MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK

Transkript

1 MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1

2 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14 Avdelning G 16 Avdelning I. 17 Avdelning J. 19 Avdelning K 20 Avdelning L 23 Avdelning z 24 Avdelning M.. 25 Avdelning N 26 Avdelning O Avdelning P 31 Avdelning Q 33 Avdelning R.. 35 Avdelning S 36 Avdelning T 37 Avdelning U 38 Avdelning V 40 Avdelning X 42 Skönlitteratur: Vuxen Avdelning Hc.02, Hce Avdelning Hc.03, Hce Avdelning Hc, Hce, (s) Hci,. 46 Avdelning Deckare/Thriller.. 47 Avdelning Fantasy Avdelning Stor Stil 49 Avdelning Lättlästa Böcker.. 50 Avdelning Utländska språk 51 AV-media Avdelning Talböcker 54 Avdelning Ljudböcker.. 55 Avdelning Y Musik-CD.. 56 Avdelning / VK och /VC Videofilmer

3 Barnavdelning Medieplan för barnavdelning.. 59 Facklitteratur Avdelning A B. 60 Avdelning C D. 61 Avdelning E F 62 Avdelning G I. 63 Avdelning J K.. 64 Avdelning L M.. 65 Avdelning N - O.. 66 Avdelning P - Q 67 Avdelning R S 68 Avdelning T U.. 69 Avdelning V.. 70 Skönlitteratur Avdelning Hcf, Avdelning Hcg, Kassett- och Cd-böcker 72 Ungdomsavdelning Serieböcker,. 73 Cd-romspel.. 73 Böcker för barn med särskilda behov, Videofilmer. 73 Medieplanering för bokbussen. 75 Facklitteratur Skönlitteratur. 88 Medieplanering för Harads bibliotek 93 3

4 MEDIEPLAN FÖR BODENS STADSBIBLIOTEK SLUTSATSER År 2006 Bestånd Öppen Hylla: Bestånd Öppen Hylla: Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 1,9 Utnyttjandegrad: 2,3 Nya ex: Nya ex: Gallrade: Gallrade: Utlån/invånare: 6,4 Utlån/invånare: 6,5 Efter arbetet med denna fjärde medieplan för Bodens stadsbibliotek som omfattar statistik för 2 år kan man dra följande slutsatser: Utnyttjandegraden (2,3) på bibliotekets öppna hyllor är fortfarande för låg för biblioteket som helhet och måste förbättras avsevärt. Senaste året har kan man dock se en tydlig förbättring mot 1,8 (2003) och 1,9 (2004) Huvudbiblioteket har en högre utnyttjandegrad (2,9) än bibliotekssystemet som helhet vilket även det är en klar förbättring jämfört med förra året (2,6) Vi eftersträvar en utnyttjandegrad på 4-6 som vore det ideala för de flesta avdelningar. Arbetet med att öka tillgängligheten och därmed göra det lättare för allmänheten att hitta det de söker fortsätter på alla fronter. Under 2005 har nya skyltningsställ införskaffats för att exponeringen skall förbättras och en digital karta i bibliotekskatalogen visar var i biblioteket den sökta boken står. Man kan tydligt märka en föryngring av det totala mediabeståndet. 4

5 2001 var 70,2 % (magasin inräknat) av beståndet är 11 år och äldre. 17,9 % är mellan 6 och 10 år gammalt. 7,4 % är mellan 3 och 5 år gammalt. Endast 4,6 % utgörs alltså av litteratur som är nyare än 2 år hade siffrorna förbättrats enligt följande: 67% (magasin inräknat) är 11 år och äldre. 13,8 % är mellan 6 och 10 år. 12,2% är mellan 3 och 5 år. 7 % utgör litteratur som är nyare än 2 år blev resultatet: 65,9% (magasin inräknat) är 11 år och äldre. 12,3 % är mellan 6 och 10 år. 13,1 % är mellan 3 och 5 år. 8,7 % utgöres av litteratur som är nyare än 2 år märks förbättringen ännu tydligare: 61,6% (magasin inräknat) är 11 år och äldre. 10,6% är mellan 6 och 10 år. 13,1% är mellan 3 och 5 år. 14,7% av huvudbiblioteks samlade bestånd utgörs nu av media som är nyare än 2 år! Skulle man räkna bort de volymer som placerats i magasin som huvudsakligen består av äldre litteratur och utgör hela 23% av huvudbibliotekets totala bestånd så ser situationen betydligt bättre ut på bibliotekets öppna hyllor. Ett antal avdelningar eller underavdelningar behöver få expandera medan det behövs en genomgripande gallring av andra. Denna långsiktiga förändring av mediebeståndet kommer att ta lång tid och måste därför pågå ständigt som en del i det vardagliga biblioteksarbetet. 5

