nuläge och bakgrundskunskap, information om viktiga nyckelfaktorer av vikt för försörjning i kris, samt ger en inriktning för och konkreta förslag till vad som bör göras, av vem och hur. VAB-gruppen har valt att även innefatta utvalda långsiktiga förslag i strategi nummer 4, då föreslagna aktiviteter och åtgärder har stor betydelse för möjligheterna att försörja under korta kriser. Hur den nationella strategin ska användas Strategin är ett planerings -och kunskapsunderlag med kommenterade förslag, aktiviteter, behov och sårbarheter som tas upp under respektive strategi. Den är till för alla nivåer som arbetar med frågorna, dvs hos kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter. Den ska ses som ett förslag till hur arbetet kan bedrivas för att uppnå en tillräckligt god förmåga att säkerställa dricksvattenförsörjningen, och baseras på Livsmedelsverkets instruktionsändring där myndigheten fått ett övergripande ansvar för nationell samordning av kris- och beredskapsplanering för dricksvattenförsörjningen och livsmedelsförsörjning. Dokumentet innehåller strategier, målbilder och konkreta förslag till aktiviteter. De förslag och aktiviteter som nämns baseras på identifierade behov och brister och är ett sätt att åskådliggöra dessa, och som alla nivåer kan beakta och fundera utifrån. Ibland pågår redan verksamhet och det nämns också i kommentarsfältet till höger om förslagen. Förslag och aktiviteter ska inte betraktas som en handlingsplan, och de är ej tidsatta. Det fortsatta arbetet måste bedrivas på alla nivåer, där förhoppningen är att strategin påverkar många aktörers fortsatta arbete inom området. Det fortsatta arbetet att verka för att intentionerna i strategin omhändertas får anses ligga inom Nationella nätverket för dricksvattens intresse. Arbetsgruppen för krisberedskap (VAB) har genom 2 Krisberedskapssystemet används lika ofta som begreppet Krishanteringssystemet av MSB m.fl. Dokumentet väljer att använda det förra begreppet. Begreppet omfattar alla aktörer som har en roll att utveckla samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser och omfattas av förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

9 lagstiftning, förordningar och regleringsbrev olika möjligheter och ansvar för att svara upp emot de föreslagna strategierna och aktiviteterna. Strategier och aktiviteter i dokumentet kan också vara underlag för: - Olika aktörers (centrala/regionala/lokala) 3 planering och verksamhetsplanering. - Diskussionsunderlag för kommunal nivåns arbete med krisberedskapsåtgärder. - Underlag för beslutsfattare och politiker. Avgränsning för den nationella strategin Strategin omfattar kommunal (allmän) dricksvattenförsörjning vid olyckor och korta kriser. Strategin är ett planerings -och kunskapsunderlag med kommenterade förslag, aktiviteter, behov och sårbarheter som tas upp under respektive strategi. Avgränsningen till korta kriser (upp till 3 veckor) baseras på de förarbeten som ligger till grund för det uppdrag som Livsmedelsverket fått i sin instruktion avseende samordning av planering för dricksvattenförsörjning vid korta kriser. För långa kriser finns idag ingen utsedd myndighet. Strategin omfattar inte försvarsplanering och höjd beredskap. Livsmedelsverket har inte fått ekonomiska medel för genomförande av aktiviteter baserade på ändringen i instruktionen eller förslagen i denna strategi. Livsmedelsverket har inte fått till instruktionen kopplat mandat att styra andra aktörer (centrala/regionala/lokala) utifrån de behov som identifieras eller utifrån ett samordnarperspektiv och planeringsperspektiv i instruktionen. Förankring av den nationella strategin Dokumentet är förankrat i det nationella nätverket för dricksvatten - hos arbetsgrupper, koordineringsgruppen och styrgruppen (GD-nivå). På regional nivå förankras dokumentet genom kontaktpersoner hos länsstyrelserna. På lokal nivå är dokumentet förankrat i VAKA-gruppen. Beslut om slutlig version av dokumentet från år 2013 fattas av Generaldirektören på Livsmedelsverket. Kommunikation av den nationella strategin Livsmedelsverket ansvarar för den nationella strategin i egenskap av ägare av uppdraget i instruktionen att samordna planeringen för dricksvattenförsörjning under kriser. En samordning som görs inom ramen för VAB-gruppens verksamhet. En plan för hur strategin ska kommuniceras tas fram av VAB-gruppen under 2014. Slutlig version av strategin planeras att kommuniceras till: Nationella nätverket för dricksvatten inklusive arbetsgrupper Samtliga samverkansområden inom krisberedskapssystemet Länsstyrelser Kommunledningar Dricksvattenhuvudmän 3 Med centrala aktörer avses i första hand centrala myndigheter, med regionala aktörer länsstyrelser och landsting, och avseende lokala aktörer är det framför allt kommunerna och deras förvaltningar, inklusive dricksvattenproducenter och kommunalförbund.

