Mediaplanering inför block 2. Mål: Under året ska faktaavdelningens folianter flyttas från sin särskilda folianthylla och integreras med faktaböckerna under varje avdelning. Detta för att öka överblick och tillgänglighet. Vi ska särskilt bevaka avd. D,E,L,Q och V vad gäller beståndets ålder, men även övriga avdelningar. Utnyttjandegraden som för närvarande är 1,0(1,3)där siffran inom parentes även tar med inlånade media. OBS! Siffrorna är ej vägda mot resp. avdelningars storlek utan bara ett genomsnitt av alla avdelningars utnyttjandegrad. Vår målsättning är att höja den till 2,0. I samband med medieplaneringen ska vi fundera över referensavdelningens funktion. Genomfört: På Tegsbiblioteket har ref.-avdelningen utnyttjas i mycket begränsad omfattning. Hellre än att satsa ytterligare resurser på att bygga upp den väljer vi att minska storleken, särskilt som så mycket är sökbart via Internet. Nu har vi gallrat en del och placerat ut en del på de olika avdelningarna. På detta sätt har vi minskat ref.-avdelningen till hälften. Endast de oundgängliga böckerna ha fått stå kvar,framförallt ordböcker och uppslagsverk samt vissa handböcker. Folianterna har integrerats med de andra avdelningarna.(febr. 05) Vi är lyhörda för förfrågningar och inköpsförslag. Vi plockar ut topplistor för utlån i Umeå för att köpa in det mest efterfrågade. Under febr. 05 har vi infört snabblån med särskild placering. Profilering av media på Tegs bibliotek. Så här har vi lagt upp innehållet i Tegsbibliotekets mediaplan: 1) Avdelningens nuvarande tillstånd avseende beståndets storlek, ålder, utlån och utnyttjandegrad. OBS, utnyttjandegraden utan parentes är nyttjande av Tegs egna böcker, utnyttjandegraden inom parentesen är nyttjandet av eget bestånd samt andra enheters bestånd. Vad referensavdelningen innehåller. Vilka nätresurser som finns och hur de utnyttjas. 2) Målgrupper. Vem avdelningen ska rikta sig till med minoritetsskyddet i åtanke. 3) Vad avdelningen ska innehålla. Ämnesgrupperna beskrivs samt vilken typ av medier som ska anskaffas; böcker, e-böcker, databaser, tidskrifter, ljudböcker, filmer mm. Kvalitetskrav. Med tanke på små och udda ämnesområden. 4) Vilken nivå medierna ska vara på. Andra språk än svenska? 5) Är avdelningen under/överdimensionerad i förhållande till tillgång på material, till efterfrågan, till låntagarnas behov? Eller råder balans? 6) Sätt att anskaffa media: inköpskanaler för tryckt material, AV-material, databaser, KULDA, fria resurser. 7) Hur gammalt får det bli? 8) Omplacering, magasinering, gallring? 9) Hur skiljer sig beståndet från HB, andra filialer, bokbuss, skolbibliotek? 10) Vad kan fjärrlånas? 11) Mål och ambitioner att arbeta emot. Vad behöver göras det närmaste året? 12) Hur avdelningen kommer att utvecklas. Nya låntagargrupper och förändrade behov, nya medier, (Internet, ljudböcker, rörliga bilder, Daisy etc)
Tegsbibliotekets mediaplan Avd. A 1. Avdelningen är minimal (13 böcker) och bör så förbli. De områden som främst bör uppmärksammas är böcker om kalligrafi, skrivkonstens historia och författarskolor. Avd. B 1. Innehåller 84 böcker, nyttjandegrad 0,8 (1,1). 56% av beståndet äldre än 10 år. Särskilt avdelning Bl har ett föråldrat bestånd. På referensavdelningen finns Nationalencyklopedin med supplement och Norrländsk uppslagsbok. Inriktning: Stipendiehandböcker, idéhistoria. Nätresurser: NE finns som databas men vi utnyttjar det dåligt. Eftersom vi har uppslagsverket i tryckt form har vi hittills föreslagit det när vi hjälper elever eftersom ett tekniskt problem gör att utskrifterna från databaserna på OPAC-terminalen hamnar på Grubbe bibliotek! 