Medieplan Solna stadsbibliotek 2011
|
|
- Barbro Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag sammanställa ett dokument att arbeta efter, följa upp och utvärdera Det har gjorts tre medieplaner, och med analyser och utvecklingsförslag. Mätperioden för års medieplan är En viktig del av arbetet med medieplanen är att undersöka bestånd, utlåning och framför allt utnyttjandegrad (cirkulationstal). Utnyttjandegrad mäter det genomsnittliga antalet utlån som böckerna har under ett år. Uträkningsmetoden ser på följande sätt: Antal lån = utnyttjandegraden Antal volymer På biblioteken i Solna centrum och Bergshamra mättes alla signa på fack och skön, både för barn och för vuxna. Alla avdelningarna har mätts utifrån placering på öppen hylla. Inköp Inköp sker hos de leverantörer som Solna stad har avtal med. Fördelning av medieanslaget sker en gång per år. Till grund för urvalet ligger Btj-listor, inköpsförslag samt den ämnesansvariges bevakning och uppföljning inom ämnet. Servicegaranti Bibliotekets medier förnyas och utvecklas på ett allsidigt sätt utifrån Biblioteksplanens strategier samt analysen av Medieplanen. Inköpsförslag av media tas, i möjligaste mån, upp till behandling inom tre arbetsdagar. Inköp eller fjärrlån övervägs. Önskemål om lån av böcker från andra än Solna stads bibliotek (fjärrlån), åtgärdas inom tre dagar. Biblioteket kan däremot inte garantera leverans inom viss tid. Påminnelse om försenad bok skickas ut senast 2 veckor efter återlämningsdatum. 1
2 NYCKELTAL Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar total ,7 63, Nedanstående tabeller utgör en sammanfattning, för varje signum, av de tre genomförda medieplanerna. Kommentarerna avser den senaste medieplanen. Övriga medieplaners siffror finns med för jämförelsens skull. ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A , A , A ,2 59,4 18 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Flera underavdelningar har mycket låg utnyttjandegrad och där köps inte heller nya böcker in. Fortsatt gallring behövs. Böckerna på underavdelningarna Ab/Ab-c används i tjänsten och många ges ut av Btj Förlag där biblioteket har abonnemang på alla nya titlar. Aef (Redigeringsteknik) har högst utnyttjandegrad och där är utgivningen större och inköpen fler. B ,8 27, B ,1 34, B ,1 64,1 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Många underavdelningar har mycket låg eller låg utnyttjandegrad. Högst utnyttjandegrad har Bf(p) där stipendieböckerna nog är de som lånas ut mest. Vi fortsätter att gallra och att köpa nytt med eftertanke. 2
3 C ,2 41,4 117 C ,4 50,8 311 C ,4 44,7 94 RELIGION: Ljudböcker, Daisy och DVD inom avd C har extremt höga värden för utnyttjande och rörlighet. Detta beror på att det finns få exemplar av dessa medier. Vi måste alltså tänka på att aktivt leta efter ljudböcker, Daisy samt DVD inom detta ämne. Även litteratur på invandrarspråken måste kompletteras. D ,1 76,1 181 D ,1 72,0 143 D ,2 85,7 265 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Avdelningen D har ökat sin redan höga utnyttjandegrad och rörlighet. Arbetet med att minska äldre bestånd, som inte efterfrågas lika mycket, har fortsatt. Trots att utbudet av litteratur, framför allt inom etik och psykologi, är stort har inköpen minskat drastiskt. Utlåningen är nu relativt jämt fördelat mellan de olika underavdelningarna, men med tanke på den höga utlåningen bör det köpas in fler titlar.. E ,3 56,3 107 E ,6 63,3 334 E ,8 68,4 92 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Mer än hälften av avdelningarna har en utnyttjandegrad över 2,8. Efterfrågan på kurslitteratur kommer förmodligen fortfarande vara stor. Vi fortsätter att köpa in fler exemplar vid många reservationer och stor efterfrågan. Vi ska också försöka tillmötesgå inköpsförslag. 3
4 F ,8 67,1 160 F ,0 66,5 246 F ,6 71,6 98 SPRÅKVETENSKAP: Utnyttjandegrad: 3,6. Det är mycket hög utnyttjandegrad för flera avdelningar i synnerhet när det gäller språkkurser med CD/CD-rom, som har en utnyttjandegrad på 7,8. Inom det området är det svenska för invandrare som har högst utnyttjandegrad. Även ordböcker har hög utnyttjandegrad. Vi har kompletterat och köpt in fler exemplar av språkkurser och ordböcker inom efterfrågade språk. G ,7 29,1 146 G ,9 36,5 864 G ,3 44,7 245 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden och rörligheten av beståndet har ökat något och den kraftiga gallringen under de senaste åren har säkert bidragit till detta. I jämförelse med de tidigare mätperioderna har inköpen av nya böcker hållits nere på en låg nivå. Ämnet kräver en viss bredd, både vad gäller äldre litteratur och smalare författarskap, så utnyttjandegraden kommer nog även i fortsättningen att vara låg. De flesta lånen ligger på allmänna verk och biografier, men inte ens inom dessa avdelningen når rörligheten upp till 50 %. I ,9 35,6 252 I ,9 33, I ,2 43,5 852 KONST, TEATER, MUSIK: Mycket starkt tryck på biografier, böcker på invandrarspråk samt medier som inte är tryckta böcker. Där måste vi öka inköpen. I övrigt bör man fortsätta att gallra på stillastående avdelningar, alternativt överväga en annan exponering på dessa avdelningar. 4