Förvaltning av den nationella strategin Strategin föreslås att ses över av VAB-gruppen vart 3:e år. Den kan då uppdateras utifrån risk- och sårbarhetsanalyser från central nivå, underlag som Svenskt Vatten tillhandahåller från rapporteringar, mot bakgrund av redan genomförda åtgärder eller nya identifierade behov och med stöd av ny information från i förekommande fall genomförda enkäter inom området. 10 Ansvar för försörjning Författningar rörande krishantering utgår från ansvars-, likhets- och närhetsprincipen. Ansvars- och likhetsprincipen innebär att den funktion som ansvarar för en viss verksamhet i normalfallet också ska ansvara för den i händelse av kris och svåra påfrestningar, och så långt det går med samma organisation. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda. Det betyder också att grunden för agerande vid kriser finns i alla de vanliga lagarna som kommunallag, sjuk- och hälsovårdslag och livsmedelslag. Därutöver finns vissa särskilda uppgifter och ansvar beskrivna i några särskilda författningar, främst i förordning om krisberedskap och höjd beredskap och lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Se bilaga 5. De lagstiftningar och föreskrifter som respektive myndighet är ansvarig för har inga angivna mått för kvantitet för nödvattenförsörjning (antal liter per person och dag). I Livsmedelsverkets Beredskapshandbok för Dricksvatten och i MBS:s resultatmålsarbete för värme, livsmedel och dricksvatten finns förslag till antal liter per person och dygn. Däremot finns viss vägledning i Vattentjänstlagen (2006:412) angående ansvar att tillhandahålla dricksvatten och i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) anges kommunens ansvar för sårbara grupper i samhället. Kvalitetsfrågorna i Livsmedelsverkets föreskrifter har kopplingar till möjligheterna att försörja med dricksvatten då krav på kvalitet begränsar urvalet reservvattentäkter. Framtagande av den nationella strategin Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme har, tillsammans med underlaget från VAB-gruppens workshop hösten 2012 samt iakttagelser från internationella observatörsinsatser, stor betydelse för arbetet att ta fram en nationell Strategi för planering av dricksvattenförsörjning under korta kriser. VAB-gruppens workshop har tagit hänsyn till pågående och tidigare projekt för att öka krisberedskapen på området, och har därför fokuserat på att hitta fokusområden av särskild betydelse för förmågan, identifierat flaskhalsar, och identifierat förhållanden som är besvärande eller hindrande i utvecklingen av förmågan. Arbetet har i de delar som handlar om planeringsfrågor som ingår i formulerade strategier, mål och aktiviteter genomförts i samverkan med arbetsgruppen Dricksvatten och Planering i det nationella nätverket för dricksvatten. Underlag, viktiga dokument och arbeten som legat till grund för föreslagna strategier, mål och aktiviteter är: - Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjning av dricksvatten, livsmedel och värme. - Remiss-versionen av Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet (20130910)

11 - Resultatet av VAB-gruppens Workshop oktober 2012 - Observatörsrapporter från relevanta internationella dricksvattenkriser - Risker och förmågor 2012 (MSBs sammanfattning av förmågebedömningen avseende dricksvatten i kapitel 8.) Underlagen och grundläggande fakta om dricksvattenbehov, ansvar och roller, och om lagstiftning återfinns också i dokumentet som bilagor. Korta kriser Livsmedelsverket utgår från Jordbruksdepartementets översyn (Jo 2009/1721) vilket är förarbetet till ändringen i Livsmedelsverkets instruktion och som ger en inriktning på kortvariga störningar från ett dygn upp till två-tre veckor, samt att störningarna främst är av regional och lokal karaktär. Vidare anges att svårare krissituationer som ger mer långvariga nationella störningar eller att direkta hot mot samhället som t.ex. risk för krig, inte ingår i ansvaret. Försörjning av dricksvatten under kris styrs av flera faktorer. För att ge stöd i läsningen av dokumentet följer här några viktiga exempel på faktorer som påverkar graden av konsekvenser vid kriser inom dricksvattenområdet; 1. Krisens art och direkta påverkan på funktionen i kedjan - från vattentäkt till distributionen. 2. Goda möjligheter att koppla till annan vattentäkt, annat vattenverk, annat distributionssystem. 3. Krisens begränsade påverkan på andra funktioner som produktion och distribution har ett stort beroende av (t.ex. El, Tele, IT, Analys, Transport, Kemikalier, Import, Personal etc.). 