6 Processen med att utarbeta medieplanen är minst lika viktig som själva planen. Medvetenheten och kunskapen om mediebeståndets faktiska sammansättning har förbättrats avsevärt då hela personalen deltagit i arbetet. Det finns behov att utarbeta en biblioteksplan för Bodens kommun och en ny inköpspolicy för Bodens bibliotek som kan förankras politiskt. I december 2004 beslutade riksdagen att bibliotekslagen skulle utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka och att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna ( 7a Bibliotekslagen) Ambitionen är att arbetet med att utforma en plan för biblioteksverksamheten i Boden skall kunna genomföras under Hittills genomförda åtgärder har lett en avsevärd minskning av mediabeståndet. Gallring av ej nyttjad litteratur är en första förutsättning för att utnyttjandegranden ska kunna förbättras. Ca volymer har utrangerats under Ett filialbibliotek har lagts ner (Sävast) och ett har övergått i föreningsdrift (Svartbyn) vilket medfört en högre siffra för utrangeringar under året än vad som annars skulle varit fallet. Medieplaneringen har även fått som effekt att bibliotekskatalogen har uppdaterats och rättats. (Kartan har s.a.s. anpassats till verkligheten) Nu när användarna själva kan söka och reservera via bibliotekets webbkatalog har detta blivit extra viktigt. Ökat utrymme på hyllorna har medfört att flera avdelningar har kunnat flyttas och fått en bättre placering. Det har därigenom blivit lättare att hitta och exponeringen har blivit bättre. Nya avdelningar har tillkommit som exv. en friskvårdshylla. Även en del nya underavdelningar har brutits ut, vilket underlättar för användarna att hitta rätt. Ljudböckerna har fått en bättre placering och avdelningen kan nu få expandera vilket den höga utnyttjandegraden (13) visar är nödvändigt. Införandet av stöldskydd har medfört mindre svinn och följaktligen effektivare service. 6

7 En omstrukturering av referensavdelningen genomfördes under Tanken var att en hel del handböcker ska placeras på öppen hylla på respektive fackavdelning. Referensböckerna kompletteras av ett antal nättjänster(sökdatabaser) som görs tillgängliga direkt för låntagarna genom 4 nya sökdatorer vilka inte går att använda för allmän surfning på Internet utan endast går att använda för att söka i databaser samt för släktforskning. Orsaken är att referensböckerna inte används i samma omfattning som tidigare. Det är nödvändigt att fortsätta utveckla tillförlitliga mätmetoder. Även om mätinstrumenten är osäkra fortsätter vi medieplaneringen eftersom vi är övertygade om att arbetet leder till ett bättre bibliotek på många sätt och tror att problemen med statistiken kommer att lösas efterhand Där inte annat anges är det beståndet på öppen hylla som undersökts. Fr.o.m. i år undersöker vi även utnyttjandegraden för tidskriftsbeståndet för att därigenom få en mer heltäckande bild av hur bibliotekets resurser nyttjas. Jan-Olof Frank / bibliotekschef 7

8 FACKLITTERATUR: VUXEN AVDELNING A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN Bestånd: 150 Bestånd: 136 Utlån: 119 Utlån: 128 Utnyttjandegrad: 0,7 Utnyttjandegrad: 0,9 Nya ex: 17 (+ 11 ref) Nya ex: 9 (+ 11 ref) Gallrade: 6 Gallrade: 32 Avdelningen innehåller huvudsakligen arbetsmaterial för bibliotekspersonalen. Endast en mindre del av beståndet är placerat på öppen hylla och direkt tillgängligt för låntagarna. Aef är den underavdelning som lånas mest. Här finns böcker om att skriva uppsatser etc (utnyttjandegraden är 4,3). Inköp av denna typ av böcker bör prioriteras inom denna avdelning. Mycket av det som använts som arbetsmaterial har idag förlorat sin relevans, p g a att arbetet alltmer datoriseras. En genomgång av vad som faktiskt används (eller kan användas) är nödvändig, då det dessutom är ganska trångt på våra ref-hyllor vid lånedisk samt i arbetsrum och magasin. Även på öppen hylla kan en hel del gallras. 8

