Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Transkript

1 MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

2 Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3 Uppföljning/Prioriteringar...4 Biblioteksorganisation...4 Anslag...4 Avdelningar och målgrupper...5 Inköp...5 Etiska riktlinjer och inköpspolicy...6 Gåvor...6 Fjärrlån Exponering...7 Magasinering...7 Utvärdering och revidering...7 2

3 MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Medieplanen omfattar alla folkbiblioteksenheter i Lessebo kommun och är gjord för att bättre tillgodose biblioteksanvändares behov. Syftet är att få bättre kunskap och främja effektivisering av mediehanteringen samt tydliggöra arbetet vad gäller inköp, hantering av media och utvärderingsmöjligheter och riktlinjer. Mål Det övergripande målet är att biblioteket vill medverka till kommunens vision gällande bl. a en positiv livsmiljö Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en expansiv region skapar tillväxt genom positiv livsmiljö, attraktivt boende, en skola i framkant och utveckling av besöksnäringen i en unik del av Sverige. Mål och styrdokument för biblioteksverksamheten är formulerade i biblioteksplanen. Skolbiblioteksverksamhet är formulerad i skolbiblioteksplanen. Målet för biblioteket gällande media är att införskaffa media som nyttjas av medborgarna. Målet är också att hushålla med medel, varje media kostar t ex pengar genom att en katalogpost upprätthålls och underhålls. För varje inköp bör inköpsansvarig fråga sig, är detta rätt media? Blir den läst? Vem kommer att läsa den, vem kommer kanske att läsa den? Vad behöver det här mediet för att bli läst? Vi vill undvika att införskaffa media som blir s.k. hyllvärmare, de som så småningom hamnar under gallringskriterierna. Övergripande gäller att: bibliotekspersonalen bör kunna guida låntagare i beståndet och köpa in relevant material, digitalt eller fysiskt. Folkbiblioteken skall ha ett allsidigt mediebestånd. Det skall finnas medier för alla åldrar, liksom medier på många olika språk samt specialmedier för låntagare med särskilda behov. Inköpspolicyn skall präglas av lyhördhet mot kommuninvånares önskemål. Folkbiblioteket bör ha ett bestånd som är aktivt, med undantag av lokalhistoriskt material och klassiker där en viss arkiveringslängd är nödvändig. Huvudbiblioteket ska ha det mest kompletta beståndet, filialer kan profilera sig efter önskemål på orten. Mediebeståndet ses som en helhet och fysisk media transporteras idag till olika biblioteksenheter efter önskemål. Även databaserna räknas in i mediebeståndet, statistik över användning sker fortlöpande. Ett delmål är att genomföra mätningar hur fort ett inköp i genomsnitt tar och pröva om det går att förbättra. Målet för magasin är att kommunen har två magasin och att all media är katalogiserad. Mätbara mål att sträva efter är: Önskvärt antal utlån/år/invånare = 10,5 lån, önskvärd utnyttjandegrad cirkulationstal = 3, förvärvs summa/gallringsumma ska vara ungefär lika stora. Undantag är lokalsamling som kan förväntas öka sitt bestånd. Önskvärt medianslag = ökning reglerad av prisindex Bakgrund kommun Folkmängd i kommunen är ca 8040 personer. 3

