ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM"

Transkript

1 ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A , A , BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Utnyttjandegraden är fortfarande låg trots omfattande gallringar. Ny litteratur köps in på i första hand signum Aef och i de fall de behövs internt. Gallring av allt utländskt. B ,8 27, B ,1 34, ALLMÄNT OCH BLANDAT: Utnyttjandegraden har ökat men är fortfarande låg. Inköp görs restriktivt och allt utländskt gallras. C ,2 41,4 117 C ,4 50,8 311 RELIGION: 1

2 D ,1 76,1 181 D ,1 72,0 143 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Avdelning D har fortsatt hög utnyttjandegrad. Psykologi har överlag högre utnyttjandegrad än filosofi. Arbetet med att minska på bestånd äldre än 10 år kommer att fortsätta för att bereda plats för ny litteratur, eftersom efterfrågan och utbudet är stort. Medier som förväntas bli efterfrågade bör redan från början köpas in i två exemplar. Sammanförande av avdelningen Dbz (särskilda filosofer) med övriga biografier på avdelning Lz (biografier: särskilda personer) återstår att diskutera.. E ,3 56,3 107 E ,6 63,3 334 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Utnyttjandegraden har ökat för i stort sett alla undersignum. Högst utnyttjandegrad har Ex (Yrkesval) med 6,5. Lägst utnyttjandegrad 1,2 har Ev (Folkbildning). Eab (Pedagogisk metodik) har 3,4 och där finns också flest medier. Efterfrågan på kurslitteratur är fortfarande mycket stor. Vi köper in fler exemplar av efterfrågade medier och vid många reservationer. Vi köper också in när vi får inköpsförslag på för oss relevanta medier. Via recensioner och omvärldsbevakning håller vi oss ajour med utgivningen av medier inom ämnesområdet. F ,8 67,1 160 F ,0 66,5 246 SPRÅKVETENSKAP: Utnyttjandegraden har ökat för stora flertalet av undersignumen. När det gäller böcker har Fqca (Persiska) högst utnyttjandegrad med 7,3 följt av Fsic(x) Tigrinja 6,2. Fct (Svenska för utlänningar) har utnyttjandegrad 5,8. Där blir medierna snabbt slitna och behöver ofta ses över och kompletteras. Ordböcker för olika språk fortsätter att lånas mycket. Vi försöker köpa in fler ordböcker där efterfrågan är stor. Tyvärr har vi en del svinn på ordböcker. Vi håller oss ajour med vad som frågas efter och köper in därefter. När det gäller språkkurser är det högst utnyttjandegrad 10,4 för Fct (Svenska för invandrare) följt av Fk/O (Spanska) som har 10,4 och Fe/O Engelska 7,8. Eftersom alla språkkurser med kassetter har gallrats har vi kompletterat med språkkurser på CD. Med RFID-teknikens införande verkar det som om problemen med att språkkurser återlämnas utan att vara kompletta minskat, men tyvärr inte helt och hållet. Vi kompletterar med fler exemplar vid många reservationer och stor efterfrågan. 2

3 G ,7 29,1 146 G ,9 36,5 864 LITTERATURVETENSKAP: Som vanligt är utlåningen och rörligheten störst på biografier. Det torde vara här som den största utlåningen sker hos allmänheten. Fortsatta köp alltså men vi får hålla exklusiviteten nere. Alltid svårt att balansera då vi ju måste ha udda litteratur också. Avdelning G litteraturhistoria har hög utlåning och det är nog litteraturstudenternas avdelning. Det kommer inte ut så många titlar så vi får försöka köpa det som finns på litteraturlistan I ,9 35,6 252 I ,9 33, KONST, TEATER, MUSIK: Ijz Ikz fortsatt stora avdelningar liksom dräkthistoria och film. Nysatsning och fler inköp kan göras på avd Ig Ihc. Det finns många böcker men bör förnyas då och då. Stort intresse för dessa böcker. J ,6 34,9 - J ,1 44,5 85 ARKEOLOGI: Övervägande intresse för svensk arkeologi. Titlarna som kommer ut är inte många och tyvärr inte alltid av intresse för ett folkbibliotek. Svårt att förnya avdelningen. K ,4 52,6 318 K ,5 53,6 578 HISTORIA: Trots en rejäl gallring är utnyttjandegraden fortsatt tämligen låg, men både ljudböcker och DVD-filmer har mycket hög utnyttjandegrad och rörlighet. Inom ämnet historia kommer det alltid att finnas en hel del äldre litteratur, vilket påverkar utnyttjandegraden. Fortfarande köps det in väldigt lite nya medier om Afrikas och Sydamerikas historia, men detta har troligen att göra med det ringa utbudet. Solna stadsbibliotek ska även i fortsättningen tänka på att köpa in aktuella medier på alla stora språk om berörda länders historia. 3