2. De flesta målgrupper kan någon gång ha behov av ett allmänt uppslagsverk! 3. Ska i första hand innehålla ämnen som efterfrågas, Bl Böcker om Feng shui, Bf: Fondhandböcker Be: Viktiga böcker i idéhistoria. Samt lite astrologi och spådomsböcker. 4. Målgrupp Bf samt Bl: allmänhet och Be: studerande på gymnasie- och universitetsnivå. 5. Bra balans mellan utlån av eget resp. andras bestånd. 0,8 (1,1).. 6. AK, BTJ. 7. 83 % av beståndet är 10 år gammalt och äldre, mest gammalt finns på avd. Bl. Endast ett fåtal ska få vara 10 år och äldre. 8. Hela avd. ses igenom och mycket gallring sker på Bl.? 10. Avdelningen är inte lämplig för fjärrlån. 11. Avd. B gås igenom, gallras. Bl förnyas. Översyn genom gallringslistor varje år, men med beaktande av ev. smala områden. 12. 13. Ibland en trendkänslig avdelning, t e x intresset för Feng Shui. Avdelningen utvecklas i takt med efterfrågan från låntagarna och genom att inte tillåtas bli för gammal. Avd. C 1. 106 titlar, nyttjandegrad 1,1 (1,3). 58% är äldre än tio år. Referenshyllan: 0 titlar Nätresurser: Se skoldatanätet, Länkskafferiet under rubriken Religion och livsåskådning.. Adress: http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ 2. Målgrupp: allmänhet och skolelever (världsreligioner, sekter, mytologi) 3. Ska i första hand innehålla böcker om världsreligioner, sekter och samfund, mytologi samt ett litet bestånd andaktsböcker. Bibel, psalmbok och koranen ska finnas. Efterfrågade och aktuella författare inom området. Beståndet gallras och förnyas så att högst 50% är äldre än 10 år. 4. Nivån anpassad till intresserad allmänhet samt studerande från högstadie- till universitetsnivå. 5. Hygglig balans mellan egna media och inlånade: 1,1 (1,3)
6. BTJ, AK 7. Högst hälften av böckerna ska få vara äldre än 10 år. 8. Magasineras ej, gallras. 9-10. I första hand inköpsförslag, därefter fjärrlån. 11. Gallringslista ska tas ut. Gallring sker med fingertoppskänsla, något av ev. smala, udda områden sparas. 12. Avdelningen får inte blir större än idag. Avd. D 1. 325 böcker, utnyttjandegrad 1,3 (1,7). 46% äldre än tio år. Avdelning Do är störst och den avdelning där majoriteten av lånen sker. Består mest av populärpsykologi. Avdelning Dofa, barn- och ungdomspsykologi, har utnyttjandegrad 2,0. Referenshyllan: 0 titlar Nätresurser: Se skoldatanätet, Länkskafferiet under Människan. Adress: http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ 2. Målgrupp: I första hand allmänheten, i andra hand studerande på universitetsnivå. 3. Populärpsykologi, utvecklingspsykologi, barn och föräldrar 4. Se målgrupp 5. Relativt god balans. Utnyttjandegraden på egna medier är 1,3, utnyttjandegraden egna medier plus andras är 1,7. När det gäller typer av media så har vi för få av andra mediatyper, t e x ljudkassetter med avslappningsövningar. 6. Btj i första hand, i andra hand AK. 7. D är en ganska föränderlig avdelning. Den ska huvudsakligen vara ung och fräsch. 46% är äldre än 10 år. Avdelningen ska föryngras. Högst 30% bör vara äldre än 10 år. Särskilt avd Dop parapsykologi är ålderstigen, gallras och förnyas! 8. Gallring, ej magasinering. Beståndet skiljer sig från te x HB genom att vår avdelning är liten, anpassad efter det behov som finns inom vårt upptagsningsområde. HB:s roll är att bl a serva filialerna med media, vi behöver inte ha allt. 10. Fjärrlån ska vara ytterst sällsynt. Det mesta finns på UB. 11. Gallringslista tas ut, nyförvärv ske kontinuerligt. 12. Icke önskvärt att avdelningen växer i omfång. Nyförvärv och gallring i ungefär lika mån! Avd. E 1. En liten avdelning, bara 74 böcker. 