9 AVDELNING B: ALLMÄNT OCH BLANDAT Bestånd: 241 Bestånd: 277 Utlån: 410 Utlån: 436 Utnyttjandegrad: 1,7 Utnyttjandegrad: 1,6 Gallrade: 89 Gallrade: 44 Nya ex: 21 Nya ex: 25 Bd Allmänna tidskrifter har en utnyttjandegrad på 3,1. Dessa ingår inte i ovanstående utan har räknats för sig. Antal tidskrifter som lånats ut är 205 och dessa har lånats 645 gånger. Alla tidskrifter har en veckas lånetid. Bbh Citatsamlingar har en högre utnyttjandegrad (2,4) än avdelningen i sin helhet. Dessa böcker används antagligen även en del utan att det framkommer i någon statistik, när besökare kontrollerar enstaka citat o dyl. Bl Omstridda fenomen och företeelser (59 volymer) har också hög utnyttjandegrad (3,7) av underavdelningarna. Med tanke på den stora efterfrågan som finns inom detta område är det faktiskt lite förvånande att utnyttjandegraden inte är ännu högre, men dessa böcker hör till de som har en tendens att försvinna utan att lånas ut. Böcker på denna avdelning stöldskyddas nu. Referensavdelningen består främst av allmänna uppslagsverk, som används av både besökare och personal framför allt Nationalencyklopedin (som vi även använder på Internet). Här har gallrats under året och endast större ofta använda uppslagsverk är kvar. Ytterligare gallring behövs på denna avdelning (magasin och öppen hylla). 9

10 AVDELNING C: RELIGION Bestånd: 471 Bestånd: 425 Utlån: 685 Utlån: 712 Utnyttjandegrad: 1,4 Utnyttjandegrad: 1,7 Nya ex: 29 Nya ex: 28 (+ 5 ref) Gallrade: 102 Gallrade: 29 Cjz räknas inte in här eftersom de böckerna är placerade tillsammans med andra biografier. C är en avdelning som nyttjas av studerande, men även av en teologiskt intresserad allmänhet. Cb Bibelutgåvor är en avdelning där man kan tänka sig ha (och även acceptera) en lägre utnyttjandegrad än avdelningen i sin helhet (utnyttjandegraden är här 1,5). Gallring har gjorts på avdelning Ci Uppbyggelselitteratur. Här finns nu 34 volymer och utnyttjandegraden är 1,9. Många böcker på denna avdelning köps vid efterfrågan.. Böcker om kristendom och kyrkohistoria är uppdelad i Cj (med 14 volymer och utnyttjandegrad 1,0) och Cj-c (31volymer, u-grad 0,7). När det gäller litteratur inom och om kristendomen har vi en extra resurs i Boden, sedan man i Kyrkans hus öppnat ett eget bibliotek som allmänheten har tillgång till under församlingsexpeditionens öppettider. Detta hindrar dock inte att vårt bibliotek bör vara välförsett med litteratur i ämnet, men vi ska se över fördelningen inom de olika underavdelningarna. Vi har finfördelat Cm Icke-kristna religioner, mytologi, religionskunskap, världsreligionerna för att underlätta för låntagarna. Cm har med sina 64 volymer en utnyttjandegrad på 1,9. Cmd Främre Asien-religioner, semitisk religion har u-grad 2,2 med sina 40 volymer. Cme Indiska religioner har u-grad 3,4 med 24 volymer. Cmg Isiskulten, grekisk och romersk religion har u-grad 0,6 med 13 volymer. Här ska vi fortsätta att köpa in litteratur så att vårt bestånd innehåller något om så många främmande religioner som möjligt, och mer om de stora världsreligionerna. Detta gäller även urkunder, som bör finnas tillgängliga för studier på olika nivåer. Ytterligare gallring behövs på denna avdelning då utnyttjandegraden totalt sett ligger lågt. 10

