.DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN

Transkript

1 .DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN 9LGDUEHWVP WHWRPPHGLHSODQHULQJRNWREHUORYDGH/lQVELEOLRWHNHWDWWWD IUDPHWWVWUXNWXUHUDWXQGHUODJVRPKMlOSLGHWORNDODPHGLHSODQHDUEHWHWI UOLWWHUDWXUSn LFNH±VYHQVNDVSUnN'HWYRUH QVNYlUWRPDOOSHUVRQDOlUPHGLGLVNXVVLRQHUQDYLG HWWHOOHUIOHUDSHUVRQDOP WHQ8QGHUODJHWlUIUlPVWDYVHWWI UGHQHJQDNRPPXQHQ PHQlUlYHQYLNWLJWI U/lQVELEOLRWHNHWVNDUWOlJJQLQJRFKDUEHWHSnGHQUHJLRQDODRFK QDWLRQHOODQLYnQ9LYLOOGlUI UDWWQLVNLFNDURVVHQNRSLDDYGHWQLNRPPHUIUDPWLOOVn DWWYLKDUGHQWLOOKDQGDYLGVOXWHWDYPDUVPnQDGVXWJnQJ 6WlOOKHOVWVDPPDQHUDVYDUGLUHNWLGHQVSDUDGHILOHQRFKVNLFNDRVVGHQPHGHSRVW $QWDOXWULNHVI GGDRFKXWOlQGVNDPHGERUJDUHVWDGLJYDUDQGHERHQGHL NRPPXQHQ(alltså inte asylsökande och personer med tillfälligt uppehållstillstånd): $OYHVWD10,3% eller 1812 st ( ).DUOVKDPQ7 % - antal (2004).DUOVNURQDUtländska medborgare: Utrikes födda (Drygt 700 asylsökande) /HVVHER1301 /MXQJE\ca dvs 10% av befolkningen 0DUNDU\G Utländska medborgare och statslösa: 533. Utrikes födda: ORIVWU P865 personer/ RQQHE\Totalt 850, varav icke-skolspråk OYHVERUJUtländska medborgare per 24/ : 497. Utrikes födda: LQJVU\G479 8SSYLGLQJHUtrikes födda: 984. Utländska medborgare: 537 9l[M ca samt ca 8500 s k andra generationen svenskar bopkxowca 665 personer (ca 4% av befolkningen).. 'HVW UVWDLFNH±VYHQVNDVSUnNJUXSSHUQDERHQGHLNRPPXQHQ (Planeringssekreteraren/ motsvarande på kommunledningförvaltningen/ kommunkontoret/ motsvarande borde kunna lämna aktuella uppgifter för den egna kommunen) $OYHVWDBosniska 265; Serbokroatiska 234; Rumänska 154; Spanska (latinam.) 143..DUOVKDPQDe största grupperna från EU-länderna är Finland, Danmark, Polen och Tyskland. Övriga språkgrupper är arabiska, kurdiska, albanska och ryska..duovnurqdjugoslavien (607 utl bakgrund + ca 470 utr födda); Bosnien (575 utl bakgr utr födda); Polen (406 utl bakgr utr födda); Finland ( ); Arabiska (228 utländsk medborg utr födda fr ); Spanska 119 utl medb utr födda fr ); Iran (186 ul bakgr utr födda); Ryska (88 utl bakgr + 84 utr födda); Afghanistan pashto dari ( 25 utl medb + 23 utr födda fr ); Somalia (35 utl medb + 47 utr födda fr ). /HVVHERPolen 13; Tjeckien 19; Tyskland 90; Bosnien-Hercegovina 17; Serbien och Montenegro 35; Afrika 12; Irak 44; Övriga Asien 34.