49% av beståndet äldre än 10 år. Den har relativt hög utnyttjandegrad: 0,9 (2,2). Nätresurser: Artikelsök räcker långt för de flesta av våra låntagare. Studerande på universitetsnivå har student-login till Umeå universitetsbiblioteks databaser med de största databaserna i ämnet; Eric samt Eric International och som kan nås även från folkbibliotekets datorer om studenten kopplar upp sig mot universitetets proxy-server. Utförlig anvisning om hur man kommer åt UB:s databaser utanför campus finns på universitetsbibliotekets hemsida under menyn Databaser. Adress: http://www3.umdac.umu.se/support/docs/natverk/proxy.shtml 2. Utnyttjas både av yrkesarbetande pedagoger inom skola och barnomsorg som kompetensutvecklar sig formellt eller på egen hand, och av lärarstuderande på högskolan. Den målgruppen vill vi fortsätta att ge service i form av ett fräscht och aktuellt utbud! Avdelningen utnyttjas mindre av övrig allmänhet, men vi ska vara
öppna för deras önskemål (Trenden hos allmänheten 2003 och 2004 var temat curlingföräldrar.) 3. Efterfrågad litteratur inom ämnet pedagogik, men önskvärt är också en bredd, d v s inte bara böcker om läsinlärning, dyslexi, matematik och böcker med inriktning mot genus, utan även idrottspedagogik, musikpedagogik, konstpedagogik samt olika skolor inom pedagogiken. 4. Litteratur på allmän nivå samt universitetsnivå, dock ej avhandlingar och sådan mer avancerad och smal akademisk litteratur. 5. Rejält underdimensionerad. Utnyttjandegraden på egna böcker är 0,9 och 2,2 när vi medräknar inlån från andra enheter. 6. Btj, AK. Nätresurser? 7. Viktigt att denna avdelning är ung och aktuell. Högst 35 % bör vara äldre än 10 år. 8. Gallring, ej magasinering. Teg har många pedagoger och blivande pedagoger inom sitt upptagningsområde. Biblioteket skiljer sig från många skolbibliotek på så sätt att vi slipper härbärgera gammal pedagogisk litteratur. Vårt bestånd kan vara ungt och aktuellt, och vi kan gallra själva eftersom beståndet tillhör filialen och inte skolan. 10. Ytterst sällan fjärrlån. UB har det mesta. 11. Avdelningen ska ökas ut till i första hand 100 böcker. Vi ska köpa efterfrågad litteratur. En önskan om reservation ska ses som ett inköpsförslag (som beaktas om boken tycks viktig och populär hos flera låntagare, se t e x reservationer och utlåningsfrekvensen i Umeregionen på den efterfrågade titeln.) 12. Till en attraktiv och väl utnyttjad avdelning! Vi har påbörjat utvecklingsarbetet. Ett tjugotal titlar, utvalda efter utlåningsfrekvens och kurslistor, har köpts in. (Mars 2005) Avd. F 1. 91 titlar, 60% äldre än 10 år, utnyttjandegrad 0,7 (1,1). Referensavdelningen: NE ordbok (2 bnd), Norstedts förkortningsordbok, Norstedts tysksvenska ordbok, Prismas moderna fransk-svenska svensk-franska ordbok, Norstedts engelska ordbok, Stora synonymordboken, Prismas främmande ord, Bonniers slanglexikon, Svenska akademins ordlista över svenska språket- Nätresurser: Se skoldatanätet, Länkskafferiet under rubriken Språk och skrift. Adress: http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ 2. Målgrupper: Dels allmänheten som är intresserad av populärvetenskapliga böcker inom området, dels studerande som behöver ordböcker på svenska, de nordiska språken och de europeiska skolspråken. 3. F ska innehålla sådant som allmänheten efterfrågar i form av populärvetenskapliga böcker (hett 2004 och 2005 är Fredrik Lindströms böcker om språket, namnböcker är också populärt) Studerande ska finna ordböcker, ordlistor grammatikböcker på svenska och de nordiska språken samt skolspråken eng., ty., fra., ital., span. Studerande på högstadienivå/komvux ska även finna lättlästa böcker på engelska, men med lokal placering invid men skilt från övrig engelsk skönlitteratur. På referenshyllan har vi NE:s ordbok i tre band, synonymhandbok, förkortningsbok, slanglexikon, uppslagsbok över främmande ord. Vi äger inga språkkurser, utan väljer att låna in dessa från andra enheter. Databaser? 4. För allmänheten: populärvetenskaplig nivå. Inga andra språk än på svenska. 5. Ganska bra balans råder. Nyttjandegrad vårt bestånd: 0,7 inkl. andras bestånd: 1,1. 6. BTJ och AK. 7. Avdelningen Fc är den mest förändeliga (trendkänsliga). Det går mode i barnnamn så namnböckerna blir förlegade efter några få år, Fredrik Lindströms har skrivit