4 Tätorter är Lessebo som är centralorten (ca 2800 inv.), Hovmantorp (ca 3200 inv.), Kosta (ca 900 inv.) och Skruv (ca 500 inv.) Trender i samhället är att befolkningen blir äldre 1 och att mångfalden ökar. Det finns en högstadieskola och fyra mellanstadieskolor i kommunen. Högre krav på utbildning gör att studenter nyttjar folkbiblioteket alltmer, det livslånga lärandet är etablerat. I Lessebo kommun bor studenter som studerar vid Linnéuniversitetet i Växjö samt vid Kalmar. Lessebo kommuninvånares utbildningsnivå är relativt sett låg. Större företag i kommunen är inom glas och pappersindustrin. Glasrikets omsätter 45 % av sin totala omsättning i Lessebo kommun. 2 Uppföljning/Prioriteringar Ett sätt att kontrollera målen är med hjälp av nyckeltal, s.k. cirkulationstal. Genom att dela antal lån med antal volymer får man ett tal som bör ligga runt 3, dvs. varje bok på just den hyllan/avdelningen har blivit utlånad 3 ggr på ett år. Idag är toppnoteringarna på t ex ljudböcker, tidskrifter, deckare, med tal på ca 3 lån/volym. Vi kan inte förvänta oss att alla avdelningar når samma resultat, men vi kan påverka om de nyttjas mer eller mindre och det kan vi mäta. Vi kan även mäta cirkulationstal för fack resp. skön på huvudbiblioteket resp. filialbibliotek för att få ett mått på hur media används. Höga tal på cirkulationstal kan innebära att beståndet blir genomläst fortare än på andra avdelningar. Samtidigt kan låga tal innebära att det behöver köpas in annan media till den avdelningen som är mer attraktivt. I nuläget prioriteras de avdelningar som har höga cirkulationstal, det är där biblioteket uppfattar att efterfrågan finns. Det begränsar möjligheterna att öka efterfrågan på andra avdelningar. Biblioteket strävar efter att köpa in även till dem för att få en balans och ett djup i samlingarna. Biblioteket prioriterar speciellt avdelningar för anpassade media, media för barn och ungdom och media på andra språk eftersom det ligger i bibliotekets uppdrag. Biblioteksorganisation I kommunen finns ett huvudbibliotek och tre filialer. De två minsta filialerna, Skruv och Kosta har öppet två dagar/veckan, Hovmantorp har öppet i högre grad. Lessebo bibliotek, som är huvudbibliotek, har öppet flest timmar. Biblioteket har ingen boken kommer - verksamhet. Anslag När verksamhetens medianslag inte höjs med prisindex utan urholkas varje år uppstår problem. Det påverkar möjligheten att tillgodose låntagares behov och önskemål och därmed bibliotekets uppdrag. Anslagen fördelas inom verksamheten varje år för olika biblioteksenheter, huvudbiblioteket har störst anslag. De interna anslagen är uppdelade enhetsmässigt på vuxen/barn och inte på avdelningar/placeringar. Dessa anslag är fria att disponera av inköpsansvariga och följs upp i ekonomisystemet av bibliotekschef efter behov. Länsbibliotek Sydost bidrar till möjlighet att köpa in viss studielitteratur som vi 1 SCB Åldrande befolkning, tillgänglig på aspx, (hämtad ) 2 Näringslivskontoret Lessebo 4

5 tidigare fjärrlånat. Biblioteket köper in material på annat språk även med hjälp av medel från kommunens enhet Arbete och Integration. Fullständig och preciserad budget redovisas varje år i kommunens övergripande verksamhetsbudget. Avdelningar och målgrupper Biblioteket har anpassat sina avdelningar så att media ska uppfattas som lättare att hitta. Avdelningar är t ex Kropp och själ, Hobby, Liv och öden eller Hem och trädgård på vuxensidan. Avdelningar som Lättläst, Storstilsböcker, Äppelhyllan vänder sig till personer med särskilda behov. Talböcker finns att ladda ned för personer med svårigheter att läsa vanlig text. De levereras även som cd-skivor, s.k. Daisy. Där finns det ett behov att biblioteket kan tillhandahålla spelare för att pröva tekniken. Biblioteket har även speciella avdelningar med böcker på annat språk. Populära språk är t ex engelska, tyska, holländska, spanska, arabiska, persiska, thailändska och somaliska. Barn och ungdomar är en prioriterad grupp. På barn och ungdomsavdelning finns t ex avdelningarna Bondgård, Förr i tiden, Roligt, Spänning, Sport, Fantasy, Ung idag mm för barn upp till 12 år och ungdom från 12 år och uppåt. Inköp Delaktighet: all personal ansvarar för att låntagares önskemål om litteratur tillgodoses, med undantag av media undantaget för inköp, se inköpspolicy. Inköpsförfarandet är decentraliserat för att öka delaktighet och kunskap. Varje enhet köper in, man är då nära låntagarna och kan spegla efterfrågan. Tillgång till media: en allt större del är media i elektronisk form. Trenden är att telefoner och surfplattor alltmer används som verktyg för att läsa/lyssna på litteratur eller få tillgång till information. Biblioteket köper in media i olika form som t ex e-böcker, böcker, språkkurser, dvd, TVspel, tidskrifter och tidningar. Dessutom köper vi in anpassad litteratur för olika behov såsom t e x lättlästa böcker, s. k. Daisyböcker och storstilsböcker. När en efterfrågad bok har lång kö, dvs. har mer än 4 reservationer ska ytterligare inköp övervägas. Detta görs av resp. enhet och bevakas vid inläggning av reservationer. En reservationskö gäller för all media i kommunen. Om det ej är kö står media max en månad på reservationshyllan, sedan skickas den tillbaka. Om det är en köbok står den max en vecka. Titeln finns även ofta som e-bok, där är det f n inga köer för att ladda ned en bok. Snabbt och effektivt inköp: vi prioriterar att låntagaren ska få det efterfrågade mediet snabbt, därför sker inköp så snart som möjligt vid förfrågan. Nya tidskrifter läggs in som nya exemplar. Bevakning av media: genom omvärldsbevakning kan personalen vara förutseende och köpa in titlar som troligen blir efterfrågade. All personal träffas regelbundet och diskuterar inköp av litteratur i det vardagliga arbetet. Omvärldsbevakning krävs för att få överblick av det totala utbudet, samt för att få ökad kunskap om vilka aktuella media som finns. 5