4 L ,8 58,2 182 L ,2 61,8 646 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Biografier är alltid efterfrågade och det gäller att ha en bra avvägning mellan ny och äldre litteratur, så utnyttjandegraden även i fortsättningen håller sig på en bra nivå. Kvalitetskravet får vägas mot efterfrågan från våra besökare. Ännu har vi inte nått målet att frigöra hyllor för skyltning och mindre utställningar, vilket behövs på en så stor avdelning. Biografier som skildrar olika sjukdomstillstånd borde brytas ut och samlas på en särskild sektion för att inte försvinna i den stora mängden media. Likadant skulle man kunna resonera om kategorin En sann historia, som oftast inte beskriver kända personers liv. En motsatt utveckling, att sammanföra biografier som är utspridda på olika avdelningar (t ex Ijz Särskilda tonkonstnärer och Ikz Särskilda sceniska konstnärer) till avdelningen Lz(särskilda personer), bör också diskuteras. M ,0 36,4 20 M ,3 46,2 161 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: Bra lån på M Mc Mz. Också där är det nog etnologistudenterna som håller statistiken uppe. Som i avd J är det svårt att förnya eftersom nyutgivna titlar av intresse är få. N ,8 49, N ,9 50,2 816 GEOGRAFI: 4

5 O ,0 29, O ,7 46, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Utnyttjandegraden har ökat. Vi fortsätter att köpa in nya upplagor av efterfrågade titlar och böcker som vänder sig till en bred allmänhet. Gallring av all utländsk litteratur med 0 utlån. P ,2 34,5 663 P ,5 63, TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Den rejäla höjningen av utnyttjandegraden beror till stor del på att den tidigare mätningen innefattade också tidskrifter. Bland dessa har för övrigt magasinering av tidigare årgångar minskas till högst 5 år, precis vad som föreslogs i den tidigare medieplanen. En kontinuerlig gallring av äldre medier fortsätter, eftersom det är viktigt att följa med i den tekniska utvecklingen och förnya beståndet. Q ,6 44,7 776 Q ,0 56, EKONOMI: Utnyttjandegraden är mer än 2 för flertalet undersignum och flera har över 3. Högst med 3,9 har Qb (Företagsekonomi) och Qccc (Sömnad). Därefter kommer 3,7 för Qbc (Redovisning) och Qjfb(p) Frimärken. Lägst utnyttjandegrad 0,4 har Qf (Skogsbruk). Qz (Särskilda företag) har 0,7 och Qca (Mat o dryck) har 0,8. Tidskrifterna har också hög utnyttjandegrad. Efterfrågan på kurslitteratur är fortfarande mycket stor. Vi köper in fler exemplar av efterfrågade medier och vid många reservationer. Vi köper också in när vi får inköpsförslag på för oss relevanta medier. Via recensioner och omvärldsbevakning håller vi oss ajour med utgivningen av medier inom ämnesområdet. 5

6 R ,1 34,1 161 R ,6 49,3 791 IDROTT, LEK OCH SPEL: Utnyttjandegraden har ökat för flertalet undersignum. Högst har Ra (Gymnastik) med 4,4 och sen följer Rb (Sport) med 2,6. Lägst utnyttjandegrad har Rbd (Sjösport), Rbg (vintersport) med 0,7. Därefter följer Rbb (Bollsport), Rbi (Kampsport) och Rc (Dans) med 0,9. DVD har en genomsnittlig utnyttjandegrad på 6,2. Även tidskrifterna lånas mycket. Vi fortsätter att köpa in medier inom de mest efterfrågade ämnesområdena S ,9 44,3 19 S ,2 49,1 12 MILITÄRVÄSEN: Avdelningen S har höjt sin utnyttjandegrad trots att beståndet inte förnyats speciellt mycket. Antalet gallringar motsvarar så gott som antalet nyanskaffningar. Inom avdelning S är bokutgivning inte så stor på svenska, så inköp görs i högre grad även på engelska. Här saknas helt andra typer av media (med undantag för en nyanskaffad Daisy-skiva). För att höja utnyttjandegraden bör biblioteket överväga att flytta avdelningens media direkt i anslutning till avdelning K, vilket föreslogs redan i förra medieplanen. T ,5 77,6 19 T ,5 79,2 29 MATEMATIK: Utnyttjandegraden densamma som. Vi fortsätter att köpa in fler exemplar av efterfrågade titlar och i stort sett allt nyutkommet för gymnasiets eller Komvux A till C-kurser. All utländsk litteratur med 0 lån gallras. U ,8 25,0 241 U ,4 43,1 775 NATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden har ökat. Vi fortsätter att satsa på böcker på svenska som vänder sig till en bred allmänhet men även kursböcker på gymnasie/komvux-nivå i biologi, kemi och fysik. All utländsk litteratur med 0 lån gallras. 6

7 V ,0 72,9 287 V ,3 74,8 565 MEDICIN: X ,8 37,0 45 X ,9 38,0 215 MUSIK (Noter). Något ökad utnyttjandegrad. Fortsatt gallring och nya hylluppställningar. Vissa avdelningar som frontats i sin uppställning har ökat markant i utlåning. Y ,6 89,8 120 Y ,6 103, MUSIK (Fonogram). Har en hög utnyttjandegrad, även om den minskat något sedan föra mätningen. Förklaringen till minskning är troligtvis att allt fler väljer att ladda ner musik från internet istället för att låna. En annan förklaring är att beståndet ser annorlunda ut mot förra mätningen: Alla lp-skivor är nu gallrade och alla cd-är borta från magasinet och finns till vanligt utlån. 7