11 AVDELNING D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI Bestånd: 851 Bestånd: 801 Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 2,3 Utnyttjandegrad: 2,7 Nya ex: 73 Nya ex: 78 Gallrade: 125 Gallrade:74 Dbz räknas inte in här, eftersom de böckerna är placerade tillsammans med övriga biografier. De flesta volymerna inom D återfinns på öppen hylla. I magasin finns 117 volymer, och på referensavdelningen 10. Avdelningen nyttjas av studerande, men även av en intresserad allmänhet. 2,7 som utnyttjandegrad är ganska högt, men med tanke på den stora efterfrågan på böcker inom D borde den vara högre. Speciellt på en avdelning som Dofa Barn- och ungdomspsykologi är utnyttjandegraden förvånansvärt låg: 2,3. Förklaringen ligger antagligen i en kombination av alltför många volymer på hyllan (104) och böckernas höga ålder. En annan underavdelning med många titlar (208) på öppen hylla är Dok Tillämpad psykologi, men utnyttjandegraden är likväl relativt hög: 3,8. Här finner man bl a populära titlar om personlig utveckling, meditation och stress. Ganska hög utnyttjandegrad har underavdelningen Doe Kognitiv psykologi: 3,6 med 62 volymer. Inom filosofi-delen har underavdelningen Db Filosofihistoria (34volymer) en utnyttjandegrad på 0,8, alltså mycket under avdelningen i sin helhet. Generellt har psykologiböckerna högre utnyttjandegrad än litteraturen om filosofi. Vi har också betydligt fler titlar om psykologi än om filosofi. Vi har nu gallrat på avdelning D, men vi kanske också ska se över om ytterligare gallring kan behövas. Vi fortsätter köpa in aktuella och efterfrågade titlar, eftersom en så stor andel av böckerna är äldre än 10 år. 11

12 AVDELNING E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING Bestånd: 419 Bestånd: 357 Utlån: 998 Utlån: Utnyttjandegrad: 2,4 Utnyttjandegrad: 3,4 Nya ex: 40 Nya ex: 39 Gallrade: 71 Gallrade: 82 Avdelningen E domineras av avdelningarna Eaa (Pedagogisk psykologi) och Eab (Pedagogisk metodik), vilka utgör mer än hälften av beståndet. Orsaken är framför allt att det i huvudsak är lärarstuderande och lärare som utnyttjar avdelningen, men också att beståndet och troligen också utbudet av litteratur på andra underavdelningar är mycket litet. Utnyttjandegraden har ökat märkbart (från 2,4 till 3,4). Det faktum att den endast ökade från 2,0 år 2001 till 2,4 år 2004 kan tyda på att vårt arbete med mediebeståndet först nu börjar ge resultat. Vi har fortsatt att gallra betydligt mer än vi köpt in och beståndet har föryngrats märkbart. Från 52 % 2004 är nu endast 48% äldre än 11 år. Andel som är yngre än 2 år har ökat från 13% till hela 27 %. Eaa Pedagogisk psykologi har samma utnyttjandegrad som 2004 (3,4). Förmodligen är orsaken att beståndet ökat från 60 till 68. Kanske är vi lite väl generösa med att köpa kurslitteratur på efterfrågan vissa böcker kanske bara har en låntagare. Andel yngre än 2 år har ökat från 27% till drygt 51%. Eab Pedagogisk pedagogik har ökat rejält (från 2,2 till 3,6). 27 % jämfört med 17% 2004 är yngre än 2 år gamla. Vi har lyckats förnya beståndet, vilket verkar ha gett resultat. Eh Uppfostran i hemmiljö är fortfarande en liten avdelning lika många exemplar som förra året (6). Två av dem är i alla fall nya och de utnyttjas flitigt. Utnyttjandegraden är 4,7. Avdelningen kompletteras av den enda tidskriften på avdelning E, Vi Föräldrar. Dess utnyttjandegrad är bara 1,1, men bör ändå behållas eftersom den riktar sig till allmänheten och med tanke på att beståndet i övrigt är så litet. Mer specialiserade tidskrifter för t ex lärare finns förhoppningsvis tillgängliga på skolorna. Vi har fortsatt med den strategi vi föreslog i 2001 års mediaplan - att sträva efter ett brett och aktuellt bestånd och köpa in mer kurslitteratur. Det och den stora ökningen av media som är yngre än 2 år och att vi fortsatt gallra mer än vi köpt är nog den största orsaken till att utnyttjandegraden ökat så mycket. Däremot har det visat sig något problematiskt att få tillgång till aktuella kurslistor p g a att framförhållningen inte alltid är så bra. Vi fortsätter med ungefär 12