4. God krisplanering i sig att den är avstämd med andra berörda aktörer/funktioner. 5. God kunskap om abonnenters möjligheter att ta emot nödvatten och behov av vatten. 6. God nödvattenplanering med förberedda åtgärder och avtal med entreprenörer för utkörning m.m. 7. Tillgång till nödvändiga reservdelar och reparationsmöjligheter. 8. Tillgång till reservkraft och diesel för driften samt en planering för uthållighet i bränsleförsörjning. 9. Tillgång till kompetens och personal. Geografiska förutsättningar styr flera faktorer, som t.ex. närhet till andra vattentäkter, andra vattenverk eller system, och dessas kapacitet att försörja utsatta abonnenter. Förmågan är också en kompetens- och resursfråga för den enskilde kommunen, och sist även en generationsväxlingsfråga där kunskap kan gå förlorad när ny personal inte tillåts gå omlott. Branschen anser att det är svårt att nödvattenförsörja fler än 500 till 1000 personer under mer än några dagar. Det är en stor logistisk utmaning att genomföra en omfattande nödvattenförsörjning, avseende tillgång till stora och små nödvattentankar, tillräckligt antal personal med kompetens, transportmöjligheter, tillgång till dricksvatten inom rimligt avstånd samt en genomarbetad plan för uppgiften. Att nödvattenförsörja större samhällen har under perioden 2010 2013 övats, och det går att anta att med en omfattande planering ska det gå att nödvattenförsörja samhällen med fler än 1000 invånare. Livsmedelsverket har under senare år införskaffat nödvattenutrustning. Idag finns dessa på sex depåer med totalt 27 containers med utrustning. Utrustningen kan idag räcka till uppåt

350 000 personer om man räknar med miniminivåer (3-5 liter/person och dygn). Erfarenheterna visar dock att det inte är tillräckliga mängder per person i en skarp händelse. Utrustningen är ett viktigt stöd, men det återstår många åtgärder för att den i praktiken ska vara möjlig att nyttja fullt ut i en händelse av en kris. 12 Förslag En nationell strategi Nedan följer förslag till strategier, mål som beskrivs utifrån det kunskapsunderlag som finns sammanfattat i bilagorna. Till respektive mål finns identifierade behov, föreslås aktiviteter eller lyfts pågående eller tidigare aktiviteter. För aktiviteter anges möjliga angreppssätt, nuläge och alternativit vilken aktör/myndighet som kan vara lämpad att hantera frågan. Övergripande långsiktigt mål för strategin En säker dricksvattenförsörjning som i mängd och kvalitet klarar att försörja konsumenter och samhällsviktiga verksamheter/funktioner i kris. STRATEGIER och mål Följande strategier är numrerade 1 till 6, för varje strategi anges mål som är numrerade med bokstäver och därtill hörande förslag/aktivitet som numreras löpande genom alla strategier. Strategi nr 4 har inte direkt koppling till korta kriser, men ingår i detta dokument då utpekade mål och åtgärder stödjer ett framsynt och förebyggande arbete och bidrar på så sätt väsentligt till förmågan och möjligheten att hantera korta kriser. 1. Att utveckla krisberedskapen inom dricksvattenområdet - särskilt avseende reservkraft, nödvattenplanering och krishanteringsförmåga. a. Öka förutsättningarna för en realistisk, användbar och tillförlitlig reservkraftsplanering på lokal nivå b. Det finns en genomtänkt nödvattenplanering som motsvarar faktiska nödvattenbehov, hos förvaltningar och andra aktörer med samhällsviktiga uppgifter, och som är övad. c. Det finns krisberedskapsplaner som är genomtänkta och användbara. d. Övningar genomförs i tillräcklig omfattning, på flera nivåer, och med flera förvaltningar och med andra aktörer involverade förutom dricksvattenproducenter. e. Bidra till att dricksvattenproducenternas förmåga att uppfylla intentionerna i Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet underlättas. 2. Att utveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetshantering för ökad redundans och kontinuitet i hela kommunen avseende dricksvatten. 3. Dricksvattensektorns risk- och sårbarhetsanalyser används i arbetet för ökad redundans i hela kommunen, är väl integrerade i de övergripande kommunala RSA:erna samt beaktar vattenbehovet i samtliga verksamheter. 4. Att utveckla regional samverkan och regionalt samarbete till att omfatta åtgärder som stärker försörjningsförmåga och krishanteringsförmåga. a. Genom ökad samverkan inom större regioner bidra till att optimera möjligheterna till god krishantering och redundans i dricksvattenförsörjningen, oavsett kris eller vardag.