8 Skönlitteratur , ,4 65, Hc- Hce Hc- Hce SKÖNLITTERATUR (Svensk och i svensk översättning). Vi har sedan den senaste mätningen köpt fler exemplar av skönlitteratur. Det har varit möjligt eftersom hyllor har frigjorts genom olika omflyttningar, ex har talböcker på kassett ersatts av daisy. Att kunna erbjuda fler exemplar av populära titlar är positivt. Efterfrågan på dessa är stor och väntetider på reserverade böcker har behövts kortas ned. En annan effekt av omflyttningen är att vi nu kan exponera storstilsböcker på ett bättre sätt. Ljudböcker, pocket och lättläst har fått en bättre placering och nu finns utrymme för tillväxt. Detta upplevs av våra besökare som en förbättring. Vi arbetar aktivt med exponering, ex. tema-utställningar. Nya skyltmöjligheter i ljusgården och på bottenplanet gör det möjligt att kunna lyfta fram och presentera nyare skönlitteratur. Nya aktuelltböcker presenteras på bibliotekets webb, med förlagstexten. Efterfrågade ljudböcker finns nu även som korttidslån. Hd-Hv ,2 41, Hd-Hv SKÖNLITTERATUR (Utländsk) Fortsatt satsning på engelska, finska. Danska, norska köper vi därför att vänorten inte skickar böcker längre. Förslagsvis fler depositioner från internationella av nypersiska, ryska, arabiska. Mer utnyttjande av internattionella biblioteket är ett förslag 8

9 Placeringar LJUDBÖCKER ,9 121, ,2 104,6 6 LJUDBÖCKER: Mycket hög utnyttjandegrad totalt. Två tredjedelar av bibliotekets ljudboksbestånd är skönlitteratur och de lånas mycket frekvent. Deckare har högst utlåningsfrekvens. Köp in fler ljudböcker. Fortsätt med korttidslån på aktuella ljudböcker. Bevaka teknikutvecklingen av ljudböcker. JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN ,5 66, ,6 67,0 9 JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN: Utnyttjandegraden har ökat något. Intresset för genusfrågor fortsätter att vara stort. Vi fortsätter att bevaka utgivningen av litteratur som tar upp jämställdhet och genusfrågor och köper in det som är relevant för vårt bibliotek. 9

10 Barn- och ungdomslitteratur ua ,4 11,3 5 ua ,5 29,3 212 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: ua har en låg utnyttjandegrad som dock har höjts sedan avdelningen gallrats efter förra medieplanen (från 0,33). Några exemplar av Aa har inte lånats och kan gallras. En liten avdelning som inte rör sig mycket men som kanske används på biblioteket ub ,8 30,5 43 ub ,3 56,3 282 ALLMÄNT OCH BLANDAT: ub är en populär barnavdelning där man hittar bla Guiness rekordboken och böcker om ufos och mystiska fenomen, böcker som man gärna bläddrar i på plats och ibland lånar hem. Utnyttjandegraden har höjts från 0,93 till 1,3. Bd har en nyttjandegrad på 3,8 och toppar listan. Högt ligger också Bl omstridda fenomen på 2,4. Köp flera ex när de kommer i listan. uc ,4 58,3 32 uc ,6 64,1 18 RELIGION: uc som täcker religioner och mytologi har gallrats kraftigt och siffran har höjts från 1,26 till 1,6. Ytterligare gallring kan göras och fler lättlästa böcker köpas in. ucme barnböcker om indiska religioner - ligger högst på 3,8. Rent generellt lånas barnböckerna mer än vuxenböckerna, som kan gallras mer. 10

11 ud ,0 81,9 2 ud ,6 71,4 21 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: ud omfattar böckerna på D- avdelningen samt många böcker på föräldrahyllan och småfakta. Gallring och dessa placeringar har lyft utnyttjandegraden från 1,45 till 2,6 en rejäl ökning. Vissa titlar på föräldrahyllan och småfakta har siffror på 4,3-4,5 viktigt att köpa mycket nytt till dessa avdelningar. ue ,3 35,7 3 ue ,3 53,9 170 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Avdelningen har gallrats kraftigt. Utnyttjandegraden har stigit från 1,7 till 2,3. Böcker och tidskrifter från föräldrahyllan lånas flitigt och även cd-rom, mindre intresse för avdelningen Em (skolor och undervisning). Viktigt att gallra och förnya beståndet både när det gäller E-hyllan och föräldrahyllan. uf ,0 62,3 20 uf ,8 55,7 25 SPRÅKVETENSKAP: På avdelning uf är siffrorna i stort oförändade. Cd-rom fortfarandehöga siffor men ufe har gått ned. Fler språkkurser (har funnits få att köpa in), fler barntillvända lexikon, fler lättlästa böcker på engelska, franska, spanska. Fortsatt gallring och inköp. ug ,4 22,7 2 ug ,5 27,5 59 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegrad 0,5 som vid förra planen har den här avdelningen låga siffror förutom Astrid Lindgren-hyllan och daisy. Föreslår ytterligare gallring och bättre presentation av böckerna. 11