populära böcker, och blivit Ordböcker förlorar inte så snabbt sin aktualitet. Däremot kan man byta ut gamla upplagor när de äldre ser för tråkiga och nötta ut. Finns nätresurser att tillgå på biblioteken, t e x svenska akademins ordbok, andra fria nätresurser? 8. Gallring, ej magasinering. Vi har redan flyttad Easy Readers på eng. till övrig skönlitteratur på engelska. Hoppas därmed att de går lättare att hitta för låntagarna samt att urvalet på engelska avdelningen blir större på det sättet. Det kan skilja mellan Teg och t e x Ersboda när det gäller ordböcker. Ersboda har behov av ordböcker på invandrarspråken, det har inte Teg. 10. Ytterst sällsynt. 11. Ta ut en gallringslista och gör en bedömning av om något måste gallras under våren 2005.. Ett utdrag av topplista för år 2004 visar att 3 titlar av Easy readers på engelska finns bland de 5 populäraste titlarna på avdelning F. Fundera på om lättläst på engelska faktisk är en avdelning att satsa mer på, finns lättläst med mindre tråkiga omslag än Easy Readers? Gallra och förnya förlegade namnböcker som innehåller listor över de populäraste namnen år 1999. 12. Avdelningen kommer inte att växa mer i omfång. Gallring och förnyelse i lika mån! Avd G 1. 186 böcker varav 130 Gz eller Gcz. Utnyttjandegrad låg, bara 0,8 (1,0). 61 % äldre än 10 år. Referenshyllan: Ett 10-tal titlar, t e x Berömda svenska böcker, Berömda böcker, Litteraturhandbok, Bonniers författarlexikon, 100 års nobelpris. Norrländska 1900- talsförfattare. Nätresurser: Alex online: Svensk databas. Mest använd av de låntagare som efterfrågar våra thänster: studerade på grundskola, gymnasium och komvux. Sällan använda resurser är Contemprary Authors samt Marqius Who s who, 2. Avdelningen Gcz är populärast. Biografierna lånas främst av en intresserad allmänhet och i viss mån även studerande. Övriga underavdelningar, t ex Fc med litteraturhistoriska uppslagsverk används av studerande, från högstadie- till universitetsnivå. 3. Biografierna ska huvudsakligen vara i tryckt form, men även ljudböcker ska kunna komma ifråga i vissa fall. (så är det inte idag.) På övriga underavdelningar ska det finnas böcker i enbart tryckt form. 4. Biografiavdelningen ska som tidigare innehålla biografier som kan tilltala både allmänhet och studerande. På övriga underavdelningar inriktar vi oss på breda, ej alltför djupborrande litteraturhistoriska verk på framförallt högstadie- och gymnasienivå. Endast media på svenska. 5. Nyttjandegraden är låg, bara 0,8 (1,0) så avdelningen är överdimensionerad i förhållande till de behov som finns. Samtidigt så är det en viktig avdelning som vi kan tillåta oss vara en aning överdimensinerad. En biblioteksnära avdelning som kan inspirera bibliotekarier som arbetar läsfrämjande. 6. BTJ, AK 7. Max 50 % på öppen hylla ska få vara äldre än 10 år. 8. Gallring samt i vissa fall magasinering. - 10. Sällan, det mesta finns att tillgå via SB, umeåregionssamarbetet och UB. 11. Gallringslista tas ut. Magasinering och ev. gallring av 11 % av beståndet. 12. Växer inte i omfång. En ny medietyp kan bli aktuell på biografihyllan, nämligen författaruppläsningar av biografi.