6 Etiska riktlinjer och inköpspolicy Inköp av media sker i huvudsak genom ett avtalssamarbete mellan bibliotek i regionen. Avtalen kan förbises när leverantören inte kan tillgodose efterfrågan. Biblioteket är neutral i partipolitiska och religiösa frågor. Media som köps in ska finnas på olika nivåer, vara tillförlitlig och aktuell. Biblioteket köper inte in media som stöder rasism, förföljelse av oliktänkande, könsfördomar, sexism eller spekulativt våld och som strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Bibliotekets service och verksamhet avspeglar det samtida samhället. Media skall vara aktuellt och av god kvalitet. God kvalitet är dock subjektivt och bestäms förutom av de rådande normerna och också av biblioteksanvändares önskemål. Personalen skall ha respekt inför biblioteksanvändares behov av information, kunskap och upplevelser, men förbehåller sig rätten att göra bedömning av inköp efter kriterier som t ex tidigare utbud av liknande titlar osv. Biblioteket har en öppenhet för nya medier och följer den tekniska utvecklingen. Biblioteket har ett ansvar att inneha litteratur om den egna bygden. Biblioteket ska aktivt bevaka inköp av lokalhistoria, t ex nya hembygdsböcker. Klassiker nyanskaffas om det är möjligt. Gåvor Biblioteksverksamheten avgör om gåvan är relevant eller inte. Det är inte ovanligt att biblioteket erbjuds gåvor av böcker på andra språk, t ex holländska eller tyska. Fjärrlån Varje fjärrlåneansökan skall även betraktas som ett inköpsförslag. Fjärrlån är en frivillig folkbiblioteksverksamhet och ej lagstadgad. Det långivande biblioteket kan neka utlån, se Länsbibliotek Sydosts fjärrlånepolicy och kommunbiblioteket kan neka inlån. Biblioteket lånar inte om fjärrlån när max omlåningstid 5 månader är uppnådd, vi hänvisar då till eget inköp. Det kan t ex gälla ordböcker. Max antal fjärrlånade böcker är som regel 10 stycken samtidigt, om det inte finns andra skäl, t ex studier vid ett lärosäte. Bibliotekets rutiner gällande meddelande om att fjärrlån finns att hämta är f n via sms, e- post, genom en nedladdningsbar applikation och via telefon. Biblioteket skickar ett brev max tre dagar efter leverans om det inte gått att meddela på annat sätt. Efter att meddelande skickats står fjärrlån max en vecka på hyllan. Personalen har eget ansvar för vissa delar av beståndet och ser till att de gallras regelbundet och minst en gång per år. För systematisk gallring tas gallringslistor ut, dvs. dokument ur Bookit som visat vilket media som inte har varit utlånat på fyra år, här fångas även media som försvunnit ur hyllorna upp så att beståndet tas bort ur mediekatalogen. Om exemplaret är slitet bör nyanskaffning betänkas vid gallring. Lokalmaterial och klassiker hör till de kategorier där magasinering är ett alternativ för gallring. Klassiker bör, 6