12 ui , ui ,4 47,1 60 KONST, TEATER, MUSIK: Något höjd utnyttjandegrad från 1,14 till 1,4 men fortfarande låg. Biografierna mycket litet utlånade både när det gäller musiker, tonsättare och konstnärer. En hög siffra 6,4 gäller teckning där särskilt Manga-böckerna lånas flitigt. Fler böcker om teckning kan köpas, så även fler böcker om film som har utnyttjandegrad 7,2 men biografierna kan gallras kraftigt. En del biografier kanske bör föras över till vuxenavdelningen. uj ,1 44,3 1 uj ,0 52,0 6 ARKEOLOGI: Avdelning uj har fortfarande låg utnyttjandegrad men har dock höjts från 0,56 till 1,0. Gallring och nyinköp behövs. Kanske bör man se över avdelningen i samband med att man bryter ut vissa avdelningar ur uk som vi diskuterat tidigare. Dålig placering. uk ,4 54,3 12 uk ,6 60,8 86 HISTORIA: Avdelning uk har nu en nyttjandegrad på 1,6 tidigare 0,95 en betydande höjning men fortfarande finns många böcker som rör sig för litet. Svensk historia, vikingar, medeltid och forntid hör till det som rör sig mest. Gallring och nyinköp. Eventuella utbrytningar. uk.2 forntiden 2,6 (1,6) uk.3 medeltiden 3,4 (2,74) ul ,2 44,4 1 ul ,9 48,2 26 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Även på avdelning ul har utnyttjandegraden höjts från 1,16 till 1,9 och där är det framför allt Lz-böckerna på Ungdom som höjer siffrorna. Vi har kraftigt ökad beståndet där och det har visat sig vara en god idé. Avdelning ul kan gallras ytterligare. 12

13 um , um ,9 45,5 32 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: Avdelning um måste gallras kraftigt. En hel del julböcker står en stor del av året i källaren dock ej märkta magasin vilket drar ned siffrorna. Utnyttjandegraden har dock höjts från 0,56 till 0,9 vilket ändå är en märkbar höjning. Även här tror jag att en tema-hylla årstider-högtider seder och bruk skulle höja siffrorna. un ,2 56,3 11 un ,6 38,4 73 GEOGRAFI: un är en mycket efterfrågad avdelning då skolorna jobbar med olika länder och världsdelar. Utnyttjandegraden har minskat trots den omfattande gallringen vilket troligtvis beror på den begränsade utgivningen. Vi fortsätter gallra mycket aktivt och bevakar utgivningen för att kunna förnya avdelningen så att utnyttjandegraden höjs. Tilläggas kan att denna avdelning används mycket men att böckerna inte alltid lånas hem då skolbarn ofta använder tex atlaser och världsdelsfakta under sina besök på biblioteket. uo ,5 31,9 3 uo ,1 36,6 51 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: uo. Utnyttjandegraden har höjts på avdelning uo. Det finns ett stort intresse av böcker på avdelning uoep(kriminologi) och det är framförallt böcker placerade på UNG hyllan som har en mycket hög utnyttjandegrad(5.3 %). 13

14 up ,5 52,2 15 up ,9 87,5 177 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Avdelning up har höjt sin utnyttjandegrad med över 1 %. De up-avdelningar som står placerade på Småfakta har en hög utnyttjandegrad där det kan nämnas att uprab småfakta har 8.2% i utnyttjandegrad. Det står många slitna böcker på up och en grundlig översyn med gallring kommer att göras under. Vi köper in fler småfaktaböcker med signum up uq ,9 76,0 12 uq ,8 63,9 169 EKONOMI: Här har en mycket grundlig gallring gjorts vilket lett till att utnyttjandegraden har höjts med nästan en procent. Avdelning uq är en mycket blandad avdelning med något oklar indelning. En översyn av detta kommer att göras liksom fortsatt gallring. ur ,1 41,2 18 ur ,7 48,5 189 IDROTT, LEK OCH SPEL: Utnyttjandegraden har höjts på avdelning ur. Fler böcker som handlar om populära idrotter har köpts in, t.ex. fotboll. Det finns en stor efterfrågan på idrottsböcker och fler böcker behövs. Tyvärr är utgivningen begränsad för barn och ungdom. Vid utgivning av bra titlar ska fler exemplar köpas in. Trots en omfattande gallring är böcker slitna därför kommer aktiv gallring ske. 14

15 us ,3 61,5 - us ,0 60,0 1 MILITÄRVÄSEN: Avdelning us är mycket liten och det är därför svårt att dra generella slutsatser. I synnerhet gäller detta vid utbrytning av undersignum, där ett lån kan innebära att 100 % av beståndet i detta signum rört sig. Jämfört med förra året har nyttjandegraden minskat något från 1,16. Eventuellt kan man tänka sig en sammanslagning av avdelningen med någon liknande då den är mycket liten. ut ,7 88,2 - ut ,9 66,0 2 MATEMATIK: Avdelning ut är en relativt liten avdelning. Med undantag för ett par böcker om mått rör hela beståndet allmän matematik och alla avdelningens medier står samlade. CD-rom och uppslagsböcker är populära och här borde fler inköp göras. Jämfört med tidigare år har utnyttjandegraden minskat kraftigt från 3,14. Detta beror förmodligen på att en del matematikböcker känns inaktuella eller ser slitna ut. På signum uta (det i särklass största) krävs därför såväl gallring som nyförvärv. uu ,4 54,6 63 uu ,0 70,0 173 NATURVETENSKAP: Avdelning uu är en mycket stor avdelning med många underavdelningar. Generellt sett är utnyttjandegraden relativt hög och har ökat kraftigt jämfört med tidigare mätning (0,8), vilket nog beror på att mycket av vuxenmedian gallrats och rätt material har köpts in. Bland de större avdelningarna märks rymden (uua), växter (uuf) och däggdjur (uugf). För uua ligger utnyttjandegraden på snittet medan uuf och uugf ligger under och där krävs fortsatt gallring av framförallt äldre material. Vuxenmaterial bör överlag gallras. Avdelning uud, där dinosaurierna återfinns, står ut som en populär avdelning. Rörligheten är god och gallring/nyförvärv har gett resultat. 15