13 samma strategi som tidigare med att föryngra beståndet, köpa kurslitteratur, efterfrågade titlar och böcker på avdelning Eh. Vi har inga betaldatabaser under avdelning E, men det finns bra fria databaser på internet: Högskoleverket URL: Högskoleverkets webbplats med information om allt som rör det svenska högskoleväsendet. Under Lag och rätt hittar man de lagar, förordningar och föreskrifter som styr verksamheten vid de svenska universiteten och högskolorna samt en del internationella regelverk. Skolverket.se URL: Skolverkets webbplats med information om allt som rör det svenska skolväsendet från förskola upp till högskolenivå. Under Lagar och regler hittar man styrdokumenten för skolans verksamhet. Under Om skolväsendet hittar man adresser till skolor i Sverige samt svenska skolor i utlandet. Här finns också faktabladen Skolan i Sverige på svenska, engelska, tyska och franska. Högskoleprovet URL: Högskoleprovet anordnas två gånger varje år. På webbsidan finns information om aktuella provtillfällen liksom tidigare givna prov. Gymnasieguiden URL: Sök skolor: program, inriktning, ort Studera.nu URL: Högskoleverkets webbplats för information om högskolestudier. I databasen Hitta utbildning kan man söka bland högskolornas program och kurser. Under rubriken Den svenska högskolan finns broschyren Att studera på högskolan, på sju olika språk samt lätt svenska. SYO-guiden URL: Webbplats med mycket information om allt som rör arbete och studier i Sverige och utlandet. Här hittar man t.ex yrkesguider, arbetsmarknadsinformation, jobbsökartips och information om stipendier och tester. 13

14 AVDELNING F: SPRÅKVETENSKAP Bestånd: 979 Bestånd: 807 Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 2,4 Utnyttjandegrad: 2,9 Nya ex: 61 Nya ex: 41 Gallrade: 138 Gallrade: 99 De flesta volymerna inom F står på öppen hylla. Referensavdelningen (mestadels ordböcker) består av 122 volymer, och 153 volymer är placerade i magasin. Fc är (av naturliga skäl) den största underavdelningen den utgör ca 25% (exkl Fct/O).Under år 2002 har vi avskilt två efterfrågade underavdelningar; Fc.03 (med namnböcker av olika slag) och Fc.06 (stilistik, uppsatsskrivning), vilket underlättat för låntagarna. Vi har en del svenska ordlistor (exempelvis SAOL) och ordböcker som både lånas hem och används på plats. Inom Fe engelska har vi bildat en underavdelning bestående av böcker typ Easy Readers. Dessa har placerats tillsammans med övrig engelsk skönlitteratur, på avd He. Samma underavdelning finns även bland barnfack, och detta är böcker som nyttjas av låntagare i alla åldrar (både på barn- och vuxenavdelning), men man kan inte särskilja dessa från övriga Feböcker i statistiken. Utnyttjandegraden för Fe är 3,2 om man räknar bort språkkurser (se nedan) och engelska ordböcker Fe(x) (20 st). Utnyttjandegraden för ordböckerna har ökat från 5 till 8. Vi har mycket stor efterfrågan på ordböcker och ordlistor som används av våra asylsökande låntagare, på olika språk till och från svenska. Det är förstås önskvärt att köpa in fler ordböcker inom de språk som efterfrågas allra mest, men förutom att det kan vara svårt att finna och dyrt att köpa lämpliga ordböcker är det svårt att beräkna hur länge efterfrågan varar, eftersom antalet asylsökande inom samma språkgrupper kan variera mycket. Vi kompletterar inköp med fjärrlån. Tyvärr har vi genom åren haft problem med svinn på ordböcker inom flera språkgrupper, och numera förvaras ett flertal vid lånedisken. Vi hoppas att svinnet ska vara avhjälpt nu när vi har stöldmärkning. Exempel på nyttjandet av ordböcker till och från svenska: Fsg(x) arabiska (14 volymer) har en utnyttjandegrad på 10,5; Fqca(x) persiska (10 volymer) har 5,9; Fqcc(x) kurdiska (7 volymer) har en utnyttjandegrad på 6,1. F*/O Språkkurser (kombinerat material) är inte placerade i direkt anslutning till F- avdelningen. De står i en hylla nära lånedisken. Fct/O svenska för utlänningar (33 volymer) har en utnyttjandegrad på 4,5.Tyvärr är flera av dessa språkkurser gamla och slitna, och tillhörande ordlistor på olika språk saknas i vissa fall. Fct ( bara böcker) står på F-hyllan, och har utnyttjandegrad 3,8. 14