7 vid gallring, bytas ut mot nyare upplagor om möjlighet finns. Gallrade media skickas vid behov till Sveriges depåbibliotek eller specialiserade bibliotek. Biblioteket säljer även en del gallrat material. Kriterier för gallring är: föråldrat eller missvisande innehåll nyare upplaga finns mer aktuellt material, även i annan form, finns i ämnet trivial och ej av intresse inaktuell (t.ex. debattlitteratur, facklitteratur) tråkig och oattraktiv sliten/trasig lite utlånad eller ej utlånad på 4 år. dubblett en bör ligga i balans med antal införskaffade böcker plus/minus 5 %. En statistikprofil gör att vi kan följa gallrade resp. nya ex på resp. placeringar för djupare analys i kombination med cirkulationstalen. Exponering Det skall alltid finnas plats för skyltning av media på flera ställen på biblioteket. Vi strävar efter att kunna skylta med framsidor av böckerna. Presentation av media i mer lättillgängliga grupper som t ex Veckans tema eller medvetna ordval, t.ex. Livsöden istället för Biografi med genealogi. Personalen exponerar även media genom att lyfta fram dem och prata om dem. Exponering av media är ett område biblioteket behöver utveckla. Magasinering Verksamheten handhar två magasin, ett i Lessebo bibliotek och ett kompaktmagasin i nuvarande Lessebo gymnasieskola. Varje enhet har dock ett bestånd av julmedia som magasineras när det inte är säsong. Varje bok som magasineras skall också betraktas som ett gallringsobjekt. Folkbiblioteket bör ha ett bestånd som är aktivt, med undantag av lokalhistoriskt material och klassiker där en viss arkiveringslängd är nödvändig. Vi arbetar medvetet med magasinering. Populära titlar i t.ex. serier placeras i närmagasin, övrigt i kompaktmagasin. Ett folkbibliotek har inget nationellt bevarandeuppdrag. När behov av gallring uppstår i magasin ska gallringskriteria användas som mall. Biblioteket har även ett litet bestånd av media av antikvarisk art, de används som utställningsmaterial. Utvärdering och revidering Den övergripande medieplanen utvärderas och revideras minst var tredje år. Att se över är då prioriteringar, trender i organisationen, kommunens befolkningssammansättning samt cirkulationstal, gallring-nyförvärv. Bibliotekschef använder analyser av cirk.tal och signum fortlöpande i verksamheten. I nuläget kan vi enkelt använda statistikprofil i bibliotekssystemet för att få fram jämförelsesiffror. En fråga vi kan ställa oss är att titta på om media ska delas in i inköpsområden/ansvar på olika personalkonstellationer. Ett mål till nästa plan bör vara att titta på varje placering och fråga oss är: hur ser avdelningen ut? Vad ska avdelningen innehålla? Vad finns det för nivåer, språk, vilka är målgruppen, hur kan den utvecklas? Här är skönlitteratur/vuxenmedia som idag till stor del är oplacerad, en stor mängd media. 7

8 Att tänka på är att om biblioteket ändrar placeringar så ändras nyckeltalen och jämförelse med andra år försvåras. I bilagan visar beståndet t ex 0, men lånen har ett tal, det betyder att placeringen har ändrats. Däremot kan nyckeltalet på signum alltid jämföras, så länge Dewey inte införs. Klassifikationssystemet Dewey förändrar däremot inte nyckeltalen på placeringar. En generell utvärdering hittills visar att cirkulationstalen ökar. I en detaljerad analys på signum- och placeringsnivå kan bibliotekschef även följa tendenser och åtgärdsbehov. Exempel på generell uppföljning: Cirkulationstal : Medeltal huvudbibliotekets hela bestånd, exkl. magasin= 1,33 Medeltal barn och ungdomsavdelning, exkl. magasin = 1,35 Medeltal vuxen, exkl. magasin= 1.15 Medeltal Hovmantorps hela bestånd= 1,47 Medeltal barn och ungdomsavdelning, exkl. magasin =2,95 Medeltal vuxen, exkl. magasin= magasin= 0,85 Medeltal Kosta hela bestånd= 0,57 Medeltal barn och ungdomsavdelning, exkl. magasin = 0,68 Medeltal vuxen, exkl. magasin=0,89 Medeltal Skruvs hela bestånd exkl. litet magasin=0,85 Medeltal barn och ungdomsavdelning, exkl. magasin = 1,23 Medeltal vuxen, exkl. magasin=0.91 Cirkulationstal : Medeltal huvudbibliotekets hela bestånd=1,47 Medeltal barn och ungdomsavdelning, exkl. magasin = 1,75 Medeltal vuxen, exkl. magasin = 1,31 Medeltal Hovmantorps hela bestånd= 1,49 Medeltal barn och ungdomsavdelning =2,37 Medeltal vuxen = 0,98 Medeltal Kosta hela bestånd= 1,01 Medeltal barn och ungdomsavdelning, = 1,01 Medeltal vuxen =1,01 Medeltal Skruvs hela bestånd=1,06 Medeltal barn och ungdomsavdelning = 1,4 Medeltal vuxen = 0,78 8

9 // Avdelning Totalt vuxen fack (tidskrifter) Totalt vuxen skön Totalt barn fack Totalt barn skön Varav: Avdelning Lessebo vuxen fack Lessebo vuxen skön Lessebo barn fack Lessebo barn skön Avdelning Hovmantorp vuxen fack (tidskrifter) Hovmantorp vuxen skön Hovmantorp barn fack Hovmantorp barn skön

10 Avdelning Kosta vuxen fack (tidskrifter) Kosta vuxen skön Kosta barn fack Kosta barn skön Avdelning Skruv vuxen fack (tidskrifter) Skruv vuxen skön Skruv barn fack Skruv barn skön