2 /MXQJE\I Ljungby finns enligt skolan 27 olika språk, varav 19 har modersmålsundervisning. De största är: Albanska, kinesiska, ungerska, vietnamesiska och persiska (dari) 0DUNDU\GDanska, serbokroatiska (232, plus ca 120 bosniska), finska (ca 175), olika asiatiska språk (181 utr. födda+ utl medb.), tyska. 2ORIVWU PFinländska medborgare, ndärefter jugoslaver och från Bosnien Hercegovina och Polen. 5RQQHE\1. Serbokroatiska, 2. Arabiska, 3. Polska, 4. Finska, 5. Spanska och thailändska 6 OYHVERUJFrån Rumänioen, majoriteten ungersktalande. Från f d Jugoslavien serbokroatiska i huvudsak bosniska. Danska, Finska, Polska, Tyska, Norska. 7LQJVU\GTyskar, Danskar. 8SSYLGLQJHTyvärr har vi ej lyckats få en bra bild av de största icke-svenska språkgrupperna i Uppvidinge uppgifterna har inte gått att få tag på via kommunen. Men vad vi vet är att de som nu kommer till Uppvidinge genom integrationssamordningen talar arabiska, somaliska eller serbokroatiska. Sedan tidigare vet vi att serbokroatiska är en stor språkgrupp. En relativt stor grupp talar tyska. Utöver dessa har vi också spanska, persiska, ryska, polska, thai, albanska och turkiska men vi har svårt att bedöma hur stora dessa grupper är. 9l[M Serbokroatiska, arabiska och spanska. bopkxowserbokroatiska.rpphqwduhuvoxwvdwvhu(t ex utifrån kön, åldersgrupper, grad av biblioteksutnyttjande, vad som efterfrågas på biblioteket etc) $OYHVWD Vi har flest asylsökande på biblioteket från Afrika(!), mellanöstern och f.d. Sovjetunionen..DUOVKDPQ15 30 år är en stor grupp. De använder i första hand datorerna. Både män och kvinnor använder biblioteket. De efterfrågar främst lexikon. /HVVHERAtt det finns 12 afrikaner säger just ingenting, men vi har märkt en efterfrågan på portugisisk litteratur från flera av dem. Övriga Asien består till stor del av kvinnor från Thailand. Vi bedömer att de flitigaste besökarna är de asylsökande som ju inte kommer med i just denna statistiken. De frågar efter böcker på franska, persiska, porugisiska, somali och arabiska. /MXQJE\Albanerna har bott länge i kommunen, men är svåra att nå. Efterfrågan på persiska har ökat på sista tiden, liksom ryska och polska. 2ORIVWU PDe finländska medborgarna nyttjar biblioteket regelbundet. De kommer och lämnar inköpsförslag och är aktiva. Övriga språkgrupper är inte lika aktiva. 5RQQHE\Serbokroatiska och arabiska efterfrågas en hel del, men det är framför allt ryska asylsökande som efterfrågar böcker. 6 OYHVERUJEtt 70-tal språk är representerade i kommunen. I varje årskurs 1 9 finns i snitt 20 barn som har rätt till modersmålsundervisning/sv2. Fördelning män/ kvinnor är relativt lika, något fler kvinnor. Huvudparten är i åldern 25 64, 310 utländska medb. Ålder 0 24, 120 utländska medb. Ålder 65 94, 51 utländska medborgare.

3 De stora språkgrupperna har varit länge i kommunen och efterfrågar inte ofta litteratur på sina hemspråk. Vi märker mest då anhöriginvandring sker då kommer de släktingar som varit här länge och introducerar de nyanlända. Mest utlån sker på språk där vi har ett fåtal (1 10) personer. Vi efterfrågar möjlighet att få depositioner även i fortsättningen. De små språkgrupperna tycker det är trist att välja från en skärm och de som haft depositioner tidigare efterfrågar detta. 7LQJVU\GTill 90% vuxna. Läser de böcker vi har på biblioteket. Beställer någon gång. Använder Internet. bopkxowserbokroatisk, rysk, thailändsk, kinesisk och vietnamesisk samt arabisk litteratur, men även polsk, somali, spanska etc. 0HGLDDQVODJWRWDOW $OYHVWD 2005 enl. bokslut kr.duovkdpq DUOVNURQD /HVVHER /MXQJE\ DUNDU\Gca ORIVWU P RQQHE\ extra anslag 100 kkr för integrationsfrämjande inköp 6 OYHVERUJ LQJVU\G SSYLGLQJH0 kr 2006 (totalt inköpsstopp) 9l[M bopkxowca kr 0HGLDDQVODJOLWWHUDWXUSnLFNHVYHQVNDVSUnNLQWHVNROVSUnN $OYHVWDEj uppdelat så att det går att utläsa..duovkdpqanslaget till litteratur på icke-svenska språk är inkluderat i det totala medieanslaget..duovnurqd /HVVHER8 000 /MXQJE\ DUNDU\GEj uppdelat 2ORIVWU PVi har inte detta avskilt från annat anslag. Inköp av böcker på ickesvenska språk går på skönlitteraturanslaget. Inköp bevakas av särskild utsedd person. 5RQQHE\ extraanslag från kommunstyrelsen (för vuxna). För barn används dells kulturrådspengar, dels delar av barnanslaget. 6 OYHVERUJEj dedicerat. 7LQJVU\GEj specifierat 8SSYLGLQJHSåledes 0 kr även här. 9l[M Vi har inte avsatt något belopp till speciellt detta. Vi köper in kontinuerligt. bopkxowej avsatt särskild summa.

4 .RPPHQWDUHUVOXWVDWVHUIUnJDtill exempel:hur mycket går till böcker? Dagstidningar? Övriga medier? Motsvarar anslaget behoven hos boende i kommunen med utländsk bakgrund? $OYHVWD Vet ej. 50% går nog till tidskrifter. Vet ej..duovkdpqca :- Dagstidningar? Dagstidningar har minskat pga tillkomst via nätet. Övriga medier? Videofilmer och CD-skivor i viss mån. Motsvarar anslaget behovet hos boende i kommunen med utländsk bakgrund? Det är svårt att uppfatta behoven..duovnurqdca 2/3 går till tidskrifter/dagstidningar och resten går till böcker. Om anslaget motsvarar behovet? Nej, inte om man ska räkna med att det i Karlskrona finns ca personer med utländsk bakgrund, dvs ca 10% av befolkningen. Då borde anslaget motsvara 10% av det totala mediiaanslaget. Dessutom är utländska dagstidningar mycket dyra, vilket innebär att en stor del av anslaget måste gå dit och endast en liten andel kan gå till litteratur. /HVVHERNej, det gör det förstås inte vi har exempelvis ingen dagstidning på annat språk än svenska. /MXQJE\Största delen går till tidningar och tidskrifter, ca Vi har tidningar/tidskrifter för alla större språkgrupper i kommunen. 0DUNDU\GVi har Newsweek och Time. 2ORIVWU PEn stor del går till dagstidningar. Vi har 6 dagstidningar och 9 tidskrifter. Vi har under 2005 köpt in böcker för 2,5 tkr. Dessutom språkkurser svenska för invandrare. En gallring och nyinköp av böcker inom vissa språkområden har gett stor effekt minst en fördubbling inom vissa språkområden. Detta behov var inte tidigare uttalat. 5RQQHE\För vuxna: hälften böcker, hälften tidningar/tidskrifter. För barn: uteslutande böcker. 6 OYHVERUJTidningar/tidskrifter ca SSYLGLQJHNär vi åter igen får ett medieanslag är det viktigt att titta på hur vi använder det när det gäller medier än andra språk än svenska eller engelska. Tidigare har vi bara köpt in böcker. Andra medier har vi inte. En annan intressant frågeställning är kommuninvånarnas behov. Det är först under 2005 som vi börjat köpa in litteratur på andra språk än skolspråk. Vi har inte haft regelbundna förfrågningar tidigare. Men vi märker nu när vi började köpa in ett fåtal exemplar att det finns ett behov. Kanske beror den låga efterfrågan på att vi inte har haft så mycket att erbjuda. Tidigare har vi försökt täcka upp med depositioner, men det blir inte samma sak. bopkxowganska mycket går åt till vissa tidskrifter och tidningar, där man tagit hänsyn till efterfrågan. Samma gäller böcker. Vi försöker köpa in i liten utsträckning även musik (cd-skivor) om möjligt.

5 bughwhjqdphgldehvwnqghwlqwhvnrovsunnuhohydqwi UGHVW UVWDLFNH± VYHQVNDVSUnNJUXSSHUQDLNRPPXQHQ" $OYHVWD Vi fokuserar mest på flyktingar, som ju är en tillfällig grupp från jordens alla hörn med stor variation av ursprung över tiden..duovkdpqnej, det beror dels på att vissa invandrargrupper, de tidigaste är så assimilerade att de även svenska medier. VLF.DUOVNURQDJa, om man ser till inköpen de senaste 5 åren. Däremot har vi ett äldre magasinbestånd som inte är riktigt relevant i dagsläget. /HVVHERNej /MXQJE\ 0DUNDU\GNej 2ORIVWU PJ,a, de är mycket angelägna om beståndet och kommer själva med inköpsförslag. Vi försöker köpa det som efterfrågas. Vi har ett bra finskt bestånd. 5RQQHE\Ja, men otillräckligt. 6 OYHVERUJMediabestånd finns men beståndet är litet och förnyelsetakten är låg. 7LQJVU\GJa 8SSYLGLQJHNej 9l[M Nej bopkxownej 2PQHM+XUNRPSOHWWHUDVEHVWnQGHW" $OYHVWDInlån från IB..DUOVKDPQFjärrlån och Internationella biblioteket. /HVVHERVi lånar in från Internationella biblioteket och Växjö. /MXQJE\Btj; Agot 0DUNDU\GKompletteras med enstaka lån från Länsbibliotek Sydost. SSB/IB, ngt mindre VB 2ORIVWU PDepositioner från huvudsakligen IB samt Karlskrona stadsbibliotek. 6 OYHVERUJEfterfrågan är liten. Det är svårt att bedöma i hur hög utsträckning lånen skulle öka med större inköp. Vi har prövat med depositioner då och då men inte märkt ökat utlån. 8SSYLGLQJHNej när det gäller vuxenlitteratur! Vi kompletterar med inlån av enstaka titlar och depositioner från IB. Vi började bygga upp ett eget bestånd av vuxenböcker 2005, men pga. Besparingen hann vi bara börja. Ganska bra när det gäller barn- och ungdomslitteratur! Barn- och ungdomsböcker däremot har vi köpt in en hel del. De två senaste åren har vi använt bidraget från Statens kulturråd till att köpa in barn- och ungdomsböcker på de språk vi har uppfattningen finns inom kommunen. Men nu är det viktigt att inte sluta komplettera beståndet. Det måste hela tiden utvecklas. 9l[M Inlån från IB. bopkxowmed fjärrlån från Länsbiblioteket och Internationella biblioteket, fortfarande även depositioner ibland.

6 .RPPHQWDUHUVOXWVDWVHU.DUOVNURQDVi eftersträvar att möta behoven så fort vi ser dem. /MXQJE\Främst behöver vi komplettera med böcker på ryska, thailändska, polska och serbokroatiska. 5RQQHE\Enligt min mening är språkgrupperna alltför små till antalet noch i så många olika åldrar att vi inte rimligtvis kan tillgodose ens måttliga krav på service i fråga om böcker. Däremot kan vi prenumerera på tidningar/tidskrifter och/eller ge tillgång till Internetupplagorna. 6 OYHVERUJCirkulation av bestånd inom länet skulle kunna fungera men en massiv marknadsföring vill till om efterfrågan ska ökas. Många anger att de helt slutat läsa på sina hemspråk de har inte längre lust/behov efter ett antal år och den grupp som kanske vore viktigast att nå är de äldre? bopkxowatt utöka inköp av främmande språk. 9LONDlUXWOnQLQJVVLIIRUQDI UGHVW UUHVSUnNJUXSSHUVRPILQQVLNRPPXQHQ" $OYHVWD Ryska 239 vux + 45 barn = 284; Serbokroatiska = 191; Arabiska = 117; Spanska = 230..DUOVKDPQTyska 265; Spanska 234; Danska 155; Arabiska 216; Norska 111; Ryska 127..DUOVNURQDAlbanska (28 barn/122 vuxna = 150); Arabiska (186 barn/542 vuxna = 728): Bosniska/serbokroatiska (100 barn/1026 vuxna = 1 126); Kurdiska ( 25 barn/66 vuxna = 91); Persiska (44 barn/348 vuxna = 392); Polska ( 43 barn/609 vuxna = 652); Ryska ( 154 barn/1363 vuxna = 1 517); Spanska (59 barn/293 vuxna = 380); Litauiska ( 10 barn/751 vuxenlån) /HVVHERVet inte /MXQJE\Serbokroatiska 311 lån; Finska 254; Ryska 222; Kinesiska 126; Vietnamesiska 61; Rumänska 35; Ungerska 32. 0DUNDU\G2005 totalt 264 lån. Flest lån har engelska (157); finska (36); ryska (25). 2ORIVWU PHub 1526; Hmf 23; Hsg 14. 5RQQHE\Tyvärr kan vi f.n. inte få fram säkra uppgifter ur vårt system. Ber att ev. få återkomma. 6 OYHVERUJRumänska 0; Ungerska 3; Serbokroatiska 9; Danska 7; Finska 2; Polska 46; Tyska 54; Norska 3. 7LQJVU\GHe 156; Hf 20; Hj 20; Hda 20; Hub 10; Arabiska 36 8SSYLGLQJHVuxenlitteratur: Engelska 350 utlån/år; tyska, franska, spanska ca utlån/år vardera; ryska 50 60; Somaliska 40; Serbokroatiska 25; Arabiska och turkiska ca 20 lån vardera/år; Finska 15; persiska och kurdiska ett fåtal utlån totalt. Barnlitteratur: Engelska ca 100 lån/år; Danska 20; Somaliska 10. Övriga språk ca 5 vardera/år. Dessa siffor låter inte helt trovärdiga. Vi har uppfattningen att utlåningen är större. 9l[M För 2005: Spanska 1 780; Arabiska 1 436; Serbokroatiska bopkxowvi har inte registrerat utlån på främmande språk på så sätt.

7 .RPPHQWDUHUVOXWVDWVHU $OYHVWD Ryssarna skulle behöva fler böcker..duovkdpqi utlåningsstatistiken ingår samtliga medier..duovnurqdutlåningen sker ej i proportion till invånarantal. Ryssarna lånar mycket, men är ingen stor befolkningsgrupp. Litauiska är ingen stor språkgrupp men efterfrågas mycket i kriminalvården. Populära tidskrifter är t ex Bota sot, Jeune Afrique, Asharq, Addiz, Zemem Asharq Al-Awsat etc. Många förvaras bakom disk då de annars försvinner. /MXQJE\Vi har rysktalande som lånar en hel del, men ett ganska litet bokbestånd (107 böcker och 222 lån). Samma förhållande gäller även särskilt persiska böcker. 2ORIVWU PDe icke-svenskar som mest utnyttjar biblioteket är de finsktalande. 5RQQHE\Vårt bestånd kan eg. bara fungera som aptitretare eller skyltfönster, som ett incitament att fråga efter fler böcker så vi får en chans att lotsa vidare och beställa fjärrlån. Låntagaren kan åtminstone få med sig någon bok hem så han/hon slipper lämna oss tomhänt. 8SSYLGLQJHVuxenlitteratur: Sett till beståndet så är ju utlåningsfrekvensen hög när det gäller vissa språk. Behovet där är större än tillgången. Vi behöver köpa in mycket mer! Hög utlåning trots näst intill obefintlig marknadsföring. Inköpsstoppet känns tungt nu när vi hade börjat bygga upp ett litet grundbestånd. Barnlitteratur: Barnböcker lånas inte ut så mycket. Beror det på att vi inte når ut till våra låntagare eller finns det inget behov? Kanske vill barnen läsa böcker på svenska i stället??? Gruppen utrikes födda 0 16 år är inte så stor, men samtidigt finns det barn som inte är utrikes födda, men som ändå har ett behov att läsa böcker på andra språk än svenska. Något att fundera över. )LQQVOlQNWLOOGHQIOHUVSUnNLJDUHIHUHQVWMlQVWHQ)UnJDELEOLRWHNHWIUnQGHQ HJQDKHPVLGDQ" $OYHVWDJa.DUOVKDPQJa.DUOVNURQDJa /HVVHERJa /MXQJE\Ja 0DUNDU\GNej 2ORIVWU PJa 5RQQHE\Ja 6 OYHVERUJNej 7LQJVU\GJa 8SSYLGLQJHJa 9l[M Ja bopkxowja

8 2PQHM9DUI ULQWH" 0DUNDU\GVi får tänka på det när vi går vidare med hemsidan. 2ORIVWU PEn ny hemsida med denna tjänst är på gång. Avvaktar uppdatering av kommunens hemsida. 6 OYHVERUJVi har slutat bygga på vår gamla hemsida. Ny hemsida i nytt system är under konstruktion och beräknas vara klar vid årsskiftet 05/06. )LQQVLQIRUPDWLRQRPRFKKlQYLVQLQJWLOO,QWHUQDWLRQHOODELEOLRWHNHW,%IUnQ KHPVLGDQ" $OYHVWD Ja.DUOVKDPQNej.DUOVNURQDJa /HVVHERIngen information, bara en länk /MXQJE\Ja 0DUNDU\GNej 2ORIVWU PJa 5RQQHE\Ja, i varje fall finns en hänvisning. 6 OYHVERUJJa 7LQJVU\GJa 8SSYLGLQJHJa 9l[M Ja bopkxowja 2PQHM9DUI ULQWH".DUOVKDPQDetta är på gång. /HVVHERBiblioteket har en undermålig hemsida som bara är en underavdelning till kommunens sida utan egen adress. Planen är att gå Opackursen och sedan göra katalogen till en hemsida i stället. 0DUNDU\GSe svar fråga 7. 6 OYHVERUJSe svar fråga 7. $QYlQGVGHLQIRUPDWLRQVIROGUDURP%LEOLRWHNHWSnROLNDVSUnNPDQNDQ WU\FNDXWIUnQ,%VKHPVLGDRFKNRPSOHWWHUDPHGORNDOLQIRUPDWLRQ" $OYHVWD Nej.DUOVKDPQNej..DUOVNURQDVi har gjort en egen folder med IB:s som grund. /HVVHER Ja /MXQJE\Bibliotekspersonalen är informerad om dessa. Så vi kan ta fram rätt språk vid efterfrågan. 0DUNDU\GNej 2ORIVWU PNej 5RQQHE\Nej 6 OYHVERUJJa

9 7LQJVU\GNej 8SSYLGLQJHNej 9l[M Ja bopkxowja, ibland 2PQHM9DUI ULQWH" $OYHVWDTänkte inte på det!.duovkdpqdetta är på gång. 0DUNDU\GFinns inte behov nu. 2ORIVWU PHar inte varit insatt i att denna tjänst fanns. Ska genast ta fram detta! 5RQQHE\En kombination av slöhet från vår sida och brist på efterfrågan (vilket i sin tur sannolikt beror på att våra låntagare inte vet om att sådant material finns). 8SSYLGLQJHVi har inte tänkt på det. Detta ska vi titta lite närmare på under året. 7LQJVU\G--- $QYlQGV%9&IROGUDUQDSnROLNDVSUnNVRPILQQVDWWODGGDQHUIUnQ,%V KHPVLGD" $OYHVWD Ja.DUOVKDPQInget svar.duovkdpqtill viss del används de. /MXQJE\Finns på biblioteket och skickas till BVC. /HVVHERJa 0DUNDU\GNej 5RQQHE\Nej 6 OYHVERUJJa 7LQJVU\GNej 2ORIVWU PNej 8SSYLGLQJHNej 9l[M Ja bopkxowja 2PQHM9DUI ULQWH".DUOVNURQDSamarbete med BVC ser olika ut på biblioteken, till stor del beroende på intresset från lokala BVC-grupper. 0DUNDU\GFinns inte behov nu. 7LQJVU\G? 2ORIVWU PAv samma anledning som ovan. 5RQQHE\Se ovan. Men samarbetet med BVC är just nu inte så frekvent. 8SSYLGLQJHVi har inte tänkt på det. Detta ska vi titta lite närmare på under året.

10 )LQQVKlQYLVQLQJDUSnGHQORNDODELEOLRWHNVKHPVLGDQWLOOQlWYHUVLRQHUDY WLGQLQJDURFKWLGVNULIWHUSnDQGUDVSUnNlQVYHQVND" $OYHVWD Ja.DUOVKDPQJa.DUOVNURQDJa /HVVHERVi har länk till kiosken. /MXQJE\Ja 0DUNDU\GNej 2ORIVWU PNej 5RQQHE\Ja, dvs till kiosken. 6 OYHVERUJNej 7LQJVU\GJa 8SSYLGLQJHJa 9l[M Ja bopkxowja 2PQHM9DUI ULQWH" 0DUNDU\GHar tidigare haft länk på Internetdatorerna. 2ORIVWU PHar inte varit uppmärksam på denna möjlighet. Ska ingå i den nya versionen av hemsidan! 6 OYHVERUJSe svar fråga 7 och 8..RPPHQWDUHUVOXWVDWVHUWLOOSXQNWHUQD±RYDQ 2ORIVWU PDet går lätt att förbättra tillgängligheten för icke-svensktalande med de olika länkarna till IB. 5RQQHE\Vår hemsida är gammal och under omarbetning. Jag hoppas på en mer framskjuten plats för information när den nya är klar. 8SSYLGLQJHBra med länkar på hemsidan. Vi ska arbeta med att ta fram informationssidor på hemsidan på olika språk som ger den viktigaste informationen. Därifrån ska vi sedan ha länkar till broschyrerna om biblioteket på andra språk. 9DGNDQRFKE UGHWHJQDELEOLRWHNHWJ UDElWWUHSnGHQORNDODQLYnQ" $OYHVWD Fler Internetdatorer. Bättre trycksaker. M.m..DUOVKDPQBättre dialog med de invandrarföreningar som finns. Bättre undersöka behoven..duovnurqdskyltning på andra språk. Arbeta mer med guidade studiebesök för att nå ut bättre. /HVVHER--- /MXQJE\Om vi hade personal och resurser borde det finnas en kontaktperson, som kunde arbete mot de olika språkgrupperna/invandrarföreningarna. 0DUNDU\GTänka på länkarna till IB när vi utvecklar hemsidan. Köpa in för en större språkgrupp, där behovet kan bedömas långsiktigt. 2ORIVWU PInformera och nyttja de möjligheter som finns för att göra biblioteket mer lättillgängligt för icke-svensktalande.

11 5RQQHE\Framför allt mer strukturera och regelmässigt efterfråga vad våra invandrare behöver för service. Inför biblioteksplanearbetet ska en fokusgrupp diskutera sådana saker. Jag hoppas hinna med det före sommaren. 6 OYHVERUJHemsidan byggs upp med information på fler språk. Marknadsföring, skyltning kan förbättras. Kontakt med sfi-undervisningen, integrationssekreterare och invandrarföreningar kan förbättras. 7LQJVU\GMer information. Vi är för närvarande med i en integrationsgrupp som ska jobba med bl a. dessa frågor. 8SSYLGLQJHAtt arbeta mer strukturerat och bättre genomtänkt när det gäller medier och information på andra språk än svenska. Måste få ta mer plats. Bättre marknadsföring, men för att göra det måste vi ha mer att erbjuda. Vi måste bli bättre på att ta tillvara den hjälp som faktiskt finns. 9l[M Informera och skylta. bopkxowköpa in flera media på främmande språk. 9LONDlUELEOLRWHNHWVYLNWLJDVWH QVNHPnOWLOORFKEHKRYDYGHQUHJLRQDOD QLYnQ/lQVELEOLRWHNHWWH[YDGJlOOHUNRPSOHWWHUDQGHPHGLHI UV UMQLQJ DUEHWVP WHQIRUWELOGQLQJDU" $OYHVWD Vet ej..duovkdpqdet är svårt för ett kommunalt bibliotek att uppfylla behoven särskilt när målgrupperna förändras ständigt..duovnurqdfortbildningar, försöka bygga nätverk, arbetsmöten, organiserande av studiebesök. /HVVHERSponsrade dagstidningar. /MXQJE\Arbetsmöten: Hur gör man på enklast sätt (Erfarenheter från Alvesta?) Introduktion om olika språk: Alfabet, litteratur, litteraturvanor. Tips på inköpsställen. Bokbestånd på efterfrågad utländsk litteratur samt kassettböcker för VB. 0DUNDU\GKompletterande medieförsörjning, enstaka fjärrlån, gärna mindre VB. 2ORIVWU PFortbildning i arbetssätt för att nå ut till dessa målgrupper. 6 OYHVERUJGemensamt arbete med att bygga hemsidor och översätta till olika språk. Gemensam marknadsföring till målgrupperna. Depositioner så att det finns något att sätta i handen på förstagångsbesökare! 7LQJVU\GAtt kunna få del i den kompletterande mediaförsörjningen även i forts. 8SSYLGLQJHVi saknar möjligheten att beställa depositioner hos länsbiblioteket! 9l[M Vi skulle vilja önska mer av våra konsulenter när det gäller initiativ till bl a föreläsningar och liknande saker i berörda ämnen. Vi kan inte för tillfället se ngt av detta. bopkxowkompletterande medieförsörjning och möten kring inköp av media. 9LONDNRPPHQWDUHUV\QSXQNWHUILQQVQlUGHWJlOOHUGHQQDWLRQHOODQLYnQ,%" $OYHVWD Mer böcker av populärlitteratur-.duovkdpqvi har bra stöd från IB..DUOVNURQDMan borde kunna knyta bokhandlare till sig, för att underlätta inköp.

12 /HVVHER--- /MXQJE\Ljudböcker, Talböcker. Enligt (åtminstone persisktalande) är informationen på IB:s hemsida svår för invandrarna. 0DUNDU\GMöjlighet att skicka öppen ämnesbeställning. Möjlighet att skicka efter VB. Möjlighet att som vanligt fjärrlåna enstaka lån. Lokala bibliotek kan inte hålla många språk för fåtal låntagare. 5RQQHE\Det stora problemet är de asylsökande. Där måste vi helt lita tioll Internationella biblioteket. 6 OYHVERUJFungerar i huvudsak bra. Problem att få tag på AV-material tex språkkurser som tar utgångspunkt i ett smalt språk och lär ut svenska. Det finns t ex språkkurser att köpa i Thailand som lär ut svenska men det är ofta omöjligt att söka fram och köpa in om man inte har språkkunskaperna. Problem att få fjärrlåna in viss typ av media, cd-skivor, kurspaket etc. På vissa språk är det i stort sett det enda matyerial som finns utgivet (barnvisor på kurmanjani är ett sådant exempel). 7LQJVU\G--- 8SSYLGLQJHMycket bra att IB till exempel lägger ut knubbtexter och andra informationstexter på olika språk som man kan använda efter behov. Hjälp med inköpsställen. Det är inte alltid lätt att veta vart man ska vända sig. Kanske också förslag på grundbestånd inom olika språk. Det är svårt att veta vad man ska köpa. 9l[M De är samarbetsvilliga, och deras hemsida är ett bra arbetsmaterial. bopkxowdet blir svårare och svårare att t o m fjärrlåna böcker från Internationella biblioteket. Vi har t ex i stort sett bara en ryska som läser väldigt mycket och vi kan inte köpa böcker bara till en person, för hon läser dem ju bara en gång och därför har det varit en fördel att kunna fjärrlåna böckerna. 6NLFNDLQGHWQLNRPPLWIUDPWLOOVHQDVWYLGPDUVPnQDGVXWJnQJWLOO /DUV-RKDQVVRQ/lQVELEOLRWHN6\GRVWODUVJMRKDQVVRQ#VRIWFHQWHUVH