15 De övriga språkkurserna är uppdelade i de vanligaste språken (där engelskan dominerar), plus en blandad hylla med övriga språk. Språkkurser i andra språk (105 volymer) har utnyttjandegrad 3,2. Vi har satsat på att köpa in en del nya språkkurser i olika språk, och dessa nyttjas flitigt och är ständigt efterfrågade. Det är behövligt att göra en satsning på språkkurser för utlänningar, för att fräscha upp vårt bestånd, och att fortsätta försöka få tag på fler ordböcker för aktuella språkgrupper. Avdelningen i sin helhet har en låg utnyttjandegrad, speciellt med tanke på de toppar som finns. Genomgång och gallring är gjord. 15

16 AVDELNING G: LITTERATURVETENSKAP Bestånd: 495 Bestånd: 312 Utlån: 241 Utlån: 208 Utnyttjandegrad: 0,5 Utnyttjandegrad: 0,6 Nya ex: 25 Nya ex: 19 Gallrade: 51 Gallrade: 72 Gz och Gcz är placerade och räknas tillsammans med övriga biografier. G är en avdelning där vi, av tradition, köper betydligt mer än vad som lånas (och efterfrågas) av våra låntagare. (Vi har ju själva ett naturligt intresse för litteratur om litteratur.) Avdelningen nyttjas främst av studerande på olika nivå (gymnasiet, Komvux, högskola), som även använder vår referensavdelning (145 volymer). Alltför många (130 volymer) har stått på huvudsignaturen G. Vi har därför brutit ut två nya under-avdelningar: G.092 samt Gc.092. Gc utgör (som sig bör) den största underavdelningen men utnyttjandegraden är samma som för avdelningen i helhet. Vi har gått igenom och gallrat denna avdelning, likaså referensavdelningen är gallrad. Referensböckerna är utplacerade bland övriga böcker. En fortsatt gallring och genomgång behövs. 16

17 AVDELNING I: KONST, MUSIK TEATER OCH FILM Bestånd: Bestånd: Utlån: 976 Utlån: Utnyttjandegrad: 1,0 Utnyttjandegrad: 1,3 Nya ex: 61 Nya ex: 102 Gallrade: 66 Gallrade: 183 Avdelningen innehåller en ganska stor del folianter (fr.a. konstnärsbiografier) vilket medfört vissa exponeringsproblem. Tidigare har använts bilderbokstråg som inte är hållbara nog för de ofta tunga konstfolianterna. Dessa har nu ersatts av stabilare och högre tråg som är bättre lämpade för ändamålet. Det finns även en uppenbar inkonsekvens i att alla biografier utom just konstnärsbiografier är samlade på samma avdelning som Lz. Detta beror på att de helt enkelt inte får plats pga. det stora antalet folianter. Det betyder att populär litteratur om skådespelare och musiker/popgrupper inte räknas in i denna avdelning utan räknas in i avdelning z (biografier). Avdelning disponerar knappt 40 hyllmeter vilket fortfarande är ganska mycket. Ibz Särskilda konstnärer är en avdelning som till stor del består av folianter. Det finns anledning att titta närmare vilka konstnärer som finns representerade eftersom utnyttjandegraden 2004 är så pass låg som 0,9 vilket dock är en liten ökning jämfört med tidigare. Förmodligen är det endast litteratur om stora väl kända konstnärer som lånas ut. Detta är något som man bör titta närmare på. Ie* Målarkonst som bl.a. innehåller metod- och teknikböcker har en utnyttjandegrad som ändrats från 1,0 (2001) 2,1 (2003) 1,5 (2004) och 1,1 (2005) Antalet titlar har utökats med ca 10 volymer till 83 st. Liksom på huvuddelen av avd. I är beståndet ålderstiget. Förra året undersöktes åldern på beståndet och då var 51 volymer äldre än 11 år och 60 volymer var äldre än 6 år. Bara 1 titel (!) var nyare än 2 år! Ih* Konsthantverk uppvisar en utnyttjandegrad en bra bit över avdelningens genomsnitt (1,9) och allra högst ligger underavdelningen Ihh Inredning (2,7) där böckerna om antika möbler står. Tidskriften Antik och auktion står emellertid för ca 30 % av utlånen på denna avdelning. Ihk Dräkthistoria är en avdelning med ojämn utnyttjandegrad, 1,0 (2005) vilket är en ökning jämfört med 2003 (0,8) men en minskning jämfört med 2001,2002 och Det kan röra sig om tillfälliga variationer som jämnar ut sig under loppet av flera år men det kan också vara så att intresset minskat eller att bokbeståndet är ointressant för låntagarna. Olika epokers mode har tidigare varit ett populärt fördjupningsämne för många studerande. Beståndet är f.n. 48 volymer 17