Avd I 1. 268 böcker, 66% äldre än 10 år, utnyttjandegrad 0,8 (1,0). Referenshyllan: Bonniers musiklexikon, Bra böckers konstguide, Myggans nöjeslexikon (14 bnd), NME Who s who in rock & roll, Natur och Kulturs konstlexikon. Nätresurser: Artikelsök, Marquis Who s who. Svenska och utländska museers hemsidor där konstsamlingarna presenteras. 2. Konstintresserad allmänhet samt studerande. 3. Böcker om gamla och moderna antikviteter, form och formgivare, konsthantverk och handböcker i olika konstnärliga tekniker. Även konsthistoriska grundböcker och konstnärsbiografier. 4. Litteratur som inte är för djup och svår. 5. Nyttjandegraden är låg, 0,8 (1,0) så den är ev. något överdimensionerad, men kan tillåtas få vara det!. 6. BTJ, AK 7. Böckerna får vara gamla, om de lånas, är hela och snygga, och viktigt; - om kvalitén på illustrationerna är god!. 8. Ej magasinera, gallra! Ersbodas konstavdelning är ett ypperligt komplement. 10. Fjärrlån om nödvändigt. 11. Ta ut gallringslista, men främst gå igenom kostböckerna för hand för att bedöma ev. gallring. 12. Kommer inte att växa i omfång. Avd J 1. 24 böcker, 67 % äldre än 10 år, utnyttjandegrad låg: 0,3 (0,4) (flerbandsverken kommer inte med i statistiken). 2. Intresserad allmänhet. 3. Ett litet bestånd med inriktning på böcker av allmänt intresse samt norrländsk arkeologi. 4. Ej böcker på forskningsnivå. 5. Liten avdelning men behöver ej vara större. Begränsad efterfrågan. 6. Via BTJ:s listor. 7. Ålder ej avgörande. 8. Ej magasinering, utrangering direkt vid översyn.? 10.Inköpsförslag/Fjärrlån vid behov. 11.Gallringslista:ej utlånat de senaste tre åren. 12.Inget större utvecklingsbehov. Avd K 1. 286 böcker, 60% äldre än tio år, utnyttjandegrad 1,1 (1,3).
Referenshyllan: När hände vad?, Världshistorisk uppslagsbok 1500-1997, Andersson; Heraldiska vapen i Sverige. 2. Allmänhet (populärhistoriska skildringar), samt högstadie- och gymnasieelever (världshistoriska standarverk). 3. Svensk- och modern historia (europeisk 1900-talshistoria) riktade till en bred publik. Avd K.54 har expanderat de senaste åren, mycket p g a en ökad utgivning som väl motsvarat efterfrågan. 4. Populärhistoria. Ej forskningsnivå. 5. Lagom stor. 6. BTJ, AK. 7. Mål: högst 50% äldre än tio år.? 10. Vid behov. 11. Gallringslista: ej utlånat på tre år. Lyhördhet för aktuell utgivning. 12. Allmänhetens intresse, särskilt för 1900-talshistoria, verkar bestå och påverkar inköpen. Avd L 1. 254 böcker, 39% äldre än tio år, utnyttjandegrad: 2,1 (2,5). Lz-böcker är i förkrossande majoritet, lånas bra och urvalet är relativt fräscht. Lån av släktforskningsböcker har minskat. Referenshyllan: 1 titel; Vem är det? Nätresurser: Marqius Who s who? Wikipedia, Susning.nu, google. 2. Intresserad allmänhet. 3. I första hand aktuella biografier och memoarböcker. 4. 5. 6. Lyhördhet för efterfrågan, BTJ/AK. 7. Många Lz-böcker dör väldigt fort, redan efter något år kan boken ha blivit en hyllvärmare. Gallring tidigare än på andra avdelningar. Mål: högst 30 % äldre än tio år.? 10. I första hand inköp/inköpsförslag till SB. 11. Inga konkreta förändringar, men gallringslista tas ut. 12. Intresset för biografier/memoarer består. Avd M 1. 68 böcker, 65% äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,6 (1,0). Äldre böcker på avdelningen (Bringeus etc.) lånas dåligt. 2. Allmänhet och i viss mån studerande. 3. Folkloristik, folktro, skrock, skrönor men även litteratur om minoritetsgrupper. Norrländskt perspektiv! Litteratur om helgfirande, även halloween! 4. Ej forskningsnivå. 5.Avdelningen kan hållas liten. 6. BTJ/AK 7. Ålder på denna avdelning ej avgörande, men gallringslista tas ut.