5. Att utveckla planering för skydd av befintlig och framtida vattenförsörjning på lokal, regional och nationell nivå. a. Befintliga vattentäkter samt potentiella vattentäkter av större betydelse ska ha ett tillräckligt skydd så att dricksvattenförsörjningen kan anses vara robust och säker i ett långsiktigt perspektiv. Det går att skydda befintliga och framtida vattentäkter för en uthållig och tillräcklig vattenförsörjning, även i ett framtida klimat. b. Dricksvattnets ställning lokalt, regionalt, nationellt är stärkt i förhållande till andra intresseområden i samhället som miljö och ekonomi. c. Fortsatt utveckling av översvämningskarteringarna. 6. Stärka konsumenternas förmåga att klara en dricksvattenkris. a. Konsumenterna har ökat sin förmåga att själva kunna hämta dricksvatten samt begränsa sitt behov av rent dricksvatten i en krissituation. 7. Att utveckla beslutsfattarnas kunskaper inom dricksvattenområdet samt stärka branschens förmåga att kommunicera. a. Stödja en pågående dialog mellan dricksvattenproducenter, beslutsfattare och förvaltningar. b. Stödja en ökad förståelse för dricksvattenområdet hos beslutsfattare. 13 STRATEGI 1: Att utveckla krisberedskapen inom dricksvattenområdet - särskilt avseende reservkraft, nödvattenplanering och krishanteringsförmåga. Det finns flera brister inom flera områden som rör krishantering och dricksvatten. Särskilt uppmärksammat är bristen på enkla, kortfattade och tydliga krisplaner, och inte minst realistiska och förankrade planer för t.ex. nödvattenförsörjning. Nödvattenplaner, reservkraftsplanering och krisplaner är i många fall inte kommunicerade med andra förvaltningar/funktioner, inte heller avstämda med andras aktörers planering eller avstämda mot faktiska behov av nödvatten. Alla planer behöver också övas i sitt sammanhang, dvs. med andra förvaltningar inblandade, och med personal från alla nivåer. Det finns ett fortsatt stort kunskapsbehov, bland annat om roller och om aktörerna inom och utanför kommunen. Även generationsväxlingen kräver en fortsatt kunskapsöverföring och kunskapsuppbyggnad. VAB-gruppen ser också behov av en attitydförändring, dvs. en utveckling av en kultur och ett engagemang, som gagnar det framtida arbetet och en god samverkan. Kunskapen om mjuka frågor, om krisreaktioner hos personer och organisationer som hanterar en kris, måste öka för att bidra till bättre samarbeten. Detta bidrar också till att krisplanerna används som tänkt. I den av MSB föreslagna Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet (remissversion 10 sept 2013) påtalas behovet av ett systematiskt säkerhetsarbete och att kontinuitetshantering 4 är integrerade delar i all samhällsviktig verksamhet på lokal, regional och nationell nivå. Strategi 1 föreslår aktiviteter som ligger i linje med MSBs handlingsplan, men flera andra aktiviteter i den nationella strategin har direkt koppling till intentionerna i MSBs handlingsplan. 4 Med kontinuitetshantering menas enligt MSB att långsiktigt etablera och kontinuerligt vidmakthålla en förmåga att upprätthålla sin verksamhet, oavsett vad som inträffar. Det handlar således om att minska sin sårbarhet och öka motståndskraften mot olika händelser som kan påverka ens kritiska verksamhet.

Mål 1a: Öka förutsättningarna för en realistisk, användbar och tillförlitlig reservkraftsplanering på lokal nivå Förslag/Aktivitet 1 Genomförande av projektet för ett reservkraftkoncept pågår. Kommentar/Förslag ansvarig Reservkraftprojektet syftar till stöd för planering i alla delar i kedjan. Från dimensionering, upphandling, drift och underhåll, tillförlitlig hantering i kris, prioritering, personalplanering, m.m. Projektet drivs av Livsmedelsverket i samverkan med PTS, Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten. Projekt 2013 2015 (2:4 medel) 14 2 Uppföljande beredskapsenkät: Bränsleförsörjningsplaner för 2 veckors uthållighet finns dessa? Uppföljande enkät (tidigare reservkraftsenkät) kan genomföras längre fram i tiden. /Livsmedelsverket Mål 1b: Det finns en genomtänkt nödvattenplanering som motsvarar faktiska nödvattenbehov, hos förvaltningar och andra aktörer med samhällsviktiga uppgifter, och som är övad. (Dvs. en planering som tar hänsyn till samhällets struktur, kvantitetsanalyser, resurs- och personalplanering, samarbetsbehov.) Förslag/Aktivitet 3 Fortsatt genomförande av projektet Nödvattenövning Stor Stad Kommentar/Förslag ansvarig Ett 15 tal större städer har övat under 2011-2013, med alla förvaltningar och landsting närvarande. Ytterligare 15 städer behöver övas. Livsmedelsverket söker 2:4 medel för övning av återstående 15 städer under 2014-2016. 4 Säkerställa kontinuiteten i nödvattenplaneringen hos de 30 största städerna genom uppföljning av projektet Nödvattenövning Stor stad 5 Öka insikten om behovet av kontinuitet avseende dricksvattenförsörjning i kritiska funktioner och verksamheter (hos andra än dricksvattenproducenterna) genom t.ex. övningar. 6 Informera om och utbilda i befintlig nationell utrustning för nödvatten (Livsmedelsverkets) Livsmedelsverket söker 2:4-medel för att besöka de 30 stora städer som fått en nödvattenövning under 2011-2013 och förhoppningsvis övade 2014-2016 för att ge återkoppling på befintlig planering och ge stöd för fortsatt arbete. /Livsmedelsverket Exempel: Effekten erhålls genom t.ex. övningar i Nödvattenövning Stor stad och uppföljningsmöten hos redan övade. /Livsmedelsverket Fler övningar för övriga städer och fler aktiviteter som stärker insikten behövs. Förslag: Återkommande instruktioner, samt inspirera kommuner till egna inköp av utrustning. Framtagande av instruktionsfilmer som läggs på webben, samt Powerpoint-instruktioner