5 J ,6 34,9 - J ,1 44,5 85 J ,9 35,1 49 ARKEOLOGI: Utnyttjandegraden har gått ner något. Högst utnyttjandegrad för Ja (Arkeologi Europa) 1,8. Det ges inte ut så många titlar inom detta ämne vilket innebär att förnyelse blir svårt. K ,4 52,6 318 K ,5 53,6 578 K ,0 65,1 331 HISTORIA: Medier om senare tiders historia, från 1800-talet och framåt, lånats mer. Men framför allt är det andra media än böcker, som har mycket hög utnyttjandegrad och rörlighet, på avdelning K. Det gäller såväl ljudböcker, DVD-filmer som Daisyskivor (talböcker). Utbudet styr inköpen i mycket hög grad och det gäller att finna en balans mellan olika länder och tidsepoker. Tonvikten på bokutgivningen ligger trots allt på västvärlden. L ,8 58,2 182 L ,2 61,8 646 L ,9 160 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Biografier fortsätter att vara efterfrågade och det gäller att hitta en bra balans mellan ny och äldre litteratur. Bland biografierna finns det många dagsländor, som förlorar aktualitet efter ett tag. Dessa ska naturligtvis gallras. Kvalitetskravet får vägas mot efterfrågan från våra besökare. Önskvärt är att få till skyltningsutrymme för små utställningar om aktuella personer i hyllorna. Medicinska biografier borde flyttas ihop med avdelningen V (Medicin) för att nå fram bättre till sina läsare. Samtidigt finns det ett behov att föra samman biografier, som är spridda på olika avdelningar, till Lz Särskilda personer. 5
6 M ,0 36,4 20 M ,3 46,2 161 M ,4 46,3 93 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: M (Etnografi) har högst utnyttjandetal 2,7 följt av Mz (Folktro och folkseder) 1,6, Mat (Romernas folkkultur), Mc (Etnografi Sverige) och Mza (Högtider och fester) 1,4. Här står studerande för en hel del av lånen. Utgivningen är inte så stor vilket innebär att förnyelse blir svårt. N ,8 49, N ,9 50,2 816 N ,9 49,5 425 GEOGRAFI: Avdelningen är stor och har många underavdelningar. Medelvärdet för nyttjandegraden på hela avdelningen är 1,9. Variationerna är dock stora i nyttjandegrad mellan olika underavdelningar och medier. Flera avdelningar ligger dessutom över målvärdet på 4,0 för nyttjandegrad. Resandet ökar och nya resmål tillkommer. Därför är det angeläget att fortsätta att köpa in många resehandböcker. En översyn behövs av geografiböcker på andra språk än engelska. O ,0 29, O ,7 46, O ,7 68,9 126 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Utnyttjandegraden varierar och böckerna på flera underavdelningar lånas ut tämligen mycket. Detta gäller särskilt underavdelningar med juridisk litteratur men även signum Ohf (Social omsorg). Fokus bör i första hand ligga på litteratur som är tillgänglig för en bred allmänhet. Solna vuxenutbildning ordnar kurser för blivande undersköterskor och kursböckerna i social omsorg bör därför finnas i flera exemplar. Vi fortsätter allmänt att köpa in nya upplagor och flera exemplar av efterfrågade titlar. Vi bör även kunna erbjuda ett brett urval av litteratur som speglar den aktuella samhällsdebatten. 6
7 P ,2 34,5 663 P ,5 63, P ,1 72,4 233 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Exempel på avdelningar som har hög utnyttjandegrad och rörlighet är de som handlar om t ex husbyggnad, motorfordon (körkortsböcker) och datateknik. En kontinuerlig gallring av äldre medier fortsätter. Eftersom det är viktigt att följa med i den tekniska utvecklingen måste beståndet hela tiden förnyas och inköpen borde ökas till års nivå. Tidskrifter utgör ett utmärkt komplement. Q ,6 44,7 776 Q ,0 56, Q ,4 62,6 541 EKONOMI: Många avdelningar har högre utnyttjandegrad än 2,0. Även tidskrifter och DVD lånas en hel del. Vi har köpt in olika träningsformer på DVD som visat sig vara populära. Utgivningen av böcker inom olika träningsformer är väldigt stor vilket innebär att vi måste försöka göra ett så allsidigt och bra urval som möjligt. R ,1 34,1 161 R ,6 49,3 791 R ,0 53,3 171 DROTT, LEK OCH SPEL: En hel del undersigna har högre utnyttjandegrad än 2,0. Ra/VC (Gymnastik-DVD) ligger högst med 10,3 följt av Rc/Vc (Dans-DVD) 6,0, Ra (Gymnastik) 4,0 och Rba (allmän idrott) 2,1. Både tidskrifter och DVD lånas mycket. Utgivningen inom framförallt Ra är väldigt stort vilket innebär att ett bra urval måste göras. 7