16 uv ,7 56,2 10 uv ,6 77,9 53 MEDICIN: Avdelning uv är en ganska stor avdelning, med en samlad hylluppställning undantaget uvnd. Relativt hög utnyttjandegrad, vilken höjts jämfört med tidigare mätning (1,58). Vissa av avdelningens böcker kan upplevas som pinsamma och användandet på biblioteket är då troligen större än lånesiffrorna visar. Avdelningen spretar mellan flera olika placeringar. Både Få syskon och Småfakta har en hög utnyttjandegrad och här bör nyförvärv göras. På UNG utnyttjas framförallt vuxenmedierna medan Föräldrahyllans låntagare i huvudsak fokuserar på gynekologi (Vg) och pediatrik (Vh). Detta bör tas hänsyn till vid nyförvärv, och fler allmänna böcker om kroppen (uv) bör också köpas till uv-hyllan. Intressant att notera att de (visserligen få) böcker som finns på andra språk används. Som vanligt gäller att undvika vuxenmedier till uv, undantaget UNG-hyllan där istället barnmedier bör undvikas. ux ux ,5 56,5 51 MUSIK (Noter): ux är en inte speciellt utnyttjad avdelning, men utnyttjandegraden har höjts från föregående mätning (0,97) vilket troligen beror på en relativt omfattande gallring. Till skillnad från tidigare år står inte övningar fram som extra utnyttjade, undantaget pianonoter. Placering på Småfakta samt CD-rom lyfter utnyttjandegraden. Avdelning ux ser i hyllan mycket rörig ut. Böckerna är ofta i format större häften, vilket gör dem svåra att hålla ordning på och nästan omöjliga för användare att hitta bland, då de saknar informativa ryggar. Jag tror att ännu mer gallring krävs tillsammans ned tydlig skyltning samt eventuellt en ökad uppdelning för att skapa tydlighet 16

17 uy ,3 85,9 7 uy ,3 95,3 24 MUSIK (Fonogram). Avdelning uy har genomgående höga lånesiffror och de flesta skivor lånas ut. Detta gäller alla större underavdelningar. Den absolut största delen skivor bland barnmusiken hör till Yqj (barnvisor), följt av betydligt färre uyr (dramatisk musik för barn). Skivorna står samlat, sorterade efter bokstavsordning istället för genrer, med undantag för en del musik-cd:s som står placerade på UNG. Här är Yxf (blues, hiphop etc) klart dominerande trots att lånesiffrorna är betydligt högre för Yxn (rock), 3,6 respektive 11,1. Om Ung fortsatt ska ha musik bör mer rockskivor alltså köpas in. För övrigt är barnmusiken efterfrågad och barnskivor bör köpas in kontinuerligt, med hänsyn också tagen till att skivor lätt går sönder (översyn och nyinköp). Barn- och ungdomsböcker Hcf ,8 82, Hcf ,3 89, BARNBÖCKER: Avdelning Hcf har ökat sin utnyttjandegrad. Över 3000 böcker har blivit gallrade det senaste året. Ytterligare gallring bland bilderböcker sker våren. Vi behöver få ett luftigare bilderboksrum. Bland lättlästa står många slitna exemplar därför satsar vi extra på denna hylla. Deckare på Hcf har utnyttjandegraden 8.1 vilket är mycket högt det är därför viktigt att köpa flera ex av populära deckare. Även Äppelhyllan har en hög utnyttjandegrad (4,3 %) vilket med all säkerhet har att göra med den nya placeringen i biblioteket. I stort kan man säga att de utbrutna placeringarna på barnavdelningen som tex ABC, SMÅFAKTA, ASTRID LINDGREN, SMÅFAKTA, ATT FÅ SYSKON har varit verkliga lyckokast och påverkat utnyttjandegraden mycket positivt. Vi funderar på fler intressanta placeringar under 17

18 Hcg ,1 57,4 407 Hcg ,6 70, UNGDOMSBÖCKER: Hcg har mer än fördubblat sin utnyttjandegrad från 1,0 till 2,6 vilket beror i hög grad på att vi har gallrat mycket gammalt och köpt många ljudböcker. Ljudböckerna har en hög siffra, så även deckare och Fantasy. Daisy med bok lånas betydligt mer nu när skivan ligger i boken och sedan förra medieplanen har alla kassettböcker gallrats, så även talböcker på kassett. Vi bör köpa fler ex av efterfrågade titlar och snabbare beställningar. uhci ,4 78,2 78 uhci ,7 91,5 226 SERIER: Utlåningen av serier har ökat kraftigt från förra mätningens 2,95. Den största avdelningen är uhci följd av uhci(p), den senare klart dominerad av manga. Dessa avdelningar har mycket höga utnyttjandegrader; 6,9 respektive 9,5. Inom hela avdelningen uhci rör sig också i princip alla exemplar vilket gör avdelningen unik. Undantaget är tidningarna, vilka dock läses mycket på biblioteket. Den enda avdelningen med låg utnyttjandegrad rör (som vanligt) vuxenmedierna. Sådana bör inte köpas till u-avdelningen, undantaget UNG-hyllan ,7 51, ,3 68, uhcuhce uhcuhce TONÅRSBÖCKER: uhc är en central och stor avdelning. Här har utnyttjandegraden mer än fördubblats, troligen till följd av mycket omfattande gallring, samt ett stort nyförvärv. Utnyttjandegraden är för de större underavdelningarna allra högst rörande serier, deckare (uhc och uhce) och översatt fantasy (uhce). Också barn-/ungdomsfilmer ingår i detta bestånd och har mycket höga lånesiffror, liksom ljudböcker och Daisy. De klart största avdelningarna uhc och uhce (dvs romaner utan specialplacering) har en utnyttjandegrad på 1,9 respektive 2,0. En fortsatt gallring av icke utnyttjat material är här nödvändig samt eventuellt att arbeta med fler utbrytningar. Placering Spöken bör däremot slopas för detta signum och bortsett från UNG bör vuxenlitteratur undvikas. Fler serier bör köpas in, liksom mer skönlitteratur till UNG-hyllan (både uhc/uhce och Hc/Hce). 18