15 som visar steg för steg hanteringen, läggs på webben. /Livsmedelsverket 7 Lyfta frågan på lokal nivå om att behovet av personal för hantering av nödvattenförsörjning behöver beaktas i planeringen inför akuta situationer. Vid tillfällen där utbildning på utrustning ges bör detta komplettera med ett diskussionssteg om personalförstärkning. /Livsmedelsverket Informera om frivilliggruppers förmåga till stöd. /Livsmedelsverket och MSB 8 Utveckla metodik för behovsinventering rörande behov av nödvatten inom olika funktioner/förvaltningar. Kartlägga dricksvattenkonsumtion/- behov, konsumtionsmönster och sårbara abonnenter. 9 Inventering av stora tankar på hjul som kan nyttjas för påfyllning vid nödvattensituationer. Detta ses som ett forskaruppdrag som VABgruppen kan lobba in till FoU-gruppen i det nationella nätverket för dricksvatten. I uppgiften kan också acceptabla avbrottstider för olika verksamheter och tider på dygnet vävas in, vilket också har koppling till aktiviteten styrvatten (se senare förslag). Stora tankar behövs i ett läge där ett stort antal mindre tankar är utställda och behöver fyllas på från stor tank på hjul. Förslag: Skapa en nationell lista med tankar från 10m3 och uppåt med kontaktuppgifter. /Livsmedelsverket och MSB 10 Genomförande av ett projekt Styrvatten motsvarande tidigare Styrel -projektet för att; - Skapa prioriteringsmöjligheter via lagstiftning - Definiera samhällsviktiga användare av dricksvatten - Skapa regional lägesuppfattning över befintliga resurser per län 11 Stödja kort- och långsiktig kvantitetsplanering för nödvattenförsörjning i varje kommun varifrån, hur, omfattning (framför allt som stöd för mindre och resurssvaga kommuner) Förslag till delar i ett projekt för Styrvatten : Steg 1: Utreda frågan om det går att genomföra Styrvatten i likhet med Styrel och vilka konsekvenser det får. / Norrvatten och Uppsala vatten Steg 2: Gemensam ansökan om Styrvatten som projekt under 2015 med beaktande av vunna erfarenheter från Styrel-projektet /Livsmedelsverket Steg 3: Ge underlag och nödvändiga uppgifter för att kunna prioritera mellan kommunerna, när det gäller utrustning från angränsande län och från nationella lager. /Länsstyrelser Omhändertas i forskningsförslaget angående metodik för behovsinventering rörande behov av nödvatten inom olika funktioner/förvaltningar.

Mål 1c: Det finns krisberedskapsplaner som är genomtänkta och användbara Förslag/Aktivitet 12 Bidra till utveckling av enkla, kortfattade, och tydliga krisplaner som är kopplade och kommunicerade med andra förvaltningars planer. Kommentar/Förslag ansvarig Återkommande utbildning, utveckling och kunskapsöverföring behövs. Exempel: Nödvattenövning stor stad är ett bra projekt som tydligt visar behovet av samverkan när det gäller krisplaner, och som åskådliggör hur och om planer fungerar. /Livsmedelsverket Förslag: Att genomföra ett projekt liknande KRIT-projekt och avsett för dricksvattenproducenterna, dvs kortfattade mycket enkla planer som kan kopieras rakt av. /Livsmedelsverket Förslag: att MSBs utbildningar tar upp information om nödvändigheten av att krisplaner görs i form av checklistor, och är kopplade och kommunicerade inom kommunen. /MSB 16 13 Bidra till en ökad kunskap om roller och aktörer på kommunal nivå. Exempel: Projektet Dricksvattenkriser berör oss alla polis och räddningstjänst - har genomförts av Livsmedelsverket och SGU 2012-2013. Informations- och övningsdagen har genomförs i samarbete med dricksvattenproducent på lokal nivå, och med inbjuden polis, räddningstjänst och miljökontor. Förslag: En fortsättning på projektet (2014-2016) kan tillgodose att några av de 30 största städerna (som ännu inte deltagit) får möjlighet att öka förmågan till samsyn vid stora olyckor vid vattentäkter över förvaltnings- och aktörs-gränserna. /Livsmedelsverket och SGU 14 Översyn av bolagsordning för bolag och förbund avseende kriser, och ta fram ett förslag för kommunerna Övningar ger inblick i den komplexitet som uppstår med bolag som omfattar fler kommuners dricksvattenförsörjning, där bolagsordningen styr verksamhet och beslutsfattande under normala förhållanden men inte förhåller sig till kris. Där en kris som lyfts till extraordinär händelse kan få en krisledning som måste förhålla sig till ett bolag. Frågan är aktualiserad av Per-Erik Ebbeståhl (Malmö stad) till SKL