8 S ,9 44,3 19 S ,2 49,1 12 S ,8 41,1 1 MILITÄRVÄSEN: Eftersom utbudet av ny litteratur inom ämnesområdet är begränsat, så är det inte förvånande att utnyttjandegraden och rörligheten är låg. Rent procentuellt köps också in fler böcker på engelska (än på andra avdelningar) för att kunna förnya beståndet. Med undantag för en Daisy-skiva (talbok), finns inga andra typer av medier på avdelning S. En militärhistorisk tidskrift skulle kunna komplettera och kompensera för bristen på ny litteratur. En flytt av avdelning S direkt i anslutning till avdelning K skulle bidra till att utnyttjandegraden höjs. Utrymme för detta måste frigöras i hyllorna. T ,5 77,6 19 T ,5 79,2 29 T ,2 81,7 10 MATEMATIK: Hög utnyttjandegrad! Vi fortsätter att köpa in studielitteratur på i första hand gymnasienivå men och flera exemplar av efterfrågade titlar. U ,8 25,0 241 U ,4 43,1 775 U ,8 51,9 55 NATURVETENSKAP: Låg utnyttjandegrad utom för Uce (Kemi).Vi fortsätter att köpa in studielitteratur motsvarande gymnasienivå, efterfrågade titlar i flera exemplar. I övrigt bör vi, trots tämligen låg utnyttjandegrad, fortsätta att lyfta fram miljö- och klimatfrågorna genom att köpa ny, efterfrågad litteratur, även av debattkaraktär. 8
9 V ,0 72,9 287 V ,3 74,8 565 V ,3 79,0 255 MEDICIN: Litteraturen inom avdelning V är mycket efterfrågad, vilket visar sig i utnyttjandegrad och rörlighet. Delvis beror det på att flera vårdutbildningar finns i Solna. En ytterligare finfördelning, som påbörjats efter mätperioden, kommer att underlätta för besökare att hitta litteratur om sitt speciella område. Ett ytterligare förslag till förnyelse är att flytta alla medicinska biografier från avdelningen Lz (biografier, särskilda personer) till avdelning V. Utnyttjandegraden och rörligheten är jämt fördelat över alla underavdelningar, även om utlånen av Daisy-skivor (talböcker) är väldigt låg eller obefintlig. X ,8 37,0 45 X ,9 38,0 215 X ,9 31,6 166 MUSIK (Noter). Att hålla en notsamling, kräver en viss bredd inom de olika underavdelningarna och man kan därför inte förvänta höga utlåningstal inom alla. Högst utnyttjandegrad har DVDmusikskolor samt DVD+nothäfte. Vissa avdelningar som frontats i sin uppställning har ökat i utlåning. Y ,6 89,8 120 Y ,6 103, Y ,4 86,9 56 MUSIK (Fonogram). Förklaringen till att utnyttjandegraden för musik-cd minskar i Solna är den samma som för alla andra bibliotek, den att allt fler väljer att ladda ner musik, istället för att låna. 9
10 Skönlitteratur Hc-Hce , Hc-Hce ,4 65, Hc-Hce ,1 62,7 609 SKÖNLITTERATUR (Svensk och i svensk översättning): Skönlitteratur har en hög utnyttjandegrad, även om den minskat sedan förra mätningen. Förklaringen kan vara att under senare halvan av 2010 fick vuxenavdelningen på biblioteket i Solna centrum direktiv att minska på bokinköpen, pga obalans i budgeten. Konsekvensen av detta blev att aktuella och efterfrågade böcker inte kunde köpas in i den omfattning vi önskat. Vi fortsätter köpa in skönlitteratur som speglar bokutgivningen, både den populära och efterfrågade litteraturen och också den smalare litteraturen ska ha sin självklara plats hos oss. Efterfrågan på ljudböcker är fortsatt hög och vi har det i åtanke vid inköp. Särskild tonvikt ska läggas vid att komplettera och förnya beståndet av Lättlästa böcker eftersom efterfrågan på LL-böcker med cd-skiva är mycket stort. Hd-Hv ,2 41, Hd-Hv Hd-Hv ,3 45, SKÖNLITTERATUR (Utländsk): Siffrorna är inte helt rättvisande, eftersom antalet depositioner på invandrarspråk, där vårt eget bestånd inte räcker till, inte finns med. Men generellt kan sägas utnyttjandegraden är mycket hög för ljudböcker, dvd och pocketböcker. Vi måste därför aktivt söka inköpskällor för dessa medier. 10
11 Placeringar JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,5 66,8 2 ÅR Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,6 67,0 9 År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,8 52,8 4 JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN: Litteratur inom genusfrågor frågas fortfarande efter framförallt av studerande. I jämställdhetshyllan står inte renodlade genusböcker utan de står på signum Ohj. Detta kan man fundera över om vi ska ändra på. Kanske ska vi döpa om hyllan till genus. Det kan då bli problem att få plats med alla dessa böcker i väghyllan. Barn- och ungdomslitteratur ua ,4 11,3 5 ua ,5 29,3 212 ua ,3 0,4 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: En avdelning som inte rör sig mycket förutom uaef (Redigeringsteknik). Få titlar. Kanske inte så intressanta böcker för barn. Utnyttjandegraden är ganska hög eftersom vi har så få titlar. ub ,8 30,5 43 ub ,3 56,3 282 ub ,8 107,3 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Hög utnyttjandegrad 2,8 och stor rörlighet trots att vi inte köpt så många nya ex. En avdelning som lockar många barn på grund av sina ämnen. Fler ex kan köpas eftersom en hel del böcker är slitna och väl lästa. 11