18 vilket borde utökas dels med fler böcker om 1900-talets mode dels med flera verk om historiskt dräktskick. Ij Musik undersöktes inte 2001 men då det finns musiklinje på gymnasiet och Boden rent allmänt anses ha en musikintresserad befolkning finns det anledning att titta speciellt även på hur denna avdelning nyttjas. Man kan då konstatera att intresset för böckerna på avdelningen inte är speciellt stort. Utnyttjandegraden var mycket låg 2004 (0,7!!).2005 har det ökat till 1,2 vilket även det mycket lägre än vad man kan vänta sig. Troligen skulle ett bestånd som tydligare attraherar ungdomar leda till betydligt bättre nyttjande. Flera böcker om modernare musikstilar som pop/rock och hip-hop är alltså önskvärt. Under 2003 låg utnyttjandegraden på 1,8 och dit har vi alltså inte nått tillbaka till än. Skulle man räkna bort utlånen som tidskriften Hifi & musik står för skulle nyttjandet för musiklitteraturen bli ännu sämre. Tidskrifter: På denna avdelning har vi f.n. 8 tidskrifter. Mest utlånade har Antik & auktion och Hifi & musik varit (3,0). De 2 tidskrifter som inte lånats ut alls är Paletten och Teatertidningen. Magasin: Upptar 6,5 hyllmeter. 2,5 av dessa består stora tunga folianter som nog aldrig varit utlånade sedan de placerades i magasin. En försiktig gallring har påbörjats. Referensböckerna som utgör ca 10 hyllmeter domineras av konstnärslexikon, musiklexikon, film- och nöjeslexikon samt ett par årsböcker av typen Filmårsboken. På denna avdelning används referensböckerna tämligen ofta. Nya tråg för bättre exponering av tunga folianter har anskaffas för 2 år sedan och exponeringsmöjligheterna har förbättrats. Med tanke på att avdelningen är ganska omfångsrik och utnyttjandegraden under flera år legat en bra bit under genomsnittet bör gallring av ej nyttjade böcker fortsätta. 18

19 AVDELNING J: ARKEOLOGI Bestånd: 106 Bestånd: 114 Utlån: 60 Utlån: 33 Utnyttjandegrad: 0,6 Utnyttjandegrad: 0,3 Nya ex: 3 Nya ex: 2 Gallrade: 3 Gallrade: 9 Utnyttjandegraden fortsätter alltså att stadigt minska var den 0,9. Antagligen måste beståndet minskas något. Avdelningen är en av bibliotekets minsta med bara ett fåtal underavdelningar. Ca 1/3 är Sveriges arkeologi som också står för ¼ av utlånen på avdelningen. Tillväxttakten på J är försumbar men ämnets karaktär gör att man kan acceptera att beståndet är ganska gammalt, men här finns dock ett nyare 10 bandsverk av populärvetenskaplig art. Ska avdelning kompletteras bör det vara med lokalt förankrade verk som behandlar norrbottens arkeologi samt populärvetenskapligt inriktade böcker om de mera allmänt kända kulturerna som forna Egypten, Inka, Aztekerna osv. Som på många andra avdelningar är det som efterfrågas och som vi saknar ofta kurslitteratur på universitetsnivå. Det blir därför svårt att täcka in behovet eftersom ämnet är så pass smalt. Målgruppen är nog snarare studerande än den intresserade allmänheten. Vi har endast 1 tidskrift med anknytning till ämnet: Populär arkeologi som dock aldrig lånas ut. Det som finns i magasinet är inte mycket men används ibland och har väl magasinerats fr.a. pga. att böckerna är gamla och slitna. Referensavdelning består av en handfull titlar som exv. arkeologisk ordbok och liknande. Avdelningen måste nog gallras något. 19

20 AVDELNING K: HISTORIA Bestånd: Bestånd: Utlån: Utlån: Utnyttjandegrad: 1,4 Utnyttjandegrad: 1,5 Nya ex: 82 Nya ex: 89 Gallrade: 228 Gallrade: 143 Vi har gallrat lite mindre än 2004 men fortfarande mer än vi köper in. I 2001 års medieplan hävdade vi att en låg utnyttjandegrad på avdelning K är acceptabel, eftersom bredden på beståndet är viktig. Utnyttjandegraden har fortsatt stiga från 1,4 till 1,5. Gallring och inköp tycks ha slagit igenom på åldern av beståndet. Andelen äldre än 11 år har fortsatt minska (från 56,8% till 53%). De som är yngre än 2 år har ökat från att ha varit ca 12 % under flera år till drygt 19%. Utnyttjandegraden av dessa har minskat från 3,43 till 3,16. Omflyttningen från 2004 bidrar till bättre exponering och att det är lättare att hitta. Fortfarande har vissa underavdelningar ett mycket litet och gammalt bestånd, t ex vissa europeiska länder som Grekland och Portugal, länder i Bortre Indien samt vissa afrikanska länder. Vi har försökt köpa in det lilla som ges ut, men där kan mer göras, t ex via alternativa inköpskanaler. Kc Svensk historia har ökat utnyttjandegraden (från 1, till 1, till 1,5 2005)., Efter förra årets nedgång, tyder det på att vi är på rätt väg vad gäller storleken och innehållet i vårt bestånd, kanske främst för att vi köper mer på efterfrågan, också fler ex. Kcx Svenskar i utlandet har ökat utnyttjandegraden från 1,6 till 1,9. Vi har inte köpt något nytt, men däremot gallrat tre, vilket torde vara orsaken till ökningen. Det kommer för närvarande inte ut så mycket nytt, men efterfrågas inte heller. K.54 Andra världskriget var den avdelning som har haft högsta utnyttjandegraden innebar dock en minskning från 5,5 till 3,3. Vi har köpt in och gallrat ungefär som tidigare. Nyförvärven 2004 och 2005 har många utlån, så vi kanske bör gallra lite mer på avdelningen. Kma Koa Koaf har störst bestånd och utlån när det gäller länder, förutom Sverige. Det är framför allt böcker om Ryssland, Irak och Palestina/Israel. Både p g a utbud och intresse speglar bokbeståndet på historieavdelningen världshändelserna. Vi har en historisk tidskrift, Populär historia. Utnyttjandegraden är bara 1,5, men den är också användbar till att hitta aktuella artiklar om olika ämnen. 20

21 Det finns ett stort intresse för historia i Boden, både från skolornas sida och den breda allmänheten. Vi bör fortsätta att försöka bredda beståndet, t ex genom att komplettera de avdelningar som endast har ett fåtal titlar, men också möta intresset genom att satsa ännu mer på populärvetenskaplig litteratur av hög kvalitet. På Kc verkar vi ha vidtagit rätt åtgärder för att häva minskningen av utnyttjandegraden Vi tror att omflyttningen fortsätter påverka utnyttjandegraden i positiv riktning. Tidigare gick avdelningen runt ett hörn och nästan alla folianter var placerade tillsammans i början på avdelningen. Nu är hela avdelningen placerad utefter en vägg och folianterna utplacerade i anslutning till respektive underavdelning. Gallringen har medfört att vi kan skylta på de flesta underavdelningar och därmed fånga låntagarnas intresse och underlätta för dem att hitta rätt. Vi försöker lägga ner tid på att utnyttja skyltningsmöjligheterna med aktuella media, och märker att skyltade exemplar ofta lånas. Man kan hitta många databaser och informationskällor på internet om historia på De flesta är på engelska, men några användbara svenska är: Historia.se : portalen för historisk statistik : historia i siffror URL: Samling med svensk historisk statistik inom olika ämnesområden men med särskild inriktning på ekonomisk historia. Det finns material från medeltiden fram till idag och man kan välja ämnesområde via en meny i vänsterkanten. Huvuddelen av materialet är tillgängligt i form av excel-filer, som kompletteras med litteraturanvisningar. Upphovsman: Rodney Edvinsson Ämnesord: Historisk statistik ; Sverige Historiska kartor URL: Databas som innehåller ca kartor, bl.a. jordeböcker, sockenkartor, häradskartor och generalstabskartor, samt texter i anslutning till dessa. Kartorna kommer från Rikets Allmänna Kartverk (RAK), Lantmäteristyrelsen (LMS) samt från vissa regionala länsarkiv och databasen utökas kontinuerligt. Man kan söka sig fram geografiskt i de olika kartserierna och studera kartorna på skärmen eller ev. köpa dem. Upphovsman: Lantmäteriet Ämnesord: Historiska kartor ; Sverige Levande historia URL: Webbplats med fakta och information om utrotningen av judar under andra världskriget. Här 21