Mål 1d: Övningar genomförs i tillräcklig omfattning, på flera nivåer, och med flera förvaltningar och med andra aktörer involverade förutom dricksvattenproducenter. Förslag/Aktivitet 15 Bidra till att fler övningar genomförs, som omfattar många aktörer inom en kommun och inom respektive avrinningsområde. Kommentar/Förslag ansvarig Exempel: Projektet Nödvattenövning stor stad bidrar till denna aktivitet. Projektmedel söks för 2014-2016 av Livsmedelsverket. 17 16 Bidra till fler större övningar som omfattar dricksvattenfrågor alt. dricksvattenscenarios genomförs på länsnivå. Övningar på länsnivå bidrar till kommungränsövergripande stärkt krishanteringsförmåga. Exempel: Pumpa läns övningen i Östergötland 2013 där myndigheter i VABgruppen var involverade. Projektet Regionalt stöd stöder också aktiviteten, Livsmedelsverket söker projektmedel för liknande satsning 2014-2016. Mål 1e: Bidra till att dricksvattenproducenternas förmåga att uppfylla intentionerna i Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet underlättas. (remissversionen 10 sept 2013) Förslag/Aktivitet 17 Påverka/medverka till att kommunen i sin avtalsskrivning med privata och offentliga aktörer tar höjd för att verksamhet, produktion och leverans även fungerar under olika typer av krissituationer. Kommentar/Förslag ansvarig Utveckling av aktiviteten kan samverka med utvecklande av livsmedelsförsörjningsarbetet och dess aktiviteter i SKAL-projektet. /Livsmedelsverket 18 Identifiera pådrivande faktorer som bidrar till samverkansviljan hos de privata aktörer som har gränssnitt mot dricksvattenproducenter. För dricksvattenproducenterna synliggöra behovet av samverkan med den privata sektorn. Inspirera dricksvattenproducenterna genom goda exempel på modeller och metoder från andra sektorer (el och tele). 19 Undersöka standarders möjlighet att användas inom dricksvattensektorn - ISO standarder 31000 5 och ISO 22301 6 Det handlar bland annat om stora privata aktörer som konsumerar dricksvatten, privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet m.fl. där det behövs samråda om dels minskad förbrukning, om behov och om alternativa åtgärder. Förslag: identifiera pådrivande faktorer i ett projekt med 2:4-medel under 2015. Ta fram det underlag som finns (finns en hel del gjort) och packetera och marknadsföra detta. /Livsmedelsverket Förslag: VAB-gruppen, i samverkan med MSB, undersöker standardernas möjligheter för dricksvattenproducenternas interna arbete. 5 ISO standarder 31000 = Standard om principer och generella riktlinjer för riskhantering 6 ISO 22301 = Standard för ledning av kontinuitet anger krav för att planera, upprätta, införa, tillämpa, övervaka, underhålla och ständigt förbättra ett dokumenterat ledningssystem för att skydda mot, minska sannolikheten och förbereda för, agera på och återställa efter avbrott, när de inträffar

18 20 Ta fram en sektorsbaserad (för dricksvattensektorn) vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet, i enlighet med intentionen i MSBs förslag till handlingsplan. 21 Undersöka hur sektorn dricksvattens kritiska infrastruktur (ledningsnät) kan stärkas gentemot annan identifierad samhällsviktig verksamhet, och vilka krav som bör ställas. Förslag: Föreslå Styrgruppen för Nationellt nätverk för dricksvatten att lägga detta uppdrag på nätverket, där VAB-gruppen får huvudansvaret att leda arbetet. Förslag: Föreslå Styrgruppen för Nationellt nätverk för dricksvatten att lägga ett uppdrag på nätverket att utreda hur ledningsnät till samhällsviktig verksamhet kan bli robustare (metod och kravprofil). Forskningsgruppen kan med stöd av juristgruppen i nätverket genomföra arbetet. 22 Aktiviteter om Risk- och sårbarhetsanalyser och Styrvatten har också direkt koppling till MSBs förslag till handlingsplan dessa återfinns under strategi 2 och strategi 1/mål 1b STRATEGI 2: Att utveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetshantering för ökad redundans och kontinuitet i hela kommunen avseende dricksvatten Det är av stor vikt att dricksvattenhuvudmän tar fram risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) som också används och integreras i kommunens gemensamma övergripande RSA. Dessutom behöver samtliga förvaltningar och andra aktörer med beroende av dricksvatten medvetandegöras om att det inträffar mer eller mindre allvarliga och frekventa tillbud och allvarliga händelser inom dricksvattenområdet. För att göra möjligt att höja kvaliteten och kommunikation av RSA:er över förvaltningsgränser krävs det stöd och incitament från ledningsnivå. Det kräver kunskap och insikt om betydelsen av detta arbete hos ledningen. MSBs framtagna resultatmål för livsmedel och dricksvatten (se bilaga 3) säger i sin första attsats; att berörda aktörer med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar och annan beredskapsplanering vidtar åtgärder som minskar risken för allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen. Strategi 2 ligger därmed i linje med önskemålen enligt resultatmålet, som tagits fram på uppdrag av Regeringen. Mål 2a: Dricksvattensektorns risk- och sårbarhetsanalyser används i arbetet för ökad redundans i hela kommunen, är väl integrerade i de övergripande kommunala RSA:erna samt beaktar vattenbehovet i samtliga verksamheter. Förslag/Aktivitet 23 Bidra till en utvecklad utvärdering av kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser på regional nivå. Kommentar/Förslag ansvarig Genom uppföljningsarbete kan länsstyrelserna ha möjlighet att identifiera om dricksvattenproducenternas RSA integreras i