12 uc ,4 58,3 32 uc ,6 64,1 18 uc ,7 62,6 3 RELIGION: Ganska stor avdelning där framför allt böckerna om de olika religionerna lånas mycket, både av skolelever och andra. Vi kompletterar så snart det finns ett utbud på Btj-listorna. ud ,0 81,9 2 ud ,6 71,4 21 ud ,5 72,8 1 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: En avdelning som vänder sig både till små och större barn och även vuxna. Pernilla Stahlfelts roliga böcker om ämnen som kärlek och döden är populära och det skrivs mer populärvetenskapliga böcker om psykologi för barn. ue ,3 35,7 3 ue ,3 53,9 170 ue ,4 77,2 18 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Stort intresse för böckerna på Föräldrahyllan. Viktigt att böckerna är aktuella när det gäller avdelning E. Särskilt avdelningarna Eab (Pedagogisk metodik) och Eh (Uppfostran i hemmiljö) rör sig mycket. 12
13 uf ,0 62,3 20 uf ,8 55,7 25 uf ,2 56,6 4 SPRÅKVETENSKAP: Särskilt höga siffror för lättläst litteratur på engelska och lättläst på svenska. ug ,4 22,7 2 ug ,5 27,5 59 ug ,3 27,2 4 LITTERATURVETENSKAP: Mycket låg utnyttjandegrad 0,3 kan delvis bero på att böckerna används på plats men utlåningen är låg. Vissa böcker är kurslitteratur och lånas därför. En avdelning som är svår att gallra. ui , ui ,4 47,1 60 ui ,7 49,8 8 KONST, TEATER, MUSIK: Utnyttjandegraden har stigit något. Böckerna om teckning lånas flitigt 5,5 och intresset för att teckna manga bidrar därtill. Även böckerna om film lånas en hel del. Från Ungdomshyllorna lånas en hel del böcker om musiker och artister. 13
14 uj ,1 44,3 1 uj ,0 52,0 6 uj ,7 41,0 ARKEOLOGI: Låg utlåning. Hyllan har en dålig placering längst ned och böckerna syns dålig. Skulle säkert tjäna på att föras samman med avdelning K historia som man gjort på många barnavdelningar. uk ,4 54,3 12 uk ,6 60,8 86 uk ,2 52,8 6 HISTORIA: Utlåningen har sjunkit från 1,6 till 1,2 sedan. Svårt att säga vad det beror på. Högsta siffran 4,0 finns på Ungdomshyllorna. ul ,2 44,4 1 ul ,9 48,2 26 ul ,0 50,7 4 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Utnyttjandegraden har stigit något sedan forfarande intresse för vissa skildringar som Anne Frank men framför allt Lz-böckerna på Ungdomshyllorna höjer siffrorna. De är bara de kändaste namnen från den vanliga Lz-hyllan som lånas. 14
15 um , um ,9 45,5 32 um ,1 46,4 4 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: Siffran någon högre än. Böcker om drakar, varulvar och andra mytologiska varelser finns intresse för och periodvis även böckerna om våra viktigaste helger som jul och påsk etc: Ungdomshyllan har några höga siffror att visa upp. un ,2 56,3 11 un ,6 38,4 73 un ,6 38,5 73s GEOGRAFI: Utnyttjandegraden och rörligheten ligger på ungefär samma nivå som tidigare mätningar. Fler medier behövs till denna efterfrågade avdelning men utgivningen är tyvärr begränsad. I den mån det finns böcker att köpa kommer vi satsa mer på avdelning un. uo ,5 31,9 3 uo ,1 36,6 51 uo ,8 34,9 7 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Här har utnyttjandegraden minskat något. Avdelning uo på UNG hyllan fortsätter dock att ha en mycket hög utnyttjandegrad. Gallring behövs. 15
16 up ,5 52,2 15 up ,9 87,5 177 up ,7 69,7 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Siffrorna för utlån och utnyttjande har höjts man kan se att avdelning SMÅFAKTA är mycket populär bland våra låntagare. uq ,9 76,0 12 uq ,8 63,9 169 uq ,0 56,0 EKONOMI: Denna avdelning fortsätter att öka i utnyttjandegrad. Böcker om husdjur är en av barnavdelningens mest rörliga avdelningar. Fortsatt satsning på böcker om husdjur. ur ,1 41,2 18 ur ,7 48,5 189 ur ,9 38,0 92 IDROTT, LEK OCH SPEL: Här har utnyttjandegraden sänkts. Fler nya böcker om idrott behövs och vi kommer att satsa på det under. Det finns ett stort intresse för t.ex. fotboll men böckerna som ges ut är inte alltid barnanpassade. 16