19 Utländska barn- och ungdomsböcker ,2 49,6 370 ufhdufhx ,6 51,3 57 ughdughv ,0 52,5 318 uhduhx Gallringen av utländska böcker för barn och äldre ungdomar har varit mycket omfattande. En del språk som inte hade någon rörlighet har tagits bort. Barnböcker dominerar utbudet medan mellanåldersböckerna är relativt få. Den klart största delen av litteraturen för alla åldrarna är på engelska, och den engelska litteraturen är också den som lånas mest. Vanliga språk utöver engelska är nordiska språk, skolspråken samt invandrarspråk såsom arabiska, persiska och ryska. Här noteras att de nordiska språken (undantaget finska) knappt rör sig medan invandrarspråken lånas ut mer, i synnerhet gäller detta barnböckerna. Böcker på spanska är till skillnad från vid förra räkningen populära, vilket visar på avdelningens föränderliga karaktär efterfrågan beror i mycket på yttre faktorer såsom invandring. En ökad efterfrågan märks också på thailändska och kinesiska. Vi bör köpa till böcker på ovan nämnda språk och kanske gallra lite mer hela språk. De minsta språken lånas knappt alls varför det eventuellt bör satsas på de vanligare invandrarspråken och andra populära språk snarare än att ha lite på många språk. Placering Ung Signum Exemplar Lån Aktiva Nya Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ex ex ,7 79,1 % 16 UNG är bibliotekets blandhylla riktad till åldrarna ca Siffrorna (som inte inkluderar Rd/DO) kan inte jämföras med tidigare mätning då någon sådan inte gjorts. Stora signum på denna avdelning är förutom skönlitteraturen I, O, R och V med undersignum. I är inte en speciellt använd avdelning, vilket nog till viss del beror på böckernas karaktär (stora coffee-table-books att bläddra i). Bättre går vuxenmedierna på avdelningarna O, R och V samt Lz där de flesta sk sanna historier återfinns. Vuxenfackböckerna lånas generellt mer än ungdomsfackböckerna, men ett visst tillskott av de senare vore bra. Skönlitteraturen är främst vuxenlitteratur och här krävs nyförvärv (dubbelplacering) i form av uhc/uhce då dessa har hög nyttjandegrad men mycket få exemplar. För övrigt borde hyllan promotas mer många vet inte att den finns. 19

20 ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I BERGSHAMRA Medieplan Bergshamra bibliotek Inför medieplanen valdes på grund av tidsbrist för Bergshamra biblioteks del ut några avdelningar där uträkningar av utnyttjandegrad mm gjorts: skönlitteratur samt fackavdelningarna D, K och N. Generellt kan sägas att under perioden nov tom okt 2008 har tyvärr väldigt lite tid funnits till att göra de gallringar som föreslogs i medieplanen. Under våren 2008 ägnade den vikarierande bibliotekarien tillsammans med övrig personal det mesta av sin tid åt planering och införande av RFID-tekniken. Därför hann man endast en större gallring av slitna bilderböcker på ungdomsavdelningen. Vuxenavdelningens fakta- och skönavdelning har inte gallrats enligt planen än. Detta återstår att göra under. På grund av ovanstående ligger utnyttjandegraden på vuxenavdelningarna D, K och N på ungefär samma nivå som. Antalet exemplar kontra antalet aktiva exemplar visar på det stora behovet av gallring av inaktiva exemplar. Aktuellthyllan med korttidslån har totalt 628 lån, vilket visar på att böckerna utnyttjats oerhört mycket. I snitt finns på denna hylla 20 böcker som byts ut kontinuerligt. Ljudböckerna hr en utnyttjandegrad på 5,8, och här har beståndet utökats med 103 exemplar till totalt 343 st. Alla kassettljudböckerna har under mätperioden gallrats. På musikavdelningen finns 639 cd-skivor varav 506 aktiva exemplar. Utnyttjandegraden är 2,2. DVD-filmerna har en utnyttjandegrad på 7,6, vilket är glädjande eftersom beståndet är litet. 604 lån på totalt 80 exemplar tyder på att rätt filmer köpts in! Facklitteratur A ,1 7,6 69 A ,3 12 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: inköp görs främst inom signum Aef som har utnyttjandegrad 1,4. 20