8. Utrangering? 10. 11. Gallringslista tas ut. 12. Avdelningen behålls liten. Avd N 1. 432 böcker, 54 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,9 (1,0). På referensavdelningen finns bara NE Atlas Sverige och NE Atlas Världen. Övrigt kartmaterial, Världsatlas och Vägatlas för Sverige och Europa, är för utlån. Flerbandsverket Världen i dag, 24 Bd, börjar bli föråldrat. En utmärkt nätresurs finns i Landguiden som tyvärr utnyttjas dåligt. I övrigt består underavdelningarna i huvudsak av reseguider. 2. Allmänhet och studerande upp till och med gymnasienivå. 3. Avdelningen ska i första hand innehålla reseguider och allmänna översiktsverk över länder. I mindre utsträckning reseskildringar och personliga intryck av vistelser eller resor i ett visst land eller vissa länder. På avdelningen Västerbotten ska finnas ett bredare urval av både aktuell och äldre litteratur. På referensavdelningen ska aktuell världskarta och aktuell Sverigekarta finnas. Information om Landguiden placeras i anslutning till N-avdelningen. 4. Ej forskningsnivå. 5. Avdelningen är väldimensionerad vad gäller antal volymer. Det största behovet gäller reseguider så aktuella som möjligt, och där kan det vara svårt att svara upp mot låntagarnas behov, särskilt som vi inte köper in reseguider på engelska. 6. BTJ/AK. 7. Särskild vaksamhet när det gäller reseguiderna anbefalles. Äldre reseguider gallras även om ingen ny på svenska kommit ut. Ingen renodlad reseguide bör vara äldre än tio år. 10. 11. Gallringslista tas ut. 12. Antalet volymer behålls på nuvarande nivå. Avdelning O 1.Bestånd 191, utnyttjandegrad 1,0 (1,5), 52 % äldre än 10 år. Avdelningen är förhållandevis liten. De mest efterfrågade ämnesområdena är familjejuridik, rättsfall och könsrollsfrågor. Den största underavdelningen är könsrollsfrågor. Referensavdelningen innehåller Sveriges Grundlagar, Statistisk årsbok, Våra riksdagspartier och partiprogrammen samt Vår trygghet. De nätresurser som finns utnyttjas inte. 2. Allmänhet och studerande. 3. Aktuell familjejuridik, debattböcker och rättsfall. Formulärbok. Avdelningarna migration, handikapp och missbruksfrågor kan hållas små. Viktigt att se till att de handböcker som finns är aktuella. 4.Allmänhet och studerande. 5. Vi upplever efterfrågan som relativt liten, avdelningen behöver inte bli större än den är. 6. BTJ/AK. 7.Gallringslista tas ut. Av juridiska handböcker ska den senaste upplagan finnas, den äldre gallras. 10. Det som inte finns på UB. 11. Gallringslista tas ut.