19 förvaltningars och kommunens övergripande RSA. /Länsstyrelser 24 Genomföra utbildningar om RSA-arbete som samlar fler kommunala förvaltningar och även kommunpolitiker. 25 Stödja integrering av RSA i de kommunala handlingsprogrammen. 26 Utveckla ett rapporteringsverktyg för RSAer. Utbildningar behövs för ett bredare perspektiv på generella risk- och sårbarhetsanalyser (som utförs enligt föreskrifterna) eftersom RSA:er ska nyttjas som verktyg för arbetet med redundans och kontinuitet i HELA kommunen. Analyserna bör i tillämpliga delar beakta dricksvattenfrågor. (Not. Bör inkludera en säkerhetsanalysdel och beakta säkerhetsperspektivet dvs. när blir RSA i sig en känslig handling, och hur hantera produkten?) /MSB, Länsstyrelser, Livsmedelsverket och om möjligt även SKL Att säkerställa att kommunernas samtliga RSA hanteras i de kommunala handlingsprogram som ska upprättas enligt LSO 3 kap 3 (handlingsplan för förebyggande verksamhet) och LSO 3 kap 8 (handlingsplan för räddningstjänst) /MSB Denna aktivitet är klar hö 2013! /MSB 27 Sprida inspirerande exempel för modeller av RSA och som kommunicerar med kommunens övriga RSA-arbete. I Sverige används Svenskt Vattens databas VASS för att samla in och analysera data för bedömning av vattensektorns verksamhet. VAB-gruppen har varit med och tagit fram statistikfrågor rörande leveranssäkerhet i VASS Dricksvatten. Förslag: Kan en framtida utveckling av VASS innehålla något om RSA? T.ex. frågor av karaktären Har du kommunicerat RSA med andra förvaltningar i din kommun? / Svenskt Vatten och VAB-gruppen 28 Bidra till start av insamling av information rörande händelser inom dricksvattenområdet från kommuner och regioner För att undersöka och registrera vilka händelser som faktiskt inträffar bör en informationsinsamling ske, antingen som en specifik avgränsad aktivitet eller genom inrättande av ett rapporteringssystem som främst riktar sig mot kommunerna. Underlaget blir en verifiering av utförda

RSA:er och ger underlag för prioritering av åtgärder i olika områden. (Områden kan vara geografiska för att hitta gemensamma nämnare) Förslag: Livsmedelsverket och Svenskt vatten tar tag i frågan i samverkan med MSB. /Livsmedelsverket, Svenskt Vatten, Länsstyrelser 20 STRATEGI 3: Att utveckla regional samverkan och regionalt samarbete till att omfatta åtgärder som stärker försörjningsförmåga och krishanteringsförmåga. Internationella observationer (se bilaga 1) där konsekvenser för dricksvatten av översvämningar, torka eller brist på dricksvatten redovisas, visar med tydlighet på att en utvecklad samverkan och ett utvecklat samarbete inom större regioner är en framgångsfaktor, oavsett händelse. Sammankopplade system ger också möjligheter till ett utökat och förbättrat underhåll och omhändertagande av vattenverk, ledningsnät och vattentäkter. Men framför allt gör det möjligt att försörja från annan producent i händelse av större allvarligare kriser m.m. Det stärker därmed förmågan att försörja oavsett orsak/händelse och stärker krisberedskapen. Observationerna visar att en organisation som tagit hotbilderna inom dricksvattenområdet på allvar och förberett sig har haft en framgångsrik krishantering som bidragit till mycket begränsade konsekvenser för konsumenterna. Det går att dra slutsatsen att en högre grad av centralisering i byggandet av nya organisatoriska strukturer och med statligt ägande har möjliggjort stora och viktiga investeringar och prioriteringar. För Sveriges del kan länsstyrelser med sitt geografiska områdesansvar utveckla mellankommunal samordning, som på liknande sätt stärker kontinuitetshanteringen på lokal och regional nivå. Mål 3a: Genom ökad samverkan inom större regioner bidra till att optimera möjligheterna till god krishantering och redundans i dricksvattenförsörjningen, oavsett kris eller vardag. Förslag/Aktivitet 29 Initiera en långsiktig strategidiskussion om redundans i större regioner samt utreda möjligheterna till nationella investeringar för sammanbindningar av större dricksvattenledningssystem (som också är ett stöd vid korta kriser). Kommentar/Förslag ansvarig Hur kan större och mindre kommuner samverka för att öka redundansen i större områden? Långsiktig vattenförsörjningsplanering kan generera ett behov av en mellanregional/ mellankommunal planering av de tekniska lösningarna. Planeringen av de tekniska lösningarna bör även beakta behov som uppstår vid händelse av krissituation. Förslag: Centrala myndigheter, länsstyrelser och regionförbund ger stöd i diskussion och planering. Genomförs initialt som en workshop i samverkan med SKL, bransch, länsstyrelse m.fl. /VAB-gruppen 30 Bidra till utökat skydd för framtida Exempel: Se metodiken enligt Kalmar

21 vattenbehov genom nationella inventeringar och utpekande av strategiskt viktiga vattentillgångar. (presenterad 21/1 2013): Fördjupade klimatanalyser, beskrivning och prioritering, riksintresseförklaringar, särskilt skyddade områden för framtida försörjning, bidra till materialförsörjningsplanering (grus) m.fl. åtgärder. Förslag: I eventuella framtida aktiviteter är det viktigt att denna process äger rum i samklang med det som görs inom vattenförvaltningen enligt vattendirektivet. Där har man ett fokus på vattenskydd som måste samordnas med dricksvattenintressen. /SGU, HaV och Länsstyrelser 31 Bidra till utökade samarbeten över större regioner som grund för att skapa redundans och möjliggöra nyttjande av gemensamma resurser. 32 Utveckla olika förmågor att möta en dricksvattenkris på regional nivå. Svensk vattenförvaltning innehåller tanken på samordning av kommuner inom ett eller flera avrinningsområde/n. Dricksvattenfrågorna behöver få sin plats inom ett sådant synsätt. Förslag: genomföra en konferens mellan VAKA, Livsmedelsverket, SMI m.fl. för att kunna möta t.ex. nästa stora dricksvattenburna sjukdomsutbrott i storleksklassen Östersund 2010 för att bidra till en ökad förmåga. 33 Stärka kommunernas och länsstyrelsernas förmåga att bättre nyttja PBL 7 för skydd av framtida vattenförsörjningsmöjligheter. 34 Stödja att samordning av vattenförsörjningsplanerna mellan länen blir en tydligare uppgift hos vattenmyndigheterna. 35 Bidra till att naturresursfrågan beaktas i den parlamentariska utredning: Regional planering och bostadsförsörjning, Dir. 2013:78 Förslag: Bidra till att det som görs på regional nivå blir tillgängligt nationellt som exempel, underlag och stöd för andra regioners arbete. /Vattenmyndigheten Boverket ansvarar för aktiviteten. STRATEGI 4: Att utveckla regional och nationell planering för skydd av befintlig och framtida vattenförsörjning Denna strategi ingår i detta dokument då utpekade mål och åtgärder stödjer ett framsynt och förebyggande arbete och bidrar på så sätt väsentligt till förmågan och möjligheten att hantera korta kriser. 7 PBL plan och bygglagen

Från de internationella observationerna har slutsatser dragits att det finns fördelar med statligt ägda organisatoriska strukturer med mer central styrning i byggande av system, större investeringar och prioriteringar som är regionala insatser inte kommunala. Dessa organisatoriska lösningar gagnar hela regioner och har lagt en grund för möjligheten att bygga en unik redundans, som inte har sin motsvarighet i Sverige. 22 Baserat på observationerna rekommenderar VAB-gruppen att överväga ytterligare skydd för vattentillgångar, i synnerhet för framtida behov och att ge dricksvattenaspekterna en starkare ställning i förhållande till andra miljöintressen och andra ekonomiska intressen på lokal, regional och nationell nivå. Vidare att utse en funktion med ett övergripande ansvar för områden där det råder ökade risker för torka, översvämning m.m., samt fortsatt och utvecklat arbete med översvämningskarteringar som nödvändiga redskap. Mål 4a: Befintliga vattentäkter samt potentiella vattentäkter av större betydelse ska ha ett tillräckligt skydd så att dricksvattenförsörjningen kan anses vara robust och säker i ett långsiktigt perspektiv. Det går att skydda befintliga och framtida vattentäkter för en uthållig och tillräcklig vattenförsörjning, även i ett framtida klimat. Förslag/Aktivitet 36 Utveckling av en förbättrad vägledning avseende prövning och tillsyn inom vattenskyddsområden för att syftet med vattenskyddsområdet ska få ett större genomslag i praktiken. Kommentar/Förslag ansvarig Idag finns inte tillräcklig kompetens på lokal nivå. Det finns heller inte information framtaget för markägare etc. om vattenskyddsområden. 37 Det finns behov av att synliggöra det framtida behovet av dricksvatten i den fysiska planeringen. Samspelet och ansvarsfördelningen i planeringsprocessen finns beskriven i Plan och Bygglagen (PBL) och i Förordningen om hushållning med mark- och vattenområden. Alla kommuner ska enligt PBL ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen utgör underlag för beslut och är vägledande för kommunens beslut om mark- och vattenanvändning, däribland bygglovgivningen. Den är också vägledande för andra myndigheters beslut - och vattenanvändning. Planen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Kommunerna har huvudansvaret och Länsstyrelserna har en roll att stödja kommunerna i planeringsprocessen. Samtliga myndigheter som t.ex. länsstyrelser och vattenmyndigheter har ett uppdrag att tillgängliggöra data och underlätta arbetet. Översiktsplanen ska även beakta och medverka till att uppnå