17 us ,3 61,5 - us ,0 60,0 1 us ,9 87,5 MILITÄRVÄSEN: Avdelning us är väldigt liten, den har minskat ytterligare sedan sista mätningen. Rörligheten och utnyttjandegraden har dock ökat rejält sedan sista mätningen. Speciellt böckerna som handlar om spioner (use) är mycket utlånade. Det finns dock inte så mycket att köpa in för barn på avdelning S. ut ,7 88,2 - ut ,9 66,0 2 ut ,5 83,3 MATEMATIK: Avdelning ut är också ganska liten, den har dock ökat rejält i utnyttjandegrad. Trots att beståndet bara ökat med 2 medier sedan sista mätningen och inga gallringar gjorts. Matematik på Cd-rom har väldigt hög utnyttjandegrad. Så även småfakta och allmänna matematikböcker. uu ,4 54,6 63 uu ,0 70,0 173 uu ,2 68,0 75 NATURVETENSKAP: En väldigt stor avdelning. Utnyttjandegraden är ungefär samma som sist. Böcker om rymden (uua) har en utnyttjandegrad på 4.0 och dinosaurier (uud) på 5.7. Vi forsätter köpa in flera ex av dessa populära signa, samt gallrar eftersom de slits ut. Böckerna placerade på småfakta har också hög utnyttjandegrad, det är en populär utbrytning som vi borde fortsätta bygga på för att motsvara efterfrågan. Även böckerna om djur rör på sig väldigt mycket, det kan man framförallt se i hyllorna, även om det inte alltid motsvarar utnyttjandegraden så sitter ofta klasser och andra barn och läser i dessa böcker i biblioteket. Viktigt att hålla hyllorna städade! 17
18 uv ,7 56,2 10 uv ,6 77,9 53 uv ,0 62,2 25 MEDICIN: Avdelning uv är en ganska stor avdelning. Beståndet har ökat något sen förra mätningen. Utnyttjandegraden och rörligheten har minskat något, från 2.6 till 2.0 och från 77.9 till Det är dock också en sådan avdelning, speciellt undersignumet uvnd, som man kan se i hyllorna att de rör på sig mycket men kanske inte lånas lika mycket utan de blir lästa av barn och ungdomar på plats i biblioteket. Hög utnyttjandegrad på böckerna placerade på föräldrahyllan, ungdom, småfakta och syskon. ux ux ,5 56,5 51 ux ,2 44,1 14 MUSIK (Noter): Utnyttjandegraden har sänkts något sedan senaste mätningen, från 1.5 till 1.2. Rörlighet från 56.5 till ux är en väldigt svåröverskådlig avdelning med många spiralinbundna verk och häften utan ryggtext som det är svårt att se i hyllan. Därför blir den också lätt stökig när låntagarna söker i den själva vilket kan avskräcka. Kanske att man borde exponera dessa böcker på något annat vis? T ex i ett tråg där det är lättare att se framsidorna på böckerna. uy ,3 85,9 7 uy ,3 95,3 24 uy ,4 90,8 4 MUSIK (Fonogram). Mycket stor utlåning bland cd skivor för barn Yqj. En gallring och en översyn behövs. 18
19 Barn- och ungdomsböcker Hcf ,8 82, Hcf ,3 89, Hcf ,7 87,5 798 BARNBÖCKER: Återigen har utnyttjandegraden och rörligheten ökat. Under 2010 har en stor satsning på gallring bland bilderböckerna gjorts vilket förbättrat för låntagarna, dock behövs fortsatt gallring då bilderboksrummet är något för litet för det bestånd vi har. Vår genushylla har blivit något av en succé vilket man ju kan se i denna mätning. Liksom i tidigare mätningar verkar våra utbrutna placeringar t.ex. ASTRID LINDGREN, LÄTTLÄST vara lyckokast, det är helt klart att våra besökare hittar till dessa hyllor. Omflyttning har nyligen gjorts bland Hcf kapitelbok i syfte att underlätta för barn, föräldrar och pedagoger. Hcg ,1 57,4 407 Hcg ,6 70, Hcg ,5 67,2 194 UNGDOMSBÖCKER: Utnyttjandegraden har sjunkit något men rörligheten har ökat betydligt. Deckarhyllan och Fantasy har höga siffror vilket inte är förvånande med tanken på det intresse som finns. Lättläst Fantasy efterfrågas också mycket. Ibland klassas det som Hcg, ibland som Hcf. Bland de vanliga ungdomsböckerna kan man gallra ordentligt. Vi har köpt många ex av efterfrågade böcker som tex Habib och Gahrtons böcker vilket gör att det är trångt på hyllorna. Åtgärder- Hårdare gallring Fler utbrutna avdelningar kanske hästböcker, sport, kärlek 19
20 uhci ,4 78,2 78 uhci ,7 91,5 226 uhci ,4 92,1 53 SERIER: Utnyttjandegraden av serierna är väldigt hög. Manga har absolut högst utnyttjandegrad. uhci med placering manga har en utnyttjandegrad på 7.0. Här läses också väldigt mycket på plats i biblioteket. Mangabeståndet är stort men det måste underhållas mycket då böckerna snabbt blir slitna och trasiga eftersom de lånas så mycket och det ofta kommer nya delar i serierna. Kanske man borde köpa in fler ex av varje del? Även serier utan placering uhci har en hög utnyttjandegrad på 4.0. Fortsatt satsning på inköp av serier för att motsvara efterfrågan. uhcuhce ,7 51,2 588 uhcuhce ,3 68, uhcuhce ,9 69,1 381 TONÅRSBÖCKER: Tonårsböcker är en stor avdelning med hög utnyttjandegrad. Rörligheten ligger på ungefär samma. Barn- och ungdomsfilmer ingår i detta bestånd och har oerhört hög utnyttjandegrad. Så även ljudböcker och Daisy. uhce (Tonårsböcker i svensk översättning) utan placering har en utnyttjandegrad på 3.3 och uhc (Tonårsböcker, svenska) på 2.1. uhce med placering Fantasy har en utnyttjandegrad på 3,7. Även tonårsdeckare, som är en ny utbrytning har fungerat bra, med en utnyttjandegrad på 3.0. Annars är tonårsböckerna med placering Ungdom de med absolut högst utnyttjandegrad. Kanske man borde arbeta mer med utbrytningar? Ett förslag är en utbrytning av skräck till skillnad mot spöken för de yngre barnen. Viktigt med fortsatt gallring av ej utnyttjat material. 20
21 Utländska barn- och ungdomsböcker ufhd ,2 49,6 370 ufhx ughd ,6 51,3 57 ughv uhd ,0 52,5 318 uhx uhd ,6 53,0 93 uhx Man kan se en enorm skillnad mellan de olika språken där vissa har mycket hög utnyttjandegrad medan andra knappt rör på sig. Vår satsning på utländska språk har gett resultat bland de populära språken. Vi arbetar vidare med barnböcker på utländska språk och medieplanen är en bra handledning här. Placering Ungdom ,7 79,1 % ,2 74,7 17 Placering Ungdom: En blandavdelning riktad till åldrarna ca Utnyttjandegraden har ökat. Rörligheten har minskat något men det kan bero på att avdelningen växt. Många undersigna finns det bara enstaka ex av med väldigt hög utnyttjandegrad. Några stora signa med hög utnyttjandegrad är uhce/uhc (Tonårsböcker), Hce/Hc, (Skönlitteratur) Hci (Tecknade serier), O (Samhälls- och rättsvetenskap), R (Idrott, lek och spel), V(Medicin) och alla z signa (biografier). I (Konst, musik,teater) har ökad utnyttjandegrad. Undantagna är stora folianter som främst läses på plats. Signumet He (Skönlitteratur, engelska) har 8 böcker placerade på ungdom med en utnyttjandegrad på 11, det visar att man borde köpa in mer unga vuxna - böcker på engelska. Siffrorna inkluderar inte Spel (Rd/DO). 21
22 ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I BERGSHAMRA Facklitteratur A ,1 7,6 69 A ,3 12 A ,2 0,3 0 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Inköp görs främst inom signum Aef (Redigeringsteknik) som har utnyttjandegrad 1,4. B ,1 45,6 297 B ,6 70,6 303 B ,2 45,5 14 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Bf (stipendier,) Bl (omstridda fenomen) har mest utlån. Inköp görs restriktivt. C ,0 46,8 4 C ,8 38,2 13 C ,0 41,8 3 RELIGION: C, 1,9 Cme (Indiska religioner), 1,4, Cmi (Germansk religion), 2,0, Cmg (Grekisk och romersk religion), 1,5 utnyttjas mest. Inköp inom dessa avdelningar prioriteras. 22
23 D ,2 72,2 13 D ,7 61,4 15 D ,1 62,1 21 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Intresset för filosofi avspeglar sig i ökat antal lån. Inom psykologi finns högsta utnyttjandegraden fortfarande inom Dok (Tillämpad psykologi) men även andra underavdelningar. Ljudböckerna har utnyttjandegrader mellan 4 och 5, här finns bl.a. många avslappnings- och meditationsböcker som är mycket populära. Nya omdebatterade titlar inom både filosofi (t.ex. etik) och psykologi ska även fortsättningsvis inköpas kontinuerligt. E ,1 46,3 35 E E ,0 50,56 8 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Här märks speciellt böckerna om hur man söker jobb, skriver CV:n mm. Många lån också på böcker om olika typer av pedagogiska metoder (Waldorff, Montessori mfl.) Fortsatt fokus på dessa områden vid fortsatta inköp inom pedagogik. F ,0 44,0 10 F ,0 42,9 40 F ,9 54,7 35 SPRÅKVETENSKAP: Språkkurserna har genomgående hög utnyttjandegrad, och för att möta efterfrågan nya kurser fyra nya kurser på svenska köpts in. Lexikon och grammatikböcker för olika språk förnyas kontinuerligt och de flesta böcker lånas ofta. 23
24 G ,5 28,1 24 G ,0 28,4 15 G ,7 26,7 18 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden har dalat på avdelning litteraturhistoria. Kanske spelar användandet av internet in här. Skolelever som söker material om författare hittar idag mycket i databasen Alex (författarlexikon) och på olika hemsidor om författare. Efter att statistiken för medieplanen togs ut har en ny omfattande gallring på 156 exemplar gjorts inom avdelningen G. Inköp av författarbiografier bör göras mycket restriktivt i framtiden. I ,7 31,2 41 I ,5 27,6 38 I ,7 33,0 31 KONST, TEATER, MUSIK: Ib (konsthistoria), Ie, (målarkonst) och Ihk (mode mm) är de undersigna som rör sig mest, och som bör prioriteras vid inköp. Konstnärsbiografierna används ofta på plats istället för att lånas hem, och genererar inte så många lån. J ,3 24,4 - J ,1 10,9 J ,3 17,9 1 ARKEOLOGI: Liten avdelning med låg rörlighet. Inköp endast vid efterfrågan. 24
ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM
ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A 866 660 164 29 0,8 18.9 306 A 593 550 143 28 0,8 50 346 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Utnyttjandegraden är fortfarande låg trots omfattande gallringar.