21 B ,1 45,6 297 B ,6 70,6 303 ALLMÄNT OCH BLANDAT: utnyttjandegraden har höjts från 1,1 till 1,6. Bf (stipendier,) Bl (omstridda fenomen) har mest utlån: inköp görs restriktivt. C ,0 46,8 4 C ,8 38,2 13 RELIGION: C (1,9) Cme (1,4), Cmi (2,0), Cmg (1,5) och ljudböckerna utnyttjas mest. Inköp inom dessa avdelningar prioriteras. D ,2 72,2 13 D ,7 61,4 15 Avd D: underavdelningen Dok, tillämpad psykologi, har högsta utnyttjandegraden inom D. Hit hör olika böcker om personlig utveckling, stresshantering etc. Även barn- och ungdomspsykologi (bland annat föräldrahandböcker) och Dg = etik hör till de heta områdena. Alltså fortsatt prioritering av inköp av dessa Likaså ljudböcker inom ämnet personlig utveckling, som har utnyttjandegrad mellan 3,7-7,0. E ,1 46,3 35 E UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: här finns många undersignum med få exemplar, inköp har gjorts mycket restriktivt. En del kurslitteratur efterfrågas inom pedagogik, men pga minskande resurser måste noga övervägas vad som kan köpas in i Bergshamra, och vad som ska lånas från biblioteket i Solna C. Total utnyttjandegrad är 1,5, där Eh(p) tidningar (2,8), Eh (2,8) och Ex (2,3) ligger högst. Under mätningsperioden har 55 exemplar gallrats. Fortsatt gallring främst inom Eaa. 21

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

för samt för filialerna:

för samt för filialerna: för samt för filialerna: December 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 11 1. INLEDNING 14 1.1 Avgränsningar 14 1.2 Varför medieplanera? 14 1.3 Faktorer som styr och gör att medieplanering bör ske

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 3 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2010 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Luleå mars 2004 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Innehållsförteckning Inledning & sammanfattning 2 Facklitteratur

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

Version 2.0 [ ]

Version 2.0 [ ] Version 2.0 [2015-11-06] 1 2 Innehåll: Sida 1. Inledning och syfte 4 2. Sammanfattning 4 3. Om Götabiblioteken 4 4. Omvärldsbeskrivning 4 5. Organisation 4 6. Prioriterade grupper 5 7. Medieinköp och urval

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och

Läs mer

Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014

Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014 Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014 2015-03-10 / Jakob Nylin Nilsson Utlån Den sammanlagda utlåningen under 2014 uppgick till 103 004 antal lån. Tabell 1. Antal lån 2014 per biblioteksenhet Antal

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Gemensam medieplan för Götabiblioteken

Gemensam medieplan för Götabiblioteken Gemensam medieplan för Götabiblioteken 2019 2022 Inledning och syfte 3 Målbild och viljeinriktning 3 Götabiblioteken 3 Strategiska samarbetsvinster 3 Prioriterade grupper 4 Barn och ungdomar 4 Personer

Läs mer

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun 2006 2007-08-30 Gunnel Wikström Johansson Medieplan för Centrumbiblioteket och Valstabiblioteket 2006 Inledning Kommunen Sigtuna kommun har ca 37

Läs mer

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 2000 Encyklopedier 193 12 19 224 Filosofi, psykologi 234 3 18 255 Religion 258 13 19 290 Sociologi, statistik 137 6 31 174 Nationalekonomi, politik 474 22 183 679 Rättvetenskap,

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Medieplan. Oskarshamns bibliotek

Medieplan. Oskarshamns bibliotek Medieplan Oskarshamns bibliotek 2018-2020 Innehåll Inledning... 3 Varför en medieplan?... 3 Styrande dokument... 3 Bibliotekslagen... 3 Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994... 3 Biblioteksplan, Oskarshamns

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Visa ämne per ämnesgrupp

Visa ämne per ämnesgrupp Visa ämne per ämnesgrupp Huvudämnesgrupp Dans, teater, scenkonst Dans 212p 212q 212r 212s 212t Modern konstdans Balett, klassisk dans Folklig dans Övriga danser Koreografi Dans- och teaterhistoria 212c

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS)

Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS) Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS) A BOK- & BIBLIOTEKSVÄSEN A Ab Bok- & biblioteksväsen Bibliotek B ALLMÄNT & BLANDAT B Be Bs Bv Allmänt & blandat Allmän idé- & lärdomshistoria Masskommunikation:

Läs mer

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1 DDK Dewey decimalklassifikation Jönköping 29 maj 2013 Sidnummer 1 Dewey - DDK Dewey decimalklassifikation - Dewey - DDK Dewey Decimal Classification System - DDC Sidnummer 2 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005

Läs mer

Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Medieplan för Södervångskolans bibliotek Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-

Läs mer

Välkommen till Ulricehamns stadsbibliotek!

Välkommen till Ulricehamns stadsbibliotek! Välkommen till Ulricehamns stadsbibliotek! Ulricehamns stadsbibliotek är en röd och vit byggnad med blå skylt. Du går in genom glasdörrarna under skylten som det står bibliotek på. Entré Entrén är ett

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 6 Gåvor... 6 Litteraturstöden...

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...

Läs mer

Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek

Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Maj 2006 Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicyn för Mariestads Stadsbibliotek är ett vägledande dokument vid inköp av media på huvudbibliotek

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur vi ska jobba med medier. I medieplanen har vi tagit i hänsyn till kommunens demografiska

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Svenska barnboksinstitutet. Bokprovning Årgång 2005. Statistik. Vilka titlar döljer sig bakom statistiken? Vill du ha boklistor?