12. Mycket information finns på nätet vilket rimligtvis kommer att påverka våra inköp (juridik) i framtiden. Avdelning P 1. Bestånd 423, utnyttjandegrad 1,2(1,4), 59% äldre än 10 år. Den näst största avdelningen efter Q. Trots hög procent äldre böcker inte den sämsta utnyttjandegraden. De avdelningar som upplevs som mest frekventerade är avdelningen Pp, byggnadsteknik och husbyggnad, P.09, hobbyböcker samt Pu, datorer. På referensavdelningen: Stora billexikonet. 2. Allmänheten. 3. Inriktningen ska vara praktiska handböcker och instruktionsböcker. 4. För allmänheten. 5. Avdelningen är f.n. något överdimensionerad. 6. BTJ/AK. 7. På denna avdelning är ålder inte det primära. Äldre böcker kan fungera mycket bra. Dock gäller detta inte t.ex. avdelning Pu och körkortsböcker, där snabbare gallring är att rekommendera. 10. Det som inte finns på UB. 11. Gallringslista tas ut. 12. Behovet av handböcker kommer nog att bestå, även om trenderna skiftar. Däremot bedöms behovet av nätresurser som små (undantag Pu). Avd Q 1.746 böcker, 56 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 2,0 (2,2). Ojämförligt största avdelningen. Hög nyttjandegrad. Största och mest populära avdelningarna är Qca, Qcc, Qdf (fr a hund- och kattböcker) och Qe. På hund- och kattavdelningen, samt trädgårdsavdelningen verkar behovet omättligt. På Qg verkar fiskeintresset bestå medan jaktavdelningen tappar mark. Biblioteket är även välförsett med tidskrifter inom området. Ingen referensbok. 2. Allmänhet. 3. Inriktningen ska vara handböcker och inspirationsböcker. Särskild lyhördhet inför de efterfrågade områdena Qca, Qcc, Qdf och Qe. 4. Allmänhet. 5. Volymen motsvarar efterfrågan väl, möjligen förutom avdelningarna Qdfj och Qe, men vårt fysiska och ekonomiska utrymme sätter gränser. 6. BTJ/AK 7. Ålder är inte avgörande på annat sätt än att gamla böcker slits och därför behöver gallras efter hand. Dock vissa undantag för ekonomiavdelningen, där aktualitetsfaktorn är mera avgörande. 10. Bedömningsfråga. 11. Ta ut gallringslista. 12. Fortsatt stort intresse från allmänheten. Avd R
1.180 böcker, 58 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 1,0 (1,2) Avdelningen är ojämnt utnyttjad. Rb, som är den största avdelningen, nyttjas dåligt. Däremot är Ra-avdelningen något underdimensionerad, i förhållande till efterfrågan. 2. Allmänheten. 3. Inriktningen ska vara handböcker inom hälsoområdet, fysiska fritidsysselsättningar, särskilda sporter samt regelböcker. 4. Allmänhet. 5. Ra kan gärna ökas, viss komplettering på Vm. I övrigt bra dimensionerad. 6. BTJ/AK 7. Regelböckerna inom olika sportgrenar bör hållas aktuella, i övrigt inga direkta aktualitetskrav. 8. Utrangeras. 10. I första hand UB, annars tillmötesgår vi förfrågan i största möjliga utsträckning. 11. Gallringslista. 12. I dagsläget ser vi fr a en tilltagande hälsotrend i samhället, vilket borde avspegla sig i en större Ra-avdelning. Avd S 1.24 böcker, utnyttjandegrad: 0,2 (0,3). 64% av böckerna äldre än 10 år. Väldigt låg utnyttjandegrad. Avdelningen är väldigt liten och består av faktaböcker om vapen.ubåtar, flygplan etc. samt böcker om mitlitärhistoria, underrättelseväsen och spioneri. Där finns även ett par lokalhistoriska verk. 2. Intresserad allmänhet. 3. Avdelningen bör innehålla böcker inom ovan nämnda ämnesområden. 4. Allmänheten. 5. Bör hållas liten, ungefär samma dimension som nu. Utgivningen är liten, vilket avspeglar sig i antalet volymer på biblioteket. Vissa böcker tangerar ämnet historia, och hade förmodligen lånats mer om de hamnat på K-hyllan. 6. BTJ/AK. 7. Ålder ej avgörande, mer då bokens fysiska status. 8. Utrangeras. 10. I första hand UB, annars tillmötesgår vi förfrågan i största möjliga utsträckning. 11. Gallringslista. 12. Avd T 1.13 böcker, 62 % äldre än 10 år, utnyttjandegrad: 0,7 (0,8) Innehåller dels matematikhistoria, dels läroböcker i matematik och statistik. En referensbok om måttsystem. 2. Studerande upp till gymnasienivå och intresserad allmänhet. 3. Avdelningen ska utökas till 20 böcker, och vi ska skaffa fler enkla läroböcker för självstudier. 4. Grundskola upp till och med gymnasienivå. 5. Avdelningen är fn underdimensionerad.
6. BTJ/AK. 7. Ålder ej avgörande. 10. Skolböcker fjärrlånas ej, i övrigt bedömningsfråga. 11. Komplettera avdelningen med fler läroböcker. 12. Genom anpassning efter låntagarnas behov ökar förhoppningsvis utnyttjandegraden. Avd U 1. 254 böcker, 72 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,5 (0,7) Innehåller högsta andelen äldre litteratur av alla, på biblioteket. Hög andel folianter, bl a flerbandsverk, Bonniers stora verk om jordens djur och Vetenskapens värld. 2. Allmänhet och studerande på grundskole- och gymnasienivå. 3. Relativt jämnt fördelning volymmässigt på de olika ämnesområden. Dock är avdelningarna Astronomi, Fysik och kemi små och ska utökas. En allmän inriktning mot populärvetenskapliga verk ska gälla. 4. Grundskola upp t o m gymnasienivå. 5. Något överdimensionerad. Uf relaterar i viss mån till avdelningarna Qca (svampar) samt Qe (blommor och träd). 6. BTJ/AK. 7. Beståndet ska föryngras, högst 50 % ska vara äldre än 10 år. Aktualitet bör eftersträvas inom alla områden, särskilt inom områden där vetenskapen ständigt utvecklas, t ex astronomi, genteknik och miljöfrågor. 8. Utrangering 10. I första hand UB, annars tillmötesgår vi låntagarnas önskemål i största mån. 11. Ta ut gallringlista. Komplettera avdelningen med fler böcker inom områdena Astronomi och Fysik och Kemi. 12. Avd V 1. 286 böcker, 50 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 1,6 (2,1) Relativt hög nyttjandegrad. Innehåller läkarböcker, böcker om vanliga sjukdomar, vänta och föda barn, psykiatri, personlig hälsa. På referensavdelningen finns Bra böckers läkarlexikon i 10 band, samt FASS. 2. I första hand allmänhet. 3. Böcker om folksjukdomar, som t ex reumatism, stroke, ryggbesvär m m Läkarböcker, Böcker om personlig hälsa (Vm) Litteratur för blivande och nyblivna föräldrar. Böcker om psykiska störningar och sjukdomar. Lexikon på referensavdelningen 4. Allmänhet. 5. Väl dimensionerad. Flera avdelningar kompletterar varandra i det övriga biblioteket På V. Särskilt avdelningarna Vm och Vn har beröringspunkter med böcker på Do, Qca och Ra. 6. BTJ/AK 7. Vi behåller inriktningen på högst 50% äldre än 10 år. 10. I första hand UB, eljest tillgodose låntagarnas önskemål.
11. Ta ut gallringslista. 12. De medicinska databaserna som finns för allmänheten på nätet kan styra låntagarnas efterfrågan eller behov. Avd X 1. 98 böcker, 68 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,6 (0,6) Xq (visor) är den största avdelningen, näst störst är Xx (jazz, rock och populärmusik) Innehåller texter, ackordsanalys och melodistämma. Instrumentskolor saknas, utom för gitarr. 2. Allmänhet. 3. Inriktningen är som beskrivet under punkt 1. 4. Ej komplicerade notbilder, utan enbart melodistämma. 5. Väl dimensionerad avdelning. Står i anslutning till poesihyllan, vilket passar bra eftersom många sångtexter är en form av poesi. 6. BTJ/AK 7. Ej ålderskänsligt, bokens fysiska status avgörande. 8. Utrangeras. 10. Bedömningsfråga 11. Gallringslista tas ut. 12. Behålls på ungefär nuvarande nivå.