Läs merInnehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3
1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12
Läs merBibliotekskunskap Yttre Biblioteken
Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,
Läs merMedieplan. för. Vimmerby bibliotek
Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning
Läs merMedieplan Finströms bibliotek
Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis
Läs merför samt för filialerna:
för samt för filialerna: December 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 11 1. INLEDNING 14 1.1 Avgränsningar 14 1.2 Varför medieplanera? 14 1.3 Faktorer som styr och gör att medieplanering bör ske
Läs merMedieplan Finströms bibliotek
Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och
Läs merMedieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek
Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur
Läs merVersion 2.0 [ ]
Version 2.0 [2015-11-06] 1 2 Innehåll: Sida 1. Inledning och syfte 4 2. Sammanfattning 4 3. Om Götabiblioteken 4 4. Omvärldsbeskrivning 4 5. Organisation 4 6. Prioriterade grupper 5 7. Medieinköp och urval
Läs merKultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Läs merMedieplan. Oskarshamns bibliotek
Medieplan Oskarshamns bibliotek 2018-2020 Innehåll Inledning... 3 Varför en medieplan?... 3 Styrande dokument... 3 Bibliotekslagen... 3 Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994... 3 Biblioteksplan, Oskarshamns
Läs merMedieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek
Medieplan 2015-2018 för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek Innehåll: Inledning och syfte s. 2 Omvärldsbeskrivning s.3 Organisation s.4 Prioriterade grupper s.4 Nyckeltal s.5 Medinköp och urval
Läs merMedieplan. för. Vimmerby bibliotek
Bil 3 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2010 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning
Läs merMedieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren
Läs merGender budgeting biblioteken i Askersund 2012
Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till
Läs merINKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK
Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna
Läs merMedieplan för Falköpings bibliotek
Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets
Läs merGemensam medieplan för Götabiblioteken
Gemensam medieplan för Götabiblioteken 2019 2022 Inledning och syfte 3 Målbild och viljeinriktning 3 Götabiblioteken 3 Strategiska samarbetsvinster 3 Prioriterade grupper 4 Barn och ungdomar 4 Personer
Läs merMedieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning
Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s
Läs merRedovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.
Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken
Läs merRegional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Läs merMedieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)
Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet
Läs merLjungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek
Medieplan 2017-2018 Medieplan för Medieplanen gäller för (huvudbibliotek och filialer). Medieplanen uppdateras varje år. Medieplanen kommer att uppdateras under 2018. Våra syften med en medieplan är att;
Läs merKalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 6 Gåvor... 6 Litteraturstöden...
Läs merKalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...
Läs merMediepolicy 2013-2014
Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker
Läs merStatistik för Vimmerby bibliotek 2011
Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...
Läs merMediepolicy
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd
Läs merPROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka
PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i
Läs merKalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Inledning Medieplanen hjälper
Läs merMedieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Hagberg Avdelningschef Biblioteken i Mölndal E-post: anette.hagberg@molndal.se Telefon: 031-315 16 71 Linda Rydgren
Läs merMedieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella
Läs merMedieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling
Läs merInköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek
Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Maj 2006 Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicyn för Mariestads Stadsbibliotek är ett vägledande dokument vid inköp av media på huvudbibliotek
Läs merBiblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.
MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3
Läs merMedieplan. Karlskoga bibliotek
Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s
Läs merMedieplan för Motala Bibliotek 2015-2018
Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...
Läs merTjänsteskrivelse Riktlinjer för medier
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-01 DNR KN 2016.005 MARIE GUSTAVSSON SID 1/1 SCHEF 08-587 853 45 MARIE.GUSTAVSSON@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier Förslag till
Läs merMedieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur
Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel
Läs merMedieplan för Södervångskolans bibliotek
Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-
Läs merMedieplan på Rinkeby bibliotek
Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.
Läs merDet bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!
Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade
Läs merMedieplan för biblioteken i Uddevalla
Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska
Läs merAnalys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014
Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva
Läs merMedieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Linda Anette Rydgren Eliasson, Rönnberg, bibliotekschef, bibliotekarie Biblioteken och i samordnare Mölndal Biblioteken Telefon:
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merStockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska
Läs merMedieplan Olofströms bibliotek 2015
Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3
Läs merMedieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun
Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur vi ska jobba med medier. I medieplanen har vi tagit i hänsyn till kommunens demografiska
Läs merVad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen
Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.
Läs merRapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008
1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar
Läs merVem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.
Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,
Läs merInformationssökning och Källkritik
Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas
Läs merMedieplan för Karlskoga bibliotek
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,
Läs merMedieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun
Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun 2006 2007-08-30 Gunnel Wikström Johansson Medieplan för Centrumbiblioteket och Valstabiblioteket 2006 Inledning Kommunen Sigtuna kommun har ca 37
Läs merLITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000
LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 2000 Encyklopedier 193 12 19 224 Filosofi, psykologi 234 3 18 255 Religion 258 13 19 290 Sociologi, statistik 137 6 31 174 Nationalekonomi, politik 474 22 183 679 Rättvetenskap,
Läs merVälkommen till biblioteket
Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,
Läs merDDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1
DDK Dewey decimalklassifikation Jönköping 29 maj 2013 Sidnummer 1 Dewey - DDK Dewey decimalklassifikation - Dewey - DDK Dewey Decimal Classification System - DDC Sidnummer 2 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005
Läs merStudiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm
Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket
Läs merRiktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka
Riktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KOF/2018:51 Dokumentet är beslutat av: Kultur- och fritidsnämnden
Läs merPappersenkät, support, definitioner och tips du på
Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod
Läs merI Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Läs merPlan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun
1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska
Läs merPå andra språk än svenska
På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget
Läs merI Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Läs merUMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen
UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster
Läs merBilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL
Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL 0. SAMMANFATTNING... 2 1. STATISTIKENS INNEHÅLL... 2 1.1. STATISTISKA MÅLSTORHETER... 2 1.2. REFERENSTIDER... 3 1.3. FULLSTÄNDIGHET... 3
Läs merMedieplan Olofströms bibliotek 2012
Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3
Läs merStatistik för biblioteken i Vimmerby 2014
Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014 2015-03-10 / Jakob Nylin Nilsson Utlån Den sammanlagda utlåningen under 2014 uppgick till 103 004 antal lån. Tabell 1. Antal lån 2014 per biblioteksenhet Antal
Läs merHej! KURSLITTERATUR HÖSTEN Allt börjar med en utbildning. Allt.
Hej! h c o n a t t ä Trollh ersborg Vän KURSLITTERATUR HÖSTEN 2018 Allt börjar med en utbildning. Allt. VUXENUTBILDNINGEN Hej! kurslitteratur. Roligt att du är sugen att studera på Vuxenutbildningen. Här
Läs merVälkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!
Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades
Läs mer2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Läs merBiblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas
Läs merEnkät 2: Om din läsning (12 15 år)
Modul: Stimulera elevers läsintresse Del 1: Stimulera läsintresse en introduktion Enkät 2: Om din läsning (12 15 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker du om
Läs merVälkommen till Ulricehamns stadsbibliotek!
Välkommen till Ulricehamns stadsbibliotek! Ulricehamns stadsbibliotek är en röd och vit byggnad med blå skylt. Du går in genom glasdörrarna under skylten som det står bibliotek på. Entré Entrén är ett
Läs merI Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Läs mer3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:
Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,
Läs merTvå av de nya uppdragen 2011
cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%
Läs merHylluppställningar i Öppen samling (ÖS)
Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS) A BOK- & BIBLIOTEKSVÄSEN A Ab Bok- & biblioteksväsen Bibliotek B ALLMÄNT & BLANDAT B Be Bs Bv Allmänt & blandat Allmän idé- & lärdomshistoria Masskommunikation:
Läs merMedieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012
26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång
Läs merBIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Läs merMedieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1
Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Luleå mars 2004 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Innehållsförteckning Inledning & sammanfattning 2 Facklitteratur
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare
Läs merStadsbibliotekets enkätundersökning
Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att
Läs merPolicy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning
Läs merVälkommen till Umeå stadsbibliotek
Välkommen till Umeå stadsbibliotek Plan 4 Bibliotekets barn- och ungavdelning med sagorum, familjerum och formverkstad Avdelningarna Musik Film Scen, Makt och människa, Fantastika och Regnbågshyllan Upplev,
Läs merEnkät 1: Om din läsning (7-11 år)
Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Stimulera läsintresse en introduktion Enkät 1: Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker du om att läsa?
Läs merVad kan jag låna på biblioteket?
Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen
Läs merEnkät Mariestads Stadsbibliotek 2012
Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens
Läs merPM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn
PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok
Läs merHej! KURSLITTERATUR VÅREN Allt börjar med en utbildning. Allt.
Hej! h c o n a t t ä Trollh ersborg Vän KURSLITTERATUR VÅREN 2018 Allt börjar med en utbildning. Allt. VUXENUTBILDNINGEN KURSLITTERATUR Våren 2018 Hej! kurslitteratur. Roligt att du är sugen att studera
Läs merVälkommen. till biblioteken i Nässjö
Välkommen till biblioteken i Nässjö Lånekort Det är gratis att skaffa bibliotekskort, men du måste visa legitimation. Bibliotekskortet kan användas på alla bibliotek i Nässjö kommun. Du är ansvarig för
Läs merVisa ämne per ämnesgrupp
Visa ämne per ämnesgrupp Huvudämnesgrupp Dans, teater, scenkonst Dans 212p 212q 212r 212s 212t Modern konstdans Balett, klassisk dans Folklig dans Övriga danser Koreografi Dans- och teaterhistoria 212c
Läs merFolkbiblioteken i Stockholms län i siffror
Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2001-2005 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN 2006-06-05 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN
Läs merVÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK
VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek
Läs merTryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.
Hej! Tack för att du lämnar 2011 års uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten. Vi är tacksamma
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Läs merMedieplan. Värnamo Bibliotek 2005
Medieplan Värnamo Bibliotek 2005 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Huvudbibliotekets medieplan 6 Avdelning A Bok- och biblioteksväsen 7 B Allmänt och blandat 8 C Religion 9 D
Läs mer