Svenska barnboksinstitutet. Bokprovning Årgång 2005. Statistik. Vilka titlar döljer sig bakom statistiken? Vill du ha boklistor? Svenska barnboksinstitutet Bokprovning Årgång 2005 Statistik Vilka titlar döljer sig bakom statistiken? Vill du ha boklistor? Sök i databasen ELSA www.sbi.kb.se Behöver du hjälp att söka i ELSA? Gå till

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek

Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek Medieplan 2015-2018 för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek Innehåll: Inledning och syfte s. 2 Omvärldsbeskrivning s.3 Organisation s.4 Prioriterade grupper s.4 Nyckeltal s.5 Medinköp och urval

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Hagberg Avdelningschef Biblioteken i Mölndal E-post: anette.hagberg@molndal.se Telefon: 031-315 16 71 Linda Rydgren

Läs mer

Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun

Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella

Läs mer

Verksamhetsberättelse för. Ullvigymnasiets bibliotek. Läsåret 2012/13

Verksamhetsberättelse för. Ullvigymnasiets bibliotek. Läsåret 2012/13 Verksamhetsberättelse för Ullvigymnasiets bibliotek Läsåret 2012/13 Under läsåret 2012/13 har det varit en stor ruljangs på personal på biblioteket. Under höstterminen 2012 arbetade en bibliotekarie på

Läs mer

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR 17 juni 2015 Innehåll Färgkoder 2 LIR, Idé- och lärdomshistoria 3 LIR, Litteraturvetenskap 6 LIR, Religionsvetenskap 11 LIR, Scen och medier 14 LIR, Teologi 16 1

Läs mer

Stockholms universitet Bilaga punkt 8

Stockholms universitet Bilaga punkt 8 Stockholms universitet 2010-03-17 Bilaga punkt 8 Lärarutbildningskansliet Lärarutbildningsnämnden Kristina Öberg Lars-Erik Olofsson 2010-03-10 Ämnen som kan ingå i en lärarexamen mot grundskolans senare

Läs mer

Ljungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek

Ljungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek Medieplan 2017-2018 Medieplan för Medieplanen gäller för (huvudbibliotek och filialer). Medieplanen uppdateras varje år. Medieplanen kommer att uppdateras under 2018. Våra syften med en medieplan är att;

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Inledning Medieplanen hjälper

Läs mer

.DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN

.DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN .DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN 9LGDUEHWVP WHWRPPHGLHSODQHULQJRNWREHUORYDGH/lQVELEOLRWHNHWDWWWD IUDPHWWVWUXNWXUHUDWXQGHUODJVRPKMlOSLGHWORNDODPHGLHSODQHDUEHWHWI UOLWWHUDWXUSn

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-01 DNR KN 2016.005 MARIE GUSTAVSSON SID 1/1 SCHEF 08-587 853 45 MARIE.GUSTAVSSON@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier Förslag till

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009 HÖGSKOLAN DALARNA Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och Tove Holmqvist 2010-04-23 Det finns minst fyra goda skäl att noggrant följa utvecklingen på avancerad

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Välkommen till Umeå stadsbibliotek

Välkommen till Umeå stadsbibliotek Välkommen till Umeå stadsbibliotek Plan 4 Bibliotekets barn- och ungavdelning med sagorum, familjerum och formverkstad Avdelningarna Musik Film Scen, Makt och människa, Fantastika och Regnbågshyllan Upplev,

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Linda Anette Rydgren Eliasson, Rönnberg, bibliotekschef, bibliotekarie Biblioteken och i samordnare Mölndal Biblioteken Telefon:

Läs mer

Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån

Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån Kurslitteraturprojektet, som Länsbibliotek Skåne drev under år 000, resulterade bland annat i att vi bestämde oss för att fortsätta med den delen

Läs mer

Informationssökning och Källkritik

Informationssökning och Källkritik Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET

Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Dewey decimalklassifikation Skapades av Melvil Dewey Publicerades första gången 1876. Utveckling och underhåll sköts av fyra redaktörer

Läs mer

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN En registerstudie. Ansvarig utredare: Magnus MacHale Gunnarsson Analys & utvärdering RAPPORT 2014:04 Diarienummer: V 2015/104 GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005 Medieplan Värnamo Bibliotek 2005 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Huvudbibliotekets medieplan 6 Avdelning A Bok- och biblioteksväsen 7 B Allmänt och blandat 8 C Religion 9 D

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2017

Medieplan Olofströms bibliotek 2017 Medieplan Olofströms bibliotek 2017 Kultur- och fritidsförvaltningen A Nylander, A-C Fandén Datum: 2017-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt...

Läs mer

Mål för bibliotekslektionerna

Mål för bibliotekslektionerna Mål för bibliotekslektionerna Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Biblioteket ska vara en

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2018 Kultur- och fritidsnämnden 23/ Dnr KFN 2018/402

Medieplan Olofströms bibliotek 2018 Kultur- och fritidsnämnden 23/ Dnr KFN 2018/402 Medieplan Olofströms bibliotek 2018 Kultur- och fritidsnämnden 23/2018-04-12 Dnr KFN 2018/402 Kultur- och fritidsförvaltningen A Nylander, A-C Fandén Datum: 2018-02-28 2 (20) Innehållsförteckning Varför

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 2011 Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 2011 Regionbibliotek Stockholm STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN Krister Hansson, tel 508

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Lund